!! Felaktig!ritningshantering! KARTLÄGGNING!AV!DOLDA!KOSTNADER!KOPPLADE!TILL!INEFFEK= TIV!RITNINGSHANTERING!INOM!BYGGINDUSTRIN! Jonas Stenberg, Måns Ridzén
Tom 9
FELAKTIG RITNINGS- HANTERING Kartläggning av dolda kostnader kopplade till ineffektiv ritningshantering inom byggindustrin Måns Ridzén Jonas Stenberg Copyright Måns Ridzén & Jonas Stenberg Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Byggnadsteknik, Uppsala universitet 2
Denna rapport är tryckt på Polacksbackens Repro, Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet Copyright!Måns!Ridzén!&!Jonas!Stenberg! Institutionen!för!teknikvetenskaper,!Tillämpad!mekanik,!Byggnadsteknik,!! Uppsala!universitet 3
Abstract! Title Authors Felakig ritningshantering Måns Ridzén, Jonas Stenberg Examinor Field expert Tutor Problem Patrice Godonou, Adjunkt på Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik; Byggteknik Marcus Lindahl, prof. i industriell teknik vid Institutionen för teknikvetenskaper, Industriell teknik Magnus Forsling, Departement manager, Project development JM AB The construction industry is one of Swedens biggest industries. Even if the construction industry has an important social function, there haven t been any big investments to improve the operations. Earlier research has showed that between 20-30% of the production cost is waste. The construction industry is now standing before a challenge to reduce this waste. Companies like JM is working hard to evaluate, improve and quality insure operations. To lift hidden costs is an important part of this challenge. This thesis is based on observations made during one of the authors service at one of the biggest construction companies in Sweden. Many steps can be more efficient within the industry. These steps are contributing to waste and can be associated with blueprints management. Here the thought was born that a study should be made, that connects hidden costs associated to blueprints should be investigated. Further studies showed that the problems are true for the whole industry, not only specific companies. This study is built on 4
the following theory; there are general problems for the construction industry, not only specific companies. These problems can be associated with blueprint management. Method That there are problems that lead to waste is not a new idea. What this study is exploring is how these problems are connected to blueprint management. Blueprints are something that connects all different players in construction industry. They are all at some stage using blueprints; it is the biggest carrier of information in the process. This is why three groups of players was asked in this study; designers, managers in production and artisans. The information is gathered thru interviews, observations and protocols. Conclusion The assumption that blueprints connect the different players is correct. All involved can relate to the blueprint. But everyone have their own view of what the blueprint is used for. By focusing on what the blueprints are used for, more user friendly and adapted blueprints can be developed. Today chord system is not encouraging the artisans to check the blueprints themselves. They use the wrong blueprint and this leads to extra costs that are hard to identify. The consequence of building from the wrong version results in extra costs. Many of the costs that are discovered during production, has its roots in the design stage. These costs are recorded within the budget for the production stage. That makes these problems hard to identify. 5
Sammanfattning! Titel Författare Felakig ritningshantering Måns Ridzén, Jonas Stenberg Examinator Ämnesgranskare Handledare Problemställning Patrice Godonou, Adjunkt på Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik; Byggteknik Marcus Lindahl, prof. i industriell teknik vid Institutionen för teknikvetenskaper, Industriell teknik Magnus Forsling, Avdelningschef Projektutveckling JM AB Byggindustrin är en av Sveriges största industrier. Trots att byggindustrin har en viktig samhällsfunktion så har inga stora satsningar gjorts för att effektivisera branschen. Tidigare forskning visar att mellan 20-30% inom produktionen är slöseri. Byggindustrin står nu inför stora förändringar och företag som JM arbetar hårt för att utvärdera, effektivisera och kvalitetssäkra arbetet. Att lyfta dolda kostnader är en del i detta arbete och syftet är att detta arbete skall leda till en effektivare byggindustri. Detta examensarbete baseras på observationer gjorda under en av författarnas tjänstgöring på ett byggföretag. Många moment kan effektiviseras inom byggindustrin. Moment som leder till slöseri och som kan kopplas till ritningshantering. Där föddes tanken till att en studie borde genomföras som lyfter dolda kostnader kopplade till ritningshantering. Vidare undersökningar visade att problemen inte är specifika för vissa företag, utan förekommer inom hela byggindustrin. Denna studie bygger på följande tes; det finns generella pro- 6
blem som inte är specifika för vissa företag, utanför hela byggindustrin. Dessa problem kan kopplas till ritningshantering. Metod Det är ingen ny idé att problem som leder till slöseri förekommer inom byggindustrin. Vad denna studie försöker åstadkomma är att koppla dessa problem till en gemensam nämnare för hela industrin; ritningar. Alla parter använder i något skede ritningar och det är den största informationsbäraren inom byggprocessen. Därför tillfrågas tre olika grupper i denna studie; projektörer, hantverkare och tjänstemän inom produktionen. Informationen hämtas in genom intervjuer, deltagande observationer och protokoll. Slutsatser Antagandet om ritningen som gemensam nämnare stämmer. Alla inblandade aktörer kan relatera till ritningen. Dock så har alla en egen uppfattning om vad ritningen används till och det är inte självklart vad en specifik ritning ska användas för. Genom att fokusera på ritningens användningsområden kan den göras mer tydlig och anpassad. Dagens ackordssystem uppmanar inte hantverkaren till att granska handlingen självmant. Det händer att hantverkare använder sig av fel handling. Detta leder till extra kostnader som är svåra att identifiera. Konsekvenserna av fel version är väldigt omfattande och kan leda till stora kostnader. Många av kostnaderna som upptäcks inom produktion uppkommer i projektering. Dessa kostnader bokförs inom budget för produktionen. Det gör det svårt att identifiera var kostnaderna uppkommer och hur de ska elimineras. Nyckelord Ritningshantering, Kommunikation, Byggbranschen, Återkoppling. 7
