Språket skapar Om språkutvecklande arbetssätt Att arbeta både kunskapsutvecklande och språkutvecklande i no-ämnen 2015 04 28 Kl 14:45-15:45 Monica Lindvall Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) Stockholms universitet monica.lindvall@andrasprak.su.se www.andrasprak.su.se
Det är genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi inte har förstått och kanske behöver stöd för att komma vidare med. Med vilken kvalitet våra språkliga förmågor utvecklas avgör hur väl vi kan anpassa oss till olika situationer och möta olika krav. På så sätt kan vårt språk påverka våra vägval och hur väl vi lyckas i utbildning, arbetsliv och samhällsliv. (Få syn på språket sid 11)
Kunna använda språket - nu hela skolans ansvar 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt (Skolverket 2011:13) Språkliga examensmål i alla nationella program
Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen gynnar alla elever! -men kan vara helt avgörande för elever med svenska som sitt andraspråk! Att lära ett nytt språk och att samtidigt lära på ett nytt språk!
Svenska som andraspråk Att lära ett nytt språk tar lång tid! Att använda ett språk för att lära ett meningsfullt innehåll = effektivt sätt att lära både språk och innehåll!
Sant eller falskt? Nyanlända bör koncentra sig på svenska och inte läsa andra språk (som t.ex. modersmål) Eleverna bör undvika att tala sina modersmål på lektionerna Studier visar positiva samband mellan tvåspråkighet och kognitiv utveckling Små barn lär sig ett nytt språk snabbt och lätt Kodväxling (att byta språk när man talar) är ett tecken på bristande språklig förmåga
Lgr 11 Matematik Syfte Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Ex. från Standardprov i matematik åk 6 från 1950-talet: 1. 0,06+3,7+15,412+650 2. 2,47:3,8. 3. 5 ¼ : 3 ½ 4. Skriv med siffror: en million millioner (Pettersson 2007)
Ur Den nationella utvärderingen 1995 för åk 9 Kassen Du har en rektangulär tygbit som är 65 cm lång och 90 cm bred. Du tänker sy en kasse med handtag att handla varor i. Gör en skiss och en arbetsbeskrivning på din kasse så att någon annan kan tillverka den. Hur stor kan din kasse bli? (Pettersson 2007)
Vilka krav ställer uppgiften? Logisk/kognitiv förmåga Begreppslig förmåga Kommunikativ förmåga En skiss tänker sy rektangulär tygbit handtag att handla varor i tillverka Kunskapssynen påverkar kraven på språklig förmåga Parallell språk- och kunskapsutveckling nödvändig i alla ämnen En arbetsbeskrivning Hur stor kan din kasse bli?
Kunskapskrav åk 9 fy betyget A Använda information på ett väl fungerande sätt i diskussioner Skapa välformulerade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp Dra välutvecklade slutsatser Föra välutvecklade & väl underbyggda resonemang
Hur ser en välformulerad text med god anpassning till syfte och målgrupp ut? en text med välutvecklade & väl underbyggda resonemang ut?
Flerspråkiga elever Vilka utmaningarna står de inför? Att lära sig ett andraspråk och att lära sig via ett andraspråk i skolans alla ämnen De ska ta till sig och utveckla kunskap, utveckla sina förmågor och kunna VISA allt detta i alla ämnen oftast på sitt andraspråk Och vilka utmaningar står då UNDERVISANDE LÄRARE och SKOLAN inför?
Höga förväntningar Språkliga mål Formativ bedömning Interaktionsrik elevaktivitet Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Stöttning Alignment Förkunskaper Fritt efter Bjerregaard & Kindenberg u.u.
Läraren bygger en bro från elevens vardagsspråk till skolans ämnesspecifika språk!
Vardagsspråk & skolspråk vardagligt, konkret & specifikt specialiserat, abstrakt & generellt informellt och personligt jämlik makt eller status kroppsspråk formellt och opersonligt ojämlik makt eller status ofta muntligt närhet språk som handling ofta skriftligt distans språk som reflektion dialog monolog
Ämnesinnehåll Bacill Jord Socker VARDAGLIGT SPECIALISERAT Bakterie Morän Kolhydrater Vapen Mat Produkt KONKRET ABSTRAKT Krig Svält Produktion Mamma Kastrull Plint SPECIFIKT GENERELLT Mödrar Husgeråd Redskap
Skolspråket Ska fungera som ett avancerat tankeredskap så att kunskaper kan utvecklas, fördjupas, och redovisas Eleven måste förstå och kunna verbalisera abstrakta begrepp och komplexa samband Kunna värdera och granska kritiskt Caroline Liberg Skolspråket är ingens modersmål!
Som lärare behöver man: ha insikt i sitt ämnes språkliga krav planera lektioner med fokus på både ämnesinnehåll och språkliga krav genomföra lektioner där ämneskunskaper, språkfärdighet och inlärningsstrategier integreras med kursmålen
Som lärare behöver man: ha insikt i sitt ämnes språkliga krav
Mitt ämnes språkliga krav: Ord & begrepp Svåra ord?
