Instruktion angående bisysslor för anställda vid Malmö högskola Inledning Från och med den 1 januari 2002 gäller nya regler i lagen om offentlig anställning (LOA) beträffande förtroendeskadliga bisysslor. Det som är nytt är att kontrollsystemet för denna typ av bisysslor skärps, förtydligas och görs mer öppet. Bland annat stadgas en skyldighet för arbetsgivaren att informera arbetstagaren om vad som är otillåtet. Arbetsgivaren ska också besluta om att en arbetstagare som har eller avser att åta sig en förtroendeskadlig bisyssla ska upphöra med eller inte åta sig bisysslan. Vidare föreskrivs en skyldighet för arbetstagaren att på begäran lämna arbetsgivaren uppgifter om sina bisysslor. Malmö högskola har tidigare skriftligt informerat om de regler som rör bisysslor för anställda vid högskolan. Eftersom regelverket nu har stramats upp finns det anledning att lämna ny allmän information till de anställda vid högskolan. Denna information kommer även att finnas tillgänglig och fortlöpande hållas aktuell på högskolans hemsida. Bisysslornas omfattning och inriktning för högskoleanställda är föremål för ett ständigt intresse från massmedia och omvärlden i övrigt. Därför är det nödvändigt att de anställda vid högskolan skaffar sig en grundläggande kunskap i frågan för att underlätta de ibland svåra ställningstaganden som den enskilde och högskolan måste göra i anslutning till dessa frågor. Vissa utgångspunkter Allt arbete som en anställd vid högskolan utför åt högskolan sker inom ramen för hans/hennes anställning. Ersättning sker i form av lön eller övertidsersättning. Att ta ut lön för reguljärt arbete i form av konsultarvode till eget företag är inte tillåtet. Undervisning inom högskolan bedrivs av personal som är anställda för detta uppdrag och endast i undantagsfall via juridiska personer, se särskilt beslut. Tillstånd krävs i varje enskilt fall för att anlita juridiska personer. Sådant tillstånd meddelas av högskolan endast i de fall när det inte är möjligt att anlita erforderlig personal på annat sätt. Regler Malmö högskolas bestämmelser och föreskrifter angående bisysslor grundar sig på lagen (1994:260) om offentlig anställning, förvaltningslagen (1986:223), högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1998:1003) samt Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA). Allmänna råd om bisysslor återfinns i Arbetsgivarverkets cirkulär 2002:A8.
Begreppet bisyssla Med bisyssla avses i detta sammanhang varje anställning, uppdrag eller engagemang som en anställd vid högskolan fullgör hos annan arbets- eller uppdragsgivare eller i egen regi. Bisyssla är oftast avlönad eller förenad med någon annan form av förmån än lön, tex styrelsearvode, aktieutdelning etc, men den kan också vara helt ideell. Det bör understrykas att oavsett hur omfattande en anställds bisysslor än är kan detta inte innebära någon som helst nedsättning i dennes totala årsarbetstid. Arbetstagares rätt till bisyssla Som huvudregel gäller att statligt anställda fritt förfogar över sin fritid, och att den enskilde själv avgör hur han eller hon vill använda denna. Bisysslor som normalt är tillåtna är: 1. statliga och kommunala uppdrag, 2. politiska eller andra ideella förtroendeuppdrag, 3. fackliga förtroendeuppdrag, 4. uppdrag inom vetenskapliga sammanslutningar, 5. förtroendeuppdrag inom ideella föreningar och sammanslutningar utan samband med anställningen (tex idrotts- eller bostadsrättsförening), 6. tillfällig medverkan i press, radio och TV, 7. arbeten av enklare slag (tex korrekturläsning). Begränsningar i rätten till bisyssla Det finns begränsningar föreskrivna för tre slag av bisysslor nämligen förtroendeskadliga bisysslor, arbetshindrande bisysslor och konkurrensbisysslor. Förtroendeskadliga bisysslor Anställda i offentlig verksamhet lyder i vissa frågor under särskilda regler som har sitt upphov i allmänhetens berättigade krav på förtroende för den offentliga verksamheten. I regeringsformen (RF) stadgas bland annat att den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap 9 RF). Vidare följer av 11 förvaltningslagen att den som handlägger ett ärende är jävig om det finns någon omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till objektiviteten i handläggningen av ärendet. Av 7 lagen om offentlig anställning (LOA) framgår att det finns ett förbud för arbetstagare att ha bisysslor som kan rubba förtroendet för hennes eller hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller skada myndighetens anseende, s k förtroendeskadlig bisyssla. Den anställde vid högskolan är därmed förhindrad att åta sig bisyssla redan om det medför risk för att jäv uppkommer. Jäv behöver inte konstateras. Det räcker att risk för jäv finns i det enskilda fallet. Av detta följer exempelvis att en lärare inte kan åta sig undervisning åt en annan utbildningsanordnare, t ex studieförbund, om det finns risk för att läraren kan komma att examinera de studerande vid högskolan såvitt avser samma utbildning.
