Byanät för bredband i världsklass
|
|
- Johan Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byanät för bredband i världsklass Joakim Aspengren PTS Borlänge
2 PTS Vision Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. I december 2010 fick PTS på uppdrag av regeringen att ta fram en beskrivning av hur myndigheter och offentlig sektor ska kunna införa ipv6. Beskrivningen behandlar även de konsekvenser ipv6 har för säkerhet, ekonomi och tillgänglighet. IPv4 har drygt 4 miljarder möjliga adresser. Detta räcker inte till en adress till varje invånare på jorden och utrustning som kan önskas kopplas in på Internet. IPv6 löser detta med en teoretisk möjlighet för 3, adresser. För att göra det mer överskådligt, 6, adresser per kvadratmillimeter på jordens yta eller sammanlagt exakt: adresser (nästan 340,3 sextiljoner). I dagsläget används IPv6 i vissa mobila och privata nätverk. Man tror att IPv4 kommer att stödjas fram till åtminstone 2025, för att de flesta buggar och systemfel i IPv6 ska hittas och åtgärdas. 2
3 PTS Vision Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Bredbandsstrategin Sverige ska ha bredband i världsklass! Nationellt Regionalt Lokalt År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband År 2020 bör 90 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 3
4 Byanät för bredband i världsklass PTS har gett Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) i uppdrag att ta fram en seminarieserie riktad till byalag och kommuner om hur man anlägger framtidssäker infrastruktur med god funktion och teknisk säkerhet. PTS arbetar även tillsammans med SSNf med att uppdatera dokumenten Robusta nät, Robusta noder, Nätdokumentation och SKA (Säker kundanslutning). Strategi för PTS medverkan i regionalt tillväxtarbete. 4
5 Seminariet genomförs i samverkan med 5
6 ..och stöds av följande aktörer 6
7 Agenda 1. En översikt Allmänna betraktelser 3. Affärsmodeller för byalag Affärsmodeller, öppenhet, övergripande vad som är speciellt och unikt för byalag t ex eget kapital och arbete. 4. Ta initiativ Initiativ, olika i olika faser, kontakta kommunen och operatör/leverantör, stadgar 5. Etablera projekt Info och förankring, finansiering, lån, bidrag, skatt och Moms, kalkyl, förstudie, projektplan, beslut, avtal. Kostnadsmodeller. 6. Genomför byggprojektet Bygg, robusthet, dokumentering, besiktning 7. Driva, äga och förvalta Förutsättningar och råd för drift- och förvaltningsfasen 8. Länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting 9. Sammanfattning och avslutning (PTS + projektet) 7
8 Seminariet skarvar i förra årets bästa bredbandsprojekt Fiber till byn (Sweden Broadband Alliance) Vi har lyssnat till Fiber till byn... och bestämt oss för att bygga ett byanät!!! 8
9 ..och bygger på följande scenario Var är marknaden? Hur ser marknaden ut på landsbygden? 9
10 Om nu marknaden inte bygger? Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar. 10
11 Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitets behov kbit/s Varför hög kapacitet?? 1000 M = 1 Gbit/s Video/DVD 1,5/8,6 min 20 HDTV kanaler 100 M 24 M 30 bilder 10 sek M X 2 kanaler M X k 56 k Video/DVD 2/11 dagar Hastighet kbit/s Medeltillväxt = behovstillväxt 11
12 Är mobilt bredband ett alternativ? Ja som ett komplement till det fasta nätet 4G system Nerladdning Exempel på kapacitet på mobilt bredband, kapaciteten är beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet Mbit/s Uppladdning 3 En användare 10 Mbit/s 3 Mbit/s Tio samtidiga användare 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s Avstånd till användare km 12
13 Byanät Ett fiberbaserat bredbandsnät Byn: Geografiskt avgränsat område på landsbygden. Det kan vara ett antal utspridda gårdar, villor, små sommarstugeområden bestående av totalt st fastigheter. Nätoperatör Byalag: Lokal intressegrupp där medlemmarna bor i samma bygd och har gått samman kring utbyggnad av bredband. Anm: Det kan vara en ekonomisk förening, en samfällighetsförening eller någon annan kooperativ samarbetsform. Fastighetsägarna är medlemmar med rösträtt och andelsägande i byalaget. 13
14 Byanät Ett fiberbaserat bredbandsnät Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, Nätoperatör AP överlämningspunkt. Ett lokalt anslutningsnät (byanät) som ansluter byalagets fastigheter till en operatörs nätanslutningspunkt. Anm: Nätet består av anslutningspunkt, rör, kabel, fiber, skarv- och termineringspunkter. 14
15 Affärsmodeller för byalag 15
16 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Byanät 2 ON Nätägare ON Byanät 1 ON ON Operatörsnod 16
17 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Anslutning av operatör Byanät 2 ON Nätägare ON Byanät 1 ON AP ON AP Operatörsnod Nätanslutningspunkt 17
18 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Utbyggnad av byanätet Byanät 2 ON Nätägare Byanät 1 AP ON ON AP ON Operatörsnod Användarnod AP Nätanslutningspunkt 18
19 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Distribution av tjänster Byanät 2 ON Nätägare Byanät 1 AP ON ON AP 19
20 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Uthyrning av kapacitet Byanät 2 ON Nätägare Byanät 1 AP ON ON AP 4G 20