1. Vilka ord är svåra? Ämnesspecifika ord: fotosyntesen, kopplingsschema, resistans, kromosomer, parallellogram, nämnare, sträcka Ämnesneutrala abstrakta ord: utbredning, resurser, föremål, bilda, ersätta, fastställa, motsvara, avta, påfallande, adekvat, (Holmegaard2006 & Lindberg 2007, mfl) framträdande
2. Vilka ord är svåra? Ord som har olika betydelse i olika kontexter! Vardagsspråk: Matematikspråk: rymmer hemifrån volym på musiken teckna och måla axel och nacke värde på en vara roten på ett träd bas och gitarr rymd med stjärnor och planeter rymmer volym teckna axel värde roten bas rymd (Mer än matematik, Skolverket 2008)
3. Vilka ord är svåra? NOMINALISERING En kylskåpsmagnet fastnar på kylskåpsdörren. Magneter attraherar vissa metaller. Magnetisk attraktion uppstår endast mellan en magnet och ett järnhaltigt material (Gibbons 2009)
3. Vilka ord är svåra? Språket packas ihop i ämnestexter Packa upp med eleverna! Visa eleverna hur man packar ihop! joner förenas har samma/lika form regnar mycket jonförening likformighet rik nederbördsmängd
Vi använder oss av olika strategier Modersmål? Kodväxling? Gester? Mimik? Rita? Omskrivning? Nybildning? Transfer?
Höga förväntningar Språkliga mål Formativ bedömning Interaktionsrik elevaktivitet Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Stöttning Alignment Förkunskaper Fritt efter Bjerregaard & Kindenberg u.u.
Hur ser en välformulerad text med god anpassning till syfte och målgrupp ut? en text med välutvecklade & väl underbyggda resonemang ut?
Textgenrer i no? Fakta Instruerande Analytiska Redogörande/ Förklarande Argumenterande/ Diskuterande Beskrivande Skolans basgenrer Återberättande Personliga Berättande Fritt efter Gibbons (2006), Holmberg (2010), Schleppegrell (2004)
recension labbrapport utredning/ diskussion grafer blogg reportage instruktion tabeller naturvet. förklaring insändare informationsrapport manual teknisk Instruerande Redogörande/ Förklarande Argumenterande/ Diskuterande beskrivning webbsida Beskrivande Vårt studiebesök Återberättande Skolans basgenrer En natt i Padjelanta Herr Blodomlopp Berättande
Granen Picea abies Granen är ett barrträd och tillhör familjen tallväxter. Trädet finns utspritt över hela landet och täcker den största ytan. Granen trivs bra i näringsrik, fuktig mark. Att plantera granplantor Redskap: Planeringsborr och hacka är oftast det bästa redskapet. Under planteringen kan plantorna bäras i en vanlig hink eller i en plastkorg. Gör en tillräckligt stor och djup planteringsgrop Skrapa gärna bort så det blir.. Vill man verkligen ha en plastgran? Finns det någon som tycker att man ska ha plastgran? Jag tycker inte det i alla fall. Visst, det kanske blir lite barrigt med riktiga granar, men det är det definitivt värt. Och det finns billiga riktiga granar. Vi har aldrig haft plastgran (jag har varit hemma hos folk som har det), men det blir inte alls samma känsla tycker jag. Sagan om granen Det var en gång en gran och en tall som växte tätt tillsammans alldeles i skogsbrynet. På vintern svepte granen sina vida grenar Min sommar i fjällen Vi hade startat vår vandring redan klockan sex på morgonen och vandrat hela dagen. Förutom att vi fått skavsår bägge två, tappat bort kompassen och fått 100 myggbett hade allt löpt enligt planerna. Vid 17 tiden mörknade himlen snabbt och vinden tilltog. Vi hade ingen aning om var vi befann oss och när tunga regndroppar började falla tog vi skydd under en mäktig gammal gran.
Vad får våra elever arbeta med? Återberättande Berättande Beskrivande Instruerande Redogörande/ Förklarande Argumenterande/ Diskuterande Läsa Höra Tala Skriva
Personliga genrer & faktagenrer Greppa språket s. 86-87 Genre Återberättande Berättande Beskrivande Instruerande Ex. Mitt studiebesök Mitt liv som bi (en novell) Bakterier Hur man lagar en nyttig måltid Syfte Att berätta vad som hänt Att underhålla, förmedla kunskap Att förmedla information Att förklara hur något görs Struktur Orientering, En serie händelser Orientering, En serie händelser Allmänna upplysningar Karakteristik. Målinriktat Stegvisa moment Personlig kommentar Problem Upplösning Sammanlänkande ord Tidsord (först, sedan, därefter ) Tidsord (det var en gång/en dag, senare) Förekommer vanligtvis inte 1, 2, 3 alt. Först, därefter, till sist Andra språkliga drag Dåtid Beskrivande ord Dåtid Handlingsverb Beskrivande ord Verben att vara och att ha Specifikt ordförråd Verb i imperativ
Genre Analytiska genrer Redogörande Från torka till svält Förklarande Väder och klimat Argumenterande/ Diskuterande Är alkohol är farligt? Syfte Att redogöra för varför ett skeende inträffade. Att förklara och tolka ett fenomen Att övertyga andra, att välja sida och presentera argument Struktur Orsak - verkan Kronologisk eller logisk uppbyggnad - Personligt ställningstagande - Argument, bevis - Ev. motargument - Slutsats Sammanlänkande ord Orsakssamband uttrycks med verb: Därför blev det svält Detta ledde till.., Detta gav upphov till Ofta implicita orsakssamband, dvs. varken bindeord eller verb utrycker orsak För det första, för det andra, dessutom, emellertid, å andra sidan Andra språkliga drag Handlingar uttrycks i hög grad av nominalfraser i st.f. verb: Det regnar mycket och Den rikliga nederbörden Samhället förändrades Samhällsförändringen Ofta stor variation och hög komplexitet i meningsbyggnaden Språk för att övertyga: det är uppenbarligen fel, det är utan tvekan så
Jobba formativt med modelltexter och matriser!
