MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK STORHÖGEN

Bilaga C Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Statkraft SCA Vind AB 1 (72)

Titel Författare Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Storhögen Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken Johan Lidén och Hulda Pettersson, SWECO Uppdragsnummer 546 5408 000 SWECO Energuide AB Box 340 44 10026 Stockholm +46 8 695 60 00 Granskad av Utgivare Malin Hillström, Statkraft SCA Vind AB Statkraft SCA Vind AB Hitechbuilding 92 101 52 STOCKHOLM +46 300 562 400 Ort och Datum Stockholm 12 december 2011 Kartmaterial I rapporten använt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0714. Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Sweco och Statkraft SCA Vind AB. 2 (72)

SAMMANFATTNING Statkraft AS och SCA Forest Products AB ansöker i det gemensamma bolaget Statkraft SCA Vind AB, nedan SSVAB, om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av högst 30 vindkraftverk vid Storhögen, Östersunds kommun, Jämtlands län. Stora delar av parken sammanfaller med vad som utpekats som riksintresse för vindkraft och området är även utpekat som lämpligt för vindkraft i kommunens översiktsplanering. Området där vindkraftverken planeras uppföras består av relativt plan terräng, där skogsbruket präglar dagens utseende med hyggen och skogsbilvägar. Området är väl lämpat för vindkraft då vindens energiinnehåll är högt. De planerade vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på maximalt 220 m över markplanet och en rotordiameter på 100-140 m. Den förväntade medelvinden på 115 m höjd i nästan hela vindparken är beräknad till över 7 m/s. Vid full utbyggnad beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 230 GWh om vindkraftsanläggningen byggs med 30 vindkraftverk med en total installerad effekt på 90 MW. Samrådsprocessen har följt anvisningarna i miljöbalkens 6 kap. 4 och pågått under perioden maj till november 2011. Samråd har hållits med länsstyrelsen, övriga statliga myndigheter, kommuner, enskilda som antas bli särskilt berörda, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda. Ett antal skyddsåtgärder har vidtagits för att minimera parkens miljökonsekvenser, exempelvis kommer värdefulla naturmiljöer och kulturmiljöer undantas från placering av vindkraftverk, vägar och kringanläggningar. Vindparken berörs inte av några riksintressen för naturvård. Området för vindparken är präglat av ett storskaligt skogsbruk, men innehåller även enstaka naturvärdesområden, främst i form av sumpskogar och våtmarker och enstaka nyckelbiotoper. Den planerade vindparken bedöms inte orsaka någon nämnvärd negativ påverkan på fåglar eller andra djur i området. Inget område av riksintresse för kulturmiljövården finns inom, eller i nära anslutning till, den planerade vindparken. Inom vindparken återfinns 20 kulturhistoriska lämningar varav 2 stycken fasta fornlämningar. Skog kommer att avverkas, både permanent och tillfälligt, i samband med uppförandet av vindparken. Vindparken kommer ta max ca 5 % av området i anspråk. Genom sin synlighet i landskapet och hindermarkering kommer vindparken medföra en förändring i uppfattningen av landskapsbilden i området. Detta gäller främst boende i byarna Fagerland, Storhögen och Högarna som är belägna i höjdlägen. Eftersom upplevelsen av en vindpark är individuell är det svårt att bedöma hur förändringen uppfattas. Ljud från vindkraftverk uppträder främst utomhus i vindkraftverkens direkta närområde. Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggor vid närliggande bostadshus genom att bladen skapar en rörlig skuggbild. Gällande värden för ljud, 40 db(a) samt sugga, 8 timmar sannolik skuggtid per år, kommer att hållas för samtliga bostäder. Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt Transportstyrelsens gällande regler hindermarkeras med vit färg och de verk som utgör parkens yttre gräns ska även markeras med blinkande högintensivt ljus medan övriga med lågintensivt fast rött sken. Påverkan från hindermarkeringen beror på bland annat tid på dygnet, årstid, väderlek, omgivande landskap med mera. 3 (72)