Förord! Detta examensarbete utgör den avslutande delen i vår högskoleutbildning, Byggnadsteknik på Uppsala Universitet. Arbetet har pågått under vårterminen 2012 och omfattar 15hp av totalt 180hp. Studien har bemötts av entusiasm som grundar i en vilja att förbättra byggindustrin. Författarna vill tacka: Karin Westin, personalansvarig på JM, för att hon har gjort detta ide till verklighet. Magnus Forsling, avdelningschef produktutveckling på JM, för mentorskap och kontaktnät. Marcus Lindahl, prof. i industriell teknik vid Uppsala universitet, för granskning i ren outside the box -anda. Erik Falk, lektor vid Uppsala universitet, som har granskat både språket, metoden och layouten. Gabriel Rosén- delägare i Unmanned AB, som har tagit de fina flygfotona i rapporten. Vidare vill författarna tacka alla som har varit inblandade i arbetes gång, men lyfta fram följande företag: Sweco Architects AB Knut Jönson ingenjörsbyrå AB AEC AB Svensk Byggtjänst AB More than just the drawing of pictures, it is also a language a graphical language that communicates ideas and information from one mind to another Uppsala 2012 Måns Ridzén Jonas Stenberg 8
Tom 9
Innehåll' 1... Error! Bookmark not defined.! 2! Introduktion... Error! Bookmark not defined.! 2.1! Inledning... Error! Bookmark not defined.! 2.2! Bakgrund... Error! Bookmark not defined.! 2.2.1! JMs verksamhet... Error! Bookmark not defined.! 2.2.2! Byggprocessen... Error! Bookmark not defined.! 2.2.3! Lean Construction... Error! Bookmark not defined.! 2.2.4! Referensobjekten... Error! Bookmark not defined.! 2.3! Syfte... Error! Bookmark not defined.! 2.4! Problemformulering... Error! Bookmark not defined.! 2.5! Avgränsningar... Error! Bookmark not defined.! 2.6! Arbetet- från tes till slutsats... Error! Bookmark not defined.! 3! Studiens genomförande... Error! Bookmark not defined.! 3.1! Övergripande forskningsstrategi... Error! Bookmark not defined.! 3.2! Vetenskapliga ambitioner... Error! Bookmark not defined.! 3.3! Inhämtning av information... Error! Bookmark not defined.! 3.4! Analys... Error! Bookmark not defined.! 3.5! Metoder... Error! Bookmark not defined.! 3.5.1! Deltagande Observationer... Error! Bookmark not defined.! 3.5.2! Intervjuer... Error! Bookmark not defined.! 3.5.3! Protokoll... Error! Bookmark not defined.! 3.5.4! Samanställning, analys och presentation... Error! Bookmark not defined.! 4! Tidigare genomförda studier... Error! Bookmark not defined.! 4.1! Kommunikation i byggprojekt Verkligheter och möjlighetererror! Bookmark not defined. 4.2! Kommunikation i byggprojekt perspektiv på öppenhet i processenerror! Bookmark not de 4.3! Slöseri i byggprojekt behov av förändrat synsätterror! Bookmark not defined.! 4.4! Kostnader... Error! Bookmark not defined.! 10
5! Resultat... Error! Bookmark not defined.! 5.1! Projektörer... Error! Bookmark not defined.! 5.1.1! Fel version... Error! Bookmark not defined.! 5.1.2! Felavläsning... Error! Bookmark not defined.! 5.1.3! Felritat... Error! Bookmark not defined.! 5.2! Tjänstemän på bygget... Error! Bookmark not defined.! 5.2.1! Fel version... Error! Bookmark not defined.! 5.2.2! Felavläsning... Error! Bookmark not defined.! 5.2.3! Felritat... Error! Bookmark not defined.! 5.3! Hantverkare... Error! Bookmark not defined.! 5.3.1! Fel version... Error! Bookmark not defined.! 5.3.2! Felavläsning... Error! Bookmark not defined.! 5.3.3! Fel ritat... Error! Bookmark not defined.! 5.4! Övriga aktörer... Error! Bookmark not defined.! 5.4.1! Nutiden... Error! Bookmark not defined.! 5.4.2! Framiden... Error! Bookmark not defined.! 6! Analys och slutsatser av resultat... Error! Bookmark not defined.! 6.1! Fel version... Error! Bookmark not defined.! 6.2! Felavläsning... Error! Bookmark not defined.! 6.2.1! Vem berörs av felavläsningarna?... Error! Bookmark not defined.! 6.2.2! Vad felavläses?... Error! Bookmark not defined.! 6.2.3! Varför uppstår felavläsning?... Error! Bookmark not defined.! 6.2.4! Kostnaden av felavläsningar... Error! Bookmark not defined.! 6.3! Felritat... Error! Bookmark not defined.! 6.3.1! Vem berörs av felritning?... Error! Bookmark not defined.! 6.3.2! Vad felritas?... Error! Bookmark not defined.! 6.3.3! Varför förekommer felritade handlingar?... Error! Bookmark not defined.! 6.3.4! Kostnad?... Error! Bookmark not defined.! 7! Diskussion och Rekommendationer... Error! Bookmark not defined.! 11
7.1! Diskussion... Error! Bookmark not defined.! 7.2! Rekommendationer... Error! Bookmark not defined.! 7.2.1! Regelbundna möten mellan konstruktör och tjänstemän på byggeterror! Bookmark not d 7.2.2! Gör dolda kostnader synliga... Error! Bookmark not defined.! 7.2.3! Standardisera arbetet i boden... Error! Bookmark not defined.! 7.2.4! Protokoll som redovisar avvikelser... Error! Bookmark not defined.! 7.2.5! Ritningar för rätt ändamål... Error! Bookmark not defined.! 7.2.6! Versionskontroll varje morgon... Error! Bookmark not defined.! 7.2.7! Tydligare avtal mellan konstruktör och JM. Error! Bookmark not defined.! 7.2.8! Ett belöningssystem för upptäckta fel... Error! Bookmark not defined.! 7.2.9! Effektivare digital distribuering av ritningar Error! Bookmark not defined.! 8! Förslag på fortsatta undersökningar... Error! Bookmark not defined.! 9! Referenslista... Error! Bookmark not defined.! 9.1! Bilagor... Error! Bookmark not defined.! 10! Facktermer... Error! Bookmark not defined.! 12
1
