Byanät för bredband i världsklass



Relevanta dokument
Byanät för bredband i världsklass. Roma

Byanät för bredband i världsklass

Byanät (Sockennät) för bredband i världsklass

Byanät för bredband i världsklass

Byanät för bredband i världsklass Töreboda

Övlingstorp Lars Björkman/Lars Hedberg

Byanät för bredband i världsklass

Byanät för bredband i världsklass

Byanät för bredband i världsklass. Robusta Nät- Noder-Fastighetsnät Nätdokumentation Deklarationer

Byanät för bredband i världsklass

Regeringens bredbandsstrategi

Möte Att skapa ett byanäti Hardeberga Torsdagen 12:e februari Hardeberga IP

Byanät för bredband i världsklass

Regeringens bredbandsstrategi

Bredband i glesbygd. Erfarenheter av projektet Fibernät i Tiveden/Davidstorp Olle Finnman, projektledare

Byanät för bredband i världsklass

Länsstyrelser och Kommuners strategiska roll i bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Västmanland

Möte Att skapa ett byanäti Hardeberga Torsdagen 15:e januari Första informationsmöte Hardeberga IP

Möte Att skapa ett byanät i Hardeberga och Sjöstorp Torsdagen 28:e januari 2016

Byanät för bredband i världsklass

Landsbygdsprogrammet

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

Jordbruks verket. 20i '5. O Nej IX] ADSL. D Internet via telefonmodem

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

Kramnet Networks & ICT

Fibergruppen - Ett helhetskoncept.

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser

Bilaga 14. Bredband och Byanät

Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät

När fibern kom till byn

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Fiber till byn Lite information om förutsättningar för fibernät på landsbygden Snabbare landsbygd i Norra Skaraborg

Fiber på landsbygden. Handbok för byalag

Skatteverkets ställningstaganden

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna!

Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna!

Bredband i Västra Götaland

Skatteverkets ställningstaganden

Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass!

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling

Teleservice Bredband och TeliaSonera (delvis) för ADSL TeliaSonera, Tele2 och Telenor samt troligen övriga nationella operatörer av trådlöst bredband

Informationsmöte Västanvik

Fiber till landsbygden Informationsmöte. Välkomna!

Villkor för kanalisationsstöd Region Skåne

Bredband i Västra Götaland

Avtal om fastighetsanslutning till Virestad Fiber Ekonomisk förening

Fibernät i Grensnet Extra stämma 11 februari 2011 AGENDA

Bredband i Västra Götaland

Norra Råda Hagfors kommuns fiberprojekt

Avtal om fastighetsanslutning

Bredband via fiber i byn

Bredbandsstrategi Högsby kommun

Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Heby kommuns författningssamling

1. Byalaget har genomfört en förstudie med marknadsundersökning.

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Bredband i Västra Götaland

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Avtal om överlåtelse av ledningsnät (Försäljning)

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version

Medlem och fakturaadress Personnummer eller organisationsnummer

Bredband i Västra Götaland

Datum: Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

Rapportens titel. Utmaningar vid överlåtelse av byanät

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Bidragsregler projektstöd 2014

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening

Datum: Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Dragning av fiberkablarna sker i och följer befintliga kulvertar. Om problem uppstår vid dragning kan kulvert/rör behöva friläggas för åtgärd.

Anvisningar för robust fiber

Anvisningar för robust fiber

ÖPPET. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden

Informationsmöte om. Fiberutbyggnaden i Torstorp och Hagakullen. måndag den 1 juni 2009

VI FIRAR kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

Bredband på landsbygden

Bredbandspolicy för Danderyds kommun

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Datum Dokument Förstudierapport Version Version 0.1. Förstudierapport. Växvik fiber. Rala Infratech AB

ÖPPET. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken

ETT HELHETSKONCEPT. Experten på fiber

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna till Tynderö Byfibers medlemsmöte/informationsmöte. Söndagen den 31 maj kl , Tynderö bygdegård.