Inga riksintressen för rennäring berörs. Den del av vinterbetesområde som berörs utgör en marginell del av samebyarnas totala vinterbetesareal. Det finns forskningsytor för skogliga försök i området, dessa kommer så långt möjligt undantas. Temporära störningar i form av bland annat buller, damm, vibrationer samt utsläpp av avgaser kan uppstå under byggtiden. SSVAB har genomfört en kartläggning av vindpotentialen i Västernorrlands och Jämtlands län. En utvärdering av de områden där förutsättningarna för vindkraftutbyggnad bedömdes som goda gjordes för att få grundläggande svar på vindpotentialen och platsernas lämplighet för vindkraft. Samtliga studerade lokaliseringar är i huvudsak lämpliga för etablering av vindkraft och har mer eller mindre betydande för- och nackdelar som måste vägas in i den slutliga bedömningen. Storhögen uppvisar goda vindförhållanden, och området är utpekat både som riksintresse för vindbruk samt i kommunens vindbruksplan. Utifrån genomförd undersökning bedöms vindpark Storhögen som en gynnsam lokalisering för en vindpark av planerad omfattning och produktion. Nollalternativet innebär att vindparken inte anläggs och att pågående markanvändning med främst skogsbruk fortsätter oförändrad. Om vindparken inte anläggs innebär detta att påverkan från vindparken uteblir, men också att tillförseln av förnyelsebar energi uteblir. Projektet medför samhällsnyttor, såsom nya arbetstillfällen, framför allt under byggtiden men även när parken är uppförd och driftpersonal behövs. Vindparken bidrar till positiva miljöeffekter genom produktion av el från förnybara resurser som, då den ersätter el som produceras med fossila bränslen, bidrar till minskade utsläpp av växthusgaserna koldioxid och kväveoxid. Årsproduktionen för parken motsvarar elkonsumtionen i 11 600 eluppvärmda villor eller el för 64 000 elbilar. Vindparken bidrar därmed till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. 4 (72)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1! INLEDNING 8! 1.1! STATKRAFT SCA VIND AB 8! 1.2! SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER 8! 1.3! ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 9! 1.4! TILLSTÅND OCH SAMRÅD 10! 1.5! VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN 10! 1.6! SYFTE 11! 1.7! GENOMFÖRANDE 11! 2! OMRÅDESBESKRIVNING 13! 2.1! PLANFÖRHÅLLANDEN 14! 2.2! LANDSKAPSBILD 15! 2.3! GEOLOGI 17! 2.4! NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA 17! 2.5! KULTURMILJÖ 21! 2.6! FRILUFTSLIV OCH TURISM 22! 2.7! RENNÄRING 22! 2.8! ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 24! 2.9! ÖVRIGA INTRESSEN 24! 2.10! BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE 25! 2.11! NÄRBOENDE 25! 3! 26! 3.1! LOKALISERING 26! 3.2! OMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT 26! 3.3! VINDKRAFTVERKEN 30! 3.4! PRINCIPIELL LAYOUT 31! 3.5! HINDERMARKERING 32! 3.6! FUNDAMENT 33! 3.7! KRINGANLÄGGNINGAR 33! 3.8! TRANSPORTVÄGAR 35! 3.9! TRANSPORTBEHOV 36! 3.10! MÄTMAST 38! 3.11! ELNÄT 38! 3.12! DRIFT OCH UNDERHÅLL 38! 3.13! MASSOR 39! 3.14! AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING 39! 4! SKYDDSÅTGÄRDER OCH MILJÖKONSEKVENSER 40! 4.1! LANDSKAPSBILDEN 40! 4.2! LJUD 42! 4.3! SKUGGNING 45! 4.4! LJUS 46! 4.5! UTSLÄPP TILL VATTEN 47! 4.6! UTSLÄPP TILL LUFT 48! 4.7! OLYCKSRISKER 48! 5 (72)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.8! ELEKTROMAGNETISKA FÄLT 49! 4.9! NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA 50! 4.10! KULTURMILJÖ 53! 4.11! FRILUFTSLIV OCH TURISM 54! 4.12! RENNÄRING 54! 4.13! ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 55! 4.14! ÖVRIGA INTRESSEN 55! 4.15! PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN 56! 4.16! HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER 57! 5! MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL 58! 5.1! MILJÖKVALITETSNORMER 58! 5.2! NATIONELLA MILJÖMÅL 58! 5.3! REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL 59! 5.4! LOKALA MILJÖMÅL 61! 6! ALTERNATIV 62! 6.1! ALTERNATIVA LOKALISERINGAR 62! 6.2! ALTERNATIVA UTFORMNINGAR 64! 6.3! UTFORMNINGSPROCESSEN 64! 6.4! NOLLALTERNATIV 66! 7! SAMRÅD 67! 7.1! SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN I JÄMTLANDS LÄN OCH ÖSTERSUNDS KOMMUN 67! 7.2! SAMRÅD MED ENSKILDA OCH ALLMÄNHET 67! 7.3! SAMRÅD MED ÖVRIGA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER 68! 7.4! SAMRÅD MED SAMEBYAR 68! 7.5! ÖVRIGA KONTAKTER 68! 8! SAMLAD BEDÖMNING 69! REFERENSER 71! BILAGOR Bilaga C1 Bilaga C2 Bilaga C3 Bilaga C4 Bilaga C5 Bilaga C6 Bilaga C7 Bilaga C8 Bilaga C9 Bilaga C10 Översiktskarta vindpark Storhögen Karta och lista med registrerade intressen vid vindpark Storhögen Natur- och fågelvärdesinventering Kungsörnsinventering Kulturmiljöutredning Fotomontage och siktanalys Beräknade ljudeffekter Beräknade skuggeffekter Samrådsredogörelse Miljöprogram 6 (72)

LÄSANVISNINGAR Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad som en del av ansökan om tillstånd för vindpark Storhögen. Syftet med MKB:n är att redovisa de direkta och indirekta effekter som den planerade vindparken kan medföra, och därmed utgöra en grund för en samlad bedömning i en tillståndsprövning. MKB:n är utformad enligt följande: Kapitel 1 Inledning I kapitel 1 redovisas sökande, tillståndsprocessen, en bakgrund till vindkraftssatsningen, de nyttor som vindparken medför samt syftet och genomförandet av MKB:n. Kapitel 2 Områdesbeskrivning I kapitel 2 beskrivs området där vindpark Storhögen planeras. Här redogörs för områdets landskapsbild, geologiska förhållanden, planförhållanden, områdets lämplighet för vindkraft samt identifierade intressen. Kapitel 3 Vindpark Storhögen I kapitel 3 redovisas vindpark Storhögen, med uppgifter om bland annat lokalisering, teknisk utformning, transportvägar, uppställningsytor, elanslutning, vindmätning, hindermarkering, säkerhet, underhåll och service samt avveckling och återställning. Kapitel 4 Skyddsåtgärder och miljökonsekvenser I kapitel 4 beskrivs de åtgärder som vidtagits för att begränsa vindparkens negativa konsekvenser för miljön och människor. Detta kapitel behandlar också de återstående miljökonsekvenser vindparken bedöms ge upphov till efter det att skyddsåtgärder och försiktighetsmåtten vidtagits. Kapitel 5 Miljökvalitetsnormer och miljömål I kapitel 5 redovisas hur vindparken bedöms påverka de miljökvalitetsnormer och de miljömål som finns på lokal, regional och nationell nivå. Kapitel 6 Alternativ I kapitel 6 redovisas alternativa lokaliseringar, alternativ utformning och nollalternativet, dvs. vad det innebär om den planerade parken inte anläggs. Kapitel 7 Samråd I kapitel 7 redovisas hur samrådet genomförts med myndigheter, organisationer, närboende och allmänhet. Kapitel 8 Samlad bedömning I kapitel 8 redovisas en samlad bedömning av de konsekvenser som vindparken bedöms medföra. Referenser I referenser listas de studier och rapporter som använts som underlag för MKB:n. Bilagor Bilagt till MKB:n finns utredningar och inventeringar som genomförts samt en samrådsredogörelse. 7 (72)

