FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 2009/2096(INI) 2.2.2010 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om hållbara framtida transporter (2009/2096(INI)) Utskottet för transport och turism Föredragande: Mathieu Grosch PR\802480.doc PE423.273v01-00 Förenade i mångfalden

PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...10 PE423.273v01-00 2/13 PR\802480.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om hållbara framtida transporter (2009/2096(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem (KOM(2009)0279), med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 17 18 december 2009 om kommissionens meddelande om hållbara framtida transporter: ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem (17692/2009), med beaktande av kommissionens vitbok Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden (KOM(2001)0370), med beaktande av kommissionens meddelande Hållbara transporter för ett rörligt Europa Halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken (KOM(2006)0314), med beaktande av kommissionens grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande politikområden (KOM(2007)0140), med beaktande av kommissionens meddelande om en strategi för att internalisera externa kostnader (KOM(2008)0435), med beaktande av kommissionens meddelande om grönare transporter (KOM(2008)0433), med beaktande av kommissionens meddelande Att begränsa den globala klimatförändringen till 2 grader Celsius Vägen framåt mot 2020 och därefter (KOM(2007)0002), med beaktande av kommissionens grönbok Transeuropeiska transportnät (TEN-T): En översyn av strategin bättre integrering av de transeuropeiska transportnäten för att främja den gemensamma transportpolitiken (KOM(2009)0044), med beaktande av kommissionens meddelande om en handlingsplan för utbyggnaden av intelligenta transportsystem i Europa (KOM(2008)0886), med beaktande av kommissionens meddelande EU:s agenda för godstransporter: Främja effektiviteten, integrationen och hållbarheten hos godstransporterna i Europa (KOM(2007)0606), med beaktande av kommissionens meddelande Godslogistik i Europa Nyckeln till hållbar rörlighet (KOM(2006)0336), med beaktande av kommissionens meddelande om närsjöfart (KOM(2004)0453), PR\802480.doc 3/13 PE423.273v01-00

med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk hamnpolitik (KOM(2007)0616), med beaktande av kommissionens meddelande För ett Europa med säkrare, renare och effektivare rörlighet: Första rapporten om initiativet Den intelligenta bilen KOM(2007)0541, med beaktande av kommissionens meddelande Europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet Att halvera antalet dödsoffer i trafiken i Europeiska unionen till år 2010: ett gemensamt ansvar KOM(2003)0311, med beaktande av kommissionens meddelande Europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet lägesrapport efter halva tiden (KOM(2006)0074), med beaktande av kommissionens grönbok Mot en ny kultur för rörlighet i städer (KOM(2007)0551), med beaktande av kommissionens meddelande Handlingsplan för rörlighet i städer (KOM(2009)0490), med beaktande av sin resolution av den 12 april 2005 1, om närsjöfart. med beaktande av sin resolution av den 29 september 2005 om det europeiska åtgärdsprogrammet för trafiksäkerhet: Att halvera antalet dödsoffer i trafiken i Europeiska unionen till år 2010: ett gemensamt ansvar 2, med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2007 om ett europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet lägesrapport efter halva tiden 3, med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om hållbara transporter för ett rörligt Europa 4, med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om genomförandet av det första järnvägspaketet 5, med beaktande av sin resolution av den 5 september 2007 om godslogistik i Europa nyckeln till hållbar rörlighet 6, med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2008 om en hållbar europeisk transportpolitik, med beaktande av EU:s energi- och miljöpolitik 7, 1 EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 142. 2 EUT C 227 E, 21.9.2006, s. 609. 3 EUT C 244 E, 18.10.2007, s. 220. 4 EUT C 175 E, 10.7.2008, s.... 5 EUT C 175 E, 10.7.2008, s.... 6 EUT C 187 E, 24.7.2008, s. 154. 7 EUT C 66 E, 20.3.2009, s. 1. PE423.273v01-00 4/13 PR\802480.doc