Modelltexter Språkliga krav: Ämnesbegrepp Textgenre Textstruktur Ämneskrav: Ämnesbegrepp Förklara, beskriva, analysera, argumentera, reflektera, instruera Sammanhang, bilder, grafer, tabeller
Modelltext - argumentation Sluta flyga! Allt fler människor tar flyget när de ska på semester. Det är inte ovanligt att en svensk tar flyget till London för att shoppa, eller åker till Thailand för att sola. Pengar att betala en flygbiljett är ofta inget problem - men har vi råd att betal för miljöpåverkan? Många forskare hävdar att vi utnyttjar resurserna på jorden som om vi hade tre jordklot. Många forskare hävdar också att växthuseffekten bl. a. beror på koldioxidutsläpp vilket gör att växthuseffekten visar sig allt snabbare. Enligt min åsikt bör vi med alla medel minska utsläppen från fossila bränslen och därför bör vi se över våra resvanor även privat. För det första tycker jag att För det andra anser jag att Å ena sidan håller många forskare med mig och Anders Andersson har för Naturvårdsverket skrivit en rapport om svenskarnas resvanor (Andersson 2013) och där finns siffror som visar. Enligt Andersson så är det. Å andra sidan påstår en del amerikanska forskare Vidare vill jag påpeka Flera internationella forskare menar däremot att Övergripande hävdar jag att vi måste Eftersom nästan all forskning är enig om Till sist vill jag bara uppmana alla som funderar på att göra en resa
Stöttande matris för elever (Gibbons s. 178) Rubrik... Berätta vad diskussionen handlar om och ge din åsikt Ämnet för den här diskussionen är Många forskare hävdar att Enligt min åsikt. Motivera din åsikt För det första För det andra Vidare Slutligen Återge andras argument Å andra sidan påstår en del forskare Dessutom Flera menar också att Sammanfatta Övergripande kan jag hävda att Eftersom Till sist
Stöttande matris för lärare (Johansson & Sandell Ring 2012) Rubrik: Berätta för eleverna att ni ska jobba med argumentation och skriva en argumenterande text. Fokus på vad argumentation innebär. Vad betyder det att argumentera? Har ni lyssnat på argumentation? Har ni läst argumentation? Titta på textens rubrik: Kan vi se på rubriken att det är en argumenterande text? Kan vi se skribentens åsikt i rubriken? Vem vänder sig skribenten till med sin text? Berätta vad diskussionen handlar om och ge din åsikt: Läs inledningen med eleverna. Vilken åsikt finns? Vilka ord talar om för oss att det är åsikter som beskriv och inte fakta? Vilka andra verb/ord uttrycker åsikter (tycker/menar/anser/påstår) Vilka tempus står verben i? Varför finns både presens/nutid och futurum/framtid? Motivera din åsikt & återge andras argument: Diskuter skillnaden åsikt argument med eleverna. Leta argument! Vad är det för sorts argument (fakta, känslor, egna erfarenheter )? Hur ser man att det kommer ett nytt argument? Vilka ord/fraser kan man använda för att börja med nästa argument? Tidsbindeord: för det första, för det andra Orsaksbindeord: eftersom, för att, därför att Sammanfatta: Finns ett läsartilltal? Hur ser man det? Hur avslutas texten: nytt argument, sammanfattning, uppmaning Ord och fraser: bindeord, ämnesord, packa ihop till nominaliseringar
MODELLERING Studera modelltext Tydliggör struktur & språk Skapa en text tillsammans Eleverna gör på egen hand
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt! monica.lindvall@andrasprak.su.se www.andrasprak.su.se
Nationellt centrum för svenska som andraspråk ett rikstäckande resurs- och utvecklingscentrum vid Stockholms universitet arbetar med frågor som rör svenska som andraspråk och flerspråkiga elevers lärande arbetar med alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning vänder sig till lärare i alla ämnen, skolledare samt andra som arbetar med utbildningsfrågor
Språket skapar Monica Lindvall Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) Stockholms universitet Tack för att ni lyssnade! monica.lindvall@andrasprak.su.se www.andrasprak.su.se