1 INLEDNING 1.1 STATKRAFT SCA VIND AB 1.1.1 SCA Norska Statkraft AS och svenska SCA Forest Products AB planerar att investera i vindkraft i Storhögen i Östersunds kommun, Jämtlands län, i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft SCA Vind AB, nedan SSVAB. Med den aktuella vindkraftssatsningen vill SSVAB bidra med mer förnybar energi och samtidigt långsiktigt trygga produktionen av densamma. När förnybar energi ersätter fossila bränslen minskar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Det finns stor potential för vindenergi i det skogsområde där SSVAB nu planerar vindpark Storhögen. Till största delen kommer parkerna att placeras på SCA:s skogsmark, men även ett antal andra fastighetsägare, inom området, har erbjudits möjlighet och valt att delta i projektet. SCA Forest Products är Europas största privata skogsägare och verksam i hela värdekedjan från skog till färdiga produkter (sågade trävaror, massa, tryckpapper, biobränsle). 2011 bildades den nya affärsenheten SCA Energy, där SCA samlar affärsverksamhet gällande förnybar energi. Den omfattar förädlade och oförädlade skogsbränslen, vindkraft samt utveckling av nya energiaffärer. SCA-koncernen har ett stort behov av elenergi och höga elpriser är ett hot mot verksamheten. För att fortsätta kunna vara konkurrenskraftiga och samtidigt minska miljöpåverkan arbetar SCA aktivt med energifrågor, till exempel med att minska oljeberoendet i fabrikerna, investera i ökad elproduktion internt i fabrikerna, energieffektiviseringsprojekt samt genom en satsning på vindkraft. Energisamarbetet med Statkraft är ett exempel på hur produktionen av el kan ökas. SSVAB:s vindkraftssatsning och engagemang i energifrågan gör det möjligt för SCA att utveckla verksamheten och även fortsättningsvis vara konkurrenskraftiga, samtidigt som miljöpåverkan kan minskas. 1.1.2 STATKRAFT Statkraft är helägt av norska staten, och är en ledande producent av förnybar energi i Europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metoderna för att producera energi i stor skala och därför är vindkraftsproduktion en naturlig och viktig del i Statkrafts verksamhet. I Sverige driver Statkraft sammanlagt ett fyrtiotal vindkraftsprojekt tillsammans med SCA och med Södra Skogsägarna. Statkraft har en strategi att långsiktigt äga, driva och underhålla sina anläggningar, vilket skapar arbetstillfällen och bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen. 1.2 SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER SSVAB:s vindkraftssatsning kan ge en ökning av antalet arbetstillfällen, framförallt under byggtiden men även när parken är uppförd och driftspersonal behövs. På så sätt skapas förutsättningar för en starkare lokal arbetsmarknad. Totalt beräknas mängden arbetstillfällen för Storhögen till 130 manår under byggfasen, varav ca 1/3 kan hamna lokalt. När projektet går in i driftsfas handlar det om 3-4 personer lokalt i heltidsjobb samt 2-3 säsongsarbeten under säsongen april-september. Utöver de arbetstillfällen i direktanknytning till vindparkerna så visar erfarenheter från liknande projekt att det generellt produceras 2-3 årstjänster inom servicesektorn för varje årstjänst som skapas i vindparken. 8 (72)

Nedan följer några exempel på behoven av arbetskraft under 2 års byggfas:! Anläggning av vägar inom vindparkerna! Schaktning och grävning av fundament och diken! Betong till och armering av fundament! Fyllnadsmaterial, sand, grus och bergkross! Byggnation av transmissionslinje och transformatorstationer! Transporter, frakter och godshantering! Installationsarbeten med t.ex. stora mobilkranar! Avfallshantering! Drivmedel och service/reparation av maskiner! Handel, service, uthyrning, boende och mat! Vägförbättring av allmänna vägar! Administrativa tjänster! Byggledning, utsättning mm Idag finns en yrkeshögskoleutbildning för vindkraftstekniker i Strömsund där Statkraft medverkar som medlem i ledningsgruppen. Ytterligare insatser på olika nivåer inom utbildningsområdet kan bli aktuella som ett resultat av SSVAB:s totala vindkraftssatsning. SSVAB samverkar med regionens kommuner för att kartlägga kompetenser och kapacitet kring vindkraft i det lokala näringslivet för att lyfta fram detta och på så sätt öka möjligheterna till lokal medverkan i projektet. 1.3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Kommun: Län: Östersund Jämtlands län Sökande: Statkraft SCA Vind AB Adress: Hightechbuilding 92 101 52 Stockholm Kontaktperson: Malin Hillström E-post: malin.hillstrom@statkraft.com Telefon: 0620-198 37 Kontakt i tillståndsärendet: Sweco Energuide AB Adress: Box 340 44 100 26 Stockholm Kontaktperson: Hulda Pettersson E-post: hulda.pettersson@sweco.se Telefon: 08-714 32 33 9 (72)

1.4 TILLSTÅND OCH SAMRÅD För anläggande och drift av en ny gruppstation för vindkraft med två eller flera vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 150 meter, eller sju eller flera vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 120 m krävs tillstånd enligt miljöbalken (1998:808). Tillstånd söks hos Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. SSVAB lämnar in tillståndsansökan för vindparken i december 2011. Byggstart planeras till tidigast 2013. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. För en vindpark av den omfattning som planeras i Storhögen ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Det samråd som genomförts för den planerade vindparken beskrivs i avsnitt 7. 1.4.1 KOMMUNALA PLANER Den planerade vindkraftanläggningen är till största delen belägen inom ett område som behandlas i ett tillägg till Östersunds kommuns översiktsplan, Vindkraft i Östersunds kommun som antogs av kommunfullmäktige i mars 2011, se även avsnitt 2.1. 1.5 VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vind är en förnyelsebar energikälla, som producerar ren energi och som inte ger utsläpp eller kräver transporter av bränsle. Ett vindkraftverk producerar den energi som gått åt i tillverkningen på 3-9 månader, beroende på vindtillgången på platsen där det placeras. Regeringspartierna fastslog 2009 (prop. 2008/09:146) en ny planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Även inom EU är klimatfrågan viktig där man har satt ett mål som innebär att den förnybara energin inom unionen år 2020 skall vara 20 %. Under 2010 svarade vindkraften för ca 3,5 TWh, vilket motsvarar 2,4 procent av den svenska elproduktionen. En av de konsekvenser som de planerade åtgärderna medför är att det bidrar till att långsiktigt trygga produktionen av förnybar energi, vilket bidrar till att motverka riskerna för ökad växthuseffekt genom att utsläppen av koldioxid minskas. En ökad användning av miljöanpassad teknik leder till minskade utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen. Den nu aktuella vindkraftsatsningen är ett led i målsättningen att satsa på förnybar energi. När fossila bränslen ersätts av förnybar energi bidrar det till minskade utsläpp av bland annat koldioxid, svaveloxider, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Koldioxid, kväveoxider och metan utgör s.k. växthusgaser som bidrar till en ökad växthuseffekt. Svaveldioxid bidrar till försurningen av mark och vattendrag. De planerade åtgärderna kan medverka till att den ökande växthuseffekten bromsas upp och att försurningen minskar. När vindkraft ersätter fossila bränslen ger varje kilowattimme minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft. För vindpark Storhögen är årsnettoproduktionen beräknad till cirka 231,5 GWh per år. Detta skulle leda till minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen, se Tabell 1.1 nedan. 10 (72)