1 Introduktion I den första delen av rapporten beskrivs bakgrund, syfte, mål och avgränsningar. Facktermer som BIM och CAD introduceras samt en presentation av referensobjekten. Byggprocessen beskrivs för att ge en god förståelse av ritningens användningsområden. 1.1 Inledning Byggindustrin är en av Sveriges största branscher och något som alla kan relatera till. De bostäder som vi bor i, finns tack vare denna industri. Till skillnad från många andra industrier så är byggbranschen inte fokuserad till en specifik ort. Den är geografiskt obunden och finns spridd över hela Sverige. Alla kan relatera till byggindustrin! I mångas ögon är byggindustrin en konservativ bransch. Men insatta i branschen kan intyga att dem står inför stora förändringar. Lean Construction är ett hett samtalsämne som används för att driva igenom effektiviseringar. JM är ledande inom Lean Construction i Sverige och har under senare år drivit igenom flera förändringar i syfte till att minska slöseri. 2011 tog JM hem byggindustrins egna LEAN-pris, juryns motivering löd: "Vinnaren (JM) har systematiskt och under flera år arbetat med lean i alla led i processen och vinner nu, steg för steg, förståelse och uppslutning från alla yrkesgrupper bland medarbetarna."[1] För att gå vidare i effektiviseringsarbetet så måste dolda kostnader kartläggas och lyftas fram. Flera tidigare studier visar att byggindustrin har ett slöseri på mellan 20-35% [2]. Andra studier visar att en stor del av kommunikationen i byggprocessen kan kopplas till detta slöseri. 37% av kommunikationen handlar om ändringar, fel och brister i produktionen[3]. Slöseriet leder inte bara till onödiga kostnader, utan är också tidskrävande. Tid som borde spenderas på återkoppling, verksamhetsutveckling och kreativa idéer. Industrin är medveten om att effektiviseringar måste genomföras, men det är svårt att veta var arbetet ska börja. En gemensam nämnare för alla inblandade parter är ritningen. Både de dolda kostnaderna och brister i kommunikationen kan kopplas till ritningar. Ritningen är det medium som den mesta informationen överförs i byggprojekt. Trots detta har ingen tidigare studie kopplat ineffektiviteten till ritningar. Det är genom ritningar som arkitekten och andra konsulter förmedlar den mesta informationen vidare ut i produktion. Ritningarna ligger också till grund för planering, leveranser, mängdning och fördelning av resurser. 2
FELAKTIG RITNINGSHANTERING Ritningarna är den gemensamma faktor som knyter an alla de aktörer som är inblandade i byggprocessen. Denna studie syftar till att lyfta fram dolda kostnader inom produktionen kopplade till ritningshantering. Målet är att resultatet ska fungera som katalysator och incitament till effektiviseringar. Om Sveriges byggindustri inte accelererar effektiviseringsarbetet finns risken att utländska aktörer fortsätter ta marknadsandelar på den nordiska marknaden. 1.2 Bakgrund Detta examensarbete baseras på upplevelser från arbetserfarenhet. Under en av författarnas praktiktjänstgöring bildades en uppfattning om de moment som kan effektiviseras i dagens byggindustri. De flesta av momenten som leder till slöseri kan kopplas till ritningshantering. Där föddes tanken om att en studie borde genomföras som identifierar dolda kostnader kopplade till ritningshantering. Efter samtal med anställda inom andra företag visade det sig att problemen är branschöverskridande. Ur denna insikt växte tesen som ligger till grund för denna studie fram; det finns problem kopplade till ritningshantering, som inte är specifika för vissa företag, utanför hela byggindustrin. Författarna har en bred bakgrund och har varit aktiva inom flera branscher. Där har observationer gjorts om hur effektiva arbetssätt och utnyttjandet av modern teknik kan minimera slöseri. Tidigare har författarna varit bosatta utomlands i totalt 3,5 år, i bland annat USA, Australien och Hong Kong. Erfarenheterna från dessa utlandsvistelser har gett en bild av att Sverige inte längre kan se sig som ledande inom effektivisering och moderna arbetssätt. Det är författarnas uppfattning, att Sverige måste följa andras exempel och börja utvärdera våra nuvarande verksamheter. Tack vara sin akademiska bakgrund och genuina intresse för teknologi så ser författarna potentialen i hur nya IT-lösningar och hårdvara kan effektivisera byggindustrin. Med författarnas förmåga till analytiskt tänkande och den bild av verkligheten de har, kan problemen som genererar kostnader identifieras och lyftas. Fördelen med att ta steget från föreläsningssalarna ut i arbetslivet är att möjligheten att se arbetsmetoderna som används med nya ögon. Chansen till praktik ute på byggarbetsplatser visade att det finns möjlighet till effektivisering inom byggindustrin. 3
Kap. 1 Introduktion 1.2.1 JMs verksamhet JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Verksamheten är fokuserad på nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen med tyngdpunkt på expansiva storstadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Belgien. JMs största delmarknader är storstadsområdena Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö/Lund och Osloområdet i Norge. JMs strategiska inriktning är tillväxtmarknader i Norden där de skall vara ledande projektutvecklare av kvalitativa bostäder. JM arbetar också med projektutveckling av kommersiella lokaler samt entreprenadverksamhet, huvudsakligen i Storstockholmsområdet. JM ska i all verksamhet främja ett långsiktigt kvalitets- och miljöarbete. JM omsätter cirka 12 miljarder kronor och har 2 300 medarbetare. [4] 1.2.2 Byggprocessen Byggprocessen ser varierande ut beroende på vem som är beställare och vem som är entreprenör. I denna rapport kommer vi fokusera på hur processen ser ut när JM bygger bostäder. Det som skiljer JM ifrån andra entreprenörer är att de är delaktiga genom hela processen samt att de ligger i framkant inom Lean Construction. Första steget är att JM inskaffar mark och tar i samarbete med kommunen fram en detaljplan om en sådan inte finns. I detaljplanen framgår det inom vissa ramar hur byggnaderna får utformas. Efter att detaljplanen är färdig påbörjas en upphandling av arkitekt och senare konstruktör. Dessa två discipliner är de som projekterar byggnaden. Även andra konsulter tas in för att projektera, bland annat ventilation, rör och el. I denna rapport så ligger fokus på arkitekt och konstruktör och därför beskrivs inte andra konsulter mer ingående. Under projekteringen tas juridiska handlingar fram som ligger till grund för hur byggnaden skall uppföras. Det är dessa ritningar och andra handlingar som JM använder under produktion av byggnaden. Ritningen används till olika ändamål av de olika aktörerna och det är den största bäraren av information parterna emellan. När projekteringen börjar är det Arkitekten som tar fram de första ritningarna. De utgår dels från detaljplanen men också de handlingar som beställaren förser dem med. JM är speciella på det viset att de oftast är både beställare och entreprenör, i andra fall kan beställaren vara en tredje part. Arkitektens ritningar 4
