Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-02-27

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-02-27

Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram

HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-02-142012-02-14 1(3) Box 153 301 05 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: 035 13 95 92 E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum 2012-02-27 Tid: kl 13.15 Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Ermin Skoric

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-02-142012-02-14 2(3) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 UAN 2012/0011 Verksamhetsberättelse 13.20-13.40 (obs; separat utskick av ärendet via post och mail) 4 UAN 2012/0120 Kulturskolan till Sturegymnasiet 13.40-13.50 5 UAN 2011/0433 Lokaler för Vuxenutbildningen 13.50-14.05 6 UAN 2012/0133 Tillämpningsanvisningar för ekonomiskt bistånd 2012 14.05-14.15 7 UAN 2012/0134 Åtgärder med anledning av Socialstyrelsens tillsyn 14.15-14.30 8 UAN 2011/0430 Samarbete med Försäkringskassan kring nollklassade personer 14.50-15.10 (obs; separat utskick av bilagan via post och mail) 9 UAN 2011/0476 Nya riktlinjer för arkiv- och dokumenthantering 15.10-15.15 10 UAN 2011/0358 Riktlinjer och rutiner för Vuxenutbildningen 15.15-15.20 11 UAN 2010/0101 Delegationsplan för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vid Halmstads kommun 15.20-15.25 1-6 7-17 18-45 46-59 60-62 63-72 73-85 86-87

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-02-142012-02-14 3(3) ÄRENDEN 12 UAN 2012/0135 INDP-avstängning av elev 15.25-15.30 13 Kontaktpolitisk verksamhet 15.30-15.55 Sida 14 Information 15.55-16.40 88 15 Delegationsbeslut 16 Övriga frågor Anmälningsärenden 1. HUKSAM protokoll. 2. Statistik från verksamheten.

1 1(4) Tjänsteskrivelse 2012-02-06 Diarienummer: UAN 2012/0120 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Lokaler för Kulturskolan Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ställa sig positiva till en flytt av Kulturskolan till Sturegymnasiet. Sammanfattning I Planeringsdirektiv med budgetplan 2012-2014 finns ett uppdrag om att kommunstyrelsen tillsammans med barn- och ungdomsnämnden utreda lämpligheten av att flytta verksamheten som Kulturskolan idag bedriver i centrala Halmstad till Sturegymnasiet och dels de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell flytt vilket utreds av Stadsbyggnadskontoret. Kulturskolan arbetar för närvarande på tre olika platser, förutom den uppsökande verksamheten, som bedrivs runt om i hela kommunen. Utredningen har visat att det efter ombyggnader och omdispositioner kan beredas plats för hela Kulturskolan inom Stureområdet. Investeringar krävs för att Kulturskolan ska få anpassade lokaler. För Sturegymnasiets del innebär detta att tillgången till utbildningslokaler i estetiska ämnen ökar. Ett nära samarbete med Kulturskolan kan skapa ett spännande kulturcentrum i Halmstad som utgör en större del i Upplevelsestaden än idag. Sturegymnasiet bör genom en sådan samverkan stärka sin roll som ledande utbildningsaktör inom det Estetiska programmet i regionen vilket är positivt. 1

2 I den gemensamma utredningen är förvaltningarna överens om att en flytt av Kulturskolan till Sturegymnasiet är lämpligt under förutsättning att investeringar sker så att alla verksamheter får anpassade lokaler. Kommunen får tillgång till ytterligare bra kulturlokaler. Under tiden som Kattegattgymnasiet renoveras använder Vuxenutbildningen delar av Sturegymnasiet vilket gör att någon verksamhetsförändring av lokalerna för Kulturskolans delar inom Sturegymnasiet inte kan vara aktuell innan Vuxenutbildningens getts tillträde till nya lokaler inom Kattegattgymnasiet. Ärendet Uppdrag I Planeringsdirektiv med budgetplan 2012-2014 finns ett uppdrag om att kommunstyrelsen tillsammans med barn- och ungdomsnämnden utreda lämpligheten av att flytta verksamheten som Kulturskolan idag bedriver i centrala Halmstad till Sturegymnasiet och dels de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell flytt. Utredningen har utökats med utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen eftersom de är mycket berörda av förändringen. Alla diskussioner har genomförts i samverkan mellan förvaltningarna och liknande tjänsteskrivelser lämnas till barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Tjänsteskrivelsen kompletteras med yttranden från rektor för Kulturskolan och gymnasiechefen vid Sturegymnasiet. Stadsbyggnadskontoret utreder och beskriver kostnaderna för en eventuell flytt. Bakgrund Kulturskolan arbetar för närvarande på tre olika platser, förutom den uppsökande verksamheten, som bedrivs runt om i hela kommunen. Bryggeriet, ombyggt i slutet på 80-talet helt efter musikskolans dåvarande behov. Storleken av rummen bygger dock mer på enskild undervisning, en undervisningsform som idag alltmer har övergått till grupp- och ensembleundervisning. Trafiksituationen utanför Bryggeriet är inte bra och utgör stora faror för barnen. St-Olofskolan, för frivillig musikundervisning har idag bristande arbetsmiljö då de flesta rummen är för små för modern undervisning och lokalerna innebär som helhet en flaskhals för att kunna erbjuda fler elever undervisning i den frivilliga verksamheten av de främsta målen från barn och ungdomsnämnden. I huset finns också Bild och Formundervisningen, där lokalerna i stort fungerar. Även här har taket nåtts i möjligheterna att ta emot fler elever. Huset är inte tillgängligt för funktionshindrade, vilket måste ses som allvarligt. Trafiksituationen utanför St-Olofskolan är tillfredställande. 2