Arbetsgruppens presentation

Transkript:

Byanät för bredband i världsklass Djurö 2011-05-18 1

Välkommen Pia Södergren Ordförande Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation. SIKO 2

Bredband till alla tillsammans kan vi klara utmaningen Göran Marby Generaldirektör PTS 3

Vi ska: Därför finns PTS arbeta för att alla ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och posttjänster. se till att begränsade resurser som frekvenser och nummer fördelas och hanteras effektivt. arbeta för en fungerande konkurrens på marknaden, som leder till bra valmöjligheter och låga priser för konsumenterna. se till att nät och tjänster är tillförlitliga och säkra. verka för ett ökat Internetanvändande i Sverige. 4

IP-baserade tjänster driver på kapacitetsbehovet Utgående samtalsminuter fast och mobilt Mobil datatrafik IP-baserade tjänster: -Youtube - Spotify - VoIP-tjänster - Facebook - Svt Play - Mejl/surf Källa: Svensk telemarknad första halvåret 2010 5

Ett nytt problem Förr: Tele-nät för att ringa TV-nät för TV Radio-nät för att lyssna Data-nät för data I framtiden: Allting blir IP-nät (internet). Ett och samma nät för alla tjänster. Vad händer om inte alla har snabbt, högkvalitativt bredband att tillgå 6

Vår utmaning Täckning av bredband 1 Mbit/s Täckning av bredband 50 Mbit/s 7

Stockholms län (mitt) stora skillnader Täckning av bredband minst 50 Mbit/s Täckning av bredband minst 1 Mbit/s men mindre än 50 Mbit/s 8

Stockholms län (norr) 9

Stockholms län (syd) 10

Regeringens bredbandsstrategi 100 Mbit/s till 90 % av alla hushåll och företag 2020 Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av samhällstjänster och service via bredband Förslag om höjd nivå för funktionellt tillträde till Internet (1 Mbit/s) Utvecklingen ska vara marknadsdriven. 11

PTS aktiviteter för mer och bättre bredband Driver bredbandsforums kansli, deltar i arbetsgrupper. Flera regeringsuppdrag. Bredbandsstöd medfinansierar utbyggnad i glesbefolkade områden. Finansierar robusthetshöjande åtgärder i näten. Konkurrensfrämjande arbete gentemot operatörer och kommuner (ex samarbete med SKL och KKV). Spektrumtilldelning (i februari 2011 auktion i 800 MHzbandet, tilldelar 500 MHz spektrum 2011-13) 12

Tack för er uppmärksamhet! 13

Agenda 1. En översikt Allmänna betraktelser 3. Affärsmodeller för byalag Affärsmodeller, öppenhet, övergripande vad som är speciellt och unikt för byalag t ex eget kapital och arbete. 4. Ta initiativ Initiativ, olika i olika faser, kontakta kommunen och operatör/leverantör, stadgar 5. Etablera projekt Info och förankring, finansiering, lån, bidrag, skatt och Moms, kalkyl, förstudie, projektplan, beslut, avtal. Kostnadsmodeller. 6. Genomför byggprojektet Bygg, robusthet, dokumentering, besiktning 7. Driva, äga och förvalta Förutsättningar och råd för drift- och förvaltningsfasen 8. Länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting 9. Sammanfattning och avslutning (PTS + projektet) 14

Seminariet genomförs i samverkan med 15

..och stöds av följande aktörer 16

Seminariet skarvar i förra årets bästa bredbandsprojekt Fiber till byn (Sweden Broadband Alliance) Vi har lyssnat till Fiber till byn... och bestämt oss för att bygga ett byanät!!! 17

..och bygger på följande scenario Var är marknaden? Hur ser marknaden ut på landsbygden? 18

Om nu marknaden inte bygger? Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar. 19

Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitets behov 1000000 kbit/s Varför hög kapacitet?? 1000 M = 1 Gbit/s 100000 Video/DVD 1,5/8,6 min 20 HDTV kanaler 100 M 24 M 30 bilder 10 sek 10000 8 M X 2 kanaler 1000 2 M X 30 100 28 k 56 k Video/DVD 2/11 dagar 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Hastighet kbit/s Medeltillväxt = behovstillväxt 20

Är mobilt bredband ett alternativ? Ja som ett komplement till det fasta nätet 4G system 100 80 Nerladdning Exempel på kapacitet på mobilt bredband, kapaciteten är beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet Mbit/s 50 40 Uppladdning 3 En användare 10 Mbit/s 3 Mbit/s Tio samtidiga användare 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s Avstånd till användare km 21

Byanät Ett fiberbaserat bredbandsnät Byanät Nätoperatör AP Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, 22

