Byanät för bredband i världsklass

Transkript

1 Byanät för bredband i världsklass 1

2 Landsbygdsvänner! Bifogar minnesanteckningar med inriktning på bredband från Landsbygdsforums möte i Rosenbad Landsbygdsforum avser vara en plattform för att diskutera landsbygdens utmaning, tänkt som ett återkommande arrangemang 2 ggr per år. Ca 70 personer samlades vid det första mötet 25/ Landsbygdsministern pratade om Matlandet Sverige, Skogsriket och regelförenkling men nämnde att bredband behövs. Christina Nordin (dep råd på Ldep) pratade om landsbygdssäkring att i alla sammanhang (alla politikområden9 fråga 1. Gör detta att det bli lättare att leva på landsbygden 2. Skapar detta fler jobb på landsbygden vilket applåderades av oratoriet Ulrica Gradin (dep råd på Försv.sdep) pratade om att det är prioriterat att förhindra / minska störningar i den elektroniska kommunikationen för att skapa trygghet och säkerhet i hela landet Marita Ljung (statsek hos Näringsminier) pratade Attraktionskraft Sverige bland det primära faktorer (basfunktioner som gör en ort attraktiv) som togs upp inkluderades bredbandsinfrastruktur och att attraktionskraft skapas underifrån (från lokal nivå) Marita Ljung påtalade att det måste finnas en bra digital kapacitet, vi behöver få ut den i hela landet. Marita Ljung poängterade att regeringen satsas på bredband (500 mkr i höstas), att pengarna nu är slut för i år, och att de verkar för mer pengar i höstbudgeten. Satsningarna på bredband ställs dock mot satsningar på forskning/innovation och annan infrastruktur Marita Ljung poängterade att det kommer behövas egna initiativ (byalag) för att vi ska klara utrullning av bredband på landsbygden Marita Ljung betonade den kommande satsningen Destionation Sverige nya turistmål av internationell klass som ska lanseras Landsbygdsnätverkets Plangrupp presenterade slutsatser av sitt arbete. 80 % av kommunerna engagerar sig i bredband på landsbygden (90 % av kommunerna i vägar). Ovannämnda grupp konstaterade också att PBL kan nyttjas för aktiv planering av landsbygden (borde kunna inbegripa bredband) Jordbruksverket meddelade att det kommer med ett utkast på landsbygdsprogram 31 maj (arbetsnamn TULPAN) Lantmäteriet tog upp att det är viktigt att reglera avtal juridiskt vid bredbandsanlägning för att undvika framtida konflikter (och bibehålla värden på fastigheter) Övrigt: Deltagarna / åhörarna uttryckte upprepad oro för att landbygden blir ett urban playground, ngt man åker och tittar på, som ett större Skansen

3 Bredband prioriterat för landsbygden Jordbruksverket har presenterat ett ramverket för det kommande svenska landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet utgör en sammanhållen satsning för en hållbar utveckling i hela landet och finansieras av bland annat EU. I det nya programförslaget lyfts bredband fram som ett prioriterat område. Redan i det befintliga landsbygdsprogrammet ( ) har medel använts för bredband. Dels har 253 miljoner kronor tillförts från EU:s återhämtningsplan och därtill har 375 miljoner kronor tillskjutits vid en programändringen Dessutom har länen flyttat pengar från andra åtgärder. Även pengar från en budgetreserv har tillförts då efterfrågan på bredbandsinfrastruktur på landsbygden överträffat förväntningarna. Trots tillskott av pengar signalerar flera län att pengarna redan är intecknade av inkomna ansökningar om stöd till utbyggnad av bredband. I det nya förslaget till program konstateras att behovet av bredbandsutbyggnad är mycket stort och att fortsatta satsningar därför är prioriterade. För att programmets åtgärder ska kunna fungera effektivt krävs dock att administrationen blir så enkel så att den inte hindrar engagemanget samt att projekt inte från stoppas upp på grund av krånglig administration. Jordbruksverket understryker därför vikten av att det nya programmet ska bli enklare för de sökande. I programförslaget konstateras sammantaget att insatser för bredband på landsbygden ger möjlighet att stödja landsbygdsbefolkningen och besökare att få bättre service och skapa förutsättningar för företagande och ett attraktivt boende.

