Forskningsrapporten 2012 Det senaste inom hjärt-lungforskningen
Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar Plötsligt hjärtstopp Sömnapné Tbc Vi räddar liv! Över 1 miljon personer i Sverige är drabbade av sjukdomar i hjärta och kärl. Ytterligare 1 miljon människor är sjuka i luftvägar och lungor. Vi lever i ett litet land med en stor andel sjuka vilket innebär att de allra flesta av oss känner någon som har insjuknat i hjärtinfarkt, stroke eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. På Hjärt-Lungfonden arbetar vi dagligen med dessa frågor, med de största folksjukdomarna i Sverige. Tack vare alla gåvor kan Hjärt-Lungfonden löpande ge stöd till cirka 200 forskningsprojekt. Vi samlar in och ger forskningspengar till framstående forskare som vill lösa gåtorna bakom sjukdomarnas uppkomst. Tillsammans arbetar vi för en och samma sak, nämligen att bekämpa hjärt-, kärl- och lungsjukdom. Varje år sänder våra forskare in rapporter om hur deras projekt skrider framåt. I Forskningsrapporten 2012 beskriver vi ett urval av upptäckter och handfasta resultat som gjordes under förra året. Det gör vi eftersom det är så viktigt att visa dig som läser detta att forskningen gör skillnad och att den räddar fler liv. Med forskningens hjälp lär vi oss allt mer om riskfaktorer, hur vi bättre ska diagnostisera och behandla hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna. Men vi nöjer oss inte med detta. Vi har uppsatta medicinska forskningsmål som handlar om att ytterligare minska insjuknande och dödlighet. Ett av våra högprioriterade områden är akut hjärtinfarkt och målet är att halvera antalet akuta hjärtinfarkter på tio år. 2007 avled cirka 11 000 personer i akut hjärtinfarkt. I dag är antalet dödsfall omkring 9 000. Trots minskningen 2 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012
Staffan Josephson Hjärt-Lungfondens generalsekreterare. FOTO: ANNA MOlANdER på runt 18 procent är akut hjärtinfarkt fortfarande den absolut vanligaste döds orsaken i Sverige bland både kvinnor och män. Vi anser att det utförs alltför få studier på kvinnors hjärtan som i vissa avseenden skiljer sig från Tillsammans arbetar vi för en och samma sak, nämligen att bekämpa sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. mäns. Kvinnors hjärtsjukdomar är därför ett av Hjärt-Lungfondens högprioriter - ade forskningsområden. Detsamma gäller stroke som drabbar runt 30 000 personer varje år. Allt fler överlever, men för att minska antalet fall och öka livskvaliteten för de som drabbas krävs mer forskning. KOL är en folksjukdom som ökar i Sverige. Minst en halv miljon människor i Sverige lider av sjukdomen och det är ett forskningsområde vi prioriterar. Barns hjärtsjukdomar ligger oss varmt om hjärtat. Varje år föds cirka 1 000 barn med hjärtfel och tack vare forskning och god läkarvård överlever majoriteten av barnen. Men fortfarande händer det att spädbarn kommer hem från BB med allvarliga, oupptäckta hjärtfel. Det vill vi råda bot på. Till vår glädje finns alla ni runt om i landet som ger gåvor till forskningen. Det är ni som gör arbetet möjligt. Ett varmt tack riktar jag till var och en av er! Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012 3
