Tåget till framtiden En nordisk järnvägsvision Ortsstorlek Stockholm >1 milj invånare Oslo 0,5-1,0 milj inv. Århus 250-500 tusen inv. Jyväskylä 100-250 tusen inv. Gävle 50-100 tusen inv. Rovaniemi Luleå Uleåborg Skellefteå Umeå Trondheim Östersund Kuopio Joensuu Örnsköldsvik Jyväskylä Sundsvall Tammerfors Lahtis Bergen Stavanger Oslo Moss Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Eskilstuna Gävle Uppsala Åbo Stockholm S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Esbjerg Bremen Trollhättan Kristiansand Göteborg Ålborg Halmstad Helsingborg Köpenhamn Århus Odense Hamburg Borås Varberg Lund Malmö Norrköping Linköping Jönköping Kalmar Karlskrona Järnvägar Riga Ny länk med Gröna Kiev tåget Linje med Gröna tåget Annan viktig linje +46 87 90 83 79 13 april 2008 Grafik: 1
Resor och transporter påverkar och påverkas av samhällets struktur Ruttval Destinationsval Färdmedelsval Länkbelastning Resgenerering Restider, -sträckor, -kostnader Tillgänglighet Attraktivitet Trafik Samhällsstruktur Biltillgång Aktiviteter Flyttningar Investerares lokaliseringsbeslut Användares lokaliseringsbeslut Byggande 2
Järnvägen som medel i transportpolitiken 3 Tåget har en stor utvecklingspotential mot kortare restider och lägre transportkostnader Attraktiv tågtrafik medför att tåget tar marknadsandelar från flyg, bil och buss Det ger mindre utsläpp, trängsel och olyckor Snabba och effektiva tågsystem är ett sätt att bygga samverkande regioner och nationer Utbyggnaden av tågtrafiken är en del i ett långsiktigt hållbart samhälle
Räckvidd 1 timmes resa från Stockholm C 1970 2005 2030 Fagersta Hallstahammar Köping Arboga Linköping Avesta Sala Västerås Eskilstuna Katrineholm 2030 Enköping Flen Norrköping Bålsta Strängnäs 2030 2005 Nykvarn Gnesta Tierp Märsta Södertälje Vagnhärad 2030 Nyköping Oxelösund Uppsala Arlanda 1970 Nynäshamn 2030 Norrtälje Stockholm Västerhaninge 0 10 20 30 40 km Karta:, KTH 4
Marknad för tågtrafik en fråga om medelhastighet Klassiskt tåg Medelhastighet <100 km/h Marknadsandel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 km Höghastighetståg Medelhastighet >200 km/h Marknadsandel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 km Gröna tåget kan hålla medelhastigheter på ca 120-180 km/h ger korta restider, möjlighet att konkurrera med bil (flyg) 5
Tåghastigheter Största tåghastighet (km/h) 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1850 1875 1900 1925 1950 1975 2000 2025 2050 575 km/h 3 april 2007 Världsrekord Reguljärt världen Reguljärt Sverige Linjär trendlinje, (Reguljärt världen) 6
Viktigaste utvecklingslinjer i persontrafiken Kortare restider genom moderna tåg och nya banor för höga hastigheter Högre turtäthet och bättre punktlighet Lägre biljettpriser genom lägre kostnader och flexiblare prissättning Bättre anslutningsresor, informations- och biljettsystem 7
Tåg för upprustade och nya banor Linjal Lägg linjalen mellan ändpunkterna Trafik med höghastighetståg Magistral Bygg en snabb linje till en punkt och grena av där Trafik med höghastighetståg Missing link Bygg en ny länk där en viktig förbindelse saknas Trafik med Gröna tåget Räta linjen Räta en stump då och då när man ändå håller på Trafik med Gröna tåget 8
