vägledning Vägledning för arbetsgivare vid misstanke om våld i anställdas nära relation Borås Stad
Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Förord Boråsarnas trygghet är ett prioriterat utvecklingsområde för Borås Stad. Alla former av våld ska bekämpas. Borås Stad accepterar inte hot, våld, kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier, vare sig mellan de anställda eller mellan anställda och anhörig/närstående. Denna text är tänkt att fungera som vägledning i möte med anställda som utsatts för våld i sin nära relation. Per Olsson Personalchef Stadskansliet, Borås Stad Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare SDF Väster, Borås Stad 2
vid våld i den anställdas nära relation Borås Stad - det finns hjälp att få Våld i nära relationer har många olika uttryck. Våldet är ofta systematiskt och ingår i ett mönster av makt och kontroll. Våldet kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt och latent. Även försummelse, ekonomisk kontroll och social isolering är exempel på uttryck för destruktiv makt och kontroll. Våld i nära relation Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem över hela världen, så även i Sverige. Våld förekommer i alla samhällsklasser och alla åldrar. Våld i nära relationer drabbar oftast kvinnor, men drabbar även män. Regeringens jämställdhetspolitik betonar särskilt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Statistiskt utsätts var tionde kvinna för våld eller hot om våld av den partner hon lever eller har levt med. Det innebär statistiskt sett att nästan alla arbetsgrupper har en anställd som lever eller har levt med våld eller hot om våld. Trots att det är så vanligt pratar vi sällan om det kanske för att det känns som att tränga sig på. Definition Våld kan beskrivas som varje handling som genom att den skrämmer, smärtar eller skadar får någon att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Det omfattar brott som misshandel, olaga hot, kvinnofridskränkning, våldtäkt, sexuellt utnyttjande/tvång och överträdelse av kontaktförbud. Konsekvenser Den som utsätts för våld i sin relation utvecklar ofta både fysisk och psykisk ohälsa. Våldet genomsyrar den utsattas liv. Det kan påverka arbetsförmågan och medför ofta flera och längre sjukfrånvarotillfällen. Exempel på fysiska skador kan vara: blåmärken, frakturer, stickmärken, skärsår, strypmärken, brännskador och bortslitet hår. Andra symtom eller sena effekter kan vara: kronisk smärta och psykosomatiska symtom psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, självmordsbenägenhet, ätstörningar och missbruk. Den ständiga stress som en våldsutsatt lever med kan förvärra andra sjukdomar. Våldet kan exempelvis leda till dålig kontroll av diabetes eller annan sjukdom som kräver medicinering. Sena effekter kan vara svårare att upptäcka än de akuta. Att våldet tar sig uttryck i andra kroppsliga symtom är känt. För en utsatt är dock kopplingen mellan våldet och ohälsan inte alltid uppenbar. 3
Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Att upptäcka våld i nära relation Som chef kan du upptäcka anställda som är eller har varit utsatta om du tar dig tid att fråga och lyssna. Skam, skuld och rädsla gör att den som är utsatt ofta försöker dölja vad som försiggår. Ansvaret vilar därför på dig som arbetsgivare, att respektfullt ställa frågor om personens hälsa, livssituation och arbetssituation som kan hjälpa till att bryta eventuell våldsspiral och förhindra långvarigt lidande. Reagera tidigt på signaler! Om signaler på ohälsa uppmärksammas tidigt och rehabiliteringsåtgärder vidtas tidigt blir behovet av åtgärder mindre och möjligheterna att lyckas större. Som chef har du ansvar för dina anställdas arbetsmiljö och hälsa, d.v.s. att reagera, agera och åtgärda det som påverkar i negativ riktning. Enligt Arbetsmiljölagen kan det vara svårt att se bakom olika signaler till ohälsa, det är därför viktigt att förstå att det du ser är inte det egentliga problemet. Signaler kan alltså vara tecken på en mängd olika tillstånd som t.ex. stress, vantrivsel, utmattning, oupptäckt sjukdom, kronisk sjukdom, missbruk eller våldsutsatthet. Det är inte ditt ansvar som chef att diagnostisera, utan att reagera