3 Kulturhuset, för dans- teater- och filmundervisningen saknar tillräckligt många stora salar. På Kulturhuset finns tillgång till en större scen vid uppvisningar. Trafiksituationen utanför Kulturhuset är tillfredställande. Kulturskolan genomför varje år drygt 200 publika evenemang. Endast en liten del av dessa kan genomföras i egna lokaler utan de flesta äger rum i övriga lokaler i kommunen. Initiativet till utredning om samordning av verksamheten till Sturegymnasiet har kommit i Planeringsdirektiven 2012-2014. En motsvarande planering och projektering av att flytta Kulturskolans alla verksamheter genomfördes för några år sedan genom en samverkan med grundskolan i Örjanskolans lokaler. Analys, förslag och motivering Utredningen har visat att det efter ombyggnader och omdispositioner kan beredas plats för hela Kulturskolan inom Stureområdet. Investeringar krävs för att Kulturskolan ska få anpassade lokaler. För Sturegymnasiets del innebär detta att tillgången till utbildningslokaler i estetiska ämnen för främst det Estetiska programmet ökar men även för övriga nationella program på Sture- Kattegatt- och Sannarpsgymnasiet. För Kulturskolans del behöver utemiljön anpassas för att säkert och tryggt kunna komma till de olika aktiviteterna. Belyst utemiljö och bra parkeringsmöjligheter är viktiga. En utomhusscen är önskvärd för att ytterligare höja möjligheterna till ett verkligt kulturområde. För Sturegymnasiet är även detta ett mervärde. Ett nära samarbete med Kulturskolan kan skapa ett spännande kulturcentrum i Halmstad. Det kan dock konstateras att det kommer att kräva ett omfattande arbete för att nå samverkan mellan gymnasieskolan och kulturskolan. Ett samarbete som kan bli utvecklande för alla parter, såväl lärare som elever och verksamhet. När Sturegymnasiet och Kulturskolans samverkan utvecklats kan de båda tillsammans utgöra en större del i Upplevelsestaden än idag. För att uppnå denna samverkan räcker det inte med befintliga lokaler som grund utan ombyggnader är nödvändiga. Genom investeringar bör resursutnyttjandet också av redan befintliga, anpassade lokaler för musik, dans, teater i Sturegymnasiet kunna öka. Det kommer dock även i fortsättningen att saknas större lokaler för konserter och uppvisningar. Resursutnyttjandet av till exempel Bergmansalen i Sturegymnasiet är redan idag stort. Fördelar skulle vara fler anpassade lokaler för kulturverksamheten samlade på samma område med kreativa och flexibla lösningar med god arbetsmiljö inom alla områden - akustik, ljus, ventilation. I den gemensamma utredningen är förvaltningarna överens om att en flytt av Kulturskolan till Sturegymnasiet är lämpligt under förutsättning att investeringar sker så att alla verksamheter får anpassade lokaler. I bilaga redovisas rektors yttrande. 3

4 Konsekvenser Om ovanstående förutsättningar beaktas kommer samverkan mellan gymnasieskolan Kulturskola få förutsättningar att bli mycket större än idag. Sturegymnasiet bör genom en sådan samverkan stärka sin roll som ledande utbildningsaktör inom det Estetiska programmet i regionen vilket bör leda till ett ökat elevunderlag för skolan. Kommunen får tillgång till ytterligare bra kulturlokaler. Under tiden som Kattegattgymnasiet renoveras använder Vuxenutbildningen delar av Sturegymnasiet vilket gör att någon verksamhetsförändring av lokalerna för Kulturskolans delar inom Sturegymnasiet inte kan vara aktuell innan Vuxenutbildningens getts tillträde till nya lokaler inom Kattegattgymnasiet. Ärendets beredning Inom kommunen Samhällsbyggnadskontoret har ansvaret för utredningen och kontakterna med övriga berörda förvaltningar och där tjänstemän från utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har deltagit. Andra grupper I nuläget har inga ytterligare grupper engagerats. Om beslut fattas om investeringar för att projektera en flytt av Kulturskolan till Sturegymnasiet kommer projektgrupper att tillsättas och personal och elever göras delaktiga. Fackliga organisationer HUKSAM 2012-02-17. Lista över bilagor 1. Yttrande från gymnasiechef, Sturegymnasiet 2. Yttrande från rektor, Kulturskolan. För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 4

5 1(1) Yttrande 2012-02-07 Diarienummer: UAN 2012/0120 Version: Beslutsorgan: Sturegymnasiet Lena Hellsten E-post: lena.hellsten@halmstad.se Telefon: 0702084307 Yttrande kring Kulturskolan flytt till Sturegymnasiet Yttrande från Sturegymnasiet. FÖRDELAR Möjligheten att få ett kulturcentrum på Sturegymnasiet är mycket positivt. Det gör skolan till en levande miljö även på kvällstid, ökar vårt samarbete med närsamhället och kan på sikt påverka elevrekryteringen till främst det Estetiska programmet positivt. Närheten mellan Kulturskolan och Sturegymnasiet kan leda till ytterligare samarbete mellan personal när det gäller exempelvis idéutbyte, fortbildning och ev samarrangemang. I den mån det är möjligt att samnyttja lokaler kan vi få nya möjligheter. Den lokalanpassning som måste ske kan också leda till kvalitetsförbättringar för Sturegymnasiet. NACKDELAR De närmaste åren beräknas Sturegymnasiet ha en negativ elevtalsutveckling. Då är det naturligt att lokalerna används av annan verksamhet. En oro finns i att vi inte ska ha tillgång till tillräckliga ytor om elevtalsutvecklingen inte dalar i takt med prognosen samt när det förhoppningsvis vänder uppåt igen. Vi ser det som nödvändigt att verksamheterna till största delen bedriver sin verksamhet i olika byggnader med egen identitet men där samutnyttjande planeras finns risk för konkurrerande intressen. Det är viktigt att det finns resurser som hanterar bokning, ommöblering, städning etc så att inte någon av verksamheterna drabbas. Lokaler med speciell utrustning (Mediteket) måste skötas av personal som har kompetens för uppgiften. För Sturegymnasiet Lena Hellsten Gymnasiechef 1