Affärsmodeller för byalag 23

Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Byanät 2 ON Nätägare ON Byanät 1 ON ON Operatörsnod 24

Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Anslutning av operatör Byanät 2 ON Nätägare ON Byanät 1 ON AP ON AP Operatörsnod Nätanslutningspunkt 25

Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Utbyggnad av byanätet Byanät 2 ON Nätägare Byanät 1 AP ON ON AP ON Operatörsnod Användarnod AP Nätanslutningspunkt 26

Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Distribution av tjänster Byanät 2 ON Nätägare Byanät 1 AP ON ON AP 27

Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Uthyrning av kapacitet Byanät 2 ON Nätägare Byanät 1 AP ON ON AP 4G 28

Sammanfattning av olika affärsmodeller 1. Nätägaren svarar för anslutning (byalaget avtalar med en tjänstedistributör (KO) 2. Nätägaren svarar för anslutning och distribution av egna tjänster 3. Nätägaren är tillika tjänstedistributör (KO) och svarar för anslutning och distribution av valfria tjänster GLÖM INTE ATT BYALAGET ÄGER DEN SISTA BITEN SOM KRÄVS FÖR ATT TJÄNSTEDISTRIBUTÖREN SKA NÅ FRAM MED TJÄNSTERNA TILL KUNDEN. 29

Byanätsprocessen, ta initiativ 1 Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyar Etablera projekt Organisera projektet Genomför byggprojektet Projektera Driv och förvalta nätet nätet Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 30

Ta initiativ Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen Projektidé Medfinansiering Samförläggning mm Prata med Länsstyrelsen Offentliga stöd, krav och ansökningshandlingar Fornminnen och andra miljöhänsyn Övriga tillståndgivare som kan krävas tillstånd från 31

Gör en marknadsanalys Använd Jordbruksverkets mall för marknadsanalys så kan den också användas vid projekt- ansökan om stöd till bredband från Jordbruksverket och för samtycke till medfinansiering från PTS Finns det bredbandsinfrastruktur i ditt område idag? (Ta en underhandskontakt med nätägare/nätoperatörer/tjänsteleverantörer) Om Ja, vilken typ av bredbandsinfrastruktur finns det? Ange vilka operatörer ** som äger nät och som du kan ansluta dig till (t.ex. operatörer som äger master eller kopparledningar). Ange även om det finns operatörer som äger fibernät i området. (På sajten www.natkollen.pts.se listas fibernät och sändare för mobilnät som finns inom 500 meter respektive 1 000 meter från en angiven adress). Bifoga en karta som visar den sträcka som du avser att anlägga. Markera även det nät som det planerade bredbandet ska anslutas till. Vilken typ av bredband söker du stöd för? Ange uppskattade antal - timmar ideellt arbete (tim) - hushåll och företag som får bredband efter projektet - kilometer nät du söker stöd för 32

Marknadsanalys I marknadsanalysen ska också ett intyg lämnas Bredbandet ska kunna användas samtidigt av flera operatörer, det vill säga att nätet ska vara öppet för alla operatörer Andra tjänsteföretag än de som är inblandade vid genomförande av projektet ska få hyra kapacitet och erbjuda tjänster i nätet, under en period av 7 år räknat från den dag när bredbandet tas i bruk Prissättning vid uthyrning av utrymme till andra tjänsteföretag ska vara skälig, under en period av 7 år räknat från den dag nätet tas i bruk. Vid medfinansiering från PTS kommer länsstyrelsen eller Sametinget och Jordbruksverket att publicera marknadsanalysen oavsett stödbeloppet. Marknadsanalysen ska finnas tillgänglig för allmänheten under minst en månad. Det är först en månad efter publiceringen som du kan få ett beslut. Om stödbeloppet blir högre än 200 000 euro skall principerna (9 i LOU) om offentlig upphandling följas.. 33