Tabell 1.1. Minskade utsläpp då vindkraft ersätter fossila bränslen (Wizelius T, 2007). Årligt minskat utsläpp är beräknat från beräknad årsnettoproduktion om 231,5 GWh för vindpark Storhögen. Ämne Årligt minskat utsläpp per 1 GWh Årligt minskat utsläpp Koldioxid 850 ton 197 000 ton Svaveloxid/Svaveldioxid 0,37 ton 86 ton Kväveoxid/Kvävedioxid 2,6 ton 600 ton Stoft 0,1 ton 23,2 ton Den årliga produktionen i den aktuella vindkraftssatsningen motsvarar elkonsumtionen för eluppvärmda villor, hushållsel för villor eller lägenheter samt drift av eldrivna bilar enligt Tabell 1.2 nedan. Tabell 1.2. Jämförelse årlig produktion för vindpark Storhögen och drift av bostäder och bilar. Typ Eluppvärmda villor (förbrukning 20 000 kwh/år) Hushållsel villor (förbrukning 5 000 kwh/år) Hushållsel lägenheter (förbrukning 2 000 kwh/år) Eldrivna bilar (som körs 1 500 mil/år) Antal Ca 11 600 st. Ca 46 300 st. Ca 115 800 st. Ca 64 000 st. 1.6 SYFTE Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är att, i enlighet med 6 kap. 3 miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten (vindpark Storhögen) kan medföra. Med detta avses effekter dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat landskap och kulturmiljö, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. MKB:n är en grund för att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på miljön och människors hälsa. Det övergripande syftet med denna MKB är att ge ett beslutsunderlag för miljöprövningsdelegationens tillståndsprövning. Detta görs genom en beskrivning av nuvarande förhållanden inom området, den påverkan och de konsekvenser som vindkraftsanläggningen bedöms ge upphov till samt de åtgärder som utförs för att minska konsekvenserna. 1.7 GENOMFÖRANDE Inför framtagande av föreliggande MKB genomfördes inledningsvis en inventering av natur- och kulturmiljöintressen där följande underlag studerades:! Länsstyrelsens allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial (RUM)! Skogsstyrelsens allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial (Skogens Källa)! Riksantikvarieämbetets allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial (FMIS)! Sametingets allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial för markanvändning (irenmark)! Översiktsplan för Östersunds kommun 11 (72)

Området för vindparken beskrivs med avseende på bland annat naturmiljö, kulturmiljö och landskapsbild i avsnitt 2. Fördjupade inventeringar avseende fåglar, naturmiljö och kulturmiljö har sedan utförts för området. Konsekvenserna av den planerade vindparken beskrivs i avsnitt 4. Bedömningar i denna MKB utgår från en exempellayout med 30 vindkraftverk med en högsta höjd om 220 meter inklusive rotorblad. Exempellayouten utgör det maximala fallet i form av högst antal vindkraftverk och högst totalhöjd som kan bli aktuellt i vindpark Storhögen. Presenterade fotomontage och beräkningar av ljud och skugga är också gjorda utifrån dessa förutsättningar. Den slutgiltiga utformningen av vindparken kan bli annorlunda beroende på vilken leverantör av vindkraftverk som väljs samt ny kunskap som kommer fram under projektets gång. Synpunkter och yttranden framkomna i samrådet har beaktats vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivning och utformningen av vindparken. 12 (72)

2 OMRÅDESBESKRIVNING Den planerade vindparken Storhögen ligger i Östersunds kommun i Jämtlands län, se kartor nedan samt i bilaga C1. Det avgränsade området för vindparken är ca 11 km 2 och ligger mindre än 1 km väster om byn Storhögen, ca 10-15 km öster om Häggenås och ca 30 km nordost om Östersunds tätort. Runt området för den planerade vindparken finns förutom byn Storhögen flera andra mindre byar. Fagerland och Högarna ligger ca 1,5 respektive 4 km nordost om den planerade vindparkens yttergräns. Cirka 1 km söder om vindparken ligger Stocklunda och 3-4 km väster om området ligger Labbgård och Gremmelgård. Landskapet kring planerad vindpark Storhögen domineras av skogsmark med inslag av mindre sjöar, vattendrag och våtmarker. Det dominerande markslaget inom parken är skogsmark med en del inslag av våtmarker och några små tjärnar. Området är präglat av storskaligt skogsbruk där hyggen är vanligt förkommande. Figur 2.1. Översiktskarta över planerad vindpark Storhögen 13 (72)

2.1 PLANFÖRHÅLLANDEN 2.1.1 ÖVERSIKTSPLANER OCH FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER Östersunds kommun har en gällande översiktsplan från 1991, som inte behandlar frågor om vindkraft. Under 2011 har översiktsplanen kompletterats med ett tematiskt tillägg för vindkraft. Målet med det tematiska tillägget är att peka ut områden lämpliga för storskalig utbyggnad av vindkraft samt områden som bedöms som olämpliga för utbyggnad av vindkraft. Storhögen är utpekat som område lämpligt för storskalig utbyggnad av vindkraft i Vindkraft i Östersunds kommun tillägg till översiktsplanen. Figur 2.2. Vindpark Storhögens överensstämmelse med kommunalt utpekat område för vindbruk. 14 (72)

2.1.2 DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Inom det berörda området kring vindparken finns inga befintliga detaljplaner eller områdesbestämmelser. 2.1.3 RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK Den centrala delen av vindpark Storhögen är även utpekat som riksintresse för vindbruk. Detta är det enda riksintresseområde för vindbruk som finns inom Östersunds kommun. Figur 2.3. Vindpark Storhögens överensstämmelse med riksintressen för vindkraft. 2.2 LANDSKAPSBILD Landskapet kring vindpark Storhögen är ett kuperat skogslandskap beläget ovanför högsta kustlinjen. Regionen tillhör den naturgeografiska zonen Jämtlands kambrosilurområde på gränsen till Norrlands vågiga bergkulleterräng. Det omgivande landskapet utgör en del av det norrländska inlandets karaktäristiska bergkulleterräng med en basnivå på mellan 300 till 400 meter över havet och höjder som överstiger 500 m ö h. Undantaget är de större dalgångarna och vattensystemen som avvattnar fjällkedjan och inlandet, där basnivån i området ligger på ca 250 m ö h. Landskapet ligger ovan högsta kustlinjen (HK) som i området ligger på ca 220 m ö h. 15 (72)