21 Sammanfattning av olika affärsmodeller 1. Nätägaren svarar för anslutning (byalaget avtalar med en tjänstedistributör (KO) 2. Nätägaren svarar för anslutning och distribution av egna tjänster 3. Nätägaren är tillika tjänstedistributör (KO) och svarar för anslutning och distribution av valfria tjänster Det slutgiltiga priset för tjänster beror på hur attraktivt det samlade abonnentunderlaget är för operatören i förhållande till inkopplingskostnaderna. I gynnsamma fall kan t o m operatören vara beredd att betala för en anslutning till byanätet. 21
22 Byanätsprocessen, ta initiativ 1 Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyar Etablera projekt Organisera projektet Genomför byggprojektet Projektera Driv och förvalta nätet nätet Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 22
23 Ta initiativ Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen Projektidé Medfinansiering Samförläggning mm Prata med Länsstyrelsen Offentliga stöd, krav och ansökningshandlingar Fornminnen och andra miljöhänsyn Övriga tillståndgivare som kan krävas tillstånd från 23
24 Gör en marknadsanalys Använd Jordbruksverkets mall för marknadsanalys så kan den också användas vid projekt- ansökan om stöd till bredband från Jordbruksverket och för samtycke till medfinansiering från PTS Finns det bredbandsinfrastruktur i ditt område idag? (Ta en underhandskontakt med nätägare/nätoperatörer/tjänsteleverantörer) Om Ja, vilken typ av bredbandsinfrastruktur finns det? Ange vilka operatörer ** som äger nät och som du kan ansluta dig till (t.ex. operatörer som äger master eller kopparledningar). Ange även om det finns operatörer som äger fibernät i området. (På sajten listas fibernät och sändare för mobilnät som finns inom 500 meter respektive meter från en angiven adress). Bifoga en karta som visar den sträcka som du avser att anlägga. Markera även det nät som det planerade bredbandet ska anslutas till. Vilken typ av bredband söker du stöd för? Ange uppskattade antal - timmar ideellt arbete (tim) - hushåll och företag som får bredband efter projektet - kilometer nät du söker stöd för 24
25 Marknadsanalys I marknadsanalysen ska också ett intyg lämnas Bredbandet ska kunna användas samtidigt av flera operatörer, det vill säga att nätet ska vara öppet för alla operatörer Andra tjänsteföretag än de som är inblandade vid genomförande av projektet ska få hyra kapacitet och erbjuda tjänster i nätet, under en period av 7 år räknat från den dag när bredbandet tas i bruk Prissättning vid uthyrning av utrymme till andra tjänsteföretag ska vara skälig, under en period av 7 år räknat från den dag nätet tas i bruk. Vid medfinansiering från PTS eller om stödbeloppet är > euro kommer länsstyrelsen eller Sametinget och Jordbruksverket att publicera marknadsanalysen. Marknadsanalysen ska då finnas tillgänglig för allmänheten under minst en månad. Det är först en månad efter publiceringen som du kan få ett beslut. Om stödbeloppet blir högre än euro skall principerna (9 i LOU) om offentlig upphandling följas.. 25
26 Identifiera finansieringsmöjligheter Egen insats i form av arbete Egen insats i form av kapital Offentliga stödmedel Samförläggning Nedgrävning av rör i vilket fiberkabeln skall dras Projektledning och andra projektroller Föreningsaktiviteter Varje medlem betalar insatsen genom t ex eget lån i bank. Den egna kapitalinsatsen kan med fördel spridas ut över åren. Det blir då en naturlig del av hushållets kostnad för tele, TV och Internet. Alternativt kan byalaget ta ett lån (byggkreditiv) för bygget. Varje medlem avbetalar genom en extra månadsavgift Offentliga stödmedel finns i många former och kan utgöra ett betydande tillskott för att täcka projektkostnaden. Vissa kommuner och PTS medverkar med medfinansiering och/eller nätutbyggnad. Kontakta länsstyrelsen för att höra vilka krav som finns i just ditt län. Samförläggning kan t ex vara vid nedgrävning av elkabel, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster. Här är det viktigt att ha en bra dialog med kommunens planerare. PTS har lämnat föreslag till näringsdepartementet avseende framtagning av en informationsplats kanalisationskollen. Kontakta alltid din länsstyrelse för att höra vilka krav på finansiering som finns i ditt län. 26
27 Möjliga offentliga stödmedel för bredband Kommuner/ Byalag Tillväxtverket Strukturfonder Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet Projektstöd Leader Länsstyrelsen vägledning och administration kanalisationsstöd landsbygdsprogrammet PTS Säker och tillgänglig kommunikation PTS Medfinansiering av kanalisationsstöd (50%) landsbygdsprogrammet (25/50%) Lsty har getts möjlighet att omfördela budgetmedel inom axel 3 till åtgärd (321) dvs den åtgärd som primärt innefattar bredbandssatsningar Skatteverket HUS- avdrag 27
28 ROT-avdrag ROT- avdrag Reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad räknas som ROT-arbeten och ger rätt till skattereduktion om det utförs i eller i nära anslutning till en bostad som du äger och som du bor i eller har som fritidsbostad eller äger och som dina föräldrar bor i. BREDBAND Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Installation av bredband inne i bostaden ger dock inte rätt till skattereduktion. Observera att kostnad för maskiner inte räknas till arbetskostnad. BIDRAG Om bidrag eller stöd lämnats från stat, kommun eller landsting för en del av arbetskostnaden ger inte någon del av arbetet rätt till skattereduktion. Om det klart framgår att bidraget eller stödet endast avser kostnader för material kan skattereduktion för arbetskostnad medges. 28