Identifiera finansieringsmöjligheter Egen insats i form av arbete Egen insats i form av kapital Offentliga stödmedel Samförläggning Nedgrävning av rör i vilket fiberkabeln skall dras Projektledning och andra projektroller Föreningsaktiviteter Varje medlem betalar insatsen genom t ex eget lån i bank. Den egna kapitalinsatsen kan med fördel spridas ut över åren. Det blir då en naturlig del av hushållets kostnad för tele, TV och Internet. Alternativt kan byalaget ta ett lån (byggkreditiv) för bygget. Varje medlem avbetalar genom en extra månadsavgift Offentliga stödmedel finns i många former och kan utgöra ett betydande tillskott för att täcka projektkostnaden. Vissa kommuner och PTS medverkar med medfinansiering och/eller nätutbyggnad. Kontakta länsstyrelsen för att höra vilka krav som finns i just ditt län. Samförläggning kan t ex vara vid nedgrävning av elkabel, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster. Här är det viktigt att ha en bra dialog med kommunens planerare. PTS har lämnat föreslag till näringsdepartementet avseende framtagning av en informationsplats kanalisationskollen. Kontakta alltid din länsstyrelse för att höra vilka krav på finansiering som finns i ditt län. 34

Möjliga offentliga stödmedel för bredband Kommuner/ Byalag Tillväxtverket Strukturfonder Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet Projektstöd Leader Länsstyrelsen vägledning och administration kanalisationsstöd landsbygdsprogrammet PTS Säker och tillgänglig kommunikation PTS Medfinansiering av kanalisationsstöd (50%) landsbygdsprogrammet (25/50%) Lsty har getts möjlighet att omfördela budgetmedel inom axel 3 till åtgärd (321) dvs den åtgärd som primärt innefattar bredbandssatsningar Skatteverket HUS- avdrag 35

ROT-avdrag ROT- avdrag Reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad räknas som ROT-arbeten och ger rätt till skattereduktion om det utförs i eller i nära anslutning till en bostad som du äger och som du bor i eller har som fritidsbostad eller äger och som dina föräldrar bor i. BREDBAND Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Installation av bredband inne i bostaden ger dock inte rätt till skattereduktion. Observera att kostnad för maskiner inte räknas till arbetskostnad. BIDRAG Om bidrag eller stöd lämnats från stat, kommun eller landsting för en del av arbetskostnaden ger inte någon del av arbetet rätt till skattereduktion. Om det klart framgår att bidraget eller stödet endast avser kostnader för material kan skattereduktion för arbetskostnad medges. 36

Landsbygdsprogrammet Projektstöd Ansökan om stöd (LSB 12:2) Roller Projektbeskrivning Moms, kostnader och resurser Finansiering Andra sökta eller beviljade stöd Upphandlande myndighet, enhet Försäkran Projektstöd Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Gäller även delutbetalning Medfinansieringsintyg (LSB 12:4) eller beslut om medfinansiering 37

Krav avseende öppenhet och icke diskriminering Krav på den som driver ett bredbandsnät och har medfinansiering inom ramen för från landsbygdsprogrammet (LB) och/eller inom ramen för kanalisationsförordningen (K) Bredbandsnätet och kanalisationen ska präglas av öppenhet och principen om icke-diskriminering LB K Bredbandsnätet och kanalisationen ska vara robust LB K Bevilja tillträde till nätet för andra aktörer som har för avsikt att erbjuda tjänster till slutkunder (grossisttillträde svart fiber alt. bitström). Bevilja tillträde till nätet respektive kanalisationen på icke-diskriminerande villkor, dvs. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor för tillträdet. På begäran tillhandahålla ett externt referenserbjudande, dvs. ett typavtal där det framgår vilka produkter som erbjuds och vilka villkor som gäller för tillträdet. Utforma kanalisationen så att den kan användas samtidigt av två eller flera innehavare av ITinfrastruktur. Dessutom ska innehavare av IT-infrastrukturföretag ha tillträde till kanalisationen på ett icke-diskriminerade sätt. Tillmötesgå varje rimlig begäran om tillträde till kanalisationen På begäran från myndighet eller part som begär tillträde tillhandahålla dokumentation som visar att tillträde till kanalisationen tillhandahålls på icke-diskriminerande villkor. LB LB LB K K K K 38

Sammanfattning av krav Kraven syftar till att förhindra att slutkunder och fastighetsägare blir beroende av en operatör i monopolställning. Kraven säkerställs genom att byalaget behåller kontrollen av byanätet. att nätet byggs med överskott på kanalisation och/eller fiber. Enklast och billigast är att förse alla slutanvändare med två till fyra fibrer där inte alla initialt nyttjas. tidsbegränsade avtal med nätägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer innefattande tydliga uppsägningsvillkor 39