4 Kort rapport från seminariet "Ska landsbygden kunna kommunicera?". Publicerad den 16 maj 2012, kl 13:45 av Ulrik Strömberg - Hur många internetabonnemang har du? Frågan ställdes av Post- och Telestyrelsens generaldirektör Göran Marby när Kungl Skogs- och Lantbruksakademien hade ordnat möte. Ämnet för dagen var "Ska landsbygden kunna kommunicera?". Javisst, utvecklingen har rasat på, men än är det många som är utestängda från en acceptabel IT-nivå. Generaldirektören fick en ny idol den här eftermiddagen. Det var f d hushållsläraren Ulla-Märta Svensson från Revsund i Jämtland som berättade om sitt arbete för att få kommunikationen att fungera där hon bor i sin "utrymmesbygd". Hon gav ett ansikte åt alla de eldsjälar som finns på landsbygden och som enkelt deklarerar "vi vill bo där". Kommunikation med telefon, med dator med buss, tåg och järnväg, ja till och med vatten och avlopp - det är det som kallas INFRASTRUKTUR! Så är det, och infrastruktur med kvalitet vill vi ha också på landsbygden. Och då får vi på konferensen höra att "varje buske kommer inte att vara täckt". Hmm, tänker jag. Tillhör min by buskvegetationen eller slyet som ska bort?? SÅ är det inte när jag befinner mig i storstan. Där går det med blixtens hastighet att skaffa information av olika slag. Där blir det inte trängsel i den mobila sfären. Det funkar! Generaldirektören säger att det är brukarna som driver utvecklingen och att staten springer efter och inte hinner med. Och ändå säger regeringen: "Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En hög användning av IT och Internet är bra för Sverige både vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det hjälper också till att de utmaningar en ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land innebär. En förutsättning för att möta dessa utmaningar är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet." Men det är klart, det handlar om Kanske är det bara tålamod som gäller. Nu ska koppartråden bort också. Det gick lite för snabbt, och nu har Telia backat till en del, och allt ska fungera före nedmonteringen. Säger man. Vi som bor i utbyarna behöver ha ett kraftigt stöd, NU! Det handlar om demokrati. Det handlar om förutsättningar för tillväxt. IT-bygget möjliggör entreprenörskap och ger besöksnäringen nödvändiga verktyg. Här spelar kommunerna en viktig roll för att stötta, och det sker. Ibland. Och staten! Vid pennan, Inger Kraft Etzler. Silsjönäs, Hela Sverige Ska Leva, Jämtlands län.

5 Patrik, För er kännedom Det har kommit till min kännedom att länsstyrelsen i Skåne nyttjar en fördelningsnyckel för bredbandsstöd som inte är resurseffektiv och som, ur mitt perspektiv, innebär att färre byalag kan få del av stödmedel. Länsstyrelsen i Skåne har beslutat att Täcka alla anslutningskostnader över kr Detta innebär att det finns få incitament att engagera sig och försöka hålla nere kostnaden, utan istället ligger det nära till hands att ta i. Täcka moms Detta innebär att länsstyrelsen väljer att se moms som en stödberättigad kostnad, trots att Skatteverket konstaterat att byalagen kan vara momsregistrerade. Detta innebär att 25 procent högre kostnader för länsstyrelsen. Täcker kostnader för aktiv utrustning Sammantaget innebär detta att kostnader per projekt drivs upp och att färre byalag - totalt sett - kommer få tillgång till stödmedlen. Detta är problematiskt. Länsstyrelen är fri i sin mnydighetsutövning men detta borde adresseras eftersom tillgängliga medel är knappa och många behöver få del av det som står till förfogande.

6 Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband År 2020 bör 90 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 6

7 PTS Vision Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. PTS har gett Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) i uppdrag att ta fram en seminarieserie riktad till byalag och kommuner om hur man anlägger framtidssäker infrastruktur med god funktion och teknisk säkerhet. PTS arbetar även tillsammans med SSNf med att uppdatera dokumenten Robusta nät, Robusta noder, Nätdokumentation och SKA (Säker kundanslutning). 7

8 Seminariet genomförs i samverkan med 8

9 ..och stöds av följande aktörer Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad av bredband. 9