FELAKTIG RITNINGSHANTERING definierar exakt hur byggnaden ska se ut och ligger sedan till grund för bland annat konstruktörens ritningar. Konstruktören ansvarar för byggnadens hållfasthet och förmedlar genom ritningshandlingarna och teknisk beskrivning hur bärande delar skall dimensioneras och utformas. Efter att ritningshandlingarna är färdiga kan produktion av byggnaden påbörjas. Byggarbetsplatsen har ofta en etablering i form av bodar för personalen intill arbetsplatsen. Varje etablering har tjänstemän på plats som styr arbetet, ansvarar för planering, byggets fortskridande och ekonomin. Det är tjänstemännen som tar kontakt med arkitekt eller konstruktör om frågor kring ritningarna uppkommer. Hantverkarna är de som uppför byggnaden och som är den sista länken i kedjan av information. De uppför vad som arkitekt och konstruktör projekterat. FIGUR&1.1&BYGGPROCESSEN 1.2.3 Lean Construction Lean production är en filosofi som baseras på hur man hanterar resurser. Syftet är att placera kundvärdet i fokus samtidigt som alla former av slöseri elimineras. Slöseri är allt som inte tillför något till slutprodukten. Konceptet Lean production är framtaget för tillverkningsindustrin men appliceras idag inom många andra områden [5]. Det är på senare år som svensk industri har börjat använda Lean inom byggbranschen, Lean Construction. Idag strävar JM efter att bygga enligt Lean Construction. JM har tagit fram ett internt system som strävar att alla byggen inom JM ska bygga på samma sätt. 5
Kap. 1 Introduktion 1.2.4 Referensobjekten Referensobjekten för studien är Kaprifolen och Magnolian. Anledningen till att just dessa projekt valdes var många. Handledare är Magnus Forsling som har god kontakt med personalstyrkan i projektet Kaprifolen. Det underlättar kommunikation mellan parterna och gör det lättare att få kontakt med rätt personer. Magnolian använder samma etablering och var därför ett självklart val som referensobjekt. Referensobjekten representerar ett typiskt projekt som inte sticker ut på något speciellt sätt inom bostadsbyggen. Slutsatserna ifrån studierna kan därför appliceras på andra liknande projekt. Resultatet som framkommer i denna rapport kan appliceras på hela den svenska byggbranschen. När Kaprifolen är färdig kommer det vara 36st lägenheter med garage i källaren. Kaprifolen är ett 55 plus boende som är en del av ett helt nytt kvarter i området Luthagen i centrala Uppsala. Under den tid denna rapport är upprättad befinner sig Kaprifolen i ett tidigt byggstadie och Magnolian i ett senare enligt figur 1.2. Vi kommer att delta i arbetet under grundläggningen och gjutningen av golvbjälklaget vid Kaprifolen samt montering av inredning vid Magnolian. FIGUR&1.2&FLYGFOTTO,&MAGNOLIAN&TILL&VÄNSTER&OCH&KAPRIFOLEN&TILL&HÖGER& 6
FELAKTIG RITNINGSHANTERING 1.3 Syfte Som tidigare nämnts observerades under praktiktjänstgöringen problem som alla kunde knytas till ritningshantering. Dessa problem visades sig inte vara unika för detta företag utan de förekommer inom hela byggbranschen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga problemen och lyfta fram kostnader kopplade till dessa. Målet är att resultatet skall kunna användas som incitament för att driva igenom förändringar för stora delar av den svenska byggindustrin. Av denna anledning är det viktigt att rapporten blir tillgänglig för så många som möjligt. Genom att begränsa mängden text och genom tydliga figurer så kommer rapporten bli lättare att ta till sig. BIM-tekniken och andra effektiva verktyg som kan effektivisera arbetet och minska kostnaderna existerar redan idag. Genom att lyfta de dolda kostnaderna i ljuset kan investeringar i den nya tekniken lättare motiveras. Lean Construction är en arbetsmetod där fokus ligger på att varje moment skall vara värdeskapande för slutprodukten. Det är ett högaktuellt samtalsämne inom byggindustrin men implementeringar av konceptet går långsamt. Effektivare arbetsmetoder ska leda till högre vinstmarginaler. Många industrier har kommit långt i arbetet med Lean Production. Byggindustrin måste nu följa efter med sin motsvarighet, Lean Construction. Målet med studien är att hjälpa byggindustrin att våga ta det steg som krävs. 1.4 Problemformulering Som tidigare nämnt så bygger studien på att det finns generella fel inom hela den svenska byggindustrin som kan kopplas till ritiningshantering. Felen kan delas in i tre huvudgrupper; felritat, felavläst och fel version, se figur 1.3. Felritat betyder att felinformation finns på ritningen. Felavläst betyder att informationen på ritningen tolkas på fel sätt. Fel version betyder att fel ritning används och att det finns en uppdaterad version som inte nått berörda parter. Felbyggnationer p.g.a. dessa fel döljs ofta i form av ÄTA-arbeten. Ritningarna är inte anpassade efter vilken information som söks utan följer en modell som används under många år. De är inte heller anpassade till vem som tittar på ritningen. Samtidigt finns otaliga anledningar till att olika aktörer på och utanför en byggarbetsplats måste titta på en ritning. Detta leder till att det är svårt att få en överblick vad ritningar faktiskt används till. För att använda sig av Lean-konceptet är det viktigt att definiera vad olika moment i produktionen 7
Kap. 1 Introduktion bidrar med till slutprodukten. Genom att lyfta fram vilken information som efterfrågas mest, kan fokus läggas på att ta fram handlingar där den relevanta informationen görs mer tillgänglig. För att åtgärda de problemen som upplevdes under praktiken så är det viktigt att koppla ineffektiviteten till kostnader. Det motiverar till en implementering av nya arbetssätt och arbetsmetoder. Här upplever vi ett stort problem då dokumentationen av kostnader inom byggindustrin i många fall är bristfällig. Att lyfta fram kostnader hjälper byggindustrin att effektivisera sig. FIGUR&1.3 DE TRE HUVUDGRUPPERNA 1.5 Avgränsningar Arbetet begränsas till kommunikation via ritningar. Under hela byggnadsprocessen används ritningar av alla parter som är involverade i projektet. Denna rapport omfattar kommunikationen via ritningar mellan disciplinerna arkitekt, konstruktör och produktion. Rapporten fokuserar på att lyfta de fel som identifieras i produktion. Dessa problem uppkommer oftast i projekteringsstadiet och därför undersöks hela ritningsprocessen. Fokus ligger på JMs byggen Kaprifolen och Magnolian men information kommer även att sökas utanför dessa projekt. 8
1 FK 9