Skillnad mellan banor Konventionell bana Höghastighetsbana Definition Maxhastighet Medelhastighet (snabbtåg) Uppgraderad eller nybyggd bana för personoch godståg 200-250 km/h med eller utan korglutning Nybyggd bana dimensionerad för snabba persontåg 250-350 km/h utan korglutning 120-180 km/h 200-250 km/h Tågtyper Bangeometri Plankorsningar väg - järnväg Snabbtåg, pendel- och regionaltåg, tunga och lätta godståg Små-måttliga kurvradier Små-måttliga lutningar Förekommer (hastigheter högst 200 km/h) Höghastighetståg, snabba regionaltåg, snabbgodståg Stora kurvradier Stora lutningar Inga 9
Tågutveckling i världen Kortare restider Utveckling av tågkoncept för 360 km/h Utveckling av teknik Motorvagnskoncept med större effekt Aerodynamik och lågt ljud allt viktigare Boggier och aktiva löpverk Mer av signalsystem i tågen än i banan 10
Miljövänligt Ekonomiskt Snabbt och bekvämt Gröna tåget nytt tågkoncept för gamla banor 20-35 % lägre kostnader än X 2000 30 % lägre energiförbrukning än X 2000 250 km/h ger kortare restider än X 2000 11
Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och ger mer tågresande Nya tåg med bättre ekonomi ger lägre biljettpriser och mer tågresande Äldre tåg har högre driftkostnader och är mindre attraktiva Det behövs ett modernt snabbtåg! Nyckel: Planera i god tid 12
Vad är grönt i Gröna tåget? Låg energiförbrukning Energiförbrukningen per plats-km kan minska med 25-35 % 1, trots högre hastighet Gröna tåget är eldrivet (frihet i val av energikälla) Tyst låg bullernivå Gröna tåget ska bullra mindre än dagens tåg, trots högre hastighet Små partikelemissioner Genom spårvänliga boggier och en hög grad av elektrisk bromsning minimeras slitage 1 Jämfört med X 2000 (byggt 1990) 13
Viktigaste miljöegenskapen 14 Gröna tåget är så attraktivt att folk väljer att ta tåget istället för flyget eller bilen! Kortare restider Lägre biljettpriser Bekvämt (valbar komfort och service)
Gröna tåget i Norden Högre hastigheter (250 km/h eller mer) intressanta i alla länder (DK, FI, NO, SE) Befintligt bannät kompletterat med nya länkar Breda tåg möjligt enligt europeisk standard (begränsningar främst i DK) Många gemensamma förutsättningar i övrigt (klimat, ekonomi, organisation) Större marknad ger billigare och bättre tåg www.gronataget.se 15
Möjliga restider med Gröna tåget Restider Förutsätter Möjligt Gröna baninvestering Marknadsidag tåget förutom signalsystem 1 effekter Västra stambanan Planskilda korsningar Stockholm-Göteborg Ny kontaktledning Resenärer Non-stop (455 km) 2:45 2:30 Fler förbigångsspår från flyg (bil) Södra stambanan Ostlänken (ny bana) 2 Stockholm-Malmö Planskilda korsningar Resenärer 3 stopp (617 km) 4:00 3:15 Ny kontaktledning från flyg och bil 13 stopp 4:45 3:45 Fler förbigångsspår Ökad pendling Botniabanan Resenärer Stockholm-Umeå från bil på 10 stopp (737 km) (2011: 5:40) 5:05 Kapacitetsåtgärder mellanmarknad Svealandsbanan Eskilstuna-Stockholm Ökad 5 stopp (115 km) 1:00 0:55 Kapacitetsåtgärder pendling 1 Alla banor behöver anpassat ATC3, eller nytt signalsystem enligt EU-standard (ERTMS), där hastigheten höjs 2 Ostlänken är en planerad ny höghastighetsjärnväg mellan Södertälje och Linköping (155 km) 16