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Dnr BU 2012/0103 2012-01-26 Lokaler för Kulturskolan Kulturskolan undervisar varje vecka 1683 unika elever och har sammanlagt 2446 elevplatser inom den frivilliga undervisningen. Lärarnas antal inom den frivilliga undervisningen är räknat på 26,41 årsarbetare. Majoriteten av eleverna undervisas i centrala Halmstad, av effektivitetsskäl, för att så många som möjligt skall kunna erbjudas undervisning. Största antalet elever finns inom instrumentundervisning men skolan erbjuder också bild och form, film, dans och teater. Undervisningen i alla ämnen går mer och mer emot grupper, speciellt på nybörjarnivå samt mot ensembleverksamhet. Lokalerna som Kulturskolan arbetar i idag bygger till viss del på en äldre form av undervisning där en lärare sitter med en elev. Detta blir dock mer och mer undantag och nya former och metoder har införts. Inte minst har den nya tekniken inneburit förändringar inom pedagogiken. Därför välkomnar Kulturskolans personal möjlighet att kunna utveckla verksamheten vidare i nya lokaler. Såväl pedagogiskt som arbetsmiljömässigt är nya förutsättningar efterlängtade. Det är dock mycket viktigt att de nya förutsättningarna innebär förbättringar och inte tvärtom. Mindre lokaler och färre ensemblelokaler effektiviserar inte Kulturskolans verksamhet utan tvärtom fördyrar varje enskild insats. Det är viktigt att konstatera, vilket undertecknad har gjort tydligt i den inledande utredningen, att Kulturskolan idag har ett högt utnyttjande av sina lokaler, att lärarna inte har tillgång till arbetsrum, att arbetsmiljön i halva verksamheten inte är tillfredsställande och att tillgängligheten för funktionshindrade är dålig. I den inledande utredningen har en skissartad modell gjorts som visar på att det är möjligt att få plats inom Sturegymnasiets område. Det har dock inte utifrån den modellen gått att få en ingående överblick i hur Kulturskolans förutsättningar kommer att kunna fungera. Vi ser därmed fram emot att få ett stort deltagande och samverkan kring hur det nya kulturområdet på Sture kan komma se ut. I övrigt hänvisar vi till tjänsteskrivelsen som är gjord i ärendet. Ulf Fembro Verksamhetschef, Kulturskolan Dokumentnamn: Yttrande från rektor, Kulturskolan Handläggare: Ulf Fembro Version: 1,0 Avdelning/enhet: Kulturskolan Beslutsorgan: BU/KS/KF Telefon: 035-137598 6

7 1(4) Tjänsteskrivelse 2011-11-30 Diarienummer: UAN 2011/0433 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Lokaler för Vuxenutbildningen Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att under ombyggnadstiden av Kattegattgymnasiet använder Vuxenutbildningen tillfälliga lokaler inom Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet samt paviljonger på Skånegatan 59. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att omvårdnadsutbildningar inom Vuxenutbildningen placeras permanent på Sannarpsgymnasiet. Sammanfattning Den tidigare utbildningsnämnden beslutade 2010-09-27(UN 2010/0265) att Vuxenutbildningen flyttar sin verksamhet till Kattegattgymnasiet. Detta beslut följdes av ett yttrande 2010-12-20(UN 2010/0364) där utbildningsnämnden ställde sig bakom Fastighetskontorets (FK) beslut om uppsägning av hyreskontrakt för Skånegatan 59. De nya lokalerna för Vuxenutbildningen hinner inte bli klara till dess att hyreskontraktet för Skånegatan 59 går ut vilket gör att Vuxenutbildningen behöver tillfälliga lokaler. Tillfälliga lokaler finns att tillgå inom förvaltningen. Vuxenutbildningen kan förläggas enligt följande: Svenskundervisning för invandrare (SFI) använder lokaler inom Sturegymnasiet Grundläggande vuxenutbildning (GRUV) använder lokaler inom Sturegymnasiet Gymnasial vuxenutbildning använder befintliga paviljonger på Skånegatan 59 Vuxenutbildningar inom omvårdnad använder lokaler på Sannarpsgymnasiet 1

8 Särskola för vuxna(särvux) använder lokaler på Sannarpsgymnasiet alternativt Kattegattgymnasiet. Vuxenutbildningar inom omvårdnad placeras permanent på Sannarpsgymnasiet. Nyttjandegraden på lokalerna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen förväntas öka. Ärendet Bakgrund Vuxenutbildning har idag i huvudsak sin verksamhet i lokaler på Skånegatan 59. Den tidigare utbildningsnämnden beslutade 2010-09-27(UN 2010/0265) att Vuxenutbildningen flyttar sin verksamhet till Kattegattgymnasiet. Detta beslut följdes av ett yttrande 2010-12-20(UN 2010/0364) där utbildningsnämnden ställde sig bakom Fastighetskontorets (FK) beslut om uppsägning av hyreskontrakt för Skånegatan 59. Uppsägning av avtalet avser 2012-08-30. Skulle inte avtalet sägas upp kvarstår kontraktet i ytterligare fem år till årlig kostnad av ca 6 Mkr. Analys, förslag och motivering De nya lokalerna för Vuxenutbildningen hinner inte bli klara till dess att hyreskontraktet för Skånegatan 59 går ut vilket gör att Vuxenutbildningen behöver tillfälliga lokaler. Tillfälliga lokaler finns att tillgå inom gymnasieskolorna då det finns möjlighet att nyttja lokaler på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet samt befintliga paviljonger på Skånegatan 59. Vuxenutbildningen kan förläggas enligt följande: Svenskundervisning för invandrare (SFI) använder lokaler inom Sturegymnasiet. Grundläggande vuxenutbildning (GRUV) använder lokaler inom Sturegymnasiet. Gymnasial vuxenutbildning använder befintliga paviljonger på Skånegatan 59. Vuxenutbildningar inom omvårdnad använder lokaler på Sannarpsgymnasiet. Särskola för vuxna(särvux) använder lokaler på Sannarpsgymnasiet alternativt Kattegattgymnasiet. Detaljplanering för flytt till tillfälliga lokaler sker under våren 2012. Vård- & omsorgscollege Under hösten 2011 har förarbetet för en ansökan om att få starta ett Vård- & omsorgscollege i Halland påbörjats. Halmstad är en av de kommuner som är delaktiga i denna process. Vård- & omsorgscollege kan fungera som en paraplyorganisation för samverkan inom Vård- och omsorgsprogrammet för ungdomar och vuxna, eftergymnasial utbildning inom vård och omsorg samt kompetensutveckling för redan anställd personal. 2