10 Agenda En översikt Byanät Byanätsprocessen Sammanfattning och avslutning 10

11 När marknaden inte bygger Var är marknaden? Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar. 11

12 Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitets behov kbit/s Varför hög kapacitet?? 1000 M = 1 Gbit/s Video/DVD 1,5/8,6 min 20 HDTV kanaler 100 M 24 M 30 bilder 10 sek M X 2 kanaler M X k 56 k Video/DVD 2/11 dagar Hastighet kbit/s Medeltillväxt = behovstillväxt 12

13 Är mobilt bredband ett alternativ? Ja som ett komplement till det fasta nätet 4G system Nerladdning Exempel på kapacitet i mobilt bredband, kapaciteten är bl.a.. beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet Mbit/s Uppladdning 3 En användare 10 Mbit/s 3 Mbit/s Tio samtidiga användare 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s Avstånd till användare km 13

14 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät ON Nätägare/KO Operatörsnod ON By Geografiskt avgränsat område på landsbygden. Det kan vara ett antal utspridda gårdar, villor, små sommarstugeområden bestående av totalt st fastigheter. ON By 2 Byanät Ett lokalt anslutningsnät (byanät) som ansluter byalagets fastigheter till en operatörs nätanslutningspunkt. Anm: Nätet består av anslutningspunkt, rör, kabel, fiber, skarv- och termineringspunkter. By 1 14

15 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät ON Nätägare/KO Operatörsnod ON Fastighetsägarna bestämmer sig för att: Bilda förening Teckna anslutningsavtal med medlemmarna, Teckna markavtal med fastighetsägare Teckna samarbetsavtal med By2 Teckna avtal om anslutning och transport av tjänster med en nätägare/ko. ON By 2 By 1 15

16 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Föreningarna ansvarar för inköp av allt materiel till respektive byanät, bygger näten och kopplar fram medlemmarnas förbindelser till respektive anslutningspunkt (AP) ON Nätägare/KO ON AP ON AP Byanät 2 Användarnod Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, 4G Byanät 1 16

17 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Nätägaren /KO ansluter byanät 1 i anslutningspunken och byanät 2 via byanät 1 samt aktiverar näten Föreningarna tecknar driftavtal med nätägaren/ko ON Nätägare/KO ON AP ON AP Byanät 2 Användarnod Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, 4G Byanät 1 17

18 Lite mer i detalj---byanätsprocessen Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Ta fram översiktlig nätplan Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Följ upp förutsättningarna för marktillträde Gör ekonomiska kalkyler Informera & förankra Bilda förening Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Förvalta Identifiera finansieringsmöjligheter Identifiera Förenings- och Verksamhetsform Identifiera avtal Identifiera projektorganisation Beslut Konstituera Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter och teckna avtal Sök finansiering Beslut Dokumentera Registrera Deklarera Slutrapportera projektet 18

19 Prata med.. Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen Projektidé Medfinansiering Samförläggning mm Prata med Länsstyrelsen Offentliga stöd, krav och ansökningshandlingar Fornminnen och andra miljöhänsyn Övriga tillståndgivare som kan krävas tillstånd från 19

20 Gör en marknadsanalys Marknadsanalys (Mall Jordbruksverket) Finns det bredbandsinfrastruktur i ditt område idag? (ta underhandskontakt) Om Ja, vilken typ av bredbandsinfrastruktur? Ange vilka operatörer som äger nät och som du kan ansluta dig till. ( Bifoga en karta som visar den sträcka som du avser att anlägga och det nät du planerar att ansluta till. Vilken typ av bredband söker du stöd för? Ange uppskattade antal - timmar ideellt arbete (tim) - hushåll och företag som får bredband efter projektet - kilometer nät du söker stöd för Intyg Bredbandet ska kunna användas samtidigt av flera operatörer (öppet nät). Andra tjänsteföretag än de som är inblandade vid genomförande av projektet ska få hyra kapacitet och erbjuda tjänster i nätet (7 år) Prissättning vid uthyrning av utrymme till andra tjänsteföretag ska vara skälig (7 år) Vid medfinansiering från PTS eller om stödbeloppet är > euro kommer länsstyrelsen eller Sametinget och Jordbruksverket att publicera marknadsanalysen. Marknadsanalysen ska då finnas tillgänglig för allmänheten under minst en månad. Det är först en månad efter publiceringen som du kan få ett beslut. Om stödbeloppet blir högre än euro skall principerna (9 i LOU) om offentlig upphandling följas. (Kammarkollegiet) 20