Det är inte tillåtet för en arbetstagare vid högskolan att som bisyssla utöva en verksamhet på sådant sätt att det ger intryck av att högskolan medverkar i verksamheten, auktoriserar verksamheten eller på annat sätt garanterar innehållet i densamma. Högskolans sigill, logotyp eller annat kännetecken för högskolan får inte användas i samband med någon verksamhet, som utförs som bisyssla av en anställd vid högskolan. En arbetstagare får heller inte medverka i reklam och marknadsföring av ett visst läromedel på ett sådant sätt att det kan uppfattas som att högskolan står bakom läromedlet eller rekommenderar detta. Marknadsföring av bisysslor via hemsidor på högskolans datanät är inte heller tillåten. Exempel: En lärare får inte medverka i reklam och marknadsföring av ett visst läromedel på ett sådant sätt att det kan uppfattas som om högskolan står bakom läromedlet eller rekommenderar detta. Ett annat exempel är när en lärare på uppdrag av en organisation eller ett politiskt parti lägger fram en forskningsrapport. Också i detta fall måste det klart framgå, att läraren ensam svarar för innehållet i rapporten och att högskolan inte har något med saken att göra. Högskolans bedömningar sker normalt utifrån risken för förtroendeskada i det enskilda fallet samt med hänsyn tagen till bisysslans omfattning. Frågan om graden av förtroendeskada kan också påverkas av det antal personer inom ett område/motsvarande som gemensamt har ett visst slag av bisyssleengagemang. När fråga om förtroendeskadlig bisyssla aktualiseras ska högskolan i varje enskilt fall göra en samlad bedömning av de omständigheter som kan ha betydelse för att bevara allmänhetens förtroende till opartiskheten, dvs bedöma hur stor risken är i det aktuella fallet och vilken riskgrad som kan vara försvarlig. Såväl högskolans som den enskilde arbetstagarens uppgifter ska vägas in. Risken för förtroendeskada ökar i situationer när den berörde arbetstagaren har typiskt myndighetsutövande funktioner, förvaltar allmän egendom, har befattning med upphandlingsfrågor eller utövar tillsyn över offentlig verksamhet. Här följer som exempel några officiella ställningstaganden i fråga om förtroendeskada som kan tjäna till viss vägledning. Regeringen har tagit ställning till frågan om förtroendeskada i samband med bisyssla för en professor och en förste forskningsingenjör vid en teknisk högskola. Professorn X var prefekt för den berörda institutionen inom vilken även förste forskningsingenjören Y arbetade. X och Y ägde vardera en tredjedel av aktierna i bolaget B och var dessutom båda ledamöter i samma bolags styrelse. Bolaget B ägde hälften av aktierna i ett annat bolag A, i vars styrelse professorn X ingick som ledamot. A- och B-bolagen bedrev båda ekonomisk verksamhet inom institutionens verksamhetsområde. Institutionen hade i väsentlig omfattning bedrivit uppdragsverksamhet för A- och B- bolagens räkning. Enligt regeringens uppfattning var X:s och Y:s engagemang i bolagen inte förenliga med LOA. Otillåten bisyssla konstaterades vara för handen. Vid ett universitet bedrevs inom en institution forskning rörande ventilation. Försöksledaren Z var en av de projektansvariga för denna forskning. Z ägde dessutom hälften av aktierna i ett bolag som tillverkade och försålde ventilationsdelar. Andra företag i ventilationsbranschen hade ifrågasatt institutionens objektivitet och integritet. Såväl universitetsstyrelsen som regeringen ansåg att Z:s verksamhet hos bolaget var förtroendeskadlig och därför otillåten. Ett forskningsinstitut hade till uppgift att främja viss forskning och utveckling samt bedriva mät- och registreringsverksamhet. Vid institutet arbetade forskningsingenjören Q bl a som teknisk projektledare. Q hade