9 Redan idag sker samarbete mellan vuxenutbildningen och den gymnasiala utbildningen kring exempelvis utbildningar för hemvårdförvaltningens personal inom området. Med gymnasial och vuxenutbildning inom vård och omsorg inom samma lokaler bör synergieffekter kunna uppnås kring kompetenser, utrustning och lokaler. För Halmstads del inom Vård- & omsorgscollege har Sannarpsgymnasiet en central roll. Konsekvenser Vuxenutbildningar inom omvårdnad placeras permanent på Sannarpsgymnasiet. Vuxenutbildningen får under tiden som lokaler iordningsställs på Kattegattgymnasiet bedriva sin verksamhet på flera adresser. Ökade kostnader för att flytta Vuxenutbildningen tillkommer då vuxenutbildningen behöver flytta två gånger. Dessa kostnader ryms dock inom tilldelade medel. Investering i nya lokaler för omvårdnadsutbildningar på Kattegattgymnasiet uteblir vilket innebär att tilldelade medel för renovering av Kattegatt kan nyttjas till övrig renovering av Kattegattgymnasiet. Nyttjandegraden på lokalerna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen förväntas öka. Skolledningen vid vuxenutbildningen har gjort en riskbedömning inför ändringar i verksamheten enligt AFS 2001:1 8 andra stycket kring att förutse konsekvenser. Efter riskbedömning är en handlingsplan framtagen. Ärendets beredning Inom kommunen Ansvarig tjänsteman på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har förberett ärendet. Andra grupper Skyddsombud hos representerade fackförbund vid vuxenutbildningen erbjöds att delta vid riskbedömningen. Fackliga organisationer Information i lokal samverkan på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet samt Vuxenutbildningen sker i december 2011. Information i HUKSAM 2011-12-08. Förhandling i HUKSAM 2012-01-25. 3

10 Lista över bilagor 1. Riskbedömning 2. Handlingsplan För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 4

11 Bilaga 1 C Ändringar i verksamheten Direktåtgärd/Handlingsplan Gå igenom de risker som ni hittat och dokumenterat. Välj ut de risker som ni ska åtgärda. För över dem och skriv ned riskerna på detta dokument. Dokumentera de åtgärder som arbetsgivaren beslutat om. Två typer av åtgärder: Direktåtgärder = åtgärd samma dag eller någon av de närmaste fyra dagarna. Handlingsplan = om en åtgärd tar mer än fem dagar. Då ska det också anges när åtgärden ska vara genomförd och vem som är ansvarig.

Risker Åtgärd Direktåtgärd Handlingsplan Ansvarig Stopp datum Uppföljning datum Flyttprocessen: flyttningen kommer att behöva ske under pågående verksamhet vilket skapar tidspress Ett flyttschema kommer att upprättas som visar tidsplanen för genomförandet av flytten för respektive skolform. X Intendent Skolledning 31/7-2012 Kontinu erligt Olika skolformer flyttar vid olika tidpunkter. Ingen åtgärd. Preliminärt tilltänkta lokaler kommer inte att vara tillräckliga och tillgodoser ännu inte grundläggande behov av personalutrymmen samt för eleverna gemensamhetsytor inkl möjlighet att värma mat. Lokalansvarig på UAF tar fram förslag på lämpliga lokaler och gemensamhetsytor för de olika skolformerna med skolledningens lokalkrav som grund. X UAF: Lokal ansvarig 31/7-2012 Kontinu erligt Lokalerna är placerade på långt avstånd från varandra vilket försvårar/omöjliggör samverkan inom vux. 1. Intendenten undersöker möjligheterna att koncentrera verksamheterna. 2. Om avståndet försvårar samverkan planerar skolledningen att finna samverkansformer som underlättar det dagliga arbetet. X Intendent Skolledning 1. 1/3-2012 2. 30/12-2012 30/12-2012 Administrationens placering försvårar kontakt mellan admin och lärare. Ingen åtgärd. Förändringsprocessen i dess helhet är så omfattande och för många delaktiga också så omvälvande att risk för ohälsa kan föreligga Fortlöpande samverkan mellan fackliga representanter, huvudskyddsombud samt skolledning kommer att ske för att minska/ eliminera risk för att psykisk ohälsa skall uppstå. Samtlig personal erbjuds stöd med hjälp av företagshälsovården. X Skolledning och Huvudskydd sombud 30/12-2012 30/12-2012 Paviljongerna på Skånegatan saknar helt och hållet gemensamhetsytor för elever Intendenten utreder möjligheten att använda källarplanet på Skånegatan 59 och/ eller ombyggnad av befintliga paviljonger. X Intendent 31/7-2012 30/12-2012 Oro finns att de nya lokalerna inte kommer att hålla samma tekniska nivå på utrustningen vilket kan få/får pedagogiska konsekvenser. IT-service samt IT-tekniker på vux ges i god tid en arbetsorder på såväl nedmontering av all teknisk utrustning som uppmontering av densamma på respektive skolenhet X Intendent IT-rektor 31/7-2012 30/12-2012 Idag är det oklart vem som inom administrationen skall arbeta var vilket leder till att de framtida arbetslagen är odefinierade Ingen åtgärd. 12

13 Arbetsplats: Vuxenutbildningen, Skånegatan 59 i Halmstad Datum: 2012-01-13 Ansvarig chef: Peter Henninger

14 Bilaga 2 Halmstad 2012-01-13 Riskanalys avseende vuxenutbildningens flytt från Skånegatan 59 inklusive förändringar i befintliga lokaler Sommaren 2012 flyttar vuxenutbildningen i Halmstad ut från Skånegatan 59 för att under Kattegattgymnasiets ombyggnadstid härbärgeras i tillfälliga lokaler i kommunens ägo. Aktuella lokaler är Kattegattgymnasiet, Sturegymnasiet, Sannarpsgymnasiet samt de s.k. paviljongerna på Skånegatan 59. De nya lokalerna beräknas användas åtminstone till sommaren 2014. 1. Vad består ändringarna av? A: Lokalbyte B: Ändringar i befintliga lokaler C: Förändrad arbetsutrustning D: Nya arbetslag 2. Var ska ändringarna genomföras? Vuxenutbildningen, Skånegatan 59 i Halmstads Kommun

3. Vilka medarbetare eller grupper av arbetstagare berörs av ändringarna? Samtliga enheter/skolformer inom vuxenutbildningen på Skånegatan 59 i Halmstads Kommun inklusive hela administrationen. Riskbedömning 1. Beskriv de risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan innebära: A. Lokalbyte Flyttprocessen: flyttningen kommer att behöva ske under pågående verksamhet vilket skapar tidspress. Olika skolformer flyttar vid olika tidpunkter. Preliminärt tilltänkta lokaler kommer inte att vara tillräckliga och tillgodoser ännu inte grundläggande behov av personalutrymmen samt för eleverna gemensamhetsytor inkl möjlighet att värma mat. Lokalerna är placerade på långt avstånd från varandra vilket försvårar/omöjliggör samverkan inom vux. Administrationens placering försvårar kontakt mellan admin och lärare. Förändringsprocessen i dess helhet är så omfattande och för många delaktiga också så omvälvande att risk för ohälsa kan föreligga B. Ändring i befintliga lokaler: Paviljongerna på Skånegatan saknar helt och hållet gemensamhetsytor för elever. C.Förändrad arbetsutrustning: Oro finns att de nya lokalerna inte kommer att hålla samma tekniska nivå på utrustningen vilket kan få/får pedagogiska konsekvenser. D. Oklara arbetslag. Idag är det oklart vem som inom administrationen skall arbeta var vilket leder till att de framtida arbetslagen är odefinierade 2 15