21 Följ upp förutsättningarna för marktillträde Ta ställning till hur markfrågorna ska lösas i ett tidigt skede av utbyggnaden eftersom många fastighetsägare berörs och markåtkomstprocessen kan ta tid. Nyttjanderätt muntliga eller skriftliga avtal ger rätt för en person att använda någon annans fastighet under en viss tid. Följer inte fastigheten. Kan skrivas in i fastighetsregistret. Avtalsservitut, privat avtal mellan två fastigheter. Bildas på frivillig basis, enligt jordabalkens regler och antecknas i fastighetsregistret efter anmälan därom till inskrivningsmyndighet. Ledningsrätt är en officialrättighet. Ledningsrätten är en servitutsliknade rättighet som kan upplåtas till förmån för en juridisk person eller fastighet. Ledningsrätten tillkommer genom en lantmäteriförrättning enligt ledningsrättslagen. Avtalsrättighet mellan parter eller Officialrättighet genom beslut av myndigheter Officialservitut, avtal mellan två fastigheter, bildas av myndighet, i regel Lantmäteriet. Kan också inrättas även om alla inte är överens. Det krävs att rättigheten är av väsentlig betydelse för förmånsfastigheten. Gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning och är ännu ett sätt att ordna rätt till utrymme i mark för ledningar. Den rätt till utrymmet för anläggningen som skapas är en officialrättighet. 21

22 Identifiera finansieringsmöjligheter Egen insats i form av arbete Egen insats i form av kapital Offentliga stödmedel Nedgrävning av rör i vilket fiberkabeln skall dras Projektledning och andra projektroller Föreningsaktiviteter Varje medlem betalar insatsen genom t ex eget lån i bank. Den egna kapitalinsatsen kan med fördel spridas ut över åren. Det blir då en naturlig del av hushållets kostnad för tele, TV och Internet. Alternativt kan byalaget (ekonomisk förening/ samfällighetsförening) ta ett lån (byggkreditiv) för bygget. Varje medlem avbetalar genom en extra månadsavgift. Offentliga stödmedel finns i många former och kan utgöra ett betydande tillskott för att täcka projektkostnaden. Vissa kommuner och PTS medverkar med medfinansiering och/eller nätutbyggnad. Samförläggning kan vid nedgrävning av elkabel, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster kan vara ett sätt att få ner anläggningskostnaderna Här är det viktigt att ha en bra dialog med kommunens planerare. PTS har lämnat föreslag till näringsdepartementet avseende framtagning av en informationsplats kanalisationskollen. Kontakta alltid din länsstyrelse för att höra vilka krav på finansiering som finns i ditt län. 22

23 offentliga stödmedel och ansökningshandlingar Ansökningshandlingar Kommuner/ Byalag Öppenhet och icke diskriminering Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet Projektstöd bredband ( ) Projektstöd livskvalitet Leader Länsstyrelsen vägledning och administration Tillväxtverket Strukturfonder (8 miljarder ) (8 Regionala program- Regionala utvecklingsprojekt) PTS Medfinansiering av kanalisationsstöd (50%) ( ) landsbygdsprogrammet (25/50%) (115+75) Kanalisationsstöd (Lsty Örebro) Landsbygdsprogrammet (PTS medfinansiering) Skatteverket HUS (ROT)- avdrag Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten (OBS! inte fastigheten). 23

24 Landsbygdsprogrammet Projektstöd Ansökan om stöd (LSB 12:2) Roller Projektbeskrivning Moms, kostnader och resurser Finansiering Andra sökta eller beviljade stöd Upphandlande myndighet, enhet Försäkran Projektstöd Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Gäller även delutbetalning Medfinansieringsintyg (LSB 12:4) eller beslut om medfinansiering 24