29 Landsbygdsprogrammet Projektstöd Ansökan om stöd (LSB 12:2) Roller Projektbeskrivning Moms, kostnader och resurser Finansiering Andra sökta eller beviljade stöd Upphandlande myndighet, enhet Försäkran Projektstöd Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Gäller även delutbetalning Medfinansieringsintyg (LSB 12:4) eller beslut om medfinansiering 29
30 Krav avseende öppenhet och icke diskriminering Krav på den som driver ett bredbandsnät och har medfinansiering inom ramen för från landsbygdsprogrammet (LB) och/eller inom ramen för kanalisationsförordningen (K) Bredbandsnätet och kanalisationen ska präglas av öppenhet och principen om icke-diskriminering LB K Bredbandsnätet och kanalisationen ska vara robust LB K Bevilja tillträde till nätet för andra aktörer som har för avsikt att erbjuda tjänster till slutkunder (grossisttillträde svart fiber alt. bitström). Bevilja tillträde till nätet respektive kanalisationen på icke-diskriminerande villkor, dvs. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor för tillträdet. På begäran tillhandahålla ett externt referenserbjudande, dvs. ett typavtal där det framgår vilka produkter som erbjuds och vilka villkor som gäller för tillträdet. Utforma kanalisationen så att den kan användas samtidigt av två eller flera innehavare av ITinfrastruktur. Dessutom ska innehavare av IT-infrastrukturföretag ha tillträde till kanalisationen på ett icke-diskriminerade sätt. Tillmötesgå varje rimlig begäran om tillträde till kanalisationen På begäran från myndighet eller part som begär tillträde tillhandahålla dokumentation som visar att tillträde till kanalisationen tillhandahålls på icke-diskriminerande villkor. LB LB LB K K K K 30
31 Sammanfattning av krav Kraven syftar till att förhindra att slutkunder och fastighetsägare blir beroende av en operatör i monopolställning. Kraven säkerställs genom att byalaget behåller kontrollen av byanätet. att nätet byggs med överskott på kanalisation och/eller fiber. Enklast och billigast är att förse alla slutanvändare med två till fyra fibrer där inte alla initialt nyttjas. tidsbegränsade avtal med nätägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer innefattande tydliga uppsägningsvillkor 31
32 Vad är bredband hur fort är fort? Exempel på kapacitet 56 Kbit/s = 2 st samtidiga telefonsamtal 5 Mbit/s = en Tv-kanal 15 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter ADSL 4 Mbit/s ladda ner en DVD film =3,5 tim skicka 1 dag. Via fiber 100 Mbit/s 8 min 56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s 32
33 Samfällighetsförening/ Ekonomisk förening Möjliga samverkansformer i olika skeden Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Översiktlig nätplan Skriv avtal Förvalta Gör en Marknadsanalys Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Identifiera finansieringsmöjligheter Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Besiktiga Dokumentera Bilda förening Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 33
34 Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Byanät Ideell Förening Ändamålet eller verksamheten är ideellt En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. Stadgar Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr eller om föreningen bedriver näringsverksamhet Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte 34
35 Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Styrelse & Revisorer Byanät Ekonomisk Förening Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen Stadgar Registrering Bolagsverket (orgnr) Skatteverket Årsredovisning Arbetsgivaravgifter Moms F skatt Ekonomiska föreningar beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattereglerna är i stort sett desamma som för aktiebolag. 35
36 Förenings- och företagsformer Styrelse & (Revisorer) Fastigheterna inte fastighetsägarna är anslutna till gemensamhetsanläggningen Gemensamhetsanläggning (Lantmäteriförrättning) En fastighets del i samfälligheten uttrycks i ett andelstal som bestäms i samband med att samfälligheten bildas. Den som äger fastighet med andel i en samfällighet brukar kallas för delägare i samfälligheten a) Delägarförvaltning. Ingen föreningsbildning. Alla medlemmar har veto b) Föreningsförvaltning. Sker genom bildande av en Samfällighetsförening i enlighet med lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150) Lantmäteriförrättningen är en kostnad som man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet Lantmäteriet.se Bredbandsutbyggnad på landsbygden en jämförelse av olika föreningsformer Stadgar Registrering Lantmäteriet (orgnr) Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr eller om föreningen bedriver näringsverksamhet
37 Etablera projekt Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 37
38 Organisera projektet Projektledare Styrgrupp Administration Förstudie och information Bygg Offertförfrågan Avtal Ekonomi Redovisning Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring Projektering Entreprenad Installation Dokumentation Registrering 38
39 Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan 39