2. Hur allvarlig/a är risken/riskerna? Grön= inte allvarlig, ingen åtgärd Gul= allvarlig, utreds eller åtgärdas Röd=mycket allvarlig, åtgärdas snarast A. Lokalbyte Flyttprocessen: flyttningen kommer att behöva ske under pågående verksamhet vilket skapar tidspress och risk för tekniska störningar. Olika skolformer flyttar vid olika tidpunkter. Preliminärt tilltänkta lokaler kommer inte att vara tillräckliga och tillgodoser ännu inte grundläggande behov av personalutrymmen samt för eleverna gemensamhetsytor inkl möjlighet att värma mat. Lokalerna är placerade på långt avstånd från varandra vilket försvårar/omöjliggör samverkan inom vux. Administrationens placering försvårar kontakt mellan admin och lärare. Förändringsprocessen i dess helhet är så omfattande och för många delaktiga också så omvälvande att risk för ohälsa kan föreligga B. Ändring i befintliga lokaler: Paviljongerna på Skånegatan saknar helt och hållet gemensamhetsytor för elever. C.Förändrad arbetsutrustning: Oro finns att de nya lokalerna inte kommer att hålla samma tekniska nivå på utrustningen vilket kan få/får pedagogiska konsekvenser. D. Oklara arbetslag. Idag är det oklart vem som inom administrationen skall arbeta var vilket leder till att de framtida arbetslagen är odefinierade 3. Hur sannolikt är det att händelsen inträffar? 3 16

Vi bedömer att ingen av de ovan nämnda riskerna är egentliga risker som kan skapa ohälsa. Snarare är det oron för de olika scenarierna som är det kritiska i flytten. Risken finns naturligtvis att det inträffar men i samråd och samplanering med alla inblandade parter inklusive IT-service skall riskerna minimeras och förhoppningsvis elimineras. Samtliga ovan nämnda risker är på ett eller annat sätt kopplade till den rent tekniska flytten från nuvarande lokaler och även om det inte föreligger en direkt hälsorisk så har vi valt att färgmarkera de flesta som gula alt gröna. Samtliga kommer att finnas med i handlingsplanen, bilaga 1, där ingen riskfaktor kommer att kräva direktåtgärd utan alla kommer att lösas på sikt och tidsbestämmas. En överskådlig bild/info av hur och på vilket sätt informationen skall ges under hela flyttprocessen har högsta prioritet. Inför flytten och de nya, tänkta lokalerna har fortlöpande information givits av inblandade parter. Representanter från fastighetskontoret, arkitektbyrån, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Intendenten samt chefen för Halmstad kompetens har deltagit. Information och dialog har skett vid byggmöten för valda representanter från de olika skolformerna samt vid möten för hela vuxenutbildningens personal. Andreas Lökholm har dessutom besökt samtliga skolformers APT-träffar under mitten av december 2011 för att informera och samtala kring förändringen. Denna information har mest avsett upphandlingen av delar av vuxenutbildningen som ej är en del av denna riskanalys men då denna sammanfaller med flytten, har en viss koppling ändå skett. Arbetsgivaren erbjuder all personal stöttning med hjälp av företagshälsovården, Previa, om önskemål framkommer. En föreläsning under rubriken Tankens kraft, som handlar om olika förhållningssätt i en förändringsprocess inleder vårens arbete den 9 januari 2012. En detaljerad plan kommer att upprättas för hur information ska lämnas ut under hela flyttprocessen. Här kommer att framgå hur informationsflödet ska se ut, vilka kanaler som ska användas, när informationen ska ut och till vilka och av vem. Informationen kommer att ges vid såväl formella sammankomster som mer informella av typ gemensamt torsdagsfika. Lokal samverkansgrupp med skolledning och Intendent APT med rektor Fronter av och med Intendenten Torsdagsfikat av och med skolledning och Intendent 4 17

18 1(4) Tjänsteskrivelse 2012-02-01 Diarienummer: UAN 2012/0133 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Enheten för ekonomiskt bistånd Ingrid Nedmark E-post: ingrid.nedmark@halmstad.se Telefon: 13 99 23 Tillämpningsanvisningar för 2012 Förslag till beslut 1. Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta föreliggande tillämpningsanvisningar enligt bilaga 2 inom: a. Övergripande tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd år 2012. b. Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet år 2012. c. Våld i nära relationer inom det ekonomiska biståndet år 2012. Sammanfattning Tillämpningsanvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd behöver revideras. Socialstyrelsens beslut efter tillsyn har gett signaler till ändringar i anvisningarna. Utifrån innehållet i tillsynsbeslutet föreslås vissa förändringar i specialanvisningar, som gäller barnperspektivet och personer utsatta för våld i nära relation. Justeringar i anvisningarna som gäller nivåerna för skäliga och högsta godtagbara boendekostnader behöver göras då hyreskostnaderna stigit under året. Ärendet Uppdrag Socialstyrelsens tillsyn under år 2011 har också gett anledning till att ändra i tillämpningsanvisningarna. Tillämpningsanvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd revideras årligen då kostnader för främst boendet har förändrats under året. 1

