Länsstyrelser och Kommuners strategiska roll i bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Västmanland

Transkript

1 Länsstyrelser och Kommuners strategiska roll i bredbandsutbyggnaden på landsbygden Västmanland

2 Men först mkr mkr

3 Säkra tips för bättre bredband Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Patrik Sandgren Bredbandsforum

4 Säkra tips för bättre bredband Varför nu? Varför bry sig? Hur mycket medel finns? Vad görs?

5 Regeringens arbete med bredbandsstrategi Lösningar AG V Strategi AG IV AG VI Kommuner Nytta AG III STYRGRUPP AG VII Robusthet Utmaningar AG II KANSLI AG VIII Byanät AG I Stöd Hearings Workshops Dialog

6 Fokus för Bredbandsforum Robusthet Kommuner Byanät 6

7 Regeringen Tar beslut om nationell samverkan Länssamverkan Bredband Informationsspridning, Kompetensutveckling, Dokumentation av utvecklingen av IT infrastruktur Frågor kring regionala och lokala strategier, Samordningsinsatser och stöd till kommunernas arbete med IT infrastruktur Riktlinjer Frågor kring uppbyggnad av den regionala planeringen samt den fysiska planeringen av elektronisk infrastruktur enligt plan och bygglagen (2010:900). Stödgivningsfrågor Styrgrupp Representanter från en handfull nationella myndigheter och en Länsstyrelse. PTS ordförande Arbetsgrupp Representanter från PTS, Bredbandsforum & en handfull länsstyrelser Administrativ samordning Två representanter på regional nivå Stormöten Representanter för samtliga länsstyrelser (även de regionala kommunförbunden bjuds in)

8 Regeringen Utökar Länsstyrelsens (Regioners) uppdrag. Länsstyrelsen (Region) Verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås. Redovisa och kommentera utvecklingen i länet inom ITinfrastrukturområdet med särskild inriktning på mindre tätorter, småorter och glesbygd, samt hur man bistått Post och telestyrelsen (PTS) i myndighetens uppdrag att följa tillgången på IT infrastruktur. Främja anläggning av kanalisation samt redovisa och kommentera vilka aktiviteter som genomförts för att främja användningen av stödet och hur stödet har använts samt statistik över antalet inkomna ansökningar. 8

9 Regeringen Lyfter fram Landsbygden Anna Karin Hatt i Ransbysätter, Sunne kommun 16 maj 2012 För Sverige i allmänhet, och vår landsbygd i synnerhet, är uppkoppling en ödesfråga, och en fråga som precis som här i Sunne måste upp på politisk och strategisk nivå. Den måste diskuteras i varje kommun, i varje landsting och i varje region och i riksdag och regering. Jag är övertygad om att det är därför som Säffle har kommit så långt i sin bredbandsutbyggnad. Därför att man diskuterat och arbetat med frågan på hög strategisk nivå. Och jag tror att det är därför som Sunne kommun blev utnämnd till årets fiberkommun. Och att det är därför som vi står just här, idag. Därför att här finns det kommunpolitiker som har valt att lyfta IT frågorna till en strategisk nivå. Resultatet av det är världens snabbaste landsbygd. Det är ett fantastiskt fint resultat som ni har all anledning att vara stolta över. 9

10 Samverkan på regional nivå.. Länsstyrelsen (Region) Kommunen Kommunen Lokal samordnare och koordinator Byalag Byalag Regionalt samverkansorgan Plan och bygglagen (PBL) maj 2011 Främjandeuppdrag på bredbandsområdet Skyldighet att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts och detaljplanering (IT infrastrukturplan) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar Bör svara för grävsamordning 10

11 och Länsstyrelsens funktion (BBF) Som pådrivare för att höja prioriteten av bredbandsfrågan regionalt och lokalt. Som samordnare och koordinator i frågor som rör bredbandsutbyggnad. Som köpare och användare av bredbandstjänster. Som stödadministratör för bidrag för bredbandsutbyggnad. Som tillsynsansvarig för att följa upp efterlevnad av lagar och rekommendationer. 11

