Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta 1
Innehållsförteckning Sida Fakta om anabola androgena steroider, AAS 3 Vilka använder AAS och varför? 4 Vilka preparat används? 4 AAS-användare och deras sociala situation 4 Kännetecken på AAS-användande 5 Tidiga effekter 5 Upplevda positiva effekter 5 AAS-användare riskerar att få olika psykiska problem 6 AAS-användare riskerar att få olika fysiska problem 6 Kriminalitet 7 Behandling för dig som vill sluta 7 Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar kring anabola androgena steroider, AAS, och andra hormonpreparat och hur de påverkar en människa. Broschyren är baserad på doktorsavhandlingen Anabolic-androgenic steroid users in treatment: social background, drug use patterns, and criminality., Örebro Studies in Medicine 28, författad av Kurt Skårberg, Beroendecentrum, Örebro läns landsting. 2
Fakta om anabola androgena steroider, AAS AAS är utvecklat ur det manliga könshormonet, testosteron, och ger både en anabol (vävnadsuppbyggande) och en androgen (förmanligande) effekt. Detta preparat utvecklades från 1935, och runt 1950 började idrottsmän experimentera med AAS. I Sverige kom det i mitten av 1970-talet rapporter om att det var mycket vanligt med AAS hos idrottsmän. Under senare år har användningen spritt sig till andra i samhället, till exempel till människor som tränar av kosmetiska skäl eller av rekreationsskäl. I dag uppskattar man att 60 000 100 000 människor använder AAS i Sverige. Den typiske användaren av AAS är en man, 17 30 år, som ofta tränar på gym. AAS tas för det mesta i så kallade kurer om 6 till 12 veckor som följs av ett lika långt uppehåll. Längre kurer förekommer, speciellt efter en tids AASanvändande. Kurerna tas ofta genom en stacking, vilket innebär att flera olika AAS kombineras. De tas också i pyramid, vilket innebär att man startar med en lägre dos, successivt ökar denna till en topp och sedan åter minskar dosen. Typiska AAS-doser kan vara 10 100 gånger större än en medicinskt rekommenderad dos (250 mg till 3 500 mg per vecka, men även upp mot 6 000 mg har noterats). Preparaten kan vara avsedda för människor eller djur och tas i tablettform, som injektionspreparat eller som salvor. 3
Vilka använder AAS och varför? Atleter: För att förbättra ett idrottsligt resultat. Esteter: För att förbättra utseendet. Kriminella: För att se mer maskulin ut (hårdare) eller för att bli mer aggressiv och känslokall vid slagsmål eller vid genomförande av brott. Det är vanligt att olika hormonpreparat kombineras, till exempel att AAS kombineras med tillväxthormon, insuin, insulinliknande tillväxtfaktor 1, sköldkörtelhormon och/eller binjurehormon. Annat som ibland kombineras med hormonpreparat är alkohol eller narkotika som amfetamin, cannabis, ecstasy, GHB, heroin, kokain eller LSD. Även mediciner används för att minimera bieffekter eller för att höja effekterna av AAS. Det kan till exempel handla om anti-depressiva, anti-inflammatoriska, Vilka preparat används? anti-östrogener, luftrörsvidgande, lugnande, testosteronaktiverande, uppiggande, vattendrivande, sömnoch värkmediciner. Det är vanligt att människor i samband med träning använder kosttillskott som till exempel protein, kreatin, multivitaminer, ephedra, tillväxtstimulatorer, fettförbrännande, stimulantia, växtpreparat, antikatabola, kostersättning eller testosteronboosters. Det förekommer även att AAS kombineras med andra preparat som inflammationsmedel m.fl. AAS-användare och deras sociala situation Många AAS-användare har gemensamma nämnare i sin uppväxt, skoltid och nuvarande livssituation. Uppväxten: Det är vanligt med en problemfylld uppväxt, där barnet kan ha varit utsatt för fysisk och/eller psykisk misshandel. Det är också vanligt med droganvändande i familjen. Skoltiden: Det är vanligt med skoltrötthet, att man blivit mobbad, att man haft koncentrationsproblem samt läs- och skrivsvårigheter. Det är också vanligt med eget droganvändande. Livet i dag: Det är vanligt att AASanvändaren är ensamstående. De AASanvändare som lever i en relation har ofta problem i relationen, till exempel förekommer ofta hot samt psykisk och fysisk misshandel gentemot partnern. Droganvändande och kriminalitet hör också till bilden. 4