Forskningens framsteg Svenska forskare samarbetar allt mer över specialist- och landgränser och man får en klarare bild över mekanismer som samverkar och vilka insatser som krävs för att en sjuk människa ska må bättre. I dag finns bevis för att flera till synes skilda sjukdomstillstånd har klara samband: Diabetes är en riskfaktor för sjukdomar i hjärta och kärl. Hjärtrytmrubbningar som förmaksflimmer kan orsaka stroke. En ny upptäckt är att personer med glutenintolerans, celiaki, tycks vara mer benägna att drabbas av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Upptäckter som dessa gör att det som tidigare var forskningsresultat kan omvandlas till förebyggande arbete i mötet mellan patient och läkare. Stort fokus inom forskningen ligger även på studier av människans allra minsta beståndsdelar, det vill säga våra gener, celler, proteiner och molekyler. Med förfinade metoder försöker forskarna påverka och hämma de ämnen som är skadliga, utveckla tester som avslöjar sjukdom och därtill stärka det som håller oss friska vårt eget immunförsvar. Hämning av skadliga ämnen Den viktigaste orsaken till kärlkramp och hjärtinfarkt är åderförfettning i kärlväggen, som i sin tur är kopplad till en kronisk inflammation i blodkärlen. Forskare har upptäckt att ämnet arginas har en negativ effekt på blodgenomströmningen i kärlen samt vid hjärtinfarkt. När ämnet blockeras förbättras blodgenomströmningen och skadan vid en infarkt minskar. Förhoppningen är att hitta en hämmande behandling. Högt blodtryck, hypertoni, är en känd riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. 4 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012
Forskarnas samverkan räddar liv Allt fler svenska forskare delar erfar en heter och upptäckter med varandra. Hjärtnätverket Gertrud ger hjärtsjuka barn bättre vård. FOTO: ISTOCKPHOTO STEN JANSIN ANNA MOlANdER ISTOCKPHOTO 30 nya gener som ökar risken för högt blodtryck har identifierats och man har även upptäckt blodtrycksreglerande hormoner som ökar risken för både diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Kost- och livsstilsbehandlingar som kan påverka hormonnivåerna studeras. Hjärnans läkning efter stroke I Sverige drabbas årligen cirka 30 000 personer av stroke. Vanligast är att blodkärlen till hjärnan täpps till av en blodpropp, i övriga fall beror slaganfal - let på en blödning i hjärnans vävnad. Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmrubbning och en stor riskfaktor för stroke. I screening av äldre personer har forskare upptäckt att många lider av förmaksflimmer utan att veta om det. Genom att fortsätta undersöka utvalda befolkningsgrupper och erbjuda blodförtunnande läkemedelsbehandling vid tyst förmaksflimmer tror forskarna att sjukvården kan förebygga cirka 800 fall av stroke per år. Efter stroke ökar antalet kärlsammandragande receptorer mycket snabbt i hjärnans blodflöde. Upptäckten kan ha betydelse för hur stor hjärnskadan blir efter ett slaganfall. Förhoppningen är att hitta en behandling som kan hämma de kärlsammandragande receptorerna. Hjärnan har en naturlig förmåga att återhämta sig efter stroke och forskare undersöker om det går att förbättra läkningen ytterligare med hjälp av två olika cellterapier. I båda fallen används kroppsegna stamceller som återtransplanteras eller stimuleras. I experiment har stamcellerna ansamlats i det skade - drabbade området i hjärnan där nybildning av nervceller skett. Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012 5
Livsavgörande insatser Med bättre diagnostik och be hand ling kan vi i dag rädda tusentals fler liv än för tjugo år sedan. Runt 250 000 människor i Sverige lider av hjärtsvikt vilket innebär att hjärt - ats pumpförmåga fungerar dåligt. För att förbättra välbefinnandet och kontrollera sjukdomsförloppet studeras bland annat en speciell typ av pacemaker som stimulerar både höger och vänster hjärtkammare samtidigt, så kallad CRT. Man vill även veta om en kombination av andra övervakningsmetoder såsom tryck i hjärtat, vätskeansamling i lungor eller daglig mätning av kropps - vikten ger en bättre hjärtsviktsbehandling. Fokus på svåra hjärtsjukdomar För patienter med svår hjärtsvikt är hjärttransplantation en livräddande behand - ling. I dag råder brist på donerade