12 där ett första steg skulle kunna vara Att upprätta en regional sammanhållande och heltäckande bild av situationen på bredbandsmarknaden. Detta innebära att länsstyrelserna och kommunerna skaffar sig kunskap om: Tillgången och tillgänglighet till bredbandsinfrastruktur regionalt och lokalt (Primärt av de nät som helt eller delvis byggts med offentlig finansiering). Detta innebär i praktiken att använda och komplettera den geografiska data som PTS samlar in över bredbandstillgången. Robusthet och säkerhet i bredbandsnäten Kvaliteten på den föreliggande bredbandsinfrastrukturen 12

13 för att kunna bedöma. 1. Vilka områden som har respektive saknar bredband, och vilka områden som präglas av fungerande konkurrens och därmed kommersiell utbyggnad. 2. Vilka möjligheter som står till buds för att i större omfattning nyttja offentlig infrastruktur och därmed sänka etableringskostnaden för bredband. 3. Vilka hushåll som i nuläget har en kompletterande accessmöjlighet genom mobilt bredband och var täckning erbjuds i länet. 4. Vilka centralnoder som måste skyddas och vilka sträckningar som bör säkras genom redundans 5 Var det kan vara aktuellt med offentligt stöd för att säkra att hela regionen och därmed alla företag och hushåll har möjlighet att kunna använda bredbandstjänster. 13

14 och optimera en utbyggnad Kommun A Kommun B Operatör 14

15 Regeringen PTS Trafikverket Svenska Kraftnät..samt ta fram mål och bredbandsstrategier Regionalt kompetenscenter Länsstyrelse Mål och Bredbandsstrategi Bredbandsbudget Regionala strategier och utvecklingsplaner Kommunal Kommunal digital digital Mål och agenda agenda bredbandsstrategi Plan och Bygglagen Plan Planoch och Bygglagen 2010: :900 Bygglagen 2010:900 Kommunal Kommunal digital digital agenda agenda Bredbandsbudget 15

16 Strategiska frågeställningar Kortsiktiga och långsiktiga mål Framgångsfaktorer Organisation för bredbandsfrågor Marknadsdialog Finansiering Kriterier för offentligt stöd Kriterier för medfinansiering Utbildning ( marknadsföring ) av Byalag Organisering av Byalag, paraplyorganisation, kluster o.s.v. Gemensam utbyggnadsplan för stamnät byanät Gemensam upphandling av stamnät Kriterier för utbyggnad av kommunalt stamnät. 16

17 Seminariet Byanät för bredband i världsklass En översikt 17

18 Seminariet stöds av följande aktörer Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad av bredband. 18

19 När marknaden inte bygger Var är marknaden? Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar. 19

20 Varför hög kapacitet?? Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitetsbehov kbit/s 1000 M = 1 Gbit/s Video/DVD 1,5/8,6 min 20 HDTV kanaler 100 M 24 M 30 bilder 10 sek M X 2 kanaler M X k 56 k Video/DVD 2/11 dagar Hastighet kbit/s Medeltillväxt = behovstillväxt 20

21 Är mobilt bredband ett alternativ? Ja som ett komplement till det fasta nätet 4G system Nerladdning Exempel på kapacitet i mobilt bredband, kapaciteten är bl.a.. beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet mm. Mbit/s Uppladdning 3 En användare 10 Mbit/s 3 Mbit/s Tio samtidiga användare 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s Avstånd till användare km 21

22 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät ON Nätägare/KO Operatörsnod ON By Geografiskt avgränsat område på landsbygden. Det kan vara ett antal utspridda gårdar, villor, små sommarstugeområden bestående av totalt st fastigheter. ON By 2 Byanät Ett lokalt anslutningsnät (byanät) som ansluter byalagets fastigheter till en operatörs nätanslutningspunkt. Anm: Nätet består av anslutningspunkt, rör, kabel, fiber, skarv och termineringspunkter. By 1 22

23 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät ON Nätägare/KO Operatörsnod ON Fastighetsägarna bestämmer sig för att: Bilda förening Teckna anslutningsavtal med medlemmarna, Teckna markavtal med fastighetsägare Teckna samarbetsavtal med By2 Teckna avtal om anslutning och transport av tjänster med en nätägare/ko. ON By 2 By 1 23