Vad är bredband hur fort är fort? Exempel på kapacitet 56 Kbit/s = 2 st samtidiga telefonsamtal 5 Mbit/s = en Tv-kanal 15 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter ADSL 4 Mbit/s ladda ner en DVD film =3,5 tim skicka 1 dag. Via fiber 100 Mbit/s 8 min 56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s 40

Samfällighetsförening/ Ekonomisk förening Möjliga samverkansformer i olika skeden Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Översiktlig nätplan Skriv avtal Förvalta Gör en Marknadsanalys Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Identifiera finansieringsmöjligheter Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Besiktiga Dokumentera Bilda förening Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 41

Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Byanät Ideell Förening Ändamålet eller verksamheten är ideellt En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. Stadgar Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr eller om föreningen bedriver näringsverksamhet Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte 42

Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Styrelse & Revisorer Byanät Ekonomisk Förening Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen Stadgar Registrering Bolagsverket (orgnr) Skatteverket Årsredovisning Arbetsgivaravgifter Moms F skatt Ekonomiska föreningar beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattereglerna är i stort sett desamma som för aktiebolag. 43

Förenings- och företagsformer Styrelse & (Revisorer) Fastigheterna inte fastighetsägarna är anslutna till gemensamhetsanläggningen Gemensamhetsanläggning (Lantmäteriförrättning) En fastighets del i samfälligheten uttrycks i ett andelstal som bestäms i samband med att samfälligheten bildas. Den som äger fastighet med andel i en samfällighet brukar kallas för delägare i samfälligheten a) Delägarförvaltning. Ingen föreningsbildning. Alla medlemmar har veto b) Föreningsförvaltning. Sker genom bildande av en Samfällighetsförening i enlighet med lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150) Lantmäteriförrättningen är en kostnad som man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet Lantmäteriet.se Bredbandsutbyggnad på landsbygden en jämförelse av olika föreningsformer Stadgar Registrering Lantmäteriet (orgnr) Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr eller om föreningen bedriver näringsverksamhet

Etablera projekt Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 45

Organisera projektet Projektledare Styrgrupp Administration Förstudie och information Bygg Offertförfrågan Avtal Ekonomi Redovisning Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring Projektering Entreprenad Installation Dokumentation Registrering 46

Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan 47

Gör en kostnadskalkyl Modell för beräkning av investeringskostnaden för fiberanläggningen Beräkningshjälpmedel AP 1 A B 2 C 10 D Abonnent Överlämningspunkt 3 E 9 AP Förgrening Nod i angränsande byanät Anslutningspunkt 4 5 6 7 8 48

Kostnader för medlemmarna i Fiberby Investeringskostnad/fastighet 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Fastighet Total kostnad 1 200 000 kr ------ Medelkostnad: 24 000 kr per fastighet 49

Exempel på betalningsmodeller Investeringskostnad: Engångskostnad (tillkommande bör betala en extra etableringsinsats) Modell 1 Alla betalar lika stor insats för att täcka investerings-kostnaderna Modell 2 De som inte kan betala sin insats kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3 Fastighetsägaren betalar en insats som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet Drift och underhåll: Alla betalar lika månads- eller årsvis. 50

Kostnadskalkyl för det passiva nätet i Fiberby Grundfakta Kommentarer Antal hushåll totalt 64 Visar potential för utbyggnad. Antal företag 7 Antal medlemmar 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. Projektkostnader SEK, exkl moms Grävkostnader 600 000 Anslutningspunkten bör ligga mitt i byn. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation 200 000 Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel 300 000 Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering 100 000 Total byggkostnad 1 200 000 Extern finansiering Bidrag från kommunen 180 000 40% av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet 270 000 60% av den totala offentliga finansieringen Finansiering Fastighetens investering efter extern finansiering SEK, exkl moms 15 000 Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften. 51

Månadskostnader Exempel från Fiberby Fiber och IP-telefoni SEK per mån Installation (lån 25 000kr) 70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber 150 Internetleverantör 35 (10Mbit/s) IP-telefoni 29 Summa 284 52

Moms på fiberanläggningar? Efter en tvist mellan Skatteverket och en fiberförening i Säffle (företrädd av LRF) har nyligen Skatterättsnämnden beslutat Föreningen frågar om den insatsbetalning som medlemmen gör enligt vad som framgått utgör en mervärdesskattepliktig ersättning för tjänst. Skatteverket anser att insatskapitalet i Föreningen inte utgör ersättning för någon tjänst som Föreningen tillhandahåller medlemmarna. 53