Karaktäristiskt för landskapet är de många mer eller mindre markerade och skogbeklädda bergkullar av vilka några når över 500 m ö h. Vindpark Storhögen planeras vid just en sådan bergkulle på en höjdnivå mellan 420 och 500 m ö h. Mellan bergkullarna breder skogsmarken ut sig, med inslag av mindre vattendrag, sjöar och våtmarker av olika slag och storlek. Större sammanhängande myrkomplex finns främst norr om vindparksområdet där Öjsjömyrarnas naturreservat, ca 2,5 km norr om den planerade vindparken, utgör en betydande del. Större våtmarker finns även öster om den planerade vindparken i anslutning till ett sjösystem bestående av områdets enda inslag av större sjöar, Greningssjön och Halasjön. Annars är området relativt sjöfattigt. I myrkomplexet i norr finns dock ett par mindre sjöar, Öjsjön och Getsjön. De vattenspeglar som förekommer utgörs främst av tjärnar i våtmarkerna. Förutom de bäckar och små åar som dränerar området är det enda närvarande större vattendraget Indalsälven, vilken sträcker sig i öst-västlig riktning, ca 1 till 2 mil söder om den planerade vindparken. Öppna odlingsmarker förekommer endast i liten skala i direkt anslutning till de mindre byar som finns spridda i området kring den planerade vindparken. Figur 2.4. Vy från utsiktstornet vid byn Storhögen mot väster över det brukade skogslandskapet inom vindpark Storhögen. Området inom den planerade vindparken Storhögen består nästan uteslutande av skogsmarker som omfattar toppen och norra och västra sluttningarna av bergkullen Sotgrankälen, med en högsta höjd på ca 500 meter över havet. Terrängen i parken är relativt platt, men svagt sluttande mot norr och väster med ett höjdintervall mellan 420 och 500 meter över havet. Inom parkområdet förekommer några enstaka tjärnar kringgärdade av våtmarker, men inga sjöar eller större vattendrag. Närmaste sjö är Getsjön belägen ca 1,5 km norr om vindparkens områdesgräns. Den största sammanhängande våtmarken inom området är Tjärnflon som sträcker sig in i norra utkanten av parkområdet. Storhögen ligger i ett skogsområde som präglas 16 (72)

av storskaligt skogsbruk. Skogsbruket bidrar till att öka komplexiteten i landskapet genom att skogsbestånd av olika åldrar delar upp det annars monotona barrskogslandskapet i olika landskapsrum. Kalhyggen och föryngringsytor är vanligt förekommande, liksom bestånd med ungskog och avverkningsmogen gallrad skog. Helt opåverkade naturskogar saknas, även om en del äldre skogsbestånd har vissa naturskogskaraktärer. Flera skogsbilvägar som genomkorsar området underminerar också känslan av opåverkad ödemark. 2.3 GEOLOGI Som underlag har SGU:s generaliserade jordartskartor och berggrundskartor använts. Detaljerad kartläggning av områdets jord- och bergrundsförhållanden saknas. I detta skede har inga markundersökningar utförts i fält. Ytjordarterna utgörs enligt den generaliserade jordartskartan huvudsakligen av morän eller moränlera. Inom de norra delarna av området täcks moränen ställvis av ett tunt ytlager av torv. Berggrunden i området består enligt den förenklade berggrundskartan av sedimentära bergarter från Ordovicium och till viss del även Paleoproterozoikum. Huvudsakligen utgörs dessa av exempelvis sandsten, gråvacka och lerskiffer, men i delar av området även av exempelvis kalksten. 2.4 NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA 2.4.1 BESKRIVNING AV NATURMILJÖN Landskapet kring vindpark Storhögen är ett kuperat skogslandskap beläget ovanför högsta kustlinjen. Skogslandskapet är typiskt för mellersta Norrlands inland med moss- och risrika barroch lövskogar med stort inslag av gräs och örter. Vegetationen är påverkad av det kalkrika underlaget och kalkrika myrar, kalkkärr, kalkbarrskogar och friska högörtängar förekommer. Storhögen ligger i ett skogsområde som präglas av skogsbruk. Öppna odlingsmarker förekommer endast i liten skala i direkt anslutning till de mindre byar som finns spridda i området kring den planerade vindparken. Den planerade vindparken Storhögen täcker nästan uteslutande skogsmarker och omfattar bergkullen Sotgrankälen med sluttningar. Avvattningen sker åt öster via ett antal mindre bäckar som mynnar ut i Halasjön samt åt söder i bäckar som slutligen utmynnar ut Indalsälven. Bäckarna har sin uppkomst inom vindparkens östra och södra delar. Skogsmarken inom vindparken är hårt brukad och består till stor del av kalhyggen, ung- och gallringsskogar mestadels av gran men också av tall- och contortaodlingar. Markvegetationen är mycket örtrik där arter som exempelvis stormhatt, midsommarblomster, torta och älggräs är vanligt förekommande. Blåbärsristyp med inslag av lågörter och ekbräken förekommer också. I fältskiktet finns en hel del enbuskar, vide och uppväxande rönn och björk. Bestånd av äldre och avverkningsmogen skog finns spridda området. Några av dessa är välgallrade produktionsskogar med avsaknad av naturskogskaraktärer. Andra äldre granskogsmiljöer har tydliga naturskogskaraktärer som exempelvis begynnande självgallring och grov död ved. Även om samtliga äldre skogar har spår av tidigare avverkningar har utebliven skogsskötsel medfört att skogarna utvecklat naturskogskaraktärer som flerskiktning, luckighet, stor diameterspridning samt inslag av gamla lövträd och död ved. Till dessa strukturer knyts en hel del rödlistade arter och andra arter som indikerar skogar med höga naturvärden. Här märks till exempel lunglav och stuplav främst på gamla spärrgreniga sälgar och på rönn samt gammelgranskål och hänglavar på gran. På marken växer mindre allmänna arter som, tibast, 17 (72)

kransrams, trolldruva och guckosko. På fuktigare marker och i vissa våtmarker har dikningsverksamhet varit allmänt förekommande. På sina ställen, speciellt i området runt Klockar-Lasse-slåtten och Forsbergsbodarna har dikningen varit avsevärd och påverkat vegetationsförutsättningarna på ett påtagligt sätt. 2.4.2 INTRESSEOMRÅDEN FÖR NATURMILJÖ Inledningsvis genomfördes en inventering av kända intresseområden för naturmiljön med hjälp av Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) samt Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa) Vindparken berörs inte av några riksintressen för naturvård. I Figur 2.5 nedan samt i tabell och karta i Bilaga C2 redovisas de intresseområden för naturmiljön inom vindpark Storhögen som är utpekade av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Området för vindparken är präglat av ett storskaligt skogsbruk, men innehåller även enstaka naturvärdesområden, främst i form av sumpskogar och våtmarker, men även några nyckelbiotoper. Ett par observationer av hotade arter finns enligt Länsstyrelsens digitala underlag i utkanten av parkområdet. Figur 2.5. Naturvärden utpekade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Under sommaren 2011 genomfördes en inventering av natur- och fågelvärden inom och i anslutning till den planerade vindparken av Enetjärn Natur AB. En rad objekt inom utredningsområdet har i samband med inventeringen bedömts hysa särskilda naturvärden. Dessa har indelats i två naturvärdesklasser:! Områden med mycket höga naturvärden (klass 1)! Områden med höga naturvärden (klass 2) 18 (72)