organ, men en annan begränsande faktor är att endast drygt en tredjedel av de organ som erbjuds kan användas. Forskare har utvecklat en matematisk matchningsmodell som man tror kan öka antalet lämpliga organ och förbättra överlevnaden vid hjärttransplantation. Förhoppningen är att riskbedömningsalgoritmen även leder till kortare väntetider och mindre avstötnings- och infektionsproblem för de hjärttransplanterade patienterna. Kardiomyopatier är allvarliga sjukdomar i hjärtmuskeln och den vanligaste orsaken till hjärttransplantation. En stor del av dessa sjukdomar är ärftliga och därmed medfödda. I dag vet man att två gener orsakar kardiomyopatier och man har hittat mutationer i dem. I en annan studie riktar man in sig på kammararytmier som ökar risken för plötsligt hjärtstopp. Cirka 200 patienter med misstänkt eller säkerställd ARVC, arytmogen högerkammarkardiomyopati, och andra medfödda hjärtsjukdomar har undersökts med genetisk analys och klinisk undersökning. En ny mutation är identifierad och man vill utveckla ett snabbtest som fångar genetiska markörer vid utredning av drabbade patienter och anhöriga. 6 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012
FOTO: HåKAN FlANK ISTOCKPHOTO ANNA MOlANdER SuSANNE KRONHOlM Chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus är ytterst liten om den drabbade inte omgående får hjälp. I flera pilotstudier försöker man öka överlevnaden genom att sprida automat iska hjärtstartare (defibril - latorer) i samhället, utbilda fler yrkesgrupper inom räddningstjänsten i använd - andet av hjärtstartare samt anlita frivilliga SMS-livräddare som snabbt kan ta sig till platsen och hjälpa den som har drabbats av ett misstänkt hjärtstopp. Det visar sig nu att insatserna lönar sig. Fler liv kan räddas, därtill visar allmänheten stort intresse. Under 2011 har antalet livräddare vuxit från 1 200 till 4 300 personer. Målet är 6 000 deltagare. Det finns skillnader mellan kvinnors och mäns hjärt- och kärlhälsa Män har en kraftigt ökad risk att drabbas tidigare i livet av åderförfettning, hjärt- och kärlsjukdom och pulsåderbråck i buken jämfört med kvinnor. En studie kan nu belysa att det finns ett samband mellan könshormonerna och risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Män med lägre nivåer av det manliga könshormonet testosteron löper högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom jämfört med män vars nivåer ligger i det övre skiktet. Sam bandet visar att normala nivåer av hormonet är en markör för god hälsa. Kvinnor har också testosteron och forskarna vill nu undersöka om nivåerna har viktiga effekter på kvinnors hjärta och kärl. Sömnstörningar i form av snarkning och upprepade andningsuppehåll, så kallad sömnapné, kan påverka hjärt- och kärlhälsan negativt. Flera forskare studerar hypoxi, bristande syrgashalt i kroppsvävnaderna, som uppstår vid sömnapné. Nya data hos män visar att hypoxi kan leda till insulinokänslighet, men att användning av den speciella andningsmaskinen CPAP tycks ge skydd mot den negativa utvecklingen. I studier med kvinnor ses ett samband mellan graden av hypoxi och inflammatoriska markörer i blodet, vilket kan påverka Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012 7