40 Gör en kostnadskalkyl Modell för beräkning av investeringskostnaden för fiberanläggningen Beräkningshjälpmedel AP 1 A B 2 C 10 D Abonnent Överlämningspunkt 3 E 9 AP Förgrening Nod i angränsande byanät Anslutningspunkt
41 Kostnader för medlemmarna i Fiberby Investeringskostnad/fastighet Fastighet Total kostnad kr Medelkostnad: kr per fastighet 41
42 Exempel på betalningsmodeller Investeringskostnad: Engångskostnad (tillkommande bör betala en extra etableringsinsats) Modell 1 Alla betalar lika stor insats för att täcka investerings-kostnaderna Modell 2 De som inte kan betala sin insats kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3 Fastighetsägaren betalar en insats som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet Drift och underhåll: Alla betalar lika månads- eller årsvis. 42
43 Kostnadskalkyl för det passiva nätet i Fiberby Grundfakta Kommentarer Antal hushåll totalt 64 Visar potential för utbyggnad. Antal företag 7 Antal medlemmar 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. Projektkostnader SEK, exkl moms Grävkostnader Anslutningspunkten bör ligga mitt i byn. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering Total byggkostnad Extern finansiering Bidrag från kommunen % av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet % av den totala offentliga finansieringen Finansiering Fastighetens investering efter extern finansiering SEK, exkl moms Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften. 43
44 Månadskostnader Exempel från Fiberby Fiber och IP-telefoni SEK per mån Installation (lån kr) 70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber 150 Internetleverantör 35 (10Mbit/s) IP-telefoni 29 Summa
45 Moms på fiberanläggningar? Efter en tvist mellan Skatteverket och en fiberförening i Säffle (företrädd av LRF) har nyligen Skatterättsnämnden beslutat Föreningen frågar om den insatsbetalning som medlemmen gör enligt vad som framgått utgör en mervärdesskattepliktig ersättning för tjänst. Skatteverket anser att insatskapitalet i Föreningen inte utgör ersättning för någon tjänst som Föreningen tillhandahåller medlemmarna. 45
46 Informera och förankra innan ni går vidare 46
47 Ta fram avtalsunderlag och ta in offerter Exempel Markavtal Servitut (fastighets rätt) (Fastighetsregistret/Lantmäteriförättning) Ledningsrätt (Lanmäteriförrättning) Medlemsavtal Projektering Markentreprenad Installation Material Anslutningsavtal 47
48 Sök finansiering och fatta beslut om att bygga 48
49 Genomför byggprojektet Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 49
50 Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns Nätanslutningspunkt/Överlämningspunkt Förgreningspunkt Skarvpunkt Överlämningspunkt fastighet Användarnod 50
51 Rekommendationer Genomför risk- och sårbarhetsanalyser och bygg robust genom att följa exempelvis Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer för Robusta nät respektive Robusta noder eller motsvarande rekommendationer Planering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp All kanalisation skall ha ett märkband Kabelförläggningsdjup Val av rätt kanalisation 51
52 Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen. 52
53 Mät in och besiktiga Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns 53
54 Dokumentera och registrera Översiktskarta Nätkarta Lägeskarta =U44 +D22 =U45 +D23 =U46 +D24 =U48 +D25 =U47 Dokumentera nätet i enlighet med Svenska Stadsnätsföreningens rekommendation Nätdokumentation eller motsvarande rekommendationer. (Nätdokumentationen ska hållas uppdaterad och finnas tillgänglig för ansvarig tillsynsmyndighet). Registrera nätet i för att undvika skador på nyförlagda kablar och kanalisation. 54
55 Slutrapportera projektet Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Bilaga (LSA 12:2) Sammanfattning Genomförande Mål och resultat Slutsatser m.m Projektets mätbara resultat Antal nya företag som skapats Antal bevarade arbetstillfällen Antal män/kvinnor Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i ev utbildningar Antal nya produkter, tekniker, tjänster, nätverk eller mötesplats 55
56 Intyga när ditt projekt har medfinansierats av PTS Jag intygar att jag under projektets utförande har följt PTS villkor för : öppenhet och icke-diskriminerande behandling i enlighet med bilaga 1a i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS robust och driftsäker IT-infrastruktur i enlighet med bilaga 2 i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS 56
57 Glöm inte!!!!!!!! Arbetsgivarens, d v s Byalagets, ansvar regleras av arbetsmiljölagstiftningen. Det innebär exempelvis att Tekniska anordningar skall vara godkända ur säkerhetssynpunkt Skyddsanordningar skall vara aktiverade Utrustning skall vara besiktigade och godkända Arbetsmiljöplan skall finnas för farlig verksamhet, sprängning o. d. Relevanta försäkringar ska vara tecknade t.ex. personförsäkringar, ansvarsförsäkringar mm Din ansökan om slututbetalning måste ha kommit in till stödmyndigheten senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Om ansökan kommer in för sent kan du gå miste om en del av stödet. Om du bara skickar in en ansökan om utbetalning och den kommer in för sent kan du gå miste om hela stödet. 57
58 Driva, äga och förvalta Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 58