med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om kommissionens meddelande För ett Europa med säkrare, renare och effektivare rörlighet: Första rapporten om initiativet Den intelligenta bilen 1, med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om godstransporter i Europa 2, med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om en europeisk hamnpolitik 3, med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om grönare transporter och internaliseringen av externa kostnader 4, med beaktande av sin resolution av den 22 april 2009 om grönboken om TEN-T-politikens framtid 5, med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om handlingsplanen för intelligenta transportsystem 6, med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om handlingsplanen för rörlighet i städerna 7, med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för regional utveckling (A7-.../2010), och av följande skäl: A. Transportbranschen spelar en betydande roll för utvecklingen i Europeiska unionen och dess regioner, och påverkar direkt regionernas konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Därmed utgör transporterna en viktig byggsten i förverkligandet av den europeiska inre marknaden. B. Transportbranschen är av stor vikt för ekonomi- och sysselsättningspolitiken eftersom den mätt i BNP genererar 10 procent av välståndet i EU och erbjuder mer än 10 miljoner arbetsplatser. C. Transportbranschen har en betydande påverkan på människors livskvalitet och hälsa. Visserligen gör transportbranschen det möjligt för människor att förflytta sig i arbetet och privat men samtidigt stod branschen för 24,6 procent av de totala koldioxidutsläppen 2006, en siffra som har ökat sedan dess, och trafiksäkerheten har ännu inte uppvisat några större förbättringar då omkring 39 000 människor dödades och uppemot 300 000 blev allvarligt skadade i trafikolyckor under 2008. 1 EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 45. 2 EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 79. 3 EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 74. 4 Antagna texter, P6_TA(2009)0119. 5 Antagna texter, P6_TA(2009)0258. 6 Antagna texter, P6_TA(2009)0308. 7 Antagna texter, P6_TA(2009)0307. PR\802480.doc 5/13 PE423.273v01-00

D. EU har i sitt klimatpaket åtagit sig att minska växthusgaserna med 20 procent fram till 2020, jämfört med 1990 års nivå, och detta kvarstår som ett bindande mål. E. De mål som upprättades i vitboken från 2001 har bara uppnåtts till viss del. Därför finns det nu behov av att se över dem och bestämma om de ska behållas eller omformuleras. F. Problem med införlivandet, såsom försenat eller felaktigt införlivande, medför att effektiviteten i den europeiska lagstiftningen försämras betydligt och det föreligger därför ett stort behov av åtgärder i detta hänseende. G. Det parlamentariska arbetet måste samordnas, framför allt inom de områden som direkt påverkar transportpolitiken, såsom miljö-, social-, sysselsättnings- och näringslivspolitik. H. Den finansiella och ekonomiska krisen har drabbat transportbranschen hårt, men detta bör ses som en chans att på ett framtidsinriktat sätt stödja och främja branschen. I. Transportföretagen spelar en viktig roll i det europeiska transportområde som håller på att skapas och det är mycket viktigt att vägarna, i egenskap av det transportslag som utnyttjas mest, håller en kvalitet som kan bidra till att göra vägtransporterna mer effektiva och hållbara. J. För transportbranschen är det mycket viktigt att upprätta mätbara mål för att dels bättre kunna kontrollera effektiviteten i transportpolitiken, del skapa riktmärken för samhällsoch ekonomiplaneringen. K. För att det ska kunna ske större