också en enskild firma som dels arbetade med tillverkning och försäljning av datorer och därtill hörande utrustning, dels konsultverksamhet inom området elektronik och datorteknik. Q utgjorde dessutom ensam styrelse i ett aktiebolag med hustrun som suppleant. Q hade också aktier i ett annat bolag som sedermera sattes i konkurs. Regeringen bedömde med hänsyn till den anknytning som fanns mellan Q:s arbetsuppgifter och den verksamhet han hade vid sidan av sin anställning att Q:s bisysslor var oförenliga med lagen om offentlig anställning och anförde att det för detta ställningstagande inte var nödvändigt att förtroendet faktiskt hade rubbats eller att något särskilt hade inträffat som var ägnat att sätta allmänhetens tilltro på spel.
Justitiekanslern (JK) har anfört kritik mot att en chef för en statlig brevskola tillåtits driva ett eget företag inom samma verksamhetsområde som skolans. Arbetshindrande bisyssla Av 1 kap 14 ALFA framgår följande. En arbetstagare är skyldig att på begäran lämna uppgift till arbetsgivaren om och i vilken omfattning han har en bisyssla. Arbetsgivaren får dock begära en sådan uppgift endast om han anser att det finns anledning till detta med hänsyn till arbetstagarens sätt att utföra sina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisysslan om arbetsgivaren anser att den inverkar hindrande på arbetet (arbetshindrande bisyssla). Förbudet innebär att en bisyssla inte får vara så omfattande eller förlagd till sådan tid att den hindrar den anställde att utföra sitt arbete på högskolan. Den som är anställd vid högskolan har en skyldighet att på anfordran utföra viss mängd övertid. Man kan inte undandra sig en sådan skyldighet genom att hänvisa till bisyssla. Utgångspunkten för bedömning om en bisyssla är arbetshindrande ska vara de krav som normalt ställs på en anställd vid institutionen eller arbetsenheten. En bisyssla får också bedömas vara arbetshindrande om en anställd hänvisar till en bisyssla som skäl för att utebli från sin arbetsplats under viss del av arbetsdagen eller om den anställde avböjer viss arbetsuppgift på arbetsplatsen med hänvisning till en bisyssla. Det är arbetsgivaren, dvs högskolan, som avgör var gränsen för är en arbetshindrande bisyssla går. Konkurrensbisyssla Av 1 kap 15 ALFA framgår följande. Arbetstagare vid myndigheter som bedriver affärseller uppdragsverksamhet får inte ha anställning eller uppdrag hos ett företag inom området för denna verksamhet. Arbetstagaren får inte heller ha del i eller själv eller genom någon annan driva ett sådant företag och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör detta område (konkurrensbisyssla). Det som sägs i första stycket gäller inte om arbetsgivaren medger något annat. Om ett sådant medgivande har lämnats, är arbetstagaren skyldig att på begäran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan. Den som är anställd vid högskolan får inte utan medgivande från arbetsgivaren inneha anställning eller uppdrag hos annan arbetsgivare, uppdragsgivare som bedriver motsvarande verksamhet. Anställd får inte heller själv eller genom annan driva företag inom detta område eller på annat sätt i förvärvssyfte utöva verksamhet på området om denna verksamhet normalt kan och bör bedrivas inom högskolan. En anställd som överväger att som bisyssla utöva en verksamhet, som kan och bör bedrivas inom Malmö högskola, och som önskar samråda med högskolan ska vända sig till högskolans ledning. Om fullständig klarhet inte kan uppnås vid ett muntligt samråd om den tilltänkta bisysslans tillåtlighet ska den anställde få ett skriftligt besked från högskolan. Anställda vid högskolan får inte utan Rektors medgivande konkurrera med den uppdragsverksamhet som högskolan bedriver.