24 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Föreningarna ansvarar för inköp av allt materiel till respektive byanät, bygger näten och kopplar fram medlemmarnas förbindelser till respektive anslutningspunkt (AP) ON ON Nätägare/KO ON AP AP Byanät 2 Användarnod Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, 4G Byanät 1 24

25 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Nätägaren /KO ansluter byanät 1 i anslutningspunken och byanät 2 via byanät 1 samt aktiverar näten Föreningarna tecknar driftavtal med nätägaren/ko ON Nätägare/KO ON ON AP AP Byanät 2 Användarnod Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, 4G Byanät 1 25

26 Starta processen.. Prata med grannbyn Prata med kommunen Prata med grannarna Prata med Länsstyrelsen 26

27 identifiera.. Marktillträde Finansiering och moms Operatörer Marknadsanalys Verksamhetsformer och projekt 27

28 offentliga stödmedel och ansökningshandlingar Ansökningshandlingar Kommuner/ Byalag Öppenhet och icke diskriminering Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet Projektstöd bredband ( ) Projektstöd livskvalitet Leader Länsstyrelsen vägledning och administration Tillväxtverket Strukturfonder (8 miljarder ) (8 Regionala program Regionala utvecklingsprojekt) PTS Medfinansiering av kanalisationsstöd (50%) ( ) landsbygdsprogrammet (25/50%) (115+75) Kanalisationsstöd (Lsty Örebro) Landsbygdsprogrammet (PTS medfinansiering) Skatteverket HUS (ROT) avdrag Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten (OBS! inte fastigheten). 28

29 .och avtal Medlemmar Inträdesansökan Överlåtelseavtal /Försäljningsavtal Köpare Optionsavtal Stadgar Förening Fastighetsanslutningsavtal Fastighetsägare Fastighet /medlem Nätägare KO Nätanslutningsavtal (Byanätsägare) Markupplåtelseavtal Fastighet Markägare Driftoperatör Driftavtal Projektering Markentreprenad Installation Material 24

30 Föreningar och moms Exempel: Öppet nät där föreningen är kommunikationsoperatör genom avtal med medlemmarna 2 1 Tjänste - leverantör Kom Operatör Stamnät AB Bredband Förening Medlem 3 1. Betalning från medlemmarna avseende distribution, finansiering och underhåll av nät. 2. Betalning från bredbandsföreningen för distribution. 3. Betalning från medlem för tjänsteleverantörens tjänster (Internet, TV, tele). SKATTSKYLDIG AVDRAGSRÄTT 23

31 Gör en kostnadskalkyl Modell för beräkning av investeringskostnaden för fiberanläggningen Beräkningshjälpmedel AP 1 A B 2 C 10 D Abonnent Överlämningspunkt 3 E 9 AP Förgrening Nod i angränsande byanät Anslutningspunkt

32 Kostnader för medlemmarna i Fiberby Investeringskostnad/fastighet Fastigheter Total kostnad kr Medelkostnad: kr per fastighet Betalningsmodeller Modell 1: Alla betalar lika stor insats och anslutningsavgift för att täcka investeringskostnaderna Modell 2: De som inte kan betala sin insats och anslutningsavgift kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads eller årsvis Modell 3: Fastighetsägaren betalar en insats och anslutningsavgift som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet Drift och underhåll: Alla betalar lika 32

33 Kostnadskalkyl för det passiva nätet i Fiberby Grundfakta Kommentarer Antal hushåll totalt 64 Visar potential för utbyggnad. Antal företag 7 Antal medlemmar 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. Projektkostnader SEK, exkl moms Grävkostnader Anslutningspunkten bör ligga mitt i byn. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering Total byggkostnad Extern finansiering Bidrag från kommunen % av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet % av den totala offentliga finansieringen Finansiering Fastighetens investering efter extern finansiering SEK, exkl moms Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften

34 Månadskostnader Exempel från Fiberby Fiber och IP telefoni SEK per mån Installation (lån kr) 70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber 150 Internetleverantör 35 (10Mbit/s) IP telefoni 29 Summa 284 Alla överens??? Bilda förening Konstituera Ta fram avtalsunderlag Teckna avtal Ta in offerter Sök finansiering Fatta beslut om att genomföra byggprojektet 34