framsteg inom forskning, infrastruktur och teknik måste de ekonomiska medlen och finansieringsinstrumenten justeras. L. Utvecklingen i samhället och i många branscher leder till en ökad efterfrågan på transporter, och därför behövs det transporter med alla typer av transportslag. Transportslagen bör dock bedömas utifrån vilken betydelse de har för ekonomin, miljön, samhället och sysselsättningen. M. I framtiden kommer det att krävas ett hållbart samarbete mellan alla typer av transportslag för både person- och godstransporter för att skapa säkra och logistiskt rimliga transportkedjor. Sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar 1. Europaparlamentet är övertygat om att den ökande befolkningen i framför allt städerna kommer att medföra säkerhets- och kapacitetsutmaningar för trafiken, och att den grundläggande rättigheten till rörlighet och hur denna ska tillämpas måste betraktas som mycket viktig i detta hänseende. Parlamentet betonar i detta sammanhang att multimodala transportkedjor och kollektiva transportmedel i bland annat städerna kommer att vara av stor betydelse i framtiden. 2. Europaparlamentet anser att eftersom det även finns en ökande efterfrågan på godstransporter kommer infrastrukturproblemen att leda till kapacitetssvårigheter och PE423.273v01-00 6/13 PR\802480.doc

sämre effektivitet. Därför bör framför allt den sammodala användningen och transportsäkerheten för personer och varor ökas. 3. Europaparlamentet framhåller att en av de viktigaste uppgifterna för EU:s framtida transportpolitik är att minska koldioxidutsläppen i trafiken och att alla tillgängliga och hållbara medel bör användas för detta, däribland användande av olika energislag, prissättningsåtgärder och internalisering av externa kostnader för alla transportslag, förutsatt att de inkomster som då genereras används för att göra rörligheten hållbarare. Parlamentet betonar att detta framför allt bör göras genom att man skapar ekonomiska incitament, som inte snedvrider konkurrensen, snarare än att man inför sanktioner. Effektiv sammodalitet 4. Europaparlamentet fastslår att utvecklingen av person- och godstransporterna som helhet inte handlar om att flytta trafiken utan om att effektivt utnyttja de olika transportslag som finns, och att målet för den europeiska transportpolitiken därför bör vara att skapa en effektiv sammodalitet. 5. Europaparlamentet understryker att en effektiv sammodalitet inte bara får bedömas utifrån ekonomiska kriterier utan även miljökriterier, social- och arbetsplatsvillkor och säkerhetsaspekter måste beaktas. Dessutom måste man ta hänsyn till de olika möjligheter och utgångspunkter som dels de olika transportslagen, dels länderna och regionerna har. Fullbordande av den inre marknaden 6. Europaparlamentet kräver en regelbunden översyn av den europeiska lagstiftningen och införlivandet och tillämpningen av den för att säkerställa att den får avsedd effekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent avhjälpa de hinder som uppstår på grund av att medlemsstaterna införlivar den europeiska lagstiftningen felaktigt eller för sent. 7. Europaparlamentet fastslår att transporterna spelar en viktig roll för att fullborda den europeiska inre marknaden och för att skapa fri rörlighet för människor och varor, samt att man inom framför allt järnvägstrafiken bör uppnå en reglerad öppning av marknaden. Denna fullständiga öppning av marknaden bör åtföljas av andra åtgärder för att förhindra att konkurrensen snedvrids på bland annat det sociala området och, skatte- och miljöområdet. 8. Europaparlamentet understryker att transporter påverkar social-, hälso- och säkerhetspolitiken och att man inom ramen för skapandet av ett gemensamt transportområde måste harmonisera och förbättra arbetsvillkor samt ut- och fortbildning. Parlamentet betonar att genom att skapa europeiska utbildningscentrum och EU-expertcentrum i de olika medlemsstaterna kan man bidra till att främja kvaliteten på utbildningen, höja statusen för de personer som arbetar inom transportbranschen och skapa ett ömsesidigt erkännande av utbildningarna. 9. Europaparlamentet anser att i en effektiv transportpolitik måste programmen (till exempel Galileo och ITS) utvärderas och vid behov ändras eller vidareutvecklas. Bland annat PR\802480.doc 7/13 PE423.273v01-00