Särskilda regler för lärare För lärare vid högskolan finns ett undantag genom en särskild bestämmelse i 3 kap 7 högskolelagen. Där stadgas att en lärare vid en högskola vid sidan av sin anställning som lärare får ha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde om läraren därigenom inte skadar allmänhetens förtroende för högskolan. En dylik bisyssla, som brukar betecknas som ämnesbunden eller FoU-bisyssla, ska hållas klart åtskild från lärarens arbete inom ramen för anställningen. En lärare kan inte heller låta bisysslor ta sådan tid och engagemang att den ordinarie verksamheten blockeras eller störs. Med FoU-bisysslor avses t ex rådgivning i vetenskapliga frågor och andra konsultuppdrag inom anställningens ämnesområde. Dit hör också verksamhet i egen regi som grundar sig på lärarens uppfinningar inom samma område eller på produkter utvecklade av läraren samt ledamotskap i styrelse för ett bolag, vars verksamhet anknyter till lärarens ämnesområde. Rena undervisningsuppdrag kan normalt inte anses utgöra en FoU-bisyssla. Regeln är positiv på så sätt att den ger lärarna rätt att ha bisysslor inom anställningens ämnesområde på ett sätt som inte medges andra offentligt anställda. Syftet är att på bästa sätt ta tillvara den samhälleliga resurs som finns i den högt kvalificerade och specialiserade kompetensen hos högskolans lärare. Lärarna uppmuntras på detta sätt att vara delaktiga i överföringen av kunskap till samhällets nytta, dvs med aktiviteter bl a inom ramen för den s k tredje uppgiften. Dessutom kan verksamheten inom högskolan förstärkas genom erfarenheterna från den externa verksamheten. FoU-bisysslorna får för att kunna accepteras inte vara förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrerande. Beträffande lärares särskilda anmälningsskyldighet för Fou-bisysslor, se nedan. Arbetstagarens skyldigheter Den 1 januari 2002 infördes i lag en skyldighet för en arbetstagare att på arbetsgivarens begäran lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren ska kunna bedöma arbetstagarens bisysslor ( 7 b LOA). Det fanns tidigare inte någon lagbestämmelse som reglerade skyldigheten för offentliganställda att på begäran lämna arbetsgivaren uppgifter om sina bisysslor. Bestämmelser om en sådan skyldighet finns istället i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Beträffande arbetstagare inom staten, bl.a för de som omfattas av ALFA, gäller dock den begränsningen att arbetsgivaren får begära uppgifter bara om han eller hon anser att det finns anledning till detta med hänsyn till arbetstagarens sätt att utföra sina uppgifter. I högskoleförordningen (4 kap 32 ) finns också en bestämmelse om att en lärare är skyldig att hålla högskolan underrättad om de bisysslor han eller hon har och som har anknytning till anställningens ämnesområde s.k FoU-bisysslor. Uppgiftsskyldigheten enligt 7 b LOA omfattar alla slags bisysslor. Det är dock viktigt för arbetsgivaren att vid utövandet av rätten att begära in uppgifter beakta integritetsaspekterna. Man bör inte begära in fler eller mer detaljerade uppgifter än vad som behövs för att kunna bedöma om det förekommer bisysslor som kan vara oförenliga med anställningen. Ofta kan det räcka att uppgifter i första hand bara begärs in om arten och omfattningen av de bisysslor