35 Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns Nätanslutningspunkt/Överlämningspunkt Förgreningspunkt Skarvpunkt Anslutningspunkt fastighet Användarnod 35

36 Rekommendationer Genomför risk och sårbarhetsanalyser och bygg robust genom att följa exempelvis Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer för Robusta nät respektive Robusta noder eller motsvarande rekommendationer Planering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp All kanalisation skall ha ett märkband Kabelförläggningsdjup Val av rätt kanalisation 36

37 Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen. 37

38 Mät in och besiktiga Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns 38

39 Dokumentera och registrera Översiktskarta Nätkarta Lägeskarta =U44 +D22 =U45 +D23 =U46 +D24 =U48 +D25 =U47 Dokumentera nätet i enlighet med Svenska Stadsnätsföreningens rekommendation Nätdokumentation eller motsvarande rekommendationer. (Nätdokumentationen ska hållas uppdaterad och finnas tillgänglig för ansvarig tillsynsmyndighet). Registrera nätet i för att undvika skador på nyförlaggda kablar och kanalisation. 39

40 Avsluta Teckna driftavtal Slutrapportera projektet och intyga Registrera i Ledningskollen 40

41 Regler som måste beaktas vid en överlåtelse Statsstödsreglerna måste beaktas vid en överlåtelse av investeringen om beviljat belopp är under euro. Ett överlåtande regleras i 1 kap. 9 b SJVFS 2011:18). (femårsregeln för investeringar) samt de villkor för bredband som framgår av Landsbygdsförordningen (5 kap. 9a 10a i SFS 2007:481). I de fall PTS har medfinansierat projektet ska köparen även uppfylla de villkor som framgår av PTS beslut för medfinansiering. (Kontakta alltid Länsstyrelsen). En stödmottagare som har beviljats stöd till investeringar måste använda den för samma ändamål i fem år efter beslutet om stöd. Stödmottagaren måste betala tillbaka stödet om: investeringen används för annat ändamål än det avsedda, investeringen ändras i betydande omfattning eller om stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån. Regeln är en tolkning av art 72 i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Värderingen av nätet och köpeavtalet måste uppfylla kraven från skattemyndigheter och bidragsgivare. 41

42 Byanätsprocessen Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Ta fram översiktlig nätplan Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Följ upp förutsättningarna för marktillträde Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Bilda förening Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Förvalta Identifiera finansieringsmöjligheter Identifiera Förenings och Verksamhetsform Identifiera avtal Identifiera projektorganisation Beslut Konstituera Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter och teckna avtal Sök finansiering Beslut Dokumentera Registrera Deklarera Slutrapportera projektet 42

43 Exempel från Säffle kommun Kommunen och Föreningarna arbetade fram principerna för utbyggnaden och tog fram en kostnadskalkyl för utbyggnaden av ett stamnät (ägs av kommunen) och ett antal områdesnät för anslutning av fastigheter (ägs av respektive Förening) EU bidrog med 15,8 miljoner kr Kommunen bidrog med 15,8 miljoner kr, bildade ett bolag för etablering av stamnät, svarade för upphandlingen av materiel, grävningsarbeten per förening, administration av bidragshanteringen och fungerade som bank avseende entreprenadkostnaderna. Den del av kostnaden som hör till områdesnäten fakturerades Föreningarna. Kommunen svarade också för upphandlingen av en kommunikationsoperatör. Föreningarna investerade drygt 30 miljoner kr, bildade en paraplyorganisation, organiserade och genomförde utbyggnaden 43