och agera utifrån de signaler du uppmärksammar. Diagnos ska göras av specialist vid vårdcentral eller företagshälsovård. Däremot är det ditt ansvar att efter diagnostisering påbörja/genomföra en rehabiliteringsutredning. Exempel på signaler som ska uppmärksammas och behandlas utifrån stadens systematiska arbetsmiljöarbete och rehabiliteringsprocess: upprepad korttidsfrånvaro sömnproblem växlande humör nedstämdhet koncentrationssvårigheter missnöje kraftlöshet långtidssjukskrivning Specifika signaler som kan stärka misstanke om våldsutsatthet, som ska uppmärksammas och behandlas utifrån stadens systematiska arbetsmiljöarbete och rehabiliteringsprocess: svårigheter att ändra schema eller byta pass isolerar sig - svårigheter att delta i aktiviteter utöver arbetstid partnern hämtar och lämnar alltid vid arbetet tät telefonkontakt med partnern under arbetspasset stort ansvar för hem, partner och barn, etc. 4
vid våld i den anställdas nära relation Borås Stad - det finns hjälp att få Så agerar du vid misstanke eller kännedom om våld i nära relation Våga fråga Vid misstanke om ohälsa och våld bör du ta upp frågan i ett enskilt samtal. En förutsättning för ett gott bemötande är förståelse för våldets kännetecken, rädslor och följder. Det är viktigt att personen upplever ditt stöd. Var noga med att betona att du frågar av omtanke utifrån ditt chefsansvar och arbetsmiljöansvar. Förbered dig på att ta emot det svar du får, och att hantera det stöd och omhändertagande som kan vara aktuellt. Förbered dig också gärna genom att skriva ned händelser som du uppfattat. Via en rehabiliteringsutredning finns alla möjligheter för dig som chef att fråga om hälsa, hemförhållanden och relationer på ett naturligt sätt. Visa att du bryr dig och ser att hen har det svårt. Boka ett samtal under arbetstid och hitta en lugn plats där ni kan samtala på ett respektfullt sätt. Lyssna på och bekräfta hen som en individ ifrågasätt inte berättelsen. Fortsätt räkna med den anställde, även om hen drar sig undan aktiviteter utanför arbetstid. Ge stöd och uppmuntra hen att ta nödvändiga stödkontakter. Bestäm tid för uppföljande möte. Fortsätt följa upp och stödja så att hen vågar gå vidare i processen. Var tydlig med att du finns kvar även om relationen med förövaren består. Dokumentera När anställda utsätts för något skadligt eller riskabelt bör du som chef dokumentera vad du ser, hör och upplever. Dock är det viktigt med sekretess. Dina anteckningar är arbetsmaterial och ska förvaras där endast du har tillgång till dem. Följande frågor kan vara användbara både i samtal och dokumentation: Trivs du på jobbet? (t.ex. utifrån att hen sällan deltar vid gemensamma aktiviteter) Hur fungerar det med arbetstider och schemaläggning utifrån din hemsituation? Får du ta stort ansvar för hus, hem, partner och/eller barn? Fråga alltid om hen har barn. Vid misstanke om att barn far illa ska du överväga kontakt med IFO Barn- och familj. Barn har rätt till stöd och skydd. Har någon behandlat dig illa, psykiskt eller fysiskt, hemma eller på arbetet? Har du blivit knuffad, hotad eller slagen någon gång? Finns det något jag kan göra för dig som arbetsgivare? 5
Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Om situationen är akut Ta hand om utsatt person och fråga rakt på sak om hen blivit slagen, knuffad, sparkad och så vidare. Vidta därefter åtgärder beroende på situationen. Som chef kan du få råd och stöd av Utväg Södra Älvsborg eller av personalfunktionen. För förteckning över stöd till den som är utsatt, se sid. 7. Processen kring den som är våldsutsatt När någon utsätts för våld i en nära relation startar ett omhändertagande, där flera myndigheter och verksamheter kan vara aktuella. Som chef är din roll att råda och stötta samt att ta nödvändiga kontakter och följa upp hur stödet fortlöper. Medicinskt och psykosocialt omhändertagande Hälso- och sjukvården har ansvar för att våldsutsatt tas om hand medicinskt och psykosocialt. Den som utsatts för våld eller andra övergrepp ska läkarundersökas. Fysisk och psykisk skada ska bedömas, liksom behovet av behandling. Det är också viktigt att skadorna dokumenteras och att samtal erbjuds. Det kan ske genom Utväg, som har stöd