behövs det ett nytt program för säkerhet i trafiken, en lägesrapport om Naiades, ett genomförande av Open Sky-programmet och en förenklad fortsättning på Marco Polo. EU-byråer 10. Europaparlamentet anser att teknisk driftskompatibilitet liksom europeisk certifiering och ömsesidigt erkännande utgör grundläggande faktorer för en välfungerande inre marknad, och att omsättandet av dessa faktorer i större grad bör höra till de olika byråernas uppgifter. 11. Europaparlamentet understryker att 75 procent av transporterna sker på väg och att det därför finns behov av att inrätta en byrå för vägtrafiken. Parlamentet kräver att denna byrå garanterar människors grundläggande rätt till säker rörlighet, främjar nya tillämpningar (såsom Galileo och intelligenta transportsystem), bistår forskningsprogrammen samt kan ingripa med reglerande åtgärder när det handlar om att avhjälpa hinder för en hållbar inre marknad. Forskning och teknik 12. Europaparlamentet betonar att intelligenta system för transportledning, såsom Galileo och ITS måste få stöd på såväl forskningsstadiet som i den praktiska tillämpningen, eftersom de genom minskade avgaser och mindre trafikbuller leder till betydande miljöförbättringar, erbjuder lösningar när det finns problem med underdimensionerad infrastruktur, höjer säkerheten och inte minst ökar energioberoendet. 13. Europaparlamentet betonar att man genom att harmonisera transportdokumenten i enlighet med de senaste kommunikationsstandarderna och se till att de kan användas multimodalt och internationellt kan uppnå en betydande förbättring av säkerheten och logistiken samt avsevärt minska byråkratin. En transportportfond och det europeiska transportnätet 14. Europaparlamentet betonar att en effektiv transportpolitik kräver en adekvat finansiering. Därför bör bland annat de befintliga finansiella medlen i EU:s budget, en del av medlen från struktur- och sammanhållningspolitiken samt offentlig-privata partnerskap eller andra finansieringsinstrument användas för att skapa en transportfond. Denna ska användas för att förbättra infrastrukturen, stödja forskningen och främja införandet av intelligenta transportsystem, samtidigt som den använder tilldelningskriterier som är effektiva ur miljö-, samhälls- och säkerhetssynpunkt. 15. Europaparlamentet kräver att transportpolitiken måste ges möjlighet att genom finansiellt stöd som inte bygger på konkurrenskriterier stödja bland annat järnvägs- och sjöfartstrafiken, hamnarna och kollektivtrafiken. 16. Europaparlamentet anser att den finansiella och ekonomiska krisen bör ses som en chans att målmedvetet stödja transportbranschen genom att ge ekonomiskt stöd för investeringar i miljövänliga och säkra, och därmed hållbara, transporter. PE423.273v01-00 8/13 PR\802480.doc

17. Europaparlamentet anser att det behövs en definition av det europeiska stomnätet inom det totala transeuropeiska transportnätet. Vad som ingår i stomnätet fastställs genom kriterier som syftar till att nå en hållbar utveckling på såväl europeisk som regional nivå. Parlamentet anser också att multimodala plattformar även fortsättningsvis bör utgöra en viktig del av infrastrukturutbudet eftersom detta är den effektivaste förbindelsen mellan de olika transportslagen. 