Inom de nya områdesgränserna för vindparken återfinns 11 objekt av klass 2 samt 4 objekt av klass 1, se Figur 2.6. Flera av objekten är sammanhängande och många av objekten sammanfaller helt eller delvis med tidigare utpekade naturvärdesområden. Naturvärdesinventeringens objekt utgörs huvudsakligen av våtmarker och äldre naturskogsartad barrskog. För mer detaljerad information om de olika delområdena hänvisas till naturvärdesinventeringen, Bilaga C3. Figur 2.6. Naturvärdesområden identifierade under genomförd naturvärdesinventering 2011. 2.4.3 FÅGLAR För att skapa kunskapsunderlag för rovfågelförekomsten, med särskilt fokus på kungsörn, har en kungsörnsinventering genomförts av Limo Natur och rapporten finns i bilaga C4. Datainsamling utfördes under februari och mars genom kikarspaning från punkter i terrängen med bra sikt över vindparken med omgivning. Under denna period infaller normalt kungsörnens spelperiod vilket innebär att det är troligt för en observatör att kunna identifiera förekomst av kungsörn. Vid varje observation av rovfåglar registrerades följande data: tidpunkt och kompassriktning då fågeln upptäcktes respektive då den försvunnit ur sikte, art, ålder och ungefärligt avstånd till rovfågeln samt spaningspunktens koordinat. Slutsatsen från inventeringen är att inga observationer av revirhävdande kungsörnar har gjorts i närheten av området för vindparken under observationsperioden för studien. Det är därför osannolikt att parken berörs av kungsörnsrevir, annat än genom sporadiska besök av örnar från eventuella angränsande revir vars centrum bör vara belägna mer än 5 km från vindparken. Ovan nämnda naturvärdesinventering, utförd av Enetjärn Natur under sommaren 2011, inkluderar en fågelutredning. Utredningen bygger dels på studier av tillgänglig kunskap om fågelfaunan i området och dels på observationer i fält. Utredningen ger en god bild av fågellivet i 19 (72)

området som komplement till den utförda kungsörnsinventeringen. Nedan återges en sammanfattning av resultatet från utredningen. Fågelfaunan i produktionsskogarna inom vindparken domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skog i denna del av Jämtland, exempelvis bofink, gransångare, rödhake och större hackspett. I de äldre granskogarna observerades dock en del mindre allmänna arter som lavskrika, spillkråka, tretåig hackspett (spår) och trädkrypare. Den rödlistade lavskrikan var förhållandevis vanlig inom området och observerades på fem olika lokaler. Hackspettar var vanligt förekommande i de äldre granbestånden, främst större hackspett och spillkråka, men även den rödlistade tretåiga hackspetten förekommer sparsamt i området. Det är, enligt genomförd fågel- och naturvärdesinventering, inte troligt att området inom och i anslutning till vindparken har viktiga förekomster av sällsynta ugglor. Den rödlistade jordugglan kan möjligen tänkas häcka i anslutning till våtmarkerna vid Tjärnflon i norra delen av vindparken då arten är sedd sporadiskt i anslutning till de närliggande byarna öster och norr om vindparken (Artdatabanken 2011). I övrigt bedöms de mer allmänna arterna sparvuggla och pärluggla häcka med enstaka par inom vindparken. Det finns inga bergbranter passande för klipphäckande rovfåglar som pilgrimsfalk och berguv inom vindparken. Under fältinventeringen i juni gjordes endast ett fåtal observationer av rovfåglar i och i anslutning till parkområdet. En födosökande fjällvråk sågs på långt avstånd födosöka i östra delen av området. Det är dock mindre troligt att fjällvråk häckar i området, då endast en enstaka observation av fjällvråk gjordes under naturvärdesinventeringen i juni 2011. Även en tornfalk observerades i området. Utpräglade sjöfåglar som svanar, gäss, måsfåglar och änder bedöms inte, annat än i undantagsfall, häcka inom vindparken eftersom inga större vattendrag eller sjöar finns här. Undantagen utgörs av något enstaka par av gräsand, knipa eller fiskmås vid de mindre tjärnarna i rikkärrsområdet Tjärnflon vid norra områdesgränsen. Fågelarter som bedöms häcka vid och i nära anslutning till tjärnarna är bland andra orre, grönbena, skogssnäppa, morkulla och sävsparv. Morkullan var vanligt förekommande och sågs spelflyga över hela vindparkens område. Vid inventeringen hördes enstaka rop från födosökande tranor från odlingsmarkerna i byn Stocklunda, men inga observationer gjordes i övrigt. Trana häckar möjligen inom vindparken eller i dess närhet, företrädesvis i anslutning till våtmarksområdet Tjärnflon. Den planerade vindparken bedöms inte ligga i något koncentrerat stråk för flyttfåglar då de i första hand väljer att röra sig längs de större älvdalarna. Det finns inga kända övervintringsplatser för rovfåglar inom eller i nära anslutning till vindparken. Det kan dock tänkas att enstaka övervintrande unga kungsörnar kan befinna sig i området vintertid. Det finns dock inga rapporter om övervintrande kungsörnar i eller i nära anslutning till det aktuella området (Artportalen 2011). 2.4.4 FLADDERMÖSS Genomförd naturvärdesinventering av området kring den planerade vindparken inkluderar även en bedömning av förekomsten av fladdermöss i området. Utgångspunkt för bedömningen har varit allmän kunskap om fladdermössens naturmiljökrav samt kunskap om regional utbredning, baserad främst på en länstäckande fladdermusinventering i Västernorrlands län 2006-2008 samt en lokal inventering i Ragunda kommun 2008-2009. Den planerade vindparken ligger högt i terrängen och markerna både inom området och i omgivningen utgörs i huvudsak av intensivt brukad barrskog utan tydliga ledlinjer i landskapet i form av större vattendrag eller öppna odlingslandskap. I anslutning till de byar som finns söder, 20 (72)