25 Öppenhet och icke diskriminering PTS krav (Dnr: ) på den som driver ett bredbandsnät och har medfinansiering inom ramen för från landsbygdsprogrammet (LB) och/eller inom ramen för kanalisationsförordningen (K) Bredbandsnätet och kanalisationen ska vara robust och präglas av öppenhet och principen om ickediskriminering Bevilja tillträde till nätet för andra aktörer som har för avsikt att erbjuda tjänster till slutkunder (grossisttillträde svart fiber alt. bitström). Bevilja tillträde till nätet (7år) respektive kanalisationen på icke-diskriminerande villkor, dvs. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor för tillträdet. På begäran tillhandahålla ett externt referenserbjudande, dvs. ett typavtal där det framgår vilka produkter som erbjuds och vilka villkor som gäller för tillträdet. Utforma kanalisationen så att den kan användas samtidigt av två eller flera innehavare av ITinfrastruktur. Dessutom ska innehavare av IT-infrastrukturföretag ha tillträde till kanalisationen på ett icke-diskriminerade sätt. (5 år) På begäran från myndighet eller part som begär tillträde tillhandahålla dokumentation som visar att tillträde till kanalisationen tillhandahålls på icke-diskriminerande villkor. LB LB LB LB K K K K Kraven syftar till att förhindra att slutkunder och fastighetsägare blir beroende av en operatör i monopolställning. Kraven säkerställs genom att nätet byggs med överskott på kanalisation och/eller fiber. 25

26 Öppenhet och icke diskriminering Västmanland: Vad menas egentligen menas med ett öppet nät. Jag har tidigare fått en fråga från ett byalag om vad som egentligen menas med (när det gäller kanalisationsstödet) att kanalisationen ska utformas så att två eller flera It-infrastrukturägare ska kunna få tillträde till kanalisatonen och bollade den frågan vidare till Bengt Larsson. När det gäller kanalisationen verkar det inte finnas något givet svar, enligt Bengt. Han menade att det är stödmottagaren som får avgöra hur regeln ska tillämpas. Ett alternativ är att lägga i ett extra tomrör i marken. Men regeln kan också tolkas som att den som äger kanalisationen och fibern (givet att det är samma aktör) är skyldig att upplåta svartfiber eller kapacitet till den som så önskar. Är det så också reglerna om ett öppet nät ska tolkas, enligt den definition som framgår av PTS villkor för medfinansiering (daterat i februari i år,avsnitt 5) inom ramen för LBP? Räknas nätet som öppet om den driver nätet på ett icke-diskriminerande sätt låter andra hyra svartfiber eller kapacitet i nätet? Eller innebär regeln om öppna nät även, förutom ovanstående, att den som driver bredbandsnätet är skyldig att hålla nätet öppet även för tjänsteleverantörer, dvs de som levererar slutkundstjänster såsom Internetabonnemang? En förening (Anund) berättade att det i deras avtal med den aktuella operatören inte finns några exklusivitetsbestämmelser. Föreningen äger nätet och är också KO, och kommer att hyra ut kapacitet till den som så vill. Detta bör väl räknas som att nätet är öppet? Eller är det något vi missar här? Patrik: Avtalsfriheten gör att byanätet är fria att sluta exklusivitetsavtal med ex Telia som både KO och tjänsteleverantör. Öppenheten prövas när en annan operatör önskar få tillträde Tillträde ska erbjudas på ett icke-diskriminerande sätt Är det fullt i kanalisationsrören ska svartfiber eller kapacitetstjänster tillhandahållas 26

27 Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Ideell Förening Ändamålet eller verksamheten är ideellt En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. Medlemsantalet kan ökas/minskas utan att ändra stadgarna För att främja ett ideellt syfte kan föreningen bedriva olika slag av ekonomisk verksamhet. Stadgar En ideell förening vinner rättskapacitet genom att anta stadgar av rimlig omfattning och utse styrelse. Skatteverket Deklaration Beskattning sker i inkomstslaget näringsverksamhet Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte Organisationsnummer för ideella föreningar tilldelas av Skatteverket. Registrering hos Bolagsverket kan ske om föreningen vill ha ett särskilt företagsnamn registrerat för näringsverksamheten. Det är alltså bara näringsdrivande ideella föreningar som kan registreras hos Bolagsverket. Det finns ingen särskild civilrättslig lagstiftning som reglerar ideella föreningar som det finns för till exempel ekonomiska föreningar och handelsbolag. 27

28 Förenings- och Verksamhetsform Medlem Minst tre fysiska eller juridiska personer. Deltar i verksamheten: som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att begagna föreningens tjänster, eller på annat liknande sätt. Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Ekonomisk Förening Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen Medlemsantalet kan ökas/minskas utan att ändra stadgarna Beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Stadgar Styrelse Revisorer Bolagsverket Registrering (orgnr) Årsredovisning Skatteverket Deklaration Arbetsgivaravgifter Moms F skatt 28