59 Drift av byanät Det ska finnas en långsiktig drift och förvaltningsorganisation som ansvarar för löpande drift, underhåll enligt underhållsplaner, anpassning och utveckling av nätet. Detta bör skötas av en professionell aktör t.ex. genom: Driftsavtal. Byalaget upprättar ett driftavtal med en extern driftleverantör under en begränsad tid (3-5 år). Driftleverantören svarar för alla aktiviteter kopplade till driften enligt fastställd taxa. Byalaget upphandlar tjänstedistributör på begränsad tid. Tjänstedistributören ansvarar för den aktiva utrustningen. Hushållen beställer tjänster från tjänstedistributören. Upplåtelseavtal. Byalaget hyr ut byanätet till en operatör under en begränsad tid (5-10 år). Operatören tar över ansvaret för drift, förvaltning och tjänstedistribution (kan eventuellt också inkludera tjänster) samt alla kostnader och intäkter för dessa aktiviteter. Hushållen beställer tjänster från operatören. Utvidgning och investeringar i nätet hanteras i ett gemensamt förvaltningsråd.. OBS! Villkoren i avtalen måste uppfylla kraven för offentligt stöd. 59
60 Byanätet säljs till en operatör Byanätet värderas och säljs till en operatör. Byanätet blir operatörens egendom och ansvar. Värderingen av nätet och köpeavtalet måste uppfylla kraven från skattemyndigheter och bidragsgivare. Drift- och underhållskostnader för nätet är en förhandlingsparameter. Byalaget avhänder sig möjligheten att påverka den fortsatta utvecklingen av nätet. Byalaget kan inte ta del av eventuella tillkommande intäkter i från nätet. Om insatsen har fått stöd från landsbygdsprogrammet gäller särskilda regler vid överlåtelse av nätet. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 60
61 Regler som måste beaktas vid en överlåtelse Statsstödsreglerna måste beaktas vid en överlåtelse av investeringen om det beviljat belopp är under euro. Ett överlåtande regleras dessutom i 1 kap. 9 b * SJVFS 2007:43 (femårsregeln för investeringar). En stödmottagare som har beviljats stöd till investeringar måste använda den för samma ändamål i fem år efter beslutet om stöd. Stödmottagaren måste betala tillbaka stödet om: investeringen används för annat ändamål än det avsedda, investeringen ändras i betydande omfattning eller om stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån. Regeln är en tolkning av art 72 i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 61
62 Sammanfattning Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Organisera projektet Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet Beroende av markförhållande, antal hushåll, årstid, finansiering mm 2-3 månader 3-6 månader 3-6 månader > 5 år 62
63 Kom i håg 1. Släpp inte kontrollen. 2. Bygg och driv genom professionella aktörer 3. Säkra enligt PTS LATHUND - öppet och icke diskriminerande - långsiktig förvaltning - följ rekommendationer om robusthet* - dokumentera* - riskanalys - ledningskollen RAPPORTER & REMISSER/RAPPORTER/REKOMMENDATIONER *Robusta Nät, Robusta Noder, Nät dokumentation, Säker Kundanslutning 63
64 Länsstyrelsen 64
65 Kommuner ges för första gången ett främjandeuppdrag på bredbandsområdet med stor frihet att avgöra hur detta främjande ska genomföras och utformning av policy för hur kommunen avser att agera transparens, underlätta samverkan Skyldighet för kommuner att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts- och detaljplanering (ITinfrastrukturprogram) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar tomrör (kanalisation) noder/kopplingspunkter/master Grävsamordning en av de viktigaste kommunala främjandeinsatserna ingen skyldighet enligt PBL men stor nytta för kommunen själv. Ledningskollen verktyg för grävsamordning samverkan med PTS och Lst ökad tillgänglighet och kostnadsbesparing (i grossistledet) Vägledning Boverket, PTS, SKL mfl Kommunen och dess roll Nya Plan- och bygglagen (PBL) maj 2011 Samlad kommunal strategi för hela bredbandskedjan kommunala kärnverksamheter kommunala bostadsbolag stadsnät (i förekommande fall) 65
66 Kommunen som lokal samordnare.. Jordbruksverket PTS Länsstyrelsen Vägledning och administration Region Regional utveckling (RUP) Tillväxtverket Övriga statliga myndigheter Kommun Samhällsplanering Ägarstyrning Samordning Policy Bostadsbolag Fastighetsnät Energibolag Stadsnät Stadsnätsbolag Företag näringslivsutveckling Medborgare samhällsservice Byalag nät i glesbygd 66
67 ..i regional samverkan. Länsstyrelsen IT- infrastrukturplan Kommunen Kommunen Byalag Byalag Regionalt samverkansorgan Två nya studier som har gjorts på uppdrag av näringsdepartementet visar att bredband är lika viktigt som väg- och elnät. Studierna visar även på behovet av bredbandsstrategier på lokal och regional nivå, vikten av att satsningar för ökad användning av bredband är riktade och koordinerade samt att resultaten följs upp. Här kan du ladda hem rapporterna: Nyttan av bredband: Insatser för ökad användning av bredband och internet:
68 för att optimera utbyggnaden Kommun A Operatö r Kommun B
69 SLUT Kontaktpersoner Joakim Aspengren PTS Camilla Jönsson SSNf Lars Hedberg EkoT Konsult Lars Björkman EkoT Konsult
Byanät för bredband i världsklass. Roma 2012-05-14
Byanät för bredband i världsklass Roma 2012-05-14 1 Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu
Läs merByanät (Sockennät) för bredband i världsklass