Informera och förankra innan ni går vidare 54

Ta fram avtalsunderlag och ta in offerter Exempel Markavtal Servitut när det är klart Ledningsrätt Medlemsavtal Projektering Markentreprenad Installation Material Anslutningsavtal 55

Sök finansiering och fatta beslut om att bygga 56

Genomför byggprojektet Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 57

Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns Nätanslutningspunkt/Överlämningspunkt Förgreningspunkt Skarvpunkt Överlämningspunkt fastighet Användarnod 58

Rekommendationer Genomför risk- och sårbarhetsanalyser och bygg robust genom att följa exempelvis Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer för Robusta nät respektive Robusta noder eller motsvarande rekommendationer Planering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp All kanalisation skall ha ett märkband Kabelförläggningsdjup Val av rätt kanalisation 59

Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen. 60

Mät in och besiktiga Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns 61

Dokumentera och registrera Översiktskarta Nätkarta Lägeskarta =U44 +D22 =U45 +D23 =U46 +D24 =U48 +D25 =U47 Dokumentera nätet i enlighet med Svenska Stadsnätsföreningens rekommendation Nätdokumentation eller motsvarande rekommendationer. (Nätdokumentationen ska hållas uppdaterad och finnas tillgänglig för ansvarig tillsynsmyndighet). Registrera nätet i http://www.ledningskollen.se för att undvika skador på nyförlagda kablar och kanalisation. 62

Slutrapportera projektet Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Bilaga (LSA 12:2) Sammanfattning Genomförande Mål och resultat Slutsatser m.m Projektets mätbara resultat Antal nya företag som skapats Antal bevarade arbetstillfällen Antal män/kvinnor Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i ev utbildningar Antal nya produkter, tekniker, tjänster, nätverk eller mötesplats 63

Intyga när ditt projekt har medfinansierats av PTS Jag intygar att jag under projektets utförande har följt PTS villkor för : öppenhet och icke-diskriminerande behandling i enlighet med bilaga 1a i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS robust och driftsäker IT-infrastruktur i enlighet med bilaga 2 i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS 64

Glöm inte!!!!!!!! Arbetsgivarens, d v s Byalagets, ansvar regleras av arbetsmiljölagstiftningen. Det innebär exempelvis att Tekniska anordningar skall vara godkända ur säkerhetssynpunkt Skyddsanordningar skall vara aktiverade Utrustning skall vara besiktigade och godkända Arbetsmiljöplan skall finnas för farlig verksamhet, sprängning o. d. Relevanta försäkringar ska vara tecknade t.ex. personförsäkringar, ansvarsförsäkringar mm Din ansökan om slututbetalning måste ha kommit in till stödmyndigheten senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Om ansökan kommer in för sent kan du gå miste om en del av stödet. Om du bara skickar in en ansökan om utbetalning och den kommer in för sent kan du gå miste om hela stödet. 65

Driva, äga och förvalta Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 66

Drift av byanät Det ska finnas en långsiktig drift och förvaltningsorganisation som ansvarar för löpande drift, underhåll enligt underhållsplaner, anpassning och utveckling av nätet. Detta bör skötas av en professionell aktör t.ex. genom: Driftsavtal. Byalaget upprättar ett driftavtal med en extern driftleverantör under en begränsad tid (3-5 år). Driftleverantören svarar för alla aktiviteter kopplade till driften enligt fastställd taxa. Byalaget upphandlar tjänstedistributör på begränsad tid. Tjänstedistributören ansvarar för den aktiva utrustningen. Hushållen beställer tjänster från tjänstedistributören. Upplåtelseavtal. Byalaget hyr ut byanätet till en operatör under en begränsad tid (5-10 år). Operatören tar över ansvaret för drift, förvaltning och tjänstedistribution (kan eventuellt också inkludera tjänster) samt alla kostnader och intäkter för dessa aktiviteter. Hushållen beställer tjänster från operatören. Utvidgning och investeringar i nätet hanteras i ett gemensamt förvaltningsråd.. OBS! Villkoren i avtalen måste uppfylla kraven för offentligt stöd. 67