och behandling för både kvinnor och män som blivit utsatta för våld i nära relation, och för dem som har ett vålds- och aggressionsproblem. De erbjuder också föräldrastöd och stöd till barn och ungdomar som upplevt familjevåld. Samtalen sker individuellt eller i grupp. Utväg kräver inget bistånd från någon myndighet. De för inga journaler och har tystnadsplikt. Man kan söka själv och det kostar ingenting. Kvinnojouren erbjuder krisbearbetning till kvinnor och män som utsatts för våld från närstående. De kan ge råd och praktisk hjälp. De har också ett skyddat boende där kvinnor kan bo en tid, och två externa lägenheter där män kan bo. Polisanmälan och stöd vid rättsprocessen Motivera och uppmuntra till polisanmälan. Förmedla stöd i rättsprocessen. Stödet kan komma från dig som chef, eller någon annan. Exempelvis kan Brottsofferjouren (BOJ) lokalt ge stöd i en rättsprocess. De förmedlar bland annat vittnesstöd och kan vara en hjälp i kontakten med myndigheter. Polisen har ett visst ansvar för brottsofferstöd och en brottsoffersamordnare som kan hjälpa till med personskydd i vissa fall. 6
vid våld i den anställdas nära relation Borås Stad - det finns hjälp att få Viktiga telefonnummer och kontakter Utväg Södra Älvsborg verksamhetsledare Gull-Maj Larsson 033-10 35 93, 0706-20 35 23 gull-maj.larsson@vgregion.se samordnare för barn Britt Fredriksson 033-10 35 94, 0706-16 42 46 samordnare för kvinnor Ann Yngve 033-10 35 96, 0733-20 35 99 ann.yngve@vgregion.se samordnare för män Mikael Persson 033-10 36 01, 0738-10 36 01 mikael.p.persson@vgregion.se besöksadress Österlånggatan 64 www.utvag.com Kvinnojouren Borås telefon 033-41 02 15 telefax 033-41 22 85 Övriga tider kontakta polisen eller Sociala jouren via 112 Polisen telefon 114 14, 112 www.polisen.se besöksadress Sandgärdsgatan 15 Kort informationsfilm från Polisen: http://www.youtube.com/ watch?v=nqnq5kag1-i&sns=em Hälso- och sjukvården Vid mer omfattande skador efter misshandel, sök akutmottagningen, Södra Älvsborgs sjukhus, för sjukvård och dokumentation. telefon Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) växel: 033-616 10 00 Vid lindrigare skador som ska dokumenteras, eller annan mindre akut ohälsa, sök listad vårdcentral. Vid osäkerhet, kontakta sjukvårdsupplysningen. telefon Sjukvårdsupplysningen: 1177 Socialtjänst IFO barn och familj Vid oro för att barn eller ungdom far illa. Kontakta i första hand IFO Barnoch familj i den stadsdel där barnet står skriven. Samtliga enheter nås via Borås Stads växel, 033-35 70 00 IFO Vuxen/Socialpsykiatri Vid missbruk och beroende, eller omfattande psykisk ohälsa hos vuxna. Nås via Borås Stads växel, 033-35 70 00 försörjningsenheten Vid ansökan om försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd. Nås via Borås Stads växel, 033-35 70 00 brottsofferjouren (BOJ) BOJ Sjuhärad Brottsofferjourernas riksförbund 033-10 11 05 0200-212 019 Andra kontakter som kan vara aktuella kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon, öppen dygnet runt: 020-50 50 50 terrafem - jourtelefon En rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst: 020-52 10 10 Erbjuder råd och stöd på 44 språk. riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) brottsofferjour 020-34 13 16 boj@rfsl.se HOPP- riksorganisationen mot sexuella övergrepp www.hopp.org info@hopp.org, 0763-923 298 länsstyrelsen östergötlands websida om hedersrelaterat våld och förtryck http://projektwebbar.lansstyrelsen. se/hedersfortryck/sv/pages/ default.aspx västsvensk portal om våld i nära relationer för yrkesverksamma och utsatta www.valdinararelationer.se nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) Ett nationellt resurs- och kunskapscentrum. www.nck.uu.se ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige www.roks.se SKR, Sveriges Kvinnojourers riksförbund www.kvinnojouren.se män för jämställdhet www.mfj.se rikskriscentrum Riksorganisation vars medlemsorganisationer arbetar med män i kris www. rikskriscentrum.se och mäns våld mot kvinnor previa www.previa.se Företagshälsovård 033-17 52 50 7
stadskansliet tfn 033-35 70 00 e-post boras.stad@boras.se webbplats boras.se Produktion och formgivning: Kommuntryckeriet, nov 2014 Foto: Bildarkivet.se