Byanät (Sockennät) för bredband i världsklass Gotland 2011-05- 11--12 1 PTS Vision Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Bredbandsstrategin -------
Läs merByanät för bredband i världsklass
Byanät för bredband i världsklass Söderköping 2011-10-18 1 Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s
Läs merByanät för bredband i världsklass
Byanät för bredband i världsklass Djurö 2011-05-18 1 Välkommen Pia Södergren Ordförande Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation. SIKO 2 Bredband till alla tillsammans kan vi klara utmaningen
Läs merByanät för bredband i världsklass Töreboda
Byanät för bredband i världsklass Töreboda 2011-02- 24 1 Byanät för bredband i världsklass Strategi för PTS medverkan i regionalt tillväxtarbete (Rapportnummer PTS-ER-2010:27) PTS har givit Svenska stadsnätsföreningen
Läs merÖvlingstorp 2011-12-14. Lars Björkman/Lars Hedberg
Övlingstorp 2011-12-14 Lars Björkman/Lars Hedberg Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Alla
Läs merByanät för bredband i världsklass
Byanät för bredband i världsklass Ett seminarie för Byalag www.fibertillbyn.nu 1 Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband
Läs merByanät för bredband i världsklass
för bredband i världsklass Eslöv 13-05-27 Per Torphammar Eric Åkerlund SkåNet 2.0 KFS BAS från november2012 Huvuduppgift: att förverkliga bredband till alla i Skåne (BAS) Ägare Region Skåne Strategisk
Läs merByanät för bredband i världsklass. Robusta Nät- Noder-Fastighetsnät Nätdokumentation Deklarationer
Byanät för bredband i världsklass Robusta Nät- Noder-Fastighetsnät Nätdokumentation Deklarationer Byanät för bredband i världsklass Seminariet genomförs i samverkan med Seminariet..och stöds av följande
Läs merByanät för bredband i världsklass
Byanät för bredband i världsklass Östersund och Krokom 2012-03-27 1 Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst
Läs merRegeringens bredbandsstrategi
Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter
Läs merByanät för bredband i världsklass
Byanät för bredband i världsklass 1 Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll
Läs merMöte Att skapa ett byanäti Hardeberga Torsdagen 12:e februari 2015. Hardeberga IP
Möte Att skapa ett byanäti Hardeberga Torsdagen 12:e februari 2015 Hardeberga IP Välkomna! Dagordning En presentation om den tänkta processen (20 min): 1. Vad är målet 2. Varför behövs en breddsbandslösning
Läs merBredband i glesbygd. Erfarenheter av projektet Fibernät i Tiveden/Davidstorp 2010 2013. Olle Finnman, projektledare
Bredband i glesbygd Erfarenheter av projektet Fibernät i Tiveden/Davidstorp 2010 2013, projektledare Fibernät i Tiveden/Davidstorp Samprojekt med fyra vägsamfälligheter Projektet avser kanalisationen (inte
Läs merRegeringens bredbandsstrategi
Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 53%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter
Läs merByanät för bredband i världsklass
Byanät för bredband i världsklass Joakim Aspengren PTS Lars Hedberg Lars Björkman 1 Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till
Läs merLänsstyrelser och Kommuners strategiska roll i bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Västmanland 2012-09-12
Länsstyrelser och Kommuners strategiska roll i bredbandsutbyggnaden på landsbygden Västmanland 2012-09-12 1 Men först.. 2013 300 mkr 2014 300 mkr Säkra tips för bättre bredband Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen
Läs merMöte Att skapa ett byanäti Hardeberga Torsdagen 15:e januari 2015. Första informationsmöte Hardeberga IP
Möte Att skapa ett byanäti Hardeberga Torsdagen 15:e januari 2015 Första informationsmöte Hardeberga IP Välkomna! Dagordning En presentation om den tänkta processen (20 min): 1. Vad är målet 2. Varför
Läs merMöte Att skapa ett byanät i Hardeberga och Sjöstorp Torsdagen 28:e januari 2016
Möte Att skapa ett byanät i Hardeberga och Sjöstorp Torsdagen 28:e januari 2016 Välkomna! Dagordning En presentation om den tänkta processen (20 min): 1. Vad är målet 2. Varför behövs en bredsbandslösning
Läs merByanät för bredband i världsklass
Byanät för bredband i världsklass 1 Landsbygdsvänner! Bifogar minnesanteckningar med inriktning på bredband från Landsbygdsforums möte i Rosenbad Landsbygdsforum avser vara en plattform för att diskutera
Läs merKramnet Networks & ICT
Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj
Läs merLandsbygdsprogrammet 2007-2013
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och
Läs merARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén
ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,
Läs merJordbruks verket. 20i3-01- 2 9 013-45'5. O Nej IX] ADSL. D Internet via telefonmodem
Jordbruks verket PROJEKTSTÖD Bilaga nr 3 - marknadsanalys för stöd till bredband och samtycke till medfinansiering från PTS Du ska använda blanketten för att redovisa din marknadsanalys när du söker stöd
Läs merBilaga 14. Bredband och Byanät
1 Bilaga 14 Bredband och Byanät Bredband Bredband är idag ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Detta innebär att det finns olika typer av bredband som
Läs merARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén
ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,
Läs merByanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012
Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.