öster och norr om vindparken (Stocklunda, Stormyrgården, Storhögen och Fagerland), är landskapet dock mer varierat med ett större inslag av lövträd och öppna eller igenväxande odlingsmarker. I byarna finns också en del gårdsbyggnader och lador som skulle kunna agera nattplatser för vissa fladdermössarter. Utifrån dessa förutsättningar och ekologin hos de nio fladdermusarter som hittats i regionen bedöms dock inte vindparken hysa några rika förekomster av fladdermöss. De flesta fladdermusarter påträffas i mer varierade landskap med större inslag av vattendrag, och av de nio arter som påträffats i regionen är det troligtvis endast nordisk fladdermus och Brandts fladdermus som utifrån jakthabitatet och vanlighet är troliga att hittas inom vindparken. Båda arterna kan jaga i barrskog. Brandts fladdermus är en utpräglad skogsart som ofta påträffas i triviala barrskogar. De jagar på låg höjd i gläntor, bryn eller inne i skogen. Nordisk fladdermus jagar i öppet landskap och i öppna gläntor i skogen. Båda arterna bildar nästan alltid sina yngelkolonier inne i hus och kan tänkas förekomma i mindre utsträckning i de mindre byarna i eller i direkt anslutning till området. Dock bedöms förekomsten vara begränsad med tanke på den storskaligt brukade skogen och de begränsade födosöksmöjligheterna inom området. Det är inte heller troligt att vindparken ligger längs något flyttstråk för migrerande fladdermöss. Dessa rör sig sannolikt längs de större älvarna och vattendragen, t.ex. Indalsälven. 2.4.5 ÖVRIGA DÄGGDJUR I regionen finns bland annat räv, björn, lodjur, älg, skogshare och ekorre. Även vanligt förekommande skogsarter såsom mård antas finnas. Hermelin, småvessla och olika sorkarter förekommer i varierande antal mellan olika år. Björn är enligt länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland vanligt förekommande i regionen. Vindpark Storhögen ligger vidare inom den del av länet som har en fast reproducerande stam av lodjur. Lodjur är upptagen på den svenska rödlistan som nära hotad (NT). Järven håller i första hand till längre upp i Jämtlandsfjällen men har på senare år börjat återetablera sig i skogslandskapet. Föryngringar av järv har konstaterats både vintern 2008-2009 och vintern 2009-2010 i Västernorrland. I regionen kring den planerade vindparken verkar dock järv förekomma mycket sällan. Järv är upptagen på den svenska rödlistan som sårbar (VU) och skogslevande järvar är särskilt sällsynta. Inget vargrevir finns i regionen kring vindparken, möjligtvis kan enstaka vargar på vandring passera regionen. 2.5 KULTURMILJÖ Inledningsvis inventerades intressen för kulturmiljön genom att studera följande underlag:! Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM)! Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa)! Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial Inget område av riksintresse för kulturmiljövården finns inom, eller i nära anslutning till, den planerade vindparken. Närmast belägna riksintresseområde är byn Österåsen, ca 6 km väster om den planerade vindparken. Inte heller några regionala områden utpekade som intressanta ur kulturmiljösynpunkt finns i den planerade vindparkens närhet. En övrig kulturhistorisk lämning, registrerad i Skogsstyrelsens inventering Skog & Historia, i form av en husgrund i områdets nordvästra del, var den sedan tidigare enda kända kulturlämningen inom området för vindparken. Under juni och juli 2011 genomförde Jamtli en arkeologisk utredning av vindpark Storhögen, utifrån den då aktuella områdesavgränsningen. Rapporten från utredningen återfinns i sin helhet i Bilaga C5. Utredningen identifierade en rad tidigare okända kulturhistoriska lämningar, 21 (72)

både fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa har nu registrerats i Riksantikvarieämbetets digitala databas FMIS. Totalt återfinns nu 20 kulturhistoriska lämningar varav 2 stycken fasta fornlämningar inom vindparkens nya områdesavgränsning. De fasta fornlämningarna utgörs av två stycken fångstgropsystem med sammanlagt 23 stycken fångstgropar. Av de 18 övriga kulturhistoriska lämningar som återfinns inom vindkraftsparkens utredningsområde är merparten kolningsanläggningar och fäbodar. Kulturmiljövärden som finns registrerade i de av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet tillgängliga GIS-databaser redovisas i Figur 2.7 nedan samt på karta och tabell i bilaga C2. Figur 2.7. Kända kulturmiljövärden i området i och kring vindpark Storhögen. 2.6 FRILUFTSLIV OCH TURISM Friluftslivet inom vindparken består främst av jakt och till viss del vandring och skoteråkning. Fem jaktlag eller viltvårdsområden samt två fiskevårdsområdesföreningar berörs enligt Länsstyrelsen av den planerade vindparken och dess närområde. En skoterled tangerar parkens områdesgräns i sydväst. 2.7 RENNÄRING Intresseområden för rennäringen har inventerats utifrån Sametingets digitala underlagsdata för markanvändning, irenmark. Kontakter med potentiellt berörda samebyar har tagits under samrådet, både skriftligen och via telefon. SSVAB har anlitat HIFAB för att närmare utreda hur rennäringens intressen eventuellt påverkas av en vindkraftsetablering vid Storhögen. Utgångspunkten har varit att få till stånd minst ett möte med berörda samebyar för att inhämta information om hur rennäring bedrivs i området för vindpark Storhögen samt diskutera i vilken utsträckning den planerade vindparken kan komma att beröra samebyarnas verksamhet. 22 (72)

Sådana möten har ännu inte kunnat hållas, varför utredningen blivit fördröjd. Denna MKB kommer att kompletteras med en rapport avseende påverkan på rennäringen i januari 2012. För närvarande bedrivs renskötsel i Sverige av 51 samebyar. Rennäringen är beroende av stora betesarealer och bedrivs idag på ca 40 % av Sveriges yta. Ett vanligt renskötselår består av de 8 samiska årstiderna. Under renskötselåret flyttas renarna mellan olika betesmarker beroende på att betestillgången i dessa marker är olika gynnsam beroende på årstid. Exempel på några typer av betesmarker är högfjället, björkskogar och barrskogar. Vinterbetesmarkerna varieras från år till år bl.a. för att tillåta att marken återhämtar sig. Under våren (april maj) betar renarna på platser där snön smälter undan tidigt och under maj föds renkalvarna. Inom områden där kalvarna föds, så kallade kalvningsland, är renen extra känslig för störning. Under sommaren betar renarna på högfjället eller i björkskogar. På hösten betar de i lågfjällsregionen och på vintern sker förflyttning till vinterbetesmarker, främst i barrskogar. Inom betesmarkerna betar renarna lavar, såsom renlavar, marklavar och trädlavar, men även andra gröna växter. Flyttning av renarna kan ske antingen med lastbil eller genom att renarna drivs med skoter längs s.k. flyttleder. I anslutning till flyttlederna finns uppsamlingsplatser som motsvarar de behov som renskötarna har för att kunna samla ihop renarna. Inom betesmarker och kring flyttleder och uppsamlingsplatser finns också trivselland, vilket är områden med terrängegenskaper som gör att renen gärna vistas där. Figur 2.8. Intressen för rennäringen. Hela kartutsnittet innefattar dessutom vinterbetesområde för Jiingevaerie, Raedtievaerie och Jovnevaerie samebyar samt förvinterbete för Jiingevaerie sameby. 23 (72)