19 Bakgrund För handläggningen av ekonomiskt bistånd gäller först och främst Socialtjänstlagen, SoL 2001: 453 Socialstyrelsens råd och anvisningar, Ekonomiskt bistånd - Stöd för rättstillämpning och handläggning är också ett styrdokument. Den ansvariga nämnden inom kommunen har också möjlighet att ge anvisningar utifrån sin viljeinriktning, vilket för utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden är Tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd. Analys, förslag och motivering Med anledning av Socialstyrelsens tillsyn föreslås en revidering av anvisningarna som gäller barnperspektivet och anvisningarna för arbetet med personer utsatta för våld i nära relationer. I förarbetet till SoL och i Socialstyrelsens råd och anvisningar, Ekonomiskt biståndstöd för rättstillämpning och handläggning, anges att skäliga boendekostnader vid bedömningen av rätten till bistånd, ska fastställas lokalt i och med att kostnader för boende varierar från kommun till kommun. Boendekostnaderna i Halmstads Kommun har ökat under året och nivåerna för skäliga kostnader och högsta godtagbara boendekostnader behöver justeras. Vad gäller tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd 2012 finns följande föreslagna förändringar: I nu gällande anvisningar finns punkt 1.3 Barns inkomster från feriearbete. Denna punkt tas bort eftersom den endast anger lagtexten i SoL kap 4 1a. Från förvaltningens sida menar vi att det är onödigt att ange ren lagtext i anvisningar. Under punkt 2.2 anges boendekostnader som godtas som skäliga eller som högsta godtagbara. Nivåer för skäliga och högsta godtagbara boendekostnader utifrån hushållsstorlek baseras på hyresnivåer i olika bostadsområden i Halmstad kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har inhämtat uppgifter från HFAB, Halmstad kommuns allmännyttiga bostadsbolag och kommunens absolut största hyresvärd. HFAB har lägenheter i olika bostadsområden över hela kommunen. HFAB har lämnat uppgifter om hyresnivåer i de olika bostadsområden som finns och för olika storlekar av bostäder. Nivån skäliga boendekostnader har därefter satts utifrån det boendebestånd som finns i kommunen och i en jämförelse med vad en låginkomsttagare på orten kan ha råd att kosta på sig. Nivån högsta godtagbara boendekostnad har satts utifrån de högsta hyresnivåerna som HFAB har och då sökande t ex kan ha särskilda behov, så som t ex en handikappsanpassad lägenhet, där hyresnivån är högre. Under punkt 2.4 Tandvård, har vissa förtydligande språkligt sett gjorts, men inga ändringar har gjorts som gäller anvisningar för handläggningen. 2

20 Punkten 4. Utökade krav, har tagit bort helt, då den anvisningen Godkända ledigheter som fanns därunder innehållsmässigt bättre passar in under punkten 3. Undantag från krav. Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet. Föreslagna tillägg i anvisningen är: I grundutredningen ska barnets/barnens situation dokumenteras utifrån angivna frågeställningar. Var 6:e månad ska en fördjupad utredning av barnets/barnens situation göras och som ska beröra frågeställningen: Har barnet behövt avstå från något på grund av familjens ekonomiska situation, som t.ex. fritidsaktiviteter, umgänge med närstående m m. Våld i nära relationer Föreslagna tillägg i anvisningen är: En rubrik Generell har lagts till, som innehåller instruktion om att noga följa upp stödinsatser och att följa upp sökande som avvisat stöd och hjälp. Konsekvenser Barns situation i familjer med ekonomiskt bistånd kommer att ytterligare uppmärksammas. I det arbete som utförs inom enheten uppmärksammas barns situation på ett bra sätt, men dokumentationen behöver bli tydligare. De föreslagna anvisningarna ger en starkare struktur till det arbetet. Personer utsatta för våld har i nuläget ett gott stöd när de söker handläggare hos ekonomsikt bistånd. Det som anges i den föreslagna anvisningen är ett förtydligande av handläggarens skyldighet att vara aktiv i kontakten med personen och följa upp erbjudande om stöd även om det tidigare har avvisats. Med de föreslagna ändringarna i anvisningarna är förhoppningen den att säkerställa att barn i familjer med ekonomiskt bistånd får det stöd de behöver. Detta gäller även personer utsatta för våld i nära relation. Ärendets beredning Inom kommunen Inom enheten för ekonomiskt bistånd Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. 3

21 Lista över bilagor Bilaga 1 Övergripande tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd år 2011. Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet år 2011. Våld i nära relationer inom det ekonomiska biståndet år 2011. Bilaga 2 Övergripande tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd år 2012. Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet år 2012. Våld i nära relationer inom det ekonomiska biståndet år 2012. För utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ingrid Nedmark Verksamhetschef 4

22 Bilaga 1 Ekonomiskt bistånd Särskild handläggning Barnperspektivet riktlinjer - Anvisning Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Handläggare: Ingrid Nedmark Karin Högberg Merike Nilsson Fastställare: Ingrid Nedmark Barnperspektivet riktlinjer Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet 2011 Riktlinjer för enheten för ekonomiskt bistånd Halmstad kommun Två av barnkonventionens huvudprinciper; barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter, samt att få sin åsikt beaktad finns införda i socialtjänstlagen. Socialtjänstlag 2001:453 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 1 kap 2 När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 3 kap 5 Av förarbetena till lagen framgår: Även barnens situation bör uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt eller annat bistånd till familjen. Om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, så skall det beaktas, utredas och redovisas. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet i handläggning av ekonomiskt bistånd och utgivit en rapport (2003-109-1). Syftet med rapporten är att konkretisera barnperspektivet vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd till barn och unga utgår huvudsakligen som försörjningsstöd och i enlighet med de tillämpningsanvisningar för försörjningsstöd som antas av arbetslivsnämnden. Vid handläggning av hyresärenden prioriteras insatserna för att förebygga uppkomsten av hyresskulder hos familjer med barn. Särskilda insatser görs för att förhindra att barnfamiljer vräks.