Flera resenärer med Gröna tåget Södra stambanan (Stockholm Malmö Köpenhamn) 4000 3500 Miljoner personkm/år 3000 2500 2000 1500 1000 +37% Ostlänken GT Turtäthet GT Biljettpris GT Restid GT BV 2020 Elasticitetsberäkningar: Restid -1,5 (23/240) Biljettpris - 0,5* (-25%) Turtäthet -0,5 (-20%) Ostlänken prognos 547 milj pkm/år 2020 *Lågt räknat, men kan vara effekt av redan införd intäktsstyrning 500 0 BV 2020 (200 km/h) GT 250 km/h 17
Breda tåg eller kontinental bredd? Tågkoncept med 310 sittplatser GTW: Gröna tåget, breda korgar 27 m 107 m GTC: Gröna tåget, kontinental bredd 27 m 133 m X 2000 25 m 165 m 18
Breda tåg eller kontinental bredd? X 2000 (2+2) Kontinental profil (2+2) 475 475 550 475 475 2760 455 455 540 455 455 2670 Luftspalt mellan vägg och armstöd: 2 x 5 mm Armstöd: 4 x 40 mm + 2 x 70 mm Luftspalt mellan vägg och armstöd: 2 x 20 mm Armstöd: 6 x 45 mm Brett tåg med god komfort (3+2) Breda tåg kan få minst lika bra komfort och större flexibilitet med 20-25 % fler sittplatser per vagn 455 455 455 540 455 455 3270 Luftspalt mellan vägg och armstöd: 2 x 20 mm Armstöd: 5 x 45 mm + 2 x 95 mm 19
Tågstorlek Fördelar med korta tågsätt Korta tågsätt = ökad flexibilitet, högre beläggning Kortare tågsätt ger ekonomisk möjlighet att öka turtätheten förlänga trafikdygnet köra mindre relationer (direkttåg, meranvändning) vilket ger attraktivare utbud och flera resenärer. Ökat resande vid mer attraktivt utbud ofta viktigare än eventuella kostnadsminskningar Nyckel: Flexibilitet 20
Ekonomi för Gröna tåget Företagsekonomi Breda tåg (3+2) ger 10-20 % lägre totalkostnader än tåg med kontinental bredd konkurrensfördel. Gröna tåget bred korg (GTW) ger 20-35 % lägre totalkostnader än X2 (X 2000). Ex: Järnvägsföretag med 40 tågsätt X2 sparar 400-700 MSEK/år med Gröna tåget (GTW). Samhällsekonomi Höga nettonuvärdekvoter för anpassning av banorna för Gröna tåget i Sverige 21
Gröna tåget-konceptets effekter Högre hastighet (250 km/h eller mer) Korglutning Bred korg (3+2 sittning) Korta tågsätt, flexibel tåglängd Kortare restider Högre turtäthet Lägre Mer biljettpriser miljövänligt Marknadseffekter Bättre utbud Ökat resande Förbättrad ekonomi Samhällsekonomiska vinster med kortare restider (tillgänglighet, regional utveckling) Minskat flyg- och bilresande miljövinst 22
Utveckla tågtrafiken i flera steg 1. Gröna tåget introduceras (från ca 2012) Anpassa befintligt järnvägsnät upp till 250 km/h (beroende av kurvor/bangeometrin) 2. Om nya höghastighetslinjer byggs (öppnas från ca 2020) kan de trafikeras med ännu snabbare tåg (250-360 km/h), Gröna tåget (förbättrat för 280-320 km/h) kan trafikera höghastighetsbanor och ge direkta resor även till orter utanför höghastighetsnätet 23
Gröna tåget på upprustade banor Scenario år 2020 Stockholm Oslo Århus Jyväskylä Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. Luleå Rovaniemi Uleåborg Skellefteå Trondheim Östersund Örnsköldsvik Umeå Kuopio Jyväskylä Joensuu Sundsvall Tammerfors Lahtis Kortare restider på befintligt järnvägsnät Viktiga förbindelser som delvis använder nya banor Bergen Stavanger Esbjerg Bremen Kristiansand Oslo Göteborg Århus Moss Ålborg Odense Trollhättan Hamburg Borås Varberg Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Lund Malmö Jönköping Köpenhamn Halmstad Helsingborg Eskilstuna Gävle Uppsala Norrköping Linköping Kalmar Karlskrona Åbo Stockholm S:t Petersburg Helsingfors Tallinn Riga Järnvägar Ny länk med Gröna Kiev tåget Linje med Gröna tåget Annan viktig linje Grafik: 24