som den anställde har. Först om det finns någon särskild anledning till det bör detaljerade uppgifter om bisysslan begäras in från arbetsgivaren. Arbetsgivaren har att vid utövandet av befogenheten att begära in uppgifter beakta det allmänna kravet på saklighet och opartiskhet enligt 1 kap 9 regeringsformen. Även 2 kap 2 regeringsformen måste följas som stadgar att varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Även förhandsgransknings- och efterforskningsförbuden i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen måste respekteras. Arbetsgivarens skyldigheter Enligt den nya regeln i 7 a LOA ska arbetsgivaren på lämpligt sätt informera arbetstagaren om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla förtroendeskadlig. Det förhållande att en arbetsgivare har eller inte har lämnat information påverkar inte i sig bedömningen av om en viss bisyssla är förtroendeskadlig eller inte. Enligt 7 c LOA ska en arbetsgivare besluta att en arbetstagare som har eller avser att åta sig en förtroendeskadlig bisyssla ska upphöra respektive inte åta sig bisysslan. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla en motivering. Det ska fattas så snart som möjligt efter det att myndigheten fått kännedom om de aktuella förhållandena. Om det efter ett påpekande under hand från arbetsgivaren står klart att arbetstagaren upphört med eller inte kommer att åta sig den otillåtna bisyssla, behövs något beslut inte fattas. När arbetstagaren godtar ett underhandsbesked om otillåtligheten av en viss bisyssla, behövs således inte något formellt beslut fattas. Om ett formellt beslut fattas ska arbetstagaren underrättas om beslutet samt få det motiverat. Observera att 7 a och 7 c LOA endast gäller förtroendeskadliga bisysslor. Enligt 4 kap 31 högskoleförordningen ska högskolan informera sina lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är förenliga med 3 kap 7 högskolelagen, dvs vilka bisysslor som inte anses vara tillåtna FoU-bisysslor. Förutom denna allmänna informationsplikt är högskolan skyldig att på begäran av lärare lämna skriftligt besked i en sådan fråga. Påföljder vid otillåten bisyssla Om arbetsgivaren befarar att en arbetstagare utövar en otillåten bisyssla bör frågorna i första hand lösas genom rådgivning och samtal med arbetstagaren. Enligt 7 c LOA ska en arbetsgivare besluta att en arbetstagare, som har eller avser att åta sig en förtroendeskadlig bisyssla, ska upphöra respektive inte åta sig bisysslan. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla en motivering. Om han/hon inte rättar sig efter beslutet kan arbetsgivaren ålägga den anställde disciplinpåföljd, dvs varning eller löneavdrag. Om den anställde inte heller då avstår från sin bisyssla kan han/hon sägas upp eller avskedas från sin tjänst. Vid arbetshindrande bisyssla kan arbetsgivaren ålägga den anställde att upphöra med den aktuella bisysslan. Vid vägran att rätta sig efter arbetsgivarens beslut är sanktionerna desamma som vid förtroendeskadlig bisyssla.