Kännetecken på AAS-användande Fas 1: Ökad energi, ökad sexlust, ökat självförtroende, mer irriterat humör och humörsvängningar. Fas 2: Förlust av impulskontroll, kraftigare humörsvängningar, ökad misstänksamhet, sömnproblem och ökad aggressivitet. Fas 3: Minskad sexlust, ökad apati, depression, ångest, ökad risk för självmordsförsök och mer koncentrationsproblem. Tidiga effekter av AAS Det här är olika symptom/effekter som kan dyka upp när någon börjar använda AAS. Effekterna kan uppträda i vilken ordning som helst. Ökad kroppsmassa Illamående Huvudvärk Ökat psykiskt välbefinnande Ökad sexlust Ökad irritation Ökad aggressivitet Humörsvängningar Träningsfixering Ökad kroppsfixering Upplevda positiva effekter En användare av AAS kan få en rad symptom/effekter som han eller hon själv upplever som positiva. Sådana symptom/effekter kan vara: Psykiskt välmående Ökat självförtroende Känslokyla (kan upplevas som positivt i samband med brott) Ökad energi Snabbare återhämtning under träning Ökad muskelmassa Aggressivitet (kan upplevas som positivt under träning eller vid slagsmål) 5
AAS-användare riskerar att få olika psykiska problem Exempel på psykiska problem Sömnproblem, depression, ångest, maniska tillstånd med tvångstankar och tvångshandlingar, självmordsrisk, humörsvängningar, irriterat humör, aggressiva utbrott som kan resultera i kraftigt våld, ätstörningar eller ett problematiskt förhållande till mat (omvänd anorexi) samt personlighetsstörningar. En mental upptagenhet av inbillade eller verkliga defekter i utseendet samt psykiatriska problem i kombination med en störd kroppsuppfattning och ökad kroppsfixering. AAS-användande kan öka känsligheten i hjärnan vilket ökar risken för att användaren blir beroende av andra droger (blandmissbruk). AAS kan ge ett psykiskt beroende samt en kraftig abstinens vid minskad dos eller vid avslutad användning. De flesta psykiatriska problem försvinner inom 8 12 veckor efter avslutad användning. AAS-användare riskerar att få olika fysiska problem Exempel på fysiska problem Kroppens inre organ påverkas: Kan innebära minskad egen testosteronproduktion, minskad spermabildning, försämrad sköldkörtelfunktion och prostataförstoring. Risk för hjärtstillestånd eller blodpropp beroende på ökad hjärtmassa, förstoring av hjärtats vänstra kammare, hjärtrytmrubbningar, förändrade kolesterolvärden samt förhöjt blodtryck. Ökad risk för levertumörer, leverförstoring, störd leverfunktion, gulsot eller Wilms tumör (njurarna). Vanliga hudproblem: Fläckvis håravfall eller ökad kroppsbehåring, oljigt hår, ökad akne, bölder, ömmande injektionsställen, oljig hud och hudsprickor. Problem som drabbar män: Förminskade testiklar, minskad eller förändrad spermabildning, ökad sexlust i början som efterhand kan utvecklas mot impotens, ljusare röst, bröstkörteltillväxt och ömmande bröst. Problem som drabbar kvinnor: Klitorisförstoring, förminskad bröstmassa, sexuellt överaktiv, håravfall av den typ som drabbar män, menstruationsstörningar, mörkare röst och risk för att föda missbildade barn. De fysiska problemen blir ofta kvarstående hos kvinnor. 6
Det är vanligt med ökad kriminalitet i samband med AAS-användande. Det kan till exempel handla om misshandel, olaga hot, vapenbrott, stöld, snatteri, Kriminalitet bedrägeri, innehav av narkotika och/ eller AAS, rattfylleri, olovlig körning eller skadegörelse. Behandling för dig som vill sluta Om du själv eller någon du känner får problem genom användning av hormonpreparat kan ni få hjälp på Beroendecentrum, Örebro läns landsting. Du kan ringa anonymt till vår jourtelefon 019-602 33 60. Den är öppen varje vardag mellan kl. 08.00 16.30. Där kan du få råd och svar på frågor kring AASanvändande. Målet med behandling är total avhållsamhet från AAS och andra droger, inklusive alkohol, ökat fysiskt och psykiskt välmående samt att hjälpa AAS-användaren att skapa en förbättrad social situation. 7
Frågor eller funderingar? Ta gärna kontakt med Kurt Skårberg, Med. dr., socionom, på Beroendecentrums AAS-mottagning i Örebro. Örebro läns landsting, Beroendecentrum, Psykiatriskt forskningscentrum. Telefon: +46 (0) 19-602 33 60. Mobil: +46 (0) 70-531 81 48. Fax: +46 (0) 19-602 05 11. E-post: kurt.skarberg@orebroll.se Besöksadress: Entrè, P, Universitetssjukhuset Örebro, 701 85 Örebro www.orebroll.se Produktion: Tammerman/Koubek. Tryckning: Tetab Tryckeri AB. 2009 8