2 Studiens genomförande I detta kapitel beskrivs övergripande forskningsstrategi, vetenskapliga ambitioner och tillvägagångssätt. Styrkor och svagheter med metodval presenteras tillsammans med lärdomar som gjorts under studiens gång. 2.1 Övergripande forskningsstrategi Målsättningen är att grundligt undersöka och lyfta fram de vanligaste förekommande problemen och koppla dessa till kostnader. Studiens syfte är inte att komma med förslag på lösningar för de eventuella problem som finns. Den strategiska anledningen till att fokusera på problem snarare än lösningar styrs av tidsbegränsningen. En grundläggande förståelse för problemen är viktig innan en lösning kan tas fram. Avgränsningar har gjorts till vissa områden inom ritningshantering på grund av tidsbegränsningar. Studien genomförs med fokus på problem som uppkommer under byggskedet av byggprocessen. Dock så undersöks också roten till dessa problem, som i många fall uppkommer under tidigare skeden av processen. Studien pågår i 10 veckor och tid är den mest värdefulla resursen. Fördelningen av tid delas upp enligt följande: FIGUR&2.1&STUDIENS&RESURSFÖRDELNING& 10
FELAKTIG RITNINGSHANTERTING 2.2 Vetenskapliga ambitioner Ambitionen är att examensarbetet med god marginal ska uppfylla Högskoleverkets och Uppsala Universitets krav. För att leva upp till de vetenskapliga ambitionerna så dokumenteras möten, intervjuer och andra moment. Experter som är väl insatta inom ämnet rådfrågas löpande för att säkerställa kvalitén på arbetet. Materialet granskas av olika experter innan publicering. Examensarbetet skall vara av sådan god vetenskaplig kvalitet att det skall kunna ligga till grund för beslutsfattare inom byggbranschen och till fortsatta studier inom området. 2.3 Arbetet- från tes till slutsats Tesen som denna studie bygger på är som tidigare nämnts; felaktig ritningshantering. För att underlätta arbetet delas den in i tre huvudgrupper; fel version, felavläsning och felritat. Huvudgrupperna valdes utifrån de fel som anses vara mest förekommande enligt författarna. Dessa huvudgrupper undersöks sedan mer grundligt genom frågeställningar. Vem är ansvarig och påverkas av felen? Vad är det för fel som kan hittas inom huvudgrupperna? Varför uppkommer felen? Vilken extra kostnad kan kopplas till felen? FIGUR&2.2&&FRÅGESTÄLLNING Dessa frågeställningar kan enligt figur 2.2 sammanfattas i fyra ord; Vem, Vad, Varför och Kostnad? Målet är att hålla en öppen frågeställning vilket leder till att utskriften av respondenternas svar lämnar utrymme för ovanliga eller oförutsedda svar eller reaktioner. Öppna frågor leder inte respondenternas tankar i någon viss riktning utan följden blir väldigt verklighetstroende svar. [6] 11
Kap. 2 Studiens genomförande 2.4 Inhämtning av information Frågeställningarna ska besvaras utifrån de tre huvudgrupperna. I en diskussion mellan författarna och andra experter inom branschen är det klart att många aktörer är inblandade i processen. Alla dessa aktörer bidrar till att slutprodukten blir färdig och därför bör de alla tillfrågas för att ge svar på frågorna. Data för att besvara frågeställningarna hämtas genom de tre yrkesgrupper som speglar hela ritningsprocessen, från de första skisserna till färdig produkt. De tre yrkesgrupperna är projektörer, tjänstemän inom produktion och hantverkare, se figur 2.3. FIGUR&2.3&AKTÖRER Projektörer, Projektörer avgränsades till arkitekt och konstruktör målet är att få en bild av hur ritningshandlingarna tas fram, granskas och distribueras vidare till byggarbetsplatsen. Tjänstemän inom produktion, bilda en uppfattning om hur ritningshantering ser ut på byggarbetsplatsen. Tjänstemännen har en god översikt över ritningens roll under produktion och är länken mellan hantverkare och projektörer. Hantverkare, se hur byggnaden uppförs efter den information som levereras i ritningarna. Det är hantverkarna som kan ge svar på vad de tycker fattas i handlingarna. 2.5 Analys Det resultat som tas fram i studien kommer tillsammans av båda författarna att analyseras och diskuteras. Målet med studien är att lyfta fram de dolda kostnader som finns i dagens läge. Analysen ligger till grund för de rekommendationer som kommer att tas fram. Efter analys läggs stor vikt vid att tydligt och pedagogiskt presentera resultatet inom ramen för hur ett examensarbete ska se ut. 12
FELAKTIG RITNINGSHANTERTING 2.5.1 Deltagare i studien De projektörer som deltagit i studien arbetar på Sweco Arkitekter och Knut- Jönson AB i Uppsala. Två arkitekter och två konstruktörer har intervjuats. För att ge en bättre bild över vilka personerna är så följer här en beskrivning. Torbjörn Företag: Sweco architects Yrkesroll: Handläggande ingenjör Tid inom branschen: 16år Tid inom företaget: 16år Utbildning: Högskoleingenjör Man hinner inte granska så att man hittar alla fel, det skulle kosta för mycket Kristina Företag: Sweco architects Yrkesroll: Arkitekt Tid inom branschen: 11år Tid inom företaget: 2år Utbildning: Arkitekt KTH Ofta kan det vara att dom (produktion) tycker vi (arkitekter) ställer till problem Jörgen Företag: JM Yrkesroll: Arbetsledare Tid inom branschen: 27år Tid inom företaget: 18år Utbildning: 2 år gymnasium Vi har byte av ritningar hur ofta som helst tycker jag Fredde Företag: JM Yrkesroll: Arbetsledare Tid inom branschen: 34år Tid inom företaget: 4år Utbildning: 2 åe gymnasium Vi vill säga: det här är erat ansvar åt projektering. Men det är i produktion som pengarna finns, så dom vill att en del av kakan ska hamna här. 13
Kap. 2 Studiens genomförande Bertil Jag har haft kontakt med utsättare Företag: Knut-Jönson AB som är inne och mäter i modeller Yrkesroll: Handläggare och ansvarig och dom har ingen aning om Tid inom branschen: 14år vad dom tittar på för mått Tid inom företaget: 14år Utbildning: ciilingnejör, väg och vatten Manne Företag: Knut-Jönson AB Yrkesroll: Biträdande handläggare Tid inom branschen: 1år Tid inom företaget: 1år Utbildning: Högskoleingenjör i byggteknik I byggbranschen är det mycket vi och dom Nicke Företag: JM Yrkesroll: Hantverkare - lagbas Tid inom branschen: 28år Tid inom företaget: 28år Utbildning: 2 årigt Det största problemet är att det saknas vissa detaljer, t.ex. tak och armering Kennet Företag: JM Yrkesroll: Hantverkare - snickare Tid inom branschen: 39år Tid inom företaget: 37år Utbildning: Ritningarna är för små 14