29 Identifiera Förenings- och Verksamhetsform Samfällighetsförening Styrelse (Revisorer) Samfällighetsförening Fastigheterna inte fastighetsägarna är anslutna till gemensamhetsanläggningen Gemensamhetsanläggning (GA) (Lantmäteriförrättning) Lantmäteriförrättningen är en kostnad som man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet Lantmäteriet.se Bredbandsutbyggnad på landsbygden en jämförelse av olika föreningsformer En fastighets del i GA uttrycks i ett andelstal som bestäms i samband med att GA bildas. Den som äger fastighet med andel i en GA brukar kallas för delägare i GA a) Delägarförvaltning. Ingen föreningsbildning. Alla medlemmar har veto b) Föreningsförvaltning, innebär majoritetsbeslut. En Samfällighetsförening bildas genom sammanträde i samband med lantmäteriförrättning Stadgar Registrering Lantmäteriet (orgnr) Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr (exkl GA) eller om föreningen bedriver näringsverksamhet 29

30 Föreningar och moms När det gäller kapitaltillskott i en förening finns det enligt Skatteverkets bedömning normalt inte en direkt koppling mellan det kapitaltillskott som en medlem i en bredbandsförening betalar till föreningen och de tjänster föreningen tillhandahåller. (Ingen skatteplikt) De tjänster som en förening kan tillhandahålla i samband med utbyggnad av bredband (upplåtelse av fiber, tillhandahållande av bredbandstjänster, distribution av tjänster, grävning, etc.) omfattas av skatteplikt enligt ML. Dock utgör enligt Skatteverkets bedömning en upplåtelse av enbart rör utan fiber s.k. kanalisation en sådan upplåtelse av fastighet som är undantagen från skatteplikt. (Viss möjlighet till frivillig skatteplikt) När en förening omsätter tjänster till sina medlemmar sker omsättningen till närstående parter och en omvärdering av beskattningsunderlaget kan ske om ersättningen för föreningens tjänst understiger marknadsvärdet. En sådan bedömning måste ske i det enskilda fallet.

31 Föreningar och moms Exempel: Öppet nät där föreningen är kommunikationsoperatör genom avtal med medlemmarna 2 1 Tjänste - leverantör Kom Operatör Stamnät AB Bredband Förening Medlem 3 1. Betalning från medlemmarna avseende distribution, finansiering och underhåll av nät. 2. Betalning från bredbandsföreningen för distribution. 3. Betalning från medlem för tjänsteleverantörens tjänster (Internet, TV, tele). SKATTSKYLDIG - AVDRAGSRÄTT 23

32 Föreningar och moms Exempel 2: Upplåtelse av nät till kommunikationsoperatör mot ersättning Tjänste - leverantör Kom Operatör Stamnät AB Bredband Förening Medlem 4 1. Betalning från medlemmarna avseende finansiering och underhåll av nät. 2. Betalning från kommunikationsoperatören för föreningens upplåtelse av nät. 3. Betalning från kommunikationsoperatören för Stamnäts upplåtelse av nät. 4. Betalning från medlem för tjänsteleverantörens tjänster (Internet, TV, tele). 5. Betalning från tjänsteleverantören för kommunikationsoperatörens distribution. SKATTSKYLDIG - AVDRAGSRÄTT 23

33 Identifiera avtal Medlemmar Inträdesansökan Överlåtelseavtal /Försäljningsavtal Köpare Optionsavtal Stadgar Förening Fastighetsanslutningsavtal Fastighetsägare /medlem Fastighet Nätägare KO Nätanslutningsavtal (Byanätsägare) Markupplåtelseavtal Fastighet Markägare Driftoperatör Driftavtal Projektering Markentreprenad Installation Material 24

34 Identifiera avtal Medlemmar Inträdesansökan Överlåtelseavtal /Försäljningsavtal Köpare Optionsavtal Stadgar Förening Fastighetsanslutningsavtal Fastighetsägare /medlem Fastighet Nätägare KO Nätanslutningsavtal (Byanätsägare) Markupplåtelseavtal Fastighet Markägare Driftoperatör Driftavtal Projektering Markentreprenad Installation Material 24