Vindpark Storhögen berör vinterbetesområde för Jiingevaerie, Raedtievaerie och Jovnevaerie samebyar och förvinterbete för Jiingevaerie sameby. Vindpark Storhögen ligger inte inom något område utpekat som riksintresse för rennäringen. Ett sammanhängande område av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 miljöbalken finns cirka 1 km öster om, cirka 2 km väster om samt 4 till 6 km söder om den planerade vindparken, se Figur 2.8. Riksintresseområdet är även utpekat som två kärnområden av riksintresse enligt renplangruppens definition. Kärnområdet Mårdsjö tillhörande Jiingevaerie sameby breder ut sig väster och söder om den planerade vindparken. Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller uppsamlingsområden samt flyttleder. Inom området finns också trivselland. Kärnområdet Bringåsen tillhörande Jovnevaerie sameby breder ut sig väster och söder om vindparken. Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller stora inslag av mycket bra bete. Området genomkorsas av flyttleder och innehåller uppsamlingsområden. Närmaste flyttleder med angränsande uppsamlingsområden, trivselland och arbetshagar finns inom riksintresseområdet, cirka 7-10 km öster och väster om området för vindpark Storhögen. 2.8 ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Under samrådsperioden har information inhämtats om övrig mark- och vattenanvändning via möten, utskick och telefonsamtal. Den dominerande markanvändningen inom den planerade vindparken är skogsbruk och det är mestadels SCA som bedriver det skogsbruk som påverkas. Vid sidan om det storskaliga skogsbruket används delar av området idag för skoglig forskning. Tre försöksytor, om sammanlagt ca 40 hektar, finns inom den planerade vindparken, alla med syfte att demonstrera och öka kunskapen om alternativa avverkningsformer inom skogsbruket. Inom ett av dessa områden bedriver Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ett långsiktigt blädningsförsök som pågått sedan början av 90-talet och som är av fortsatt vetenskapligt intresse. Övriga områden är demonstrationsytor som anlagts och sköts av SCA. Alla tre områdena används i utbildningssyfte, både inom SLU:s jägmästarutbildning och för utbildning av skogstjänstemän, entreprenörer och skogsägare. 2.9 ÖVRIGA INTRESSEN Information om konkurrerande intressen i vindparkens närområde har samlats in under samrådet via möten, utskick och telefonsamtal. Samråd har hållits med Försvarsmakten, Trafikverket, Luftfartsverket, berörda flygplatser, Transportstyrelsen samt berörda teleoperatörer och kraftledningsägare. Nedan redovisas de intressen som identifierats. TeliaSonera har meddelat att ett radiolänkstråk sträcker sig mellan Storhögen och Häggenås, strax söder om parken. Enligt Post- och telestyrelsen har ytterligare två operatörer (Hi3G Access AB och Net4Mobility HB) frekvenstillstånd för användning av radiolänk över hela landet. Inga övriga teleoperatörer har dock haft något att erinra mot vindparken. En väderradarstation av riksintresse för totalförsvaret finns i Östersund. En mindre del av den planerade vindparken ligger enligt Försvarsmakten inom en 20 km radie från stationen. I det fall vindkraftverk ska uppföras här måste en teknisk analys genomföras för varje enskilt verk. När en layout för parken är klar, måste Försvarsmakten få in en remiss på planerade positioner och även uppgift om verkstyp med mått mm som underlag för den tekniska analysen. Trafikverket och Swedavia AB, som driver Östersund Åre flygplats, meddelar att den planerade vindparken i sin helhet ligger inom MSA-yta (Minimum Sector Altitude) för Östersunds flygplats. 24 (72)

2.10 BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE I bilaga D till tillståndsansökan finns en förteckning över fastighetsägare inom vindpark Storhögen. SCA äger ca 94 % av arealen inom parken. För den privatägda marken har arrendeavtal upprättats. 2.11 NÄRBOENDE Samlad bebyggelse finns i Storhögen, över en kilometer från närmast planerade vindkraftverk. Söder om parken finns på motsvarande avstånd spridd bebyggelse i Stocklunda och Stormyrgården i anslutning till landsvägen. Samlad bebyggelse finns även i byn Fagerland, belägen ca 1,5 km norr om området för vindparken. SSVAB har åtagit sig att inte uppföra något verk närmare än en kilometer från bostadsbebyggelse. 25 (72)

3 3.1 LOKALISERING Den planerade vindparken Storhögen ligger i Östersunds kommun, Jämtlands län, och är ca 11 km 2 stor, se området i Figur 3.1 nedan. I bilaga C1 redovisas vindparken med områdesavgränsning, exempellayout och exempel på utformning av vägnät. För att inte inkräkta på angränsande fastigheters möjligheter att utvinna vindresurser och för att ha ett skyddsavstånd gentemot omgivningen kommer vindkraftverken som huvudregel att placeras minst 250 m från vindparkens områdesavgränsning. I kartan nedan redovisas denna gräns utanför vilken inga vindkraftverk placeras. Figur 3.1. Översiktskarta över vindpark Storhögen. Nedan beskrivs vindparkens utformning och omfattning, för tekniska detaljer se den tekniska beskrivningen som följer med som bilaga till tillståndsansökan. 3.2 OMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT Området kring vindpark Storhögen är ett typiskt skogsområde i mellersta Norrlands inland, bestående av ett flertal höjder, som idag främst används för skogsbruk. De främsta fördelarna med området, för en etablering av en större vindkraftsanläggning, är goda vindförutsättningar 26 (72)

samt relativt få konkurrerande intressen i området. Det aktiva skogsbruket innebär också att området är långt ifrån opåverkat. För att kartlägga vindförhållandena i området uppfördes en 100 meter hög vindmätningsmast i april 2010. Masten har levererat vinddata över området under ett år. Vindmätningarna har utförts på tre höjder. Som ett komplement till masten har även mätningar med SODAR, en mobil vindmätningsutrustning som utnyttjar ultraljud, genomförts i området under sex månader. Vindmätningarna i området visar att vindresursen är god; medelvinden på 115 m höjd uppgår till 7,1 m/s. Figur 3.2. Mätmasten i Storhögen är 100 m hög. 27 (72)