FELAKTIG RITNINGSHANTERTING FELAKTIG RITNINGSHANTERING!! Fel Version Fel0! Avläsning! Fel0!!! Ritat! VEM?!!!!!!VARFÖR?!!!!!!!!!!!!VAD?!!!!!!!!KOSTNAD?! PROJEKTÖRER! TJÄNSTEMÄN! HANTVERKARE! Resultat! Analys!!! Slutsats! FIGUR&2.4&MINDMAP&ÖVER&STUDIENS&TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 15
Kap. 2 Studiens genomförande 2.6 Metoder För att få svar på frågeställningarna från yrkesgrupperna valdes tre metoder: Observationer, genom deltagande observationer skapas en god relation med deltagarna i studien. Intervjuer, den goda relationen skapar ett viktigt förtroende mellan författarna och deltagarna. Protokoll, här undersöks och analyseras ritningar och andra dokument knutna till ritningshantering. 2.6.1 Deltagande Observationer Observationer innebär att en studie, registrering och tolkning av en annans kroppsliga, språkliga uttryck och agerande sker[7]. För att få ett mer objektivt resultat av observationerna så jämförs resultat mellan de två författarna samtidigt som resultaten kontinuerligt presenteras för involverade personer. Både handledaren och ämnesgranskaren granskar under studiens gång hur vida observationerna är korrekta utifrån inspelat material och anteckningar för FIGUR&2.5&JONAS&OBSERVERAR&PÅ&KAPRIFOLEN 16
FELAKTIG RITNINGSHANTERTING att resultatet senare skall leda till korrekta slutsatser. Under en vecka skapas det underlag som kommer att användas vid observationerna. För att få det bästa underlaget för insamling av data kommer en vecka att spenderas på JMs huvudkontor i Uppsala. Här är möjligheten att ta del av gamla erfarenheter stora och på så sätt blir förutsättningarna de bästa. Under examensarbetets gång deltar författarna i olika moment. En vecka spenderas på arkitektens och konstruktörens kontor för att även här samla data genom observationer. Två veckor av arbetet tillbringas på referensobjektet Kaprifolien för att observera hur ritningar används av de olika medarbetarna på arbetsplatsen. Fördelen med observationer är att författarna har varierande erfarenheter av branschen och kan därför observera sådant som mer erfarna personer förbiser. Författarna ska utnyttja sin kunskap inom effektiva arbetssättet för att kunna ifrågasätta redan invanda arbetsmönster. 2.6.2 Intervjuer Personer med lång erfarenhet inom branschen har valts ut som intervjuobjekt för att ta del av deras goda kunskaper om dagens arbetssätt. Som tidigare nämnts så söks information genom tre huvudgrupper; projektörer, hantverkare och tjänstemän i produktionen. De som intervjuades var två inställda på ett arkitektkontor, två konstruktörer och fyra tjänstemän i produktion. Alla tre huvudgrupper kan ge en bild över hur ritningshanteringen och relationen mellan de olika aktörerna ser ut idag. De detaljerade frågeställningar som sätts upp efter litteraturstudien ligger i fokus under intervjuerna. Utöver dessa tre grupper gjordes intervjuer med en projektledare, en säljare på AEC och Svensk Byggtjänst för att lättare knyta ihop resultatet från de tre huvudgrupperna. För att få bästa resultat av intervjuerna anpassas frågorna till de olika parternas expertområden. Intervjuerna spelades in och vissa anteckningar gjordes som senare sammanfattas i text. 17
Kap. 2 Studiens genomförande Under intervjuerna används en checklista för att säkerställa att alla frågeställningar besvaras. För att få en lyckad intervju under avslappnade former så används en intervjuteknik som baseras på tre viktiga kategorier [8]: 1. Då det är en dialog mellan två parter är det viktigt att ett samarbetsvilligt klimat skapas, låt intervjupersonen tala till punkt och känna sig viktig. 2. Intervjupersonens upplysningar måste vara pålitliga och skall inte påverkas av andra faktorer i dess omvärld. 3. Frågorna skall vara ställda på så sätt att den intervjuade inte kan missuppfatta frågorna och på så sätt svara fel. 2.6.3 Protokoll I förstudien visade det sig att det är vanligt förekommande med frågor till K även efter produktionsstart. För att få en bild över vilka frågor som är vanligast så utformas ett protokoll som delas ut till flera konstruktörer. I protokollet antecknas vilket projekt som berörs, datum och vad frågan berör. Protokollet kommer finnas hos konstruktörerna under tre veckor innan de samlas in. Se bilaga 1 för resultat. 18
1 FK 2 cx 19
3 Tidigare genomförda studier Här presenteras tidigare studier inom det aktuella området. Ritningen är framför allt ett verktyg för kommunikation och därför så har framförallt studier om kommunikation i byggprocessen studerats. Även studier som visar på dolda kostnader studeras närmre. Endast rapporter från erkänt kompetenta företag och organisationer används för att säkerställa innehållets kvalitet. Många genomförda studier fokuserar på kommunikation och dolda kostnader inom byggprocessen. Vad de ej lyfter fram är ritningens roll som främsta bärare av information. Dock så kan vi ta lärdom av de slutsatser som dragit av dessa tidigare studier. 3.1 Kommunikation i byggprojekt Verkligheter och möjligheter I denna rapport, gjord av FoU-väst, undersöker Bo Carlsson och Per-Erik Josephson hur kommunikationen ser ut och vad den består av inom byggprojekt. Syftet är att bidra till effektivare byggprocess och en bättre slutprodukt. Resultatet visar att: allt för mycket kommunikation (37%) handlar om ändringar, fel och brister, framför allt under produktionsskedet Tiden som läggs ner på denna kommunikation skulle enligt de intervjuade hellre läggas på erfarenhetsåterföring. Studien visar tydligt att en stor del av kommunikationen går ut på att hantera ändringar, fel och brister. Vidare beskrivs också vilka typer av kommunikation som förekommer, där möten toppar listan. Vad som inte tas upp som kommunikationsform är ritningarna som bör ses som den största bäraren av information. De flesta ändringar, fel och brister kan kopplas till ritningar. Det är där kommunikationen har brustit och information uteblivit eller presenterats felaktigt. [3] 3.2 Kommunikation i byggprojekt perspektiv på öppenhet i processen Denna rapport skriven av Bo Carsson fortsätter undersöka samma ämnen som behandlades i Kommunikation i byggprojekt Verkligheter och möjligheter. Studien har samma mål som sin föregångare och bekräftar många av dess slutsatser. I resultatet skrivs det att: 20