Läs merHandledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät
Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät 2015-11-25 1. Bakgrund och syfte Bakgrund Det finns många Byanät som redan är klara och befinner sig i en förvaltningsfas
Läs merTillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011
Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i
Läs merFibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se
Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både
Läs merIntroduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)
Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband
Läs merFiber till byn Lite information om förutsättningar för fibernät på landsbygden Snabbare landsbygd i Norra Skaraborg
Fiber till byn Lite information om förutsättningar för fibernät på landsbygden Mars 2012 Vad är BREDBAND? Varför skaffa BREDBAND? Pengar till BREDBAND? Jobba för BREDBAND? Vem bygger BREDBAND? Vad är de
Läs merNär fibern kom till byn
När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet
Läs merSkatteverkets ställningstaganden
Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar
Läs merSnabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd
Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,
Läs merRegeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass!
Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter
Läs merVillkor för kanalisationsstöd Region Skåne 2012-06-17
Villkor för kanalisationsstöd Region Skåne 2012-06-17 Alla blanketter finns tillgängliga på Region Skånes hemsida; www.skane.se/bredband, under fliken Statligt IT-stöd. 1. Om kanalisationsstödet Kanalisationsstöd
Läs merMöte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27. www.bolmsofiber.se
Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27 www.bolmsofiber.se Interimsstyrelsen har bestått av Lars Andersson Carina Bolmblad Claes Gauffin Joachim Gustavsson Henry Tidstrand Jan Starck
Läs merBredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel
Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till
Läs merFiber på landsbygden. Handbok för byalag
Fiber på landsbygden Handbok för byalag 1 Innehåll Inledning 3 Byalag 4 Byalagsprocessen steg 1 Information & intresse 5 Byalagsprocessen steg 2 Affärsform & föreningsbildande 5 Att bilda ekonomisk förening
Läs merAvtal om överlåtelse av ledningsnät (Försäljning)
Sida 1 av 5 EXEMPEL 5A Arbetspapper Avtal om överlåtelse av ledningsnät (Försäljning) 20xx-xx-xx Mellan X, orgnr. xxxx (nedan kallad Nätägaren) och Bredbys fiberförening ekonomisk förening, orgnr. xxxx,
Läs merSkatteverkets ställningstaganden
Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening
Läs merBredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Läs merSammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016
Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se
Läs merFiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna!
Fiber till Landsbygden Informationsmöte Välkomna! Agenda Inledning Bredbandsmålet Fiberorganisationen Varför fiber? Processen Prissättning och olika alternativ Bidrag Övriga frågor VMEABs affärsområden
Läs merFiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna!
Fiber till Landsbygden Informationsmöte Välkomna! Agenda Inledning Bredbandsmålet Fiberorganisationen Varför fiber? Processen Prissättning och olika alternativ Bidrag Övriga frågor VMEABs affärsområden
Läs merBjörkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling
Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling En information från Björkviks Fiber Ekonomisk Förening (BFEKF) som planerar för utbyggnad av Bredband i Fibernät Intresseanmälan
Läs merBredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel
Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till
Läs merDatum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
Läs merBidragsregler projektstöd 2014
Bidragsregler projektstöd 2014 Villkoren i stödet kommer att se ut på det sätt som vi beskriver i informationen här. Eftersom programmet och därmed inte heller de formella regelverken är klara kan det
Läs merByalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten
Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!
Läs merAvtal om fastighetsanslutning till Virestad Fiber Ekonomisk förening
Avtal om fastighetsanslutning till Virestad Fiber Ekonomisk förening Avtalet är upprättat mellan Virestad Fiber Ekonomisk förening med organisationsnummer 769626-1648(i fortsättningen kallad Föreningen)
Läs merRiktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN
Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om
Läs mer1. Byalaget har genomfört en förstudie med marknadsundersökning.
Sida 1 av 1 Scenarier för byanät Inledning Detta scenario avser att beskriva förutsättningarna för de exempel på avtal som har tagits fram för att stödja ekonomiska föreningar vid realisering av lokala
Läs merDatum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Kinna 4 juni 2014 Tore Johnsson Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar
Läs merDatum Dokument Förstudierapport Version Version 0.1. Förstudierapport. Växvik fiber. Rala Infratech AB
Datum 2015-04- 27 Dokument Förstudierapport Version Version 0.1 Förstudierapport Växvik fiber Rala Infratech AB Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Fakta om projektet... 4 Byalagsprocess... 5 Bifogat:
Läs merTeleservice Bredband och TeliaSonera (delvis) för ADSL TeliaSonera, Tele2 och Telenor samt troligen övriga nationella operatörer av trådlöst bredband
Bilaga nr PROJEKTSTÖD marknadsanalys för stöd till bredband och samtycke till medfinansiering från PTS 3 Du ska använda blanketten för att redovisa din marknadsanalys när du söker stöd till bredband. Om
Läs merPROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät
PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera
Läs merInformationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner
Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.
Läs merAlla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.