35 Identifiera projektorganisation Arbetsgivarens, d v s Byalagets, ansvar regleras av arbetsmiljölagstiftningen. Projektledare Styrgrupp Förstudie, planer och information Administration Bygg Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring Arbetsmiljöplan vid farlig verksamhet Arbetsplan (TA- Plan) Kvalitetsplan Tidplan Offertförfrågan Avtal Försäkringar (ansvar och person) Ekonomi Redovisning Säkerhet - Tekniska anordningar - Skyddsanordningar Projektering Entreprenad Installation Dokumentering Registrering 35

36 Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan 36

37 Gör ekonomiska kalkyler Modell för beräkning av kostnaden för fiberanläggning Operatörsnät BN Gemensam A Gemensam 6-10 Gemensam 2-3 D 10 2 B Gemensam 4-5 Gemensam 6-9 E Hus på medlemsfastighet (nr) Avlämningspunkt 3 C 9 Fördelning 8 BN Nod i angränsande byanät Byanod

38 Kostnad per medlem i Fiberby Investeringskostnad/fastighet Fastigheter Total kostnad kr Medelkostnad: kr per fastighet Betalningsmodeller Modell 1: Alla betalar lika stor insats och anslutningsavgift för att täcka investeringskostnaderna Modell 2: De som inte kan betala sin insats och anslutningsavgift kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3: Fastighetsägaren betalar en insats och anslutningsavgift som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet 38

39 Investeringskalkyl för det passiva nätet i Fiberby Grundfakta Kommentarer Antal hushåll totalt 64 Visar potential för utbyggnad. Antal företag 7 Antal medlemmar 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. Projektkostnader SEK, exkl moms Grävkostnader Anslutningspunkten bör ligga mitt i byn. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering Total byggkostnad Extern finansiering Bidrag från kommunen % av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet % av den totala offentliga finansieringen Finansiering Fastighetens investering efter extern finansiering SEK, exkl moms Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften

40 Månadskostnader Exempel från Fiberby Fiber och IP-telefoni SEK per mån Installation (lån kr) 70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber 150 Internetleverantör 35 (10Mbit/s) IP-telefoni 29 Summa

41 Resultat och balansräkning (ekonomisk förening) Resultaträkning Balansräkning Kostnader Intäkter Tillgångar skulder/eget kap Avskrivningar Operatörskost Drift/underhåll Administration Försäkr. Mm. Byanätavgifter Anläggning Insatser (Ev. lån) Anslutningskost Anslutningsavgifter Förvaltningskostnad (möten) Medlemsavgifter /årsavgift Kassa/bank 1, Avskrivningstakten bör styrelsen diskutera med sin revisor. Som riktlinje brukar jag rekommendera år på nätet (fiber inkl kanalisation) och 5 år på aktiv utrustning. 2, 25% av av årligt överskott kan avsättas till obeskattade reserver och sparas upp till 6 år (periodiseringsfond, vilket är till för att användas till investeringar och kommande väntade extra kostnader).

42 Vad är bredband hur fort är fort? Exempel på kapacitet 56 Kbit/s = 2 st samtidiga telefonsamtal 5 Mbit/s = en Tv-kanal 15 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter ADSL 4 Mbit/s ladda ner en DVD film =3,5 tim skicka 1 dag. Via fiber 100 Mbit/s 8 min 56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s 42

43 Informera, förankra och fatta beslut Bilda förening Konstituera Ta fram avtalsunderlag Teckna avtal Ta in offerter Sök finansiering Fatta beslut om att genomföra byggprojektet 43

44 Byanätsprocessen Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Ta fram översiktlig nätplan Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Följ upp förutsättningarna för marktillträde Gör ekonomiska kalkyler Informera & förankra Bilda förening Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Förvalta Identifiera finansieringsmöjligheter Identifiera Förenings- och Verksamhetsform Identifiera avtal Identifiera projektorganisation Beslut Konstituera Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter och teckna avtal Sök finansiering Beslut Dokumentera Registrera Deklarera Slutrapportera projektet 44

45 Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Tjänster Telefon TV Internet KO Operatörsnät Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns Operatörsnod Överlämningspunkt Kanalisation och Fiberkablar Fördelning Skarvpunkt Avlämningspunkt Anslutningspunkt I användarnod 45

46 Rekommendationer Genomför risk- och sårbarhetsanalyser och bygg robust genom att följa exempelvis Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer för Robusta nät respektive Robusta noder eller motsvarande rekommendationer Planering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp All kanalisation skall ha ett märkband Kabelförläggningsdjup Val av rätt kanalisation 46

47 Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen. 47