23 Bilaga 1 Insatser på generell och individuell nivå för att familjer ska bli självförsörjande är speciellt betydelsefulla för barn i familjer som lever med långvarigt socialbidrag. Vid utredningar av föräldrarnas förutsättningar att delta i sysselsättningar ska dock barnens perspektiv och konsekvenser för barnen dokumenteras och beaktas. Vid föräldrarnas ansökan om ekonomiskt bistånd ska i sammanhanget relevanta, dvs sammanhängande med biståndsprövningen, uppgifter om barnen inhämtas och dokumenteras. Vid långvarigt behov av försörjningsstöd ska i sammanhanget relevanta uppgifter om barnen i familjen regelbundet aktualiseras och dokumenteras. Hembesök kan vara ett lämpligt tillfälle att träffa barnen. Hembesök skall göras i samverkan med föräldrarna. Boende. Vid för höga boendekostnader, enligt kommunens regler för boendekostnader, skall invägas om barnen har särskilda behov av att gå kvar i samma skola, innan krav ställs på att förbilliga boendekostnaden. Hyresskulder. Bistånd till hyresskuld i barnfamiljer kan utgå om fastighetsägaren medger kvarboende om skulden betalas, och om det är enda möjligheten till att familjen skall uppnå en skälig levnadsnivå. Elskulder. Bistånd till elskuld kan utgå om bedömning görs att det är enda möjligheten till att familjen skall uppnå en skälig levnadsnivå. Umgängeskostnader utgår med personliga kostnader per dygn som barnet vistas hos föräldern. Kostnader utgår normalt för 2 dygn vartannat veckoslut, samt under längre tid under sommar- och andra lov om umgänget kan styrkas genom dom eller på annat sätt. Bistånd till mer omfattande umgängeskostnader kan utgå om umgänget är styrkt. Reskostnader för umgänge kan utgå med högst 6.000 kr under ett kalenderår. Funktionshindrade barn. Bistånd kan utgå för nödvändiga kostnader som inte täcks av socialförsäkringssystemet. Kostnaderna kan gälla kläder, skor eller särskild kost. Bistånd till bilkostnader kan utgå då bil har beviljats från försäkringskassan. Kostnader kan även utgå till lägervistelse eller dylikt om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, t ex som förmån från annan huvudman. Vid långvarigt bidragsberoende kan bistånd utgå till följande: Cyklar. Bistånd till cykel och cykelhjälm kan utgå med 1.500 kr/per barn om familjens behov av försöjningsstöd inte bedöms vara av tillfällig art. Bistånd till spädbarnsutrustning kan utgå i form av kläder, säng och barnvagn. Bistånd till hemutrustning kan utgå till TV och annan hemutrustning, då sådan saknas. För kompletterande hemutrustning skall särskilt bedömas behovet av sängar och fungerande arbetsplaster för läxarbete.

24 Bilaga 1 Sommaraktivitet. Bistånd till sommaraktiviter kan utgå då särskilda behov föreligger. Hemmavarande barns och ungdomars inkomster av eget arbete, om ungdomen är under 21 år, skall inte beaktas vid bedömingen av rätten till bistånd, om inkomsterna understiger ett halvt prisbasbeslopp per kalenderår. I övrigt får endast barnets egna kostnader för uppehälle och boende räknas. Barn är aldrig försörjningsskyldiga för sina föräldrar eller syskon. Vid beslut som utgår från barnens bästa skall detta vara dokumenterat i journalen. När ekonomiskt bistånd till barn och unga är att betrakta som en behandlingsinsats eller är en del i en utredning som utförs på barn och ungdomsavdelningen beviljas biståndet som förebyggande barnavård i enlighet med den delegation och de riktlinjer som barn och ungdomsavdelningen har för detta ändamål. Om behovet av ekonomiskt bistånd sammanhänger med att barn/unga är placerade i enskilt hem eller på institution beviljas bistånd enligt den delegation och de riktlinjer som barn och ungdomsavdelningen har för detta ändamål.

25 Bilaga 1 Ekonomiskt bistånd Tillämpningsanvisningar 2011 Tillämpningsanvisningar - Anvisning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Handläggare: Ingrid Nedmark Karin Högberg Merike Nilsson Fastställare: Karin Högberg Tillämpningsanvisningar Tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd år 2011 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen fastställs skäliga kostnader enligt 4 kap 3 första stycket i socialtjänstlagen (2001:453). Riksnormen för ett hushåll under 2011 utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Utöver riksnormen har den enskilde rätt till skäliga kostnader utöver riksnormen enligt 4 kap 3 första stycket, punkt 2. Det kostnader som omfattas är boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Den enskilde har även rätten till bistånd till sin livsföring i övrigt, alltså de behov den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. De kostnader som oftast är aktuella är kostnader för hälso- och sjukvård, medicin, tandvård, glasögon, hemutrustning, flyttkostnader, spädbarns-utrustning, umgängesresor, rekreation, begravning, serviceavgifter samt hyres- och elskulder. Socialstyrelsens Stöd för rättstillämpning och handläggning, Ekonomiskt bistånd är ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. I Stöd för rättstillämpning och handläggning ges praktiska råd för handläggningen av ekonomiskt bistånd. Nedanstående riktlinjer avser kommunens avvikelser eller tillägg till Socialstyrelsens rekommendationer. Vid all handläggning inom utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. 1.Konsultera Socialstyrelsens Stöd för rättstillämpning och handläggning, för att där få råd för handläggning och rättstillämpning i den aktuella frågeställningen. 2.Kontrollera i nedanstående riktlinjer för att få information om kommunens eventuella avvikelser och tillägg. Barnperspektiv

26 Bilaga 1 I hushåll där det finns barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärlsammas. När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I ärenden där det finns barn ska konsekvenserna för barnen alltid övervägas innan beslut fattas. Vid avslagsbeslut ska det dokumenteras att detta övervägande har skett. (Se Riktlinjer om barnperspektiv) Våldsutsatta kvinnor För våldsutsatta kvinnor kan riktlinjerna för försörjningsstöd frångås. Därmed kan förhöjda kostnader godtas. (Se Riktlinjer för våld i nära relation). 1. Inkomster och tillgångar 1.1 Studier Vuxenstuderande ska ha sin försörjning genom olika former av studiestöd ( sid 104-105 Ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen) och inte försörjningsstöd. Undantag från denna regel gäller för: Personer som deltar i SFI-undervisning under en maximal tid av tre år under förutsättning att språklig utveckling sker. Personer som bedriver grundskolestudier, maximalt under en tid av 1,5 år, under förutsättning att man sedan tidigare ej har grundskolekompetens eller högre, samt att studieplan presenteras och att studierna bedrivs på heltid och är studiebidragsberättigade. En ansökan om bidragsdelen av studiemedel måste göras, men inte den del som avser lån. För gymnasiestuderande ungdomar är föräldrarna försörjningsskyldiga fram till barnet fyller 21 år (FB 7:1). Studiebidrag utgår till och med vårterminen det år man fyller 20 år. Från och med höstterminen man fyller 20 år skall bidragsdelen av studiemedel sökas. Det ställs inte krav på att man skall söka lånedelen av studiemedel. För gymnasiestuderande som bor i Ungbo ställs samma krav som för hemmaboende gymnasiestuderande ungdomar. Extra tillägg räknas inte som inkomst. 1.2 Föräldraledighet Den enskilde måste ta ut hel dagersättning för föräldraledighet sju dagar per vecka. 1.3 Barns inkomst från feriearbete Hemmavarande barns inkomster av eget arbete, samt hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om ungdomen är under 21 år, ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd, om det understiger ett halvt prisbasbelopp ( 21 400 kr år 2011) per kalenderår. SoL 4 kap 1a.. 1.4 Habiliteringsersättning