18. Europaparlamentet kräver att inlandssjöfarten, inlandshamnarna och de multimodala förbindelserna mellan hamnarna och inlandet ges en större roll i den europeiska transportpolitiken. Transporter i ett globalt sammanhang 19. Europaparlamentet betonar att skapandet av ett europeiskt transportområde utgör en viktig prioritering och att för framför allt flyg- och sjöfartsbranschen kräver detta internationell acceptans genom framförhandlade avtal. I de aktuella internationella organen bör EU spela en allt mer framträdande roll. Mätbara mål fram till 2020 20. Europaparlamentet kräver att man följer tydliga och mätbara mål och föreslår därför att antalet döda och svårt skadade i trafiken ska minska med 40 procent mellan 2010 och 2020, antalet personer som åker kollektivt i städerna ska fördubblas fram till 2020, genom innovationer och undvikande av tomma transporter ska koldioxidavgaserna i trafiken minskas med 20 procent jämfört med 2010, strömförbrukningen i de spårbundna fordonen ska minskas med 20 procent jämfört med 2010, allt rullande material och alla nya förbindelser i spårtrafiken ska utrustas med ERTMS-kompatibla system från och med 2011, i hela EU:s luftrum ska flygtrafikens miljöpåverkan minskas med 20 procent fram till 2020, byggandet av multimodala anknytningar (plattformar) för inlandssjöfarten ska stödjas ekonomiskt och deras antal höjas med 20 procent fram till 2020. 21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PR\802480.doc 9/13 PE423.273v01-00

MOTIVERING Transportsektorn har stor betydelse för förverkligandet av den europeiska inre marknaden och transporterna är nödvändiga för att skapa fri rörlighet för personer och varor i hela Europa. Branschen utgör dessutom en viktig faktor i utvecklingen av EU och dess regioner och påverkar direkt regionernas sociala sammanhållning. Av denna anledning får inte transportpolitiken betraktas separat utan hänsyn till andra politikområden. Mätt som andel av bruttonationalprodukten bidrar transportsektorn till cirka 10 procent av välståndet i EU och har mer än 10 miljoner arbetsplatser. Samtidigt står branschen också för cirka 25 procent av de totala koldioxidutsläppen. Detta visar tydligt att transportsektorn är direkt sammankopplad med regional-, miljö, näringslivs-, social- och sysselsättningspolitiken. På grund av transportsektorns enorma betydelse är det mycket viktigt att först göra en historisk analys som en del av förberedelserna av den vitbok som ska innehålla riktlinjer för den europeiska transportpolitiken under de kommande 10 åren. I vitboken från 2001 fanns det flera olika mål, bland annat att flytta över person- och varutransporter från väg till järnväg och sjöfart och att halvera antalet döda i trafiken fram till 2010. Trots att Europaparlamentet under de senaste 10 åren har antagit ett flertal lagar i form av förordningar och direktiv kunde dessa mål endast delvis uppnås. Föredraganden anser att en orsak till detta var att införlivandet visade sig vara problematiskt i vissa länder. Detta berodde bland annat på för långa tidsfrister för införlivandet, t.ex. måste körkortsdirektivet tillämpas fullt ut först 2033, tilläggsbestämmelser i vissa medlemsstater som ledde till att reglerna blev onödigt komplicerade, uteblivet eller felaktigt införlivande, otillräcklig kontroll av medlemsstaterna och avsaknaden av en harmoniserad förteckning över allvarliga regelbrott. Föredraganden menar att dessa införlivandeproblem, som delvis ligger bakåt i tiden och delvis fortfarande pågår, i framtiden måste undvikas genom striktare kontroller. Dessutom är föredraganden övertygad om att konsekvens är mycket viktigt, i synnerhet inom det parlamentariska arbetet. Följande exempel visar på brister i konsekvensen i bland annat den europeiska lagstiftningen: En av grundstenarna i transportpolitiken var bland annat främjande av närsjöfarten. Besluten i klimatpaketet från december 2008 kan dock leda till att bränslekostnaderna stiger oproportionerligt och att trafiken flyttas från sjöfarten till vägarna. Euro VI-normerna leder visserligen till minskade partikelutsläpp men samtidigt även till en ökad bränsleförbrukning, vilket naturligtvis inte är bra ur klimatsynpunkt. Det är dessutom inkonsekvent att ständigt bekräfta att man måste investera i de transeuropeiska transportnäten, men samtidigt hela tiden minska finansieringen (50 procent under minimiförslagen). PE423.273v01-00 10/13 PR\802480.doc