2015-03-25 2014-149 AH Leadercheck Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Du kan söka för att komma igång med nytt företag samverkan
Läs merBredband via fiber i byn
Bredband via fiber i byn -framtiden är här Foto: Karin Nilsson När bredbandet kom Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor
Läs merBredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun
Tjänsteskrivelse 1 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Sandlund Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att - godkänna projektorganisation
Läs merVARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT
VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org
Läs merAvtal om fastighetsanslutning
1 Avtal om fastighetsanslutning Avtalet är upprättat mellan Norra Orust Fiber Ekonomisk Förening med organisationsnummer 769628-6918 (i fortsättningen kallad Föreningen) och nedanstående fysiska eller
Läs merInformationsmöte Västanvik 2013-09-05
Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige
Läs merFibernät i Grensnet Extra stämma 11 februari 2011 AGENDA
Fibernät i Grensnet Extra stämma 11 februari 2011 AGENDA Styrelsen rapporterar Banken presenterar finansieringslösningar Presentation av leverantörerna Kommunen informerar Paus: lämna in avtal, kaffe Omröstning
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:
Läs merBredbandsstrategi för Kristinehamns kommun
Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer
Läs merBredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10
Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i
Läs merNorra Råda Hagfors kommuns fiberprojekt
Norra Råda 2015-02-04 Hagfors kommuns fiberprojekt 1 Hagfors kommun kontakt Göran Eriksson, handläggare 0563-186 38, 070-190 47 92 goran.eriksson@hagfors.se Johnny Lövgren, administrativ chef 0563-185
Läs merFiber till landsbygden Informationsmöte. Välkomna!
Fiber till landsbygden Informationsmöte Välkomna! Agenda Inledning Bredbandsmålet Fiberorganisationen Varför fiber? Processen Prissättning och olika alternativ Bidrag Övriga frågor VMEABs affärsområden
Läs merBredband Gotland - Sockenmodellen
Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella
Läs merBREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström
1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på
Läs merDiskussion angående prioritering och kostnader.
Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut
Läs merRapportens titel. Utmaningar vid överlåtelse av byanät
Rapportens titel Utmaningar vid överlåtelse av byanät Bakgrund och syfte De regelverk som styr tilldelningen av offentligt projektstöd vid utbyggnaden av lokala bredbandsnät, s.k. Byanät, innehåller skrivningar,
Läs merMedlem och fakturaadress Personnummer eller organisationsnummer
1(5) PFEF_Avtal_FA_150604. Rev:0 Avtal om fastighetsanslutning Detta avtal är upprättat mellan (i fortsättningen kallad Föreningen) och nedanstående fysiska eller juridiska person (i fortsättningen kallad
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber
Läs merBredbandspolicy för Danderyds kommun
Policy 1 (8) Bredbandspolicy för Danderyds kommun Författad av: Plan- och exploatering Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: Giltighetstid: Version: 1.0 Policy 2 (8) Innehållsförteckning Vad är
Läs merBredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020
Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Antagen av KF 2013-05-06, 68 Övergripande principer I Högsby kommuns översiktsplan från 2012 framgår bl a att: Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs
Läs merBredband via fiber i byn. framtiden är här
Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor
Läs merFrågor kring Bredbandet
Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan
Läs merBredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,
Läs merInformationsmöte om. Fiberutbyggnaden i Torstorp och Hagakullen. måndag den 1 juni 2009
Informationsmöte om Fiberutbyggnaden i Torstorp och Hagakullen måndag den 1 juni 2009 Vad kommer det att kosta? Behöver jag bestämma mig nu eller kan jag vänta? Vad behöver jag göra själv? När är det hela
Läs merBredbandsstrategi för Staffanstorps kommun
2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör
Läs merBIDRAGSREGLER 2014-2020
BIDRAGSREGLER 2014-2020 Villkor för att kunna få bidrag Fem grundläggande villkor Du ska genomföra projektet på landsbygden (Tätort med upp till 3000 innevånare). Du ska genomföra projektet i ett område
Läs merVerksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:
1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi
Läs merBredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun
2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det
Läs merBredband på landsbygden
Bredband på landsbygden 2 Innehåll 4 Lokalt ledarskap 6 Byanät en översikt 10 Byanätsprocessen 13 Ta initiativ 29 Etablera projektet 32 Genomför projektet 36 Driv nätet 3 Lokalt ledarskap Bredbandsutbyggnaden
Läs merKärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20
Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat
Läs merBolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP
www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell
Läs merHeby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merAnvisningar för robust fiber
Anvisningar för robust fiber Bilaga 7 Fiberanläggningsprojekt Ver 1.2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Planera 3 1.1.1 Bestämma område 3 1.1.2 Kontrollera framtidsplaner 3 1.1.3 Undersöka samförläggning 3 1.1.4
Läs merAnvisningar för robust fiber
Anvisningar för robust fiber Bilaga 7 Fiberanläggningsprojekt Ver 1.3 1 2 INNEHÅLL 1.1 Planera... 5 1.1.1 Bestämma område... 5 1.1.2 Kontrollera framtidsplaner... 5 1.1.3 Undersöka samförläggning... 5
Läs merBredband Gotland. Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM
Bredband Gotland Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i
Läs merVälkomna. Fibernät i Hackvad
Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merFramtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling
Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång
Läs merMånadsbrev augusti 2015
Datum 2015-09-15 Månadsbrev augusti 2015 Många klagar på att det inte har varit någon bra sommar men jag måste säga att det nog har varit en av de bästa semestersomrarna jag haft på länge. Jag gick mer
Läs mer