FELAKTIG RITNINGSHANTERING Flera aktörer uttryckte t.o.m. att all kommunikation som är orsakad av ändrade förutsättningar, bister eller fel är onödiga och borde elimineras. Här framträder en vision om att kommunikationen förändras från att vara ett medel för att lösa problem till att vara ett verktyg och katalysator för att överföra intentioner och kreativa idéer Tydligt är att en stor del av kommunikationen i produktionen läggs på ändringar, brister och fel. Det blir ett hinder för att överföra intentioner och kreativa idéer parterna emellan. Trots god dokumentation så tas inte ritningens roll i kommunikationen upp i rapporten. Ritningarna är det som knyter samman alla aktörer och moment under byggprocessen. [9] 3.3 Slöseri i byggprojekt behov av förändrat synsätt I denna studie av Per-Erik Josephson och Lasse Saukkoriioi studerar de aktiviteter som leder till extra kostnader. Syftet med studien var att lyfta de aktiviteter som inte tillför något värde för kunden. I rapporten redovisas exempel på slöseri som motsvarar 30-35% av produktionskostnaden. Slöseriet delas in i huvudgrupper där tre av dessa är följande: Fel och kontroller, 10% av produktionskostnad. Resursanvändning, 10% av produktionskostnad. System och struktur, 5% av produktionskostnad. Resultatet visar tydligt att det finns stor potential till effektiviseringar. Dock så kompliceras ursprunget till slöseriet. Alla dessa huvudgrupper kan kopplas till ritningar. Genom att utgå från en gemensam nämnare till slöseriet kan en effektivisering lättare göras. [10] 3.4 Sveriges ekonomiska välstånd McKinsey I denna studie gjord av McKinsey så analyseras Sveriges ekonomi. Några av Sveriges större branscher undersöks närmre. Byggbranschen är en av de branscher som undersöks mer grundligt. I rapporten slår de fast att byggbranschen har ett slöseri på mellan 20-30%. Vidare skrivs det om hur Sverige halkar efter i produktivitetsutvecklingen jämfört med andra länder. Det betyder att 21
Kap.3 Tidigare genomförda studier Sverige riskerar att tappa marknadsandelar i en allt mer globaliserad värld. I rapporten tas också problemet med antalet aktörer upp. Det krävs minst fem olika arbetare för att bygga ett badrum Sammanfattar vi dessa tre slutsatser så kan vi konstatera att stor del av omsättningen i byggindustrin går till slöseri. Detta slöseri minskar inte i samma takt som våra internationella konkurrenter och därför riskerar vi att tappa marknadsandelar. En bidragande faktor till slöseriet är att många aktörer är inblandade, vilket leder till problem i kommunikationen. [2] Byggkostnad+ Slöseri 20-30% Fel 3-7% Stöld 1,7-2,5% Slöseri av arbetstid 8,5% Tjänstemäns arbetstid 1,5% Lågt maskin utnyttjande 3,5-8,5% Spill av material 1,8-5,4% FIGUR&3.1&VISAR&SLÖSERIET&INOM&PRODUKTION 22
1 FK 2 cx 3 243 23
4 Resultat I detta kapitel presenteras resultatet av studien. Som tidigare nämnts har information sökts hos de olika aktörerna; projektörer, tjänstemän inom produktion och hantverkare. Resultatet presenteras därför i samma indelning med stöd av undersökningsmaterialet. 4.1 Projektörer I rapporten avgränsas projektörer till konstruktörer och arkitekter. De arkitekter som deltar i studien är verksamma på SWECO i Uppsala och konstruktörerna är verksamma på Knut Jönsons Ingenjörsbyrå i Uppsala. Dessa två aktörer har god erfarenhet av att arbeta med JM och deras metoder. Nedan presenteras projektörernas generella bild av vanligt förekommande problem inom ritningsprocessen. Idag projekteras alla handlingar digitalt, oftast i 3D. De program som används är Autodesks programvaror Revit och Autocad Architectur. I det tidiga skedet är det arkitekten som jobbar närmast beställaren och är den part som är mest aktiv i det första skedet av framtagningen av handlingar. Enligt en av konstruktörerna är arkitekten den som håller i spelreglerna. Arkitektens modell skickas vidare som underlag till konstruktören, samt till de övriga projektörer som berörs. FIGUR&4.1&GRANSKNINGSPROCESSEN 24
FELAKTIG RITNINGSHANTERING Innan handlingarna stämplas till bygghandlingar sker en lång kedja av granskningar från alla parter. Respektive part granskar sina egna handlingar innan de stämplas stämplas och blir då juridiska dokument. Handlingarna levereras oftast till beställaren i form av pdf-filer i 2D-format. Enligt både arkitekter och konstruktörer är behovet av att leverera digitala handlingar stort. Problemet idag är att en modell oftast är levande, det vill säga att den ändras under hela byggprocessen och kan inte gälla som en juridisk handling. Oftast är samarbetet mellan arkitekter och konstruktörer väldigt god. De jobbar båda digitalt i olika modeller men det är arkitektens modell som underlag trots att den inte är en juridisk handling. Enligt en av de intervjuade konstruktörerna har det aldrig uppstått en juridisk tvist över modellen. De tvister som uppstår är mellan JM och konstruktören eller JM och Arkitekten. 4.1.1 Fel version Fel eller brister i ritningen uppstår av flera anledningar som kan variera. Upptäcks ett fel i ritningen informeras projekteringsledaren på JM som i sin tur kontaktar arkitekten. Om felet berör arkitektens egna ritningar åtgärdar arkitekterna felet. Då flera parter är inblandade skickar arkitekten vidare informationen till övriga berörda konsulter. I figur 4.2 visas hur revideringskedjan ser ut. När revideringen är klar skickas digitala filer ut till övriga projektörer. Pappersritningar skickas till produktionen och till projekteringsledaren. FIGUR&4.2 REVIDERINGSKEDJAN Arkitekterna har erfarenhet från tidigare projekt och uppfattningen är att det saknas ritningar på plats. Enligt en av de intervjuade arkitekterna existerar det ofta ritningarna, men byggledaren ser inte till att hantverkarna bygger efter rätt version. När en revidering inträffar åtgärdas handlingarna. Tiden för detta va- 25
Kap. 4 Resultat rierar beroende på vikten för projektet. Om konsekvenserna av ändringarna ligger månader framåt i tiden kan tiden vara den samma. Enligt en av arkitekterna förekommer det att fel version används på grund av att projekteringsledare inte ser till att rätt ritningar används. Konstruktören anser att dagens revideringskedja gör det möjligt att viktig information försvinner. Information flödar genom många parter och gör det omöjligt att helt undvika fel. Det händer att informationen fastnar vid olika parter i kedjan. Enligt konstruktörerna är revideringar under projekteringsskedet de mest kritiska. Här sker dessutom ändringarna i en väldigt stor omfattning. I projekteringsskedet finns ingen revideringskedja eftersom en sådan kedja endast existerar när handlingarna är juridiska. 4.1.2 Felavläsning Enligt en av arkitekterna och konstruktörerna beror felavläsningar på saknad förståelse och kunskap bland hantverkarna i produktionen. FIGUR&4.3&RITNINGAR&ÄR&IBLAND&SVÅR&ATT&TYDA& 26