Sådana fall av bristande konsekvens måste i framtiden undvikas genom grundliga effektivitetskontroller, där man inte bara analyserar de ekonomiska aspekterna utan även tar hänsyn till vilka följder förslagen har på miljön och arbetsmarknaden och på det sociala området. Transportsektorn står inför stora utmaningar. En av dessa utmaningar är den tilltagande och ständigt åldrande befolkningen. Föredraganden anser att stigande befolkningstal medför allvarliga säkerhets- och kapacitetsproblem eftersom alla människor ska kunna utnyttja sin grundläggande rätt till rörlighet i privat- och yrkeslivet. Detta är i första hand ett problem för rörligheten i städerna. För att uppfylla den grundläggande rättigheten till mobilitet måste för det första säkerhetsnormer införas, och för det andra måste dessa normer följas när man fattar beslut om stödmedel. Transportpolitiken måste prioritera passagerarnas säkerhet och säkerheten för de mindre skyddade och passiva trafikanterna. Därför är det viktigt att infrastrukturen anpassas, till exempel genom att vägarna anpassas till motorcyklister och cyklister. Dessutom måste man öka de hållbara transportförbindelsernas attraktivitet genom att till exempel erbjuda resor med flera olika transportslag på en biljett, möjliggöra bokning på internet, bättre anpassa tidtabeller till varandra, underlätta för byten mellan olika transportslag, ta fram en stadga med passagerarrättigheter för alla transportslag samt genomföra olika prissättningsåtgärder. Samtidigt måste dock subsidiaritetsprincipen följas. Föredraganden menar att den ökade efterfrågan på godstransporter också kommer att bli en utmaning. Här bör man sträva efter sammodala lösningar som höjer säkerheten för såväl trafikanter som gods. Det är också viktigt att ta fram tillräckligt många och säkra parkeringsplatser och att göra det möjligt att spåra varorna. För att möta utmaningarna i person- och godstrafiken måste man i framtiden framför allt arbeta för att höja effektiviteten. Trafikpolitikens utmaningar ligger i spänningsförhållandet mellan ekonomiska, sociala och hälso-, miljö- och säkerhetsmässiga aspekter. Föredraganden anser att det i framtiden inte bör finnas något enkelt konkurrensförhållande mellan de olika transportslagen. I stället bör dessa komplettera varandra då det har visat sig att detta ökar effektiviteten. Trafikomställningsprincipen har blivit irrelevant eftersom den tekniska utvecklingen har medfört att de olika transportslagen skiljer sig åt till en sådan grad att det inte alltid är självklart att transporter på järnvägar eller till sjöss är mer miljövänliga än vägtransporter. I framtiden bör effektiv sammodalitet användas, eftersom detta inte bygger på konkurrens mellan de enskilda transportslagen utan på att de ska komplettera varandra, men samtidigt måste effektiviteten i upplägget kontrolleras. Denna kontroll innebär att man i förväg ser till att alla lagförslag är effektiva ur ekonomisk, miljömässig, social och säkerhetsmässig synvinkel. När man bedömer effektiviteten ska man inte bara beakta transportslagens olika utgångspunkter utan även de geografiska förhållandena och transport- och rörlighetsutvecklingen i olika regioner. För stöd eller pålagor för vissa transportslag måste man använda effektivitetskriteriet för att bedöma om de passar in i de regionala utvecklingskoncepten. Dessutom utgör den påverkan som trafiken har på hälsa och miljö en stor utmaning, i synnerhet när det gäller att bekämpa klimatförändringen. Minskade koldioxidutsläpp i trafiken PR\802480.doc 11/13 PE423.273v01-00