SÖKT/BEVILJAT BELOPP 2007 2011 Sökt belopp av svenska forskare Beviljade medel av Hjärt-Lungfonden Fler gåvor behövs till forskningen. På så sätt kan vi rädda ett stort antal liv. hjärt- och kärlhälsan negativt. Forskare har även upptäckt ett speciellt protein som byggs upp i blodet vid sömnrubbningar. Det kan bli en möjlig markör som visar i vilken grad hypoxi är kopplad till sömnapné. Kroppens naturliga försvar Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en folksjukdom som ökar i Sverige och den vanligaste bakomliggande orsaken är rökning. Vid KOL finns en kron isk inflammation i luftvägarna, lungvävnaden förstörs och en stor utmaning för forskarna är att förstå vilka mekanismer som startar inflam ma - tionen och vävnadsombildningen. Studier visar att KOL-patienters lungor har en försämrad reparationsför - måga och att lungorna åldras snabbare än hos friska. En obalans mellan antioxidanter, som är en del av kroppens försvar, och oxidativ stress kan vara en bakomliggande orsak. Andra studier visar att kroppsegen antibiotika i lung ans vävnad bryts ned av inflammatoriska bakterier och skadliga enzymer. Inom samtliga studier försöker man finna behandlingsmetoder som stärker immunförsvaret. Patienter med svår astma får inte alltid tillräcklig hjälp av modern inhalationsbehandling. Forskare har upptäckt en dramatisk ökning av mastceller i lungans avlägsna alveolblåsor hos denna patientgrupp. Mastcellerna är dess - 8 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012
Små hjärtan kan också drabbas Lille Fabian Rost mår bra i dag tack vare världsunik teknik och modern kirurgi. FOTO: JONNy lindh utom förändrade och reagerar starkt på allergener. Dagens inhalationsmediciner når inte ut till lungornas perifera delar, men upptäckten har gett ny insikt om hur astma bör behandlas och förhoppningar om nya läkemedel. Under 2011 rapporterades nästan 600 fall av tuberkulos, tbc, i Sverige en minskning med 13 procent jämfört med 2010. De senaste åren har antalet fall minskat även globalt, däremot ökar fallen av multiresistent tbc något. Forskare arbetar intensivt med att finna nya tillförlitliga vaccin som stimu - lerar kroppens eget immunförsvar mot tbc. Tre typer av antigener studeras, varav en stärker försvaret särskilt effektivt. I en annan studie har forskare sett att en speciell kost tycks öka kväveoxidbildning (NO) i lungan och skynda på tillfrisknandet hos patienter med aktiv tbc. Resultaten pekar på att konventionell antibiotikabehandling tillsammans med stimulering av den naturliga immunreaktionen kan ha betydelse. Fler framsteg inom forskningen Om du vill veta mer om våra forskares framsteg gå in på vår hemsida www.hjart-lungfonden.se. Där finns populärvetenskapliga sammanfattningar som beskriver forskarnas upptäckter. Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012 9
Våra forskningsmål Hjärtinfarkt År 2007 dog cirka 11 000 svenskar i akut hjärtinfarkt. Vårt mål var att halvera döds - talen på tio år. I dag dör cirka 9 000 svens - kar i akut hjärtinfarkt varje år och vi räddar 2 000 fler liv om året jämfört med år 2007. Stroke Ungefär 30 000 svenskar drabbas varje år av stroke och hälften avlider eller blir svårt handikappade. Vårt mål är att halvera dessa siffror. Kvinnors hjärtsjukdom År 2007 dog cirka 5 200 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Vårt mål var att halvera döds - talen på tio år och därmed rädda 2 000 kvinnors liv per år. I dag dör cirka 3 900 kvinnor i akut hjärtinfarkt varje år och vi räddar 1 300 fler kvinnor till livet jämfört med år 2007. KOL 1 av 12 vuxna svenskar har KOL. År 2007 dog cirka 3 000 svenskar i KOL. Vårt mål var att halvera dödstalen på tio år. I dag dör cirka 2 500 i KOL varje år och vi räddar 500 fler liv om året jämfört med år 2007. Barns hjärtsjukdom Varje månad skrivs 2 till 3 barn hem från BB med ett allvarligt hjärtfel som inte har uppdagats. Inget barn ska behöva leva med ett oupptäckt hjärtfel. Kärlkramp Mer än 200 000 svenskar lider av kärl - kramp. Vårt mål är att ingen ska behöva lida av detta. Hjärtsvikt Runt 250 000 människor lider av hjärtsvikt. Varje år insjuknar 30 000. Prognosen för hjärtsvikt är dålig och endast hälften av patienterna lever sex år efter diagnos. Vårt mål