Nya höghastighetsbanor Scenario år 2030 Stockholm Oslo Århus Jyväskylä Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. Luleå Rovaniemi Uleåborg Skellefteå Trondheim Östersund Örnsköldsvik Umeå Kuopio Jyväskylä Joensuu Sundsvall Tammerfors Lahtis Nya höghastighetslinjer i viktiga, trafikstarka stråk Gröna tåget på andra linjer med mycket trafik Bergen Stavanger Esbjerg Bremen Kristiansand Oslo Göteborg Århus Moss Ålborg Odense Trollhättan Hamburg Varberg Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Lund Malmö Jönköping Köpenhamn Halmstad Helsingborg Eskilstuna Gävle Uppsala Norrköping Linköping Kalmar Karlskrona Åbo Stockholm S:t Petersburg Helsing- fors Tallinn Riga Järnvägar HöghastighetslänkKiev Linje med Gröna tåget Annan viktig linje Grafik: 25
Vision om höghastighetsnät i Norden Scenario 2040+ Stockholm Oslo Århus Jyväskylä Gävle Ortsstorlek >1 milj invånare 0,5-1,0 milj inv. 250-500 tusen inv. 100-250 tusen inv. 50-100 tusen inv. Luleå Skellefteå Rovaniemi Uleåborg Trondheim Östersund Umeå Örnsköldsvik Kuopio Jyväskylä Joensuu Sundsvall Tammerfors Lahtis Höghastighetsnät i Norden Korta restider, kraftigt minskad flygtrafik Bergen Stavanger Esbjerg Bremen Kristiansand Oslo Göteborg Århus Moss Ålborg Odense Trollhättan Eskilstuna Köpenhamn Hamburg Varberg Falun Borlänge Västerås Örebro Karlstad Lund Malmö Jönköping Halmstad Helsingborg Gävle Uppsala Norrköping Linköping Kalmar Karlskrona Åbo Stockholm S:t Petersburg Helsing- fors Tallinn Riga Järnvägar HöghastighetslänkKiev Linje med Gröna tåget Annan viktig linje Grafik: 26
Exempel på möjliga restider Snabbaste förbindelser 27 Höghastigidag Flyg 3 h 2:30 3 h 2:30 3 h Snabbaste förbindelser är restid city till city, med tåg non-stopp eller med få stopp. Kompletteras med tåg som gör uppehåll på flera mellanstationer med 15-30 minuter längre restid mellan ändpunkterna. Höghastighetståg förutsätter nya höghastighetsbanor
Oslo Göteborg Oslo Idag Möjligt med höghastighetslinje Oslo Moss Sarpsborg Fredrikstad Halden Strömstad Moss Sarpsborg Fredrikstad Halden Strömstad 3:55 Uddevalla Vänersborg Trollhättan 1:40 Uddevalla Vänersborg Trollhättan Göteborg Göteborg 400 000 tågresor/år 4 000 000 tågresor/år Uppskattade resandevolymer i korridoren år 2020 28
Godstrafik på järnväg Marknadsandel i Sverige och Finland ca 25 % EU15 ca 6 % Logistikupplägg med små sändningar gynnar lastbilstransporter Stark priskonkurrens Tåg och långsamma fartyg har relativt liten energiförbrukning Eldrift ger frihet i val av energikälla 29
Utvecklingslinjer i godstrafiken Avreglering och borttagande av alla organisatoriska hinder inom Europa Effektivisering av basindustrins transporter och utveckling av nya produkter för högvärdigt gods Utveckling av kombinerade transporter järnväg lastbil och järnväg sjöfart Anpassning av priserna på transporter till verklig kostnad för miljö, olyckor och trängsel (internalisering av externa effekter) 30
TÅGET TILL Tåget till framtiden FRAMTIDEN EN NORDISK JÄRNVÄGSVISION www.infra.kth.se/jvg 31