är ett viktigt politiskt mål att arbeta mot i framtiden. För att nå detta mål bör alla objektivt möjliga medel utnyttjas, däribland möjligheten att internalisera de externa kostnaderna. Det finns dock två villkor för att dessa ska kunna bidra till att avsevärt minska avgaserna och bullret och samtidigt reducera antalet flaskhalsar i trafiken. För det första måste en internalisering av kostnaderna omfatta alla trafikslag och för det andra måste inkomsterna användas till att förbättra hållbarheten i infrastrukturen. En annan utmaning gäller den europeiska inre marknaden. Denna måste fullbordas. Framför allt måste järnvägsmarknaderna öppnas upp fullständigt i framtiden. De hinder som finns för detta, såsom felaktigt eller försenat införlivande av den europeiska lagstiftningen i medlemsstaterna, eller praktiska hinder, såsom överdrivet dyra licenser på järnvägarna, måste avhjälpas så snabbt som möjligt. Dessa hinder är ofta ett resultat av ren protektionism. Istället bör den tekniska harmoniseringen och kompatibiliteten främjas. Här kan byråerna spela en större roll, då de bör ansvara för att detta genomförs. Fördraganden betonar dessutom betydelsen av intelligenta system i transportledning. Intelligenta transportsystem måste främjas då de inte bara ökar säkerheten utan också bidrar till en miljövänligare rörlighet. De bidrar till att minska luftföroreningarna och bullret från trafiken och främjar energioberoendet. För att den europeiska politiken ska bli effektiv måste dock även medlemsstaterna vara beredda att ge upp sina egna prioriteringar till förmån för europeiska eller till och med internationella regler. Detta gäller såväl skatte- och socialpolitiken som de sociala bestämmelserna för alla transportslag. Föredraganden anser därför att man inom ramen för ett gemensamt transportområde även måste skapa bra och enhetliga arbetsvillkor, vilket även omfattar att harmonisera utbildningar och fortbildningar. EU bör göra det möjligt för alla länder att öppna expertcentrum som både stärker forskningsplatserna och höjer utbildningsnormerna. Detta bidrar också till att öka det ömsesidiga godkännandet av utbildningarna. Om EU vill ha ett större inflytande över byggande av ny infrastruktur eller akuta förbättringar av den infrastruktur som bidrar till att skapa ett europeiskt nät måste de ekonomiska medlen ökas. Ur de nuvarande finansieringsmedlen inom transportområdet och en del av medlen från regionalpolitiken skulle en transportfond kunna skapas. Transportfondens ökade ekonomiska medel skulle kunna utgöra ett intressant incitament för att genomföra de infrastrukturarbeten som är absolut nödvändiga för vissa transportslag eller som ligger i Europas intresse. Även den finansiella och ekonomiska krisens effekter på transportbranschen måste uppmärksammas. I synnerhet eftersom transportsektorn bevisligen har drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Föredraganden menar att krisen ska ses som en chans att i framtiden kunna stödja transportbranschen på ett mer målmedvetet sätt. Man bör ge ekonomiskt stöd för att möjliggöra investeringar som inte bara ger en snabb hjälp utan även minskar miljöpåverkan och höjer säkerheten, och därmed är lämpliga för att på ett hållbart sätt stödja transportbranschen. Internationella instrument, men framför allt instrument på europeisk politisk nivå, måste utvecklas för att överbrygga sådana kriser. Dessutom är föredraganden övertygad om att man måste skapa ett europeiskt stomnät inom det totala gemensamma europeiska transportnätet. Stomnätet ska utvärderas med hjälp av PE423.273v01-00 12/13 PR\802480.doc

kriterier för en hållbar utveckling på europeisk och regional nivå. Det ska bestå av multimodala plattformar som på ett hållbart sätt främjar transporterna genom att knutpunkterna får en logistisk utformning som gör det möjligt att bygga upp hållbara förbindelser mellan de olika transportslagen. Föredraganden anser att det är absolut nödvändigt att införa en definition med klara och mätbara mål. Detta skulle underlätta effektivitetskontrollen i transportbranschen och därigenom garanteras också att planeringen blir samhälls- och ekonomiorienterad. Avslutningsvis bör de program som har planerats för transportbranschen ses över. Transportpolitik är bara effektivt när programmen utvärderas och vid behov ändras eller vidareutvecklas. Det behövs till exempel ett nytt program för säkerhet i trafiken, en lägesrapport om Naiades och ett genomförande av Open Sky- och Marco Polo-programmen. PR\802480.doc 13/13 PE423.273v01-00