FELAKTIG RITNINGSHANTERING 4.1.3 Felritat Innan handlingarna stämplas passerar de genom flera gransknings instanser. Eftersom en stor mängd information ska kontrolleras förekommer det misstag. Det vanligaste misstaget är att en måttkedja förbises. Att upptäcka alla fel är väldigt svårt och kostar för mycket. På grund av detta finns det alltid ett antal fel som kommer att upptäckas först i produktion. Enligt projektörerna är det i många fall en pressad tidsplan som är anledningen till fel. En av arkitekterna beskriver att problemet med dagens projektering är att den ska ske under en kort tid. Resultatet blir att fler personer måste involveras i processen av framtagning av handlingar. Slutsatsen blir att samordningen blir besvärligare. Arkitektens åsikt är att det bästa vore om så få personer som möjligt vore inblandade under en längre tid och då skulle alla brister i samordningen minimeras. Enligt en av arkitekterna som har god erfarenhet ifrån utlandet förekommer det stora skillnader med Sveriges sätt att projektera och andra länders sätt. I Sverige är oftast arkitekten utesluten ifrån byggprocessen. Efter att bygghandlingarna är framtagna är arkitekten ute ur bilden, speciellt med JM. Arkitekten tror att orsaken till att de inte är välkomna ut i produktionen beror på två faktorer. Dels på det arvode som arkitekterna tar för tjänsten och del för att vi ställer till problem. En likartad uppfattning hos både konstruktörer och arkitekter är att projektörerna ofta saknas förståelse för hur man bygger. Större samarbete med de ute i produktionen skulle leda till bättre lösningar. Enligt en konstruktör är det så man vill jobba. Om projektörerna vet hur processen ute i produktion ser ut så skulle projektörerna anpassa handlingarna bättre. Protokollen som delades ut till konstruktörer gav ett tydligt resultat. De mest förekommande frågor som uppstår runt konstruktörens ritningar tekniska lösningar. Sammanställningen ges i figur 4.4. & 55% 16% 18% 12% Teknisk lösning Mått Detalj Annat FIGUR&4.4&RESULTAT&FRÅN&PROTOKOLL 27
Kap. 4 Resultat 4.2 Tjänstemän på bygget Av tjänstemän på byggarbetsplatsen är det platschefen som har det slutgiltiga ansvaret. Under sig har han arbetsledare med olika ansvarsområden. Hur ansvaren är uppdelade skiljer sig mellan olika projekt beroende på vilken kompetens tjänstemännen har och storleken på projektet. I figur 4.5 presenteras organisationsstrukturen i produktionen. Inom varje ansvarsområde ingår moment där ritningarna används. Ritningarna används framförallt för utsättning, mängdning, planering och för att studera hur byggnaden skall uppföras. FIGUR&4.5&ORGANISATIONSSTRUKTUR&I&PRODUKTION Ritningarna finns tillgängliga i A1-format men också i A3-format. Många gånger är det mycket information i ritningarna och det gör dem svårlästa. Huvudsakligen används formatet A3 eftersom storleken är mer praktisk, men i vissa fall används formatet A1. Utöver pappersritningar har tjänstemännen tillgång till en digital projektpol med alla bygghandlingar kopplade till projektet. En stor del av kostnaderna läggs i produktionen för det är där de största utgifterna finns. Enligt en av arbetsledarna finns en intern kamp inom JM där man försöker skjuta över kostnader från projektering till bygget. Projektledaren vill inte gärna godkänna extra kostnader, även om det skulle vara bra att lyfta upp dem för att få till en förändring. Nu läggs dessa extra kostnader inom ramen för den ursprungliga budgeten. Ett exempel som observerades på Magnolian var håltagnignen för ventilationsrören. Bakgrunden till detta var fel mått i ritningarna. Kostnaden för att ta in en underentreprenör som tar nya hål döljs genom att den läggs inom byggets budget. 28
FELAKTIG RITNINGSHANTERING 4.2.1 Fel version Revideringar av ritningar under produktionens början är inte ovanliga. Anledningen till att det har kommit en ny revidering kan variera men en av de intervjuade uttrycker det som att det är någon som har funderat lite på kammaren och kommit fram till att det måste ändras. Dessa ändringar i ritningshandlingarna efter produktionsstart kan bli kostsamma. Ändringarna som berör ett moment nära i tiden riskerar att påverka tidsplanen. Resultatet blir då att resurser måste om distribueras och nytt material måste beställas. Dessa sena ändringar bidrar till stora omkostnader. Riktigt kostsamt kan det bli om momentet redan påbörjats när de reviderade ritningarna når arbetsplatsen. Det kan leda till att arbetet måste genomföras på nytt. Ett bra exempel på ett sådant fall uppkom tidigt under pålningen i projektet Kaprifolen. En revidering som berörde pålar kom efter att pålningen hade påbörjats. I detta fall hade beslut tagits om att börja påla utanför det område som berördes av revideringen. Men pålningen kunde lika gärna påbörjats inom det reviderade området, och skulle då bli väldigt kostsamt. I detta fall berördes 28 pålar som gav en extra kostnad på 188 440kr. 4.2.2 Felavläsning Tjänstemännen intygar att det händer att ritningar läses av fel vid vissa tillfällen och att det kan leda till att det byggs fel. En av de intervjuade arbetsledarna säger följande: Alla tolkar ritningar olika. Om du visar en bild för olika personer så kommer de alla att tolka den annorlunda. Alla intervjuade är ense om att vissa ritningar är svårtolkade och otydliga. Som tidigare nämnts så är detta en gråzon. De intervjuade vill inte lägga ansvaret på någon speciell part utan menar att det är kombination av otydliga handlingar och missar i avläsning. Bland tjänstemännen finns önskemål om att hantverkarna ska ta större del av ritningarna. Hantverkarna har oftast ett fåtal ritningar med sig ute på plats och bygger till stor del efter utsättningar och anvisningar från arbetsledare. 4.2.3 Felritat Trots att ritningarna grindas så passerar en del fel som inte upptäcks förrän ute på bygget. De absolut vanligaste felen är brist på måttkedjor eller otydligt utsatt information. Ett exempel på otydligheter kan vara vilken väggtyp som gäller, där texten t.ex. är placerad på en vägg. Det blir då svårt att läsa av informationen. I figur 4.6 har vi markerat en väggtyp som är otydlig. 29