Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 1 ALLMÄNT Byggnadsbestämmelse- och anvisningssamlingens del C1.2.3 innehåller planeringsanvisningar för byggnader för svinhushållning. Allmänna djurskyddskrav för svin ges i JSM:s veterinärs- och livsmedelsavdelnings beslut nr 13/VLA/97. Direktiven baserar sig på praktiska erfarenheter och forskning, vad gäller sambandet mellan djurens hälsa och miljön. Stallklimat, belysning, miljövård och brandsäkerhet för svinhus behandlas noggrannare i BBA C2.. C5 (nr på stadgan nämnd). Bestämmelserna anges med fet stil, liksom hänvisningar till krav som ställs i andra bestämmelser (nr på stadgan nämnd). 2 DJURSTALLAR 2.1 Allmänt Svin- och suggstallets utrymme bestäms av svinplatsernas utrymmeskrav samt transportgångarnas utrymmesbehov. Svin har en kraftig benägenhet att åtskilja liggplats, gödslingsplats och foderplats, vilket speciellt bör beaktas vid planering av lösdrift eller storboxar med ströbädd. Djuren skall ha en torr och ren liggplats samt skall obehindrat och i normal kroppsställning kunna inta foder och vatten. ör varje gris skall reserveras utrymme vid foderränna, därför att de i allmänhet äter samtidigt. Om manuellt eller automatiskt styrd vattentilldelning tillämpas, skall denna ordnas så att alla grisar får vatten enligt behov. Golvet skall ha en jämn men inte hal yta. Inredningen och utrustningen skall utformas så att svinen har synkontakt med andra svin, samt så att de inte bedöms kunna fastna eller i övrigt tillfogas skador. Om platsen där svinen hålls har spaltgolv, skall balkens och springans bredd anpassas i enlighet med djurets ålder, tab. 1. Som liggunderlag för svin används inte spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv. Kontinuerligt buller från ventilation eller annat maskineri får inte överstiga 65 db(a) i djurstall (13/VLA/97). Om svinen hålls ute under sommaren, skall liggplatsen möjligast väl ge skydd mot ofördelaktiga väderleksförhållanden. ör djur som hämtas till gården skall ett karantänutrymme reserveras. Utrymmet skall inte ligga i direkt kontakt med gårdens egentliga djurstall. Karantänen storlek bestäms enligt respektive djurantal. Medelrumshöjden i nytt svinstall bör vara minst 00 mm. ör brand- och smittoriskens skull är en uppdelning av produktionen till separata byggnader att föredra i samband med stordrift som t.ex. sk. multi-site produktion och suggpooler. Man bör undvika breda byggnadskroppar och i stället bygga flera smalare huskroppar som är enklare att konstruera, som har ändamålsenligt ljusinsläpp från fönster, och där effektivare och lättare ventilation uppnås. Även utseendemässigt torde långsmala huskroppar vara till sin fördel gentemot överbreda byggnader med liten taklutning. I sluttande terräng är det också lättare att anpassa smala byggnader, utan större markutfyllnader. 231 Gödsvinstallar Vistelseområdet (liggplats + gödselgång) för ett svin är i medeltal 0,8 m 2. Vid långtrågsutfodring behövs minst 300 mm:s foderränna per fullvuxet gödsvin. Om svinstallet ger utrymme för minst 100 gödsvin, bör där finnas tillräckligt med boxutrymme för sjuka djur. Sjukboxutrymme dimensioneras för högst 5 % av totala svinantalet, dock ej mindre än utrymmet för fem gödsvin. Sådan sjukbox skall klart utmärkas i planritningen. I ströbäddssvinstall bör ströbäddens areal vara ca 1.5 m 2, dock minst 1.3 m 2 per gödsvin. Tabell 1, Riktgivande mått för spaltgolv för svin Djurets ålder, mån Balkens bredd, mm Springans bredd, mm < 2 kk ³ 2 kk 50.. 80 80.. 100 10.. 15 15.. 30 Diametern för hål i galler- och hålskivsgolv är högst mm.
2311-1 Trågutfodringsboxar, gemensam gödselgång 2311-3 Gemensam trågutfodring 2311-4 Golvutfodringsboxar, gemensam gödselgång Tabell 2. Minimiareal för svinplatserna Svinets (gödsvin eller Svinets (gödsvin eller gris i avvänjning) gris i avvänjning) vikt och ålder fri golvyta, Utrymme vid foderränna per svin, kg mån. m² mm < 10 < 1 0.15 100 10... 1.. 2 0. 150...30 1.. 2 0.30 150 30...50 2.. 3 0.40 0 50...85 3.. 5 0.55 300 85...110 5.. 7 0.65 300 > 110 > 6 1.00 300 2311-5 Ströbädd, storbox 2311-2 Trågutfodringsboxar, skild 2(5)
2.3 Suggstallar I suggstallar hör till antalet suggor (Em) i produktion, modersuggor med spädgrisar, sinsuggor, ungsuggor och galt(ar). I suggstallarna bör grisningsoch smågrisarnas gemensamboxars antal utgöra 45...60 % och sinsuggplatserna utgöra 55...65 % av antalet suggor i produktion. Om smågrisarna flyttas från grisningsboxen till avvänjningsbox inom ca 3...7 veckor efter diperioden, bör grisningsboxarnas antal vara...35 % av suggantalet. De växande ungsuggornas utrymmesbehov, liggoch gödselgångsutrymme, är i medeltal 1,2 m 2 per sugga i produktion. En galtbox krävs för varje påbörjat 30-tal suggor i produktion, ifall inte seminering tillämpas. Gyltorna och galtarna skall utöver producerande suggor beaktas vid klarläggande av djurantal utgående från tillgången till eget foder. I grisningsboxen eller -häcken skall finnas tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan för grisningen. Grisningsboxen eller -häcken skall vara sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna och att smågrisarna kan komma i skydd för suggan. (13/VLA/97) I grisningsboxen skall smågrisarna ha en liggplats med helt och torrt golv där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned. Dessutom skall smågrisarna vid behov ha en ändamånsenlig värmeapparat. (13/VLA/97) Suggan bör ges möjlighet att kunna svänga sig obehindrat i grisningsboxen. Grisningsboxen bör ha helt golv som är väl ströat. öre grisningen bör suggan ges lämpligt material att bygga bo av. Om en digivande sugga hålls i en grisningshäck där den inte kan svänga sig, är grisningshäcken för en sugga minst 2400 mm lång och 850 mm bred mätt vid det lägsta längsgående röret och minst 900 mm hög. Bakom häcken bör dessutom finnas minst 300 mm fritt utrymme. Sinsuggor såsom även andra suggor skall hållas fria i liggbås eller strövområde. Uppbindning av suggor godkänds alltså inte. I lösdriftsstall för sinsuggor är ströbäddsarealen ca. 3 m 2, dock minst 2.5 m 2 per sinsugga. Om en sinsugga hålls i en häck där den inte kan svänga sig, är häcken minst 2300 mm lång och minst 600 mm bred när utfodringshon finns på insidan av häcken. Om utfodringshon finns utanför