är att fördubbla dessa överlevnadsår med fullgod livskvalitet. Astma 1 av 10 svenskar har astma. Vårt mål är att kartlägga sjukdomsorsaken samt hitta ett botemedel. Hjärtrytmrubbningar Många människor lider av olika typer av rytmrubbningar. Enbart förmaksflimmer svarar för 100 000 drabbade i Sverige. Vårt mål är att halvera sjukligheten i dessa sjukdomar. Plötsligt hjärtstopp Endast 500 av de 10 000 människor som varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp överlever. Vårt mål är att öka antalet överlevande till minst 1 200 människor. Sömnapné 1 av 30 svenskar lider av andningsuppehåll under sömn. Sömnapné är en betydande riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Vårt mål är att hitta behandlingsmetoder som minskar symptom och förhindrar sjukdom i hjärta och kärl. Tbc Varje år upptäcks cirka 600 nya fall av tuberkulos i Sverige. Vårt mål är att ta fram metoder för bättre diagnostik och behand - ling samt att utveckla ett nytt vaccin. 10 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012
Vem beslutar om forskningsanslagen? Innan Hjärt-Lungfonden delar ut medel till forskningsprojekt bedöms ansökningarna av fondens Forskningsråd. Personerna är först nominerade av landets medicinska fakulteter samt Svenska Läkaresällskapet, därefter utser Hjärt-Lungfondens styrelse ledamöterna. Forskningsrådet består av tjugo välmeriterade forskare inom hjärt-, kärl och lungområdet, och de är verksamma runt om i Sverige. Ordförande under den aktuella mandatperiod - en är professor Jan Nilsson. Professor Kjell Larsson är vice ordförande. För att bedömningarna ska göras korrekt använder ledamöterna i Forskningsrådet ett speciellt poängsystem och man tillämpar även ett strikt regelverk som är till för att undvika jäv, det vill säga partiskhet. Om du vill läsa mer om bedöm nings - processen, vem som sitter i Hjärt- Lungfondens Forskningsråd och i de olika kommittéerna, se vår hemsida: www hjart-lungfonden.se Via vår hemsida kan du även ge en gåva för att stödja forskningen. Box 5413, 114 84 Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel: 08-566 24 200 Fax: 08-566 24 229 Organisationsnummer: 802006-0763 Projektgrupp: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden Grafisk form: Ingrid Bärndal, Konkret Skribent: Elisabet Tapio Neuwirth, red.media Tryck: Edita, Västerås 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdom arna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt infor merar om hjärt- och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksam heten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92 7 och bg 909 1927. www.hjart-lungfonden.se Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2012 11
Forskning är livsviktigt! Tack vare forskningens framsteg kan vi rädda liv, minska lidandet och ge fler friska år. Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ svensk forskning inom hjärt-, kärloch lungområdet. Vi tycker att det är viktigt att de medicinska resultaten snabbt kommer till praktisk användning inom sjukvården. Med hjälp av alla generösa gåvor från privatpersoner och företag är detta möjligt! FoTo: peter westrup Stöd forskningen ge en gåva Stöd forskningen ge en gåva Hjärt-Lungfonden finansierar i dag huvuddelen av den oberoende forskningen inom hjärt-, kärl- och lungområdet i sverige. 2011 delade vi ut rekordbeloppet 167 miljoner kronor till hjärt- och lungforskare i sverige. Det är 7 miljoner mer än året innan. Dessvärre räcker pengarna bara till att stödja cirka 15 procent av sökt belopp. Insamlingskonto pg 90 91 92 7 och bg 909 1927 För mer information och statistik kring Hjärt-Lungfondens forskningsfinansiering, se vår hemsida www.hjart-lungfonden.se Tillsammans besegrar vi hjärt-lungsjukdom