44 Exempel från Årjäng Genom ett projekt finansierat av kommunen, EU och Region Värmland kan vi bygga ett stamnät som täcker hela kommunen, förutom Årjängs tätort. Till detta stamnät kommer det att bli möjligt att koppla på lokala anslutningsnät. Anslutningsnäten byggs och finansieras av lokala fiberföreningar. Tillsammans bildar stamnätet och anslutningsnäten ett gemensamt fibernät i Årjängs kommun. Samarbetet mellan föreningarna och kommunen regleras i ett samverkansavtal som tecknas mellan varje förening och kommunen. Några viktiga punkter måste vi samlas runt: Vi bygger ett fibernät som alla hushåll och företag på landsbygden ska ha möjlighet att ansluta sig till Vi ska bygga ett nät som är anpassat för framtida behov, krav och möjligheter Det är ett öppet nät, dvs. det ska inte bindas till endast en tjänsteleverantör Nätet ska erbjuda ett brett utbud av konkurrensutsatta bredbandstjänster Trots att vi använder begrepp som stamnät och anslutningsnät där det kommer att råda olika finansiella lösningar ska nätet tekniskt sett betraktas som ett nät för alla Ingen förening ska kunna neka någon anslutning till nätet 44

45 Gotland 2010 antog kommunfullmäktige på Gotland en ny bredbandsstrategi där man ville slå vakt om gotlänningarnas rätt till bredband för alla, även på landsbygden. Gotlands bredbandsstrategi säger att målet är att 2015 skall samtliga Gotländska hushåll ha fiber till hemmet med minst 100Mbps symmetrisk kapacitet. Region Gotlands Ledningskontor har fått uppdraget att stödja och följa upp den antagna IT Strategin och har en utpekad tjänsteman som bredbandsansvarig. Som stöd för sockensatsningarna har Gotlands Kommun och TeliaSonera tecknat Almedalsveckan 2010, en gemensam avsiktsförklaring som redovisar vilket stöd TeliaSonera kan erbjuda intresserade socknar. Bredbandsutbyggnaden sker i form av sockenprojekt och för att få igång arbetet valdes ett par intresserade socknar ut som "piloter": Pilotprojekten har som stöd och bollplank paraplyorganisationen för fiberutbyggnad på Gotland som ligger under Hushållningssällskapet. Paraplyorganisationens styrgrupp samlar representanter från Region Gotland, Länsstyrelsen på Gotland, LRF, Hushållningssällskapet och representanter från sockenprojekt.

46 Örebromodellen Idag har Telia och landshövdingen i Örebro län skrivit under en gemensam avsiktsförklaring om utbyggnad av bredband på landsbygden i länet. Samarbetet innebär att Telia kommer att bygga fibernät till företag och hushåll på landsbygden i Örebro län. Det är ett så kallat öppet nät som innebär att varje kund kan välja mellan flera olika tjänsteleverantörers erbjudanden för bredbandstelefoni, digital tv och bredband. Telia kommer även att sköta underhåll och drift av fibernätet. Lokala grupper Kommunen/Länsstyrelsen Operatörer Informationsmöten Markägareavtal Kanalisation Jaga kunder Planering Prioritering Information Optiska fiberkablar Aktiv utrustning Ägande och drift Tjänsteutbud Öppet nät

47 Västra Götaland Storsatsning på bredband Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland satsar 300 miljoner kronor på en storskalig utbyggnad av bredband. Projektet är godkänt av EUkommissionen och ska pågå under fem år. Företagens och hushållens tillgång till bredband med hög kvalitet och kapacitet har stor betydelse för möjligheterna till en positiv utveckling i hela Västra Götaland. Satsningen är inriktad på de områden i Västra Götaland som har minst förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad. Totalt handlar det om 300 miljoner kronor som kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans satsar under fem år. Västra Götalandsregionen arbetar operativt för att genomföra IT infrastrukturstrategin via arbetsgruppen Ubit, Utveckling av Bredband och IT infrastruktur, och föreningen Great, Göteborg Region Easy Access Technology. Arbetsgruppen Ubit består av representanter från de fyra kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen. Ubit hjälper kommunerna genom att sprida information och ge råd. För att följa utvecklingen på marknaden sker även nära kontakter med kommersiella aktörer. Föreningen Great arbetar för bredbandutveckling i de västra delarna av länet.

48 Länkar Remisser/Rapporter/ (Broschyr :Bredband till dig som bor på landsbygden) bredband/ 10 utbyggnad bredbandlandsbygd ru suit pdf net.se/om ac net/ handboks/laenkar.html e5f d58c html

49 SLUT Kontaktpersoner Joakim Aspengren PTS Camilla Jönsson SSNf Lars Hedberg EkoT Konsult Lars Björkman EkoT Konsult