Byanätet säljs till en operatör Byanätet värderas och säljs till en operatör. Byanätet blir operatörens egendom och ansvar. Värderingen av nätet och köpeavtalet måste uppfylla kraven från skattemyndigheter och bidragsgivare. Drift- och underhållskostnader för nätet är en förhandlingsparameter. Byalaget avhänder sig möjligheten att påverka den fortsatta utvecklingen av nätet. Byalaget kan inte ta del av eventuella tillkommande intäkter i från nätet. Om insatsen har fått stöd från landsbygdsprogrammet gäller särskilda regler vid överlåtelse av nätet. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 68

Regler som måste beaktas vid en överlåtelse Statsstödsreglerna måste beaktas vid en överlåtelse av investeringen om det beviljat belopp är under 200 000 euro. Ett överlåtande regleras dessutom i 1 kap. 9 b * SJVFS 2007:43 (femårsregeln för investeringar). En stödmottagare som har beviljats stöd till investeringar måste använda den för samma ändamål i fem år efter beslutet om stöd. Stödmottagaren måste betala tillbaka stödet om: investeringen används för annat ändamål än det avsedda, investeringen ändras i betydande omfattning eller om stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån. Regeln är en tolkning av art 72 i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 69

Sammanfattning Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Organisera projektet Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet Beroende av markförhållande, antal hushåll, årstid, finansiering mm 2-3 månader 3-6 månader 3-6 månader > 5 år 70

Kom i håg 1. Släpp inte kontrollen. 2. Bygg och driv genom professionella aktörer 3. Säkra enligt PTS LATHUND - öppet och icke diskriminerande - långsiktig förvaltning - följ rekommendationer om robusthet* - dokumentera* - riskanalys - ledningskollen www.ssnf.org RAPPORTER & REMISSER/RAPPORTER/REKOMMENDATIONER *Robusta Nät, Robusta Noder, Nät dokumentation, Säker Kundanslutning 71

Länsstyrelsen i Stockholms Län 72

Kommuner ges för första gången ett främjandeuppdrag på bredbandsområdet med stor frihet att avgöra hur detta främjande ska genomföras och utformning av policy för hur kommunen avser att agera transparens, underlätta samverkan Skyldighet för kommuner att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts- och detaljplanering (ITinfrastrukturprogram) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar tomrör (kanalisation) noder/kopplingspunkter/master Grävsamordning en av de viktigaste kommunala främjandeinsatserna ingen skyldighet enligt PBL men stor nytta för kommunen själv. Ledningskollen verktyg för grävsamordning samverkan med PTS och Lst ökad tillgänglighet och kostnadsbesparing (i grossistledet) Vägledning Boverket, PTS, SKL mfl Kommunen och dess roll Nya Plan- och bygglagen (PBL) maj 2011 Samlad kommunal strategi för hela bredbandskedjan kommunala kärnverksamheter kommunala bostadsbolag stadsnät (i förekommande fall) 73

Kommunen som lokal samordnare.. Jordbruksverket PTS Länsstyrelsen Vägledning och administration Region Regional utveckling (RUP) Tillväxtverket Övriga statliga myndigheter Kommun Samhällsplanering Ägarstyrning Samordning Policy Bostadsbolag Fastighetsnät Energibolag Stadsnät Stadsnätsbolag Företag näringslivsutveckling Medborgare samhällsservice Byalag nät i glesbygd 74

..i regional samverkan. Länsstyrelsen IT- infrastrukturplan Kommunen Kommunen Byalag Byalag Regionalt samverkansorgan Två nya studier som har gjorts på uppdrag av näringsdepartementet visar att bredband är lika viktigt som väg- och elnät. Studierna visar även på behovet av bredbandsstrategier på lokal och regional nivå, vikten av att satsningar för ökad användning av bredband är riktade och koordinerade samt att resultaten följs upp. Här kan du ladda hem rapporterna: Nyttan av bredband: http://bit.ly/jwgcag Insatser för ökad användning av bredband och internet: http://bit.ly/lryzqr

för att optimera utbyggnaden Kommun A Operatö r Kommun B

SLUT Kontaktpersoner Joakim Aspengren PTS 08 6785500 joakim.aspengren@pts.se Camilla Jönsson SSNf 0761106471 camilla.jonsson@ssnf.org Lars Hedberg EkoT Konsult 0707521155 lars.hedberg@ekotkonsult.se Lars Björkman EkoT Konsult 0739883675 lars.bjorkman@ekotkonsult.se 77