27 Bilaga 1 Den habiliteringsersättning som betalas ut av kommunen ska vid beräkning av försörjnings-stöd inte räknas som inkomst. 1.5 Bilinnehav Innehav av bil accepteras endast om denna behövs för arbetsresor eller då medicinska eller starka social skäl finns. Vid beräkning godtas skäliga kostnader för bensin, skatt, försäkring och besiktning. 1.6 Sparade medel Ålderspensionärers sparade medel ska vid beräkning av försörjningsstöd räknas som tillgång. 2. Utgifter 2.1 Studielitteratur Bistånd till faktiska och verifierade kostnader för nödvändig studielitteratur kan beviljas. Möjligheter till inköp av begagnad studielitteratur skall prövas. 2.2 Boendekostnad (inklusive uppvärmning): Skälig boendekostnad: Ensamstående under 25 år 3 500 1-2 vuxna från 25 år 4 900 1-2 vuxna + 1 barn 5 800 1-2 vuxna + 2 barn 6 600 1-2 vuxna + 3 4 barn 7 800 1-2 vuxna + 5 eller fler barn 8 800 Högsta godtagbara boendekostnad kan beviljas vid nyansökningar, för hushåll som tidigare varit självförsörjande. Kostnaden kan beviljas under högst fyra månader. Högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras vid medicinska eller starka sociala skäl. Högsta godtagbara kostnad kan även beviljas för personer med hyresskulder, där allmännyttan inte accepterar hyresgästen p g a skulder. För hushåll som har garantiboenden accepteras faktisk boendekostnad upp till högsta godtagbara kostnad. För studenter accepteras faktisk boendekostnad för studentlägenhet vid studieuppehåll under sommaren. Högsta godtagbara boendekostnad: Ensamstående under 25 år 3 900 1-2 vuxna under 25 år 4 500 1-2 vuxna från 25 år 5 500 1-2 vuxna + 1 barn 6 500

28 Bilaga 1 1-2 vuxna + 2 barn 7 400 1-2 vuxna + 3 4 barn 8 400 1-2vuxna + 5 eller fler barn 9 600 Efter fyra månader görs en omprövning. Högre boendekostnad än högsta godtagbara Bostadskostnader över högsta godtagbara kan beviljas för personer i t ex servicehus. För personer som uppenbarligen saknar möjlighet att erhålla bostad inom ramen för högsta godtagbara boendekostnad och där det finns starka skäl kan bistånd utgå till högre boendekostnad eller tillfällig hotellvistelse. Boendekostnad till ungdomar som slutar gymnasiet utgår som huvudregel inte. Undantag kan göras om familjen förlorar bostadsbidrag. (Boendekostnad beräknas enligt Ekonomiskt bistånd Stöd för rättstillämpning och handläggning). Ungdomar och eget boende Huvudregel är att ungdomar under 21 år inte beviljas ekonomiskt bistånd till kostnad för eget boende. Undantag Personer under 21 år där föräldrarna inte är försörjningsskyldiga och särskilda skäl föreligger, t ex trångboddhet, missbruk i familjen, stora relationsproblem. Personer under 20 år där föräldrarna är försörjningsskyldiga och särskilda skäl föreligger. Utreds på socialförvaltningen och beslutas av socialnämnden. 2.3 Hushållsel Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräknade månadsförbrukning i lägenhet för olika hushållsstorlekar. Detta ska ses som vägledande och inte som ett tak. Möjlighet till individuella bedömningar ska finnas. Vid behov ska vägledning för billigare elkostnad erbjudas den sökande. Hushållsstorlek Normalförbruknin g/månad i kwh Normalförbrukning/ år i kwh 1 person 180 2160 2 personer 240 2880 3 personer 280 3360 4 personer 340 4080 5 personer 380 4560 6 personer 430 5160

29 Bilaga 1 7 personer 460 5520 8 personer 480 5760 9 personer 500 6000 10 personer 520 6240 2.4 Tandvård Rätten till ekonomiskt bistånd för nödvändig tandvård Ekonomiskt bistånd kan utgå till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. För att nämnden skall kunna pröva rätten till bistånd, måste skriftligt specificerat kostnadsförslag föreligga. Ekonomiskt bistånd för kostnadsförslag utgår inte. Utgångspunkten för prövning av bistånd till tandvård, är att en skälighetsbedömning skall göras av såväl föreslagen terapi, som tandläkarens kostnad i förhållande till referenspriset, samt den sökandes förmåga att inom överskådlig tid själv kunna betala behandlingen. Ekonomiskt bistånd kan endast utgå till kostnader för tandvård som är ersättningsberättigad. Bistånd utgår inte till merkostnader vid utbyte av ersättningsberättigande tandvård. Om patienten väljer ett dyrare behandlingsalternativ, utgår inte bistånd för denna kostnad. Om flera åtgärder är möjliga, utgår bistånd till billigaste behandlingsförslag. För akut tandvård kan bistånd beviljas i efterhand. Med akut tandvård avses tillstånd som framkallar smärta eller betydande obehag. Om behandlingen kräver flera behandlingstillfällen skall kostnadsförslag begäras in om det inte är uppenbart obehövligt. Nödvändig tandvård avser tandvård som har till syfte att ge - frihet från smärta eller sjukdomar - förmåga att äta, tugga eller tala utan större hinder - ett utseendemässigt godtagbart resultat - dentala material av rimlig standard Revisionsundersökning omfattas av rätten till bistånd högst vartannat år. Det allmänna tandvårdsstödet skall då utnyttjas. Om tätare undersökningsintervall bedöms som nödvändigt, vid t ex risk för progredierande sjukdom, skall behovet styrkas skriftligen av tandläkare. Bistånd till revisionsundersökning vartannat år kan beviljas utan föregående prövning. Om ytterligare behandling är nödvändig skall den sökande begära skriftligt kostnadsförslag innan behandlingen utförs. Fast kron- och broprotetik samt laboratorieframställda inlägg omfattas som huvudregel inte av rätten till bistånd. Sådan tandvård kan beviljas, först då andra behandlingsmöjligheter är uttömda. Implantatbehandling omfattas som huvudregel inte av rätten till bistånd.