Vid konkurrensbisyssla är den anställde skyldig att upphöra med densamma, så snart den konstaterats om inte arbetsgivaren har gett sitt medgivande till den anställde att utöva bisysslan. Vid vägran att upphöra med en konkurrensbisyssla är sanktionerna desamma som vid förtroendeskadlig bisyssla. Påföljder vid vägran att redovisa av arbetsgivaren begärda uppgifter biträffande bisyssleinnehav Om en arbetstagare vägrar att lämna in uppgifter när det begärs eller lämnar felaktiga eller ofullständiga uppgifter, kan arbetsgivaren ålägga den anställde disciplinpåföljd, dvs varning eller löneavdrag, och i sista hand säga upp eller avskeda den anställde. Lokala föreskrifter avseende bisysslor för anställda vid Malmö högskola Förutom vad som ovan har sagts gäller för anställda vid Malmö högskola följande regler. Anställd med bisyssla får inte i denna verksamhet utnyttja Malmö högskolas resurser i form av administrativ personal, lokaler, kontorsmaskiner, datorer, telefoner, undervisningsmaterial, förbrukningsmaterial, etc. Inte heller får företag eller stiftelser finnas i Malmö högskolas lokaler eller utnyttja dess resurser om inte särskilt avtal tecknats. Allt arbete en anställd utför åt Malmö högskola ska ske i tjänsten, såvida det är fråga om arbetsuppgifter som ligger inom ramen för anställningen. En bisyssla får inte föranleda affärstransaktioner mellan Malmö högskola och en juridisk person i vilken anställd vid Malö högskola är ägare, delägare eller på annat sätt har ett starkt inflytande i. Inte heller får en anställds enskilda firma anlitas för arbetsuppgift inom högskolan. Information Högskolan ska på lämpligt sätt informera sina anställda om vilka bisysslor som inte är förenliga med en anställning vid högskolan. Som framgår av denna instruktion är det inte alltid enkelt att ge generellt hållbara råd. Det är därför viktigt att varje situation bedöms för sig. I samband med att en ny medarbetare anställs vid Malmö högskola ska områdeschefen/motsvarande upplysa den nyanställde om innebörden av gällande föreskrifter och bestämmelser om bisysslor samt informera om att reglerna finns uppdaterade på högskolans hemsida.. Områdeschefen/motsvarande ska regelbundet informera de anställda om deras skyldigheter i samband med utövandet av bisysslor samt om deras möjligheter att få besked från högskolan i dessa frågor. Allmän och aktuell information kommer att finnas tillgänglig på Malmö högskolas hemsida.
Individuell rådgivning samt information för anställda fås i första hand av respektive chef. Man kan också vända sig till Hans Jonsson, jurist vid Gemensamma förvaltningeni (ankn 57140) för att få vägledning. Som sagts ovan är högskolan också skyldig att när en arbetstagare begär det lämna skriftligt besked om en bisyssla enligt högskolans mening är tillåten eller inte. Sådana ärenden avgörs rektor. Anmälan av bisysslor Enligt beslut av förvaltningschefen daterat den 30 november 2010 (Dnr Mahr 12-10/649) ska alla anställda vid högskolan senast den 31 mars varje år via egenrapportering anmäla de bisysslor de innehar. Även de som inte har någon bisyssla ska lämna in redovisning. I denna anmälan behöver den anställde inte redovisa statliga och kommunala uppdrag, politiska, fackliga eller andra ideella förtroendeuppdrag, förtroendeuppdrag inom ideella föreningar och sammanslutningar utan samband med anställning (tex idrotts- och bostadsrättsföreningar), tillfällig medverkan i press, radio och Tv samt arbeten av enklare slag (tex korrekturläsning). Senast den 31 maj samma år ska dekan/motsvarande ha beslutat om bisysslan strider mot gällande regler eller inte. Senast den 15 juni ska området/fakulteten göra en sammanställning av de anställdas bisysslor och rapportera detta till förvaltningschefen. Därvid ska framgå den anställdes namn, bisysslans art och omfattning, samt namn på eventuell juridisk person som han/hon innehar. Vidare ska framgå vilka anställda som inte har fullgjort sin anmälningsplikt. Uppgifterna beträffande bisysslor som inte är att betrakta som FoU-bisyssla enligt 3 kap 7 högskolelagen behöver inte vara särskilt detaljerade. Det räcker med att uppge vilken art av bisysslor som han/hon innehar och vilken omfattning bisysslan har. Först om det finns särskild anledning ska arbetsgivaren begära in kompletterande uppgifter. Beträffande FoU-bisysslor för lärare är redovisningsskyldigheten mer omfattande. Redovisningen ska innehålla bisysslans art, vem som är uppdragsgivare/arbetstagare, bisysslans omfattning samt bisysslans varaktighet. Om bisysslan avser verksamhet i eget eller närståendes företag ska detta särskilt anges. Vidare ska i sådant fall anges omfattningen av det egna ägandet samt vilka ledningsfunktioner läraren i fråga utövar. Beträffande lärares FoU-bisysslor ska anmälan av nya bisysslor fortlöpande egenrapporteras till dekan/motsvarande. Denne ska göra en bedömning av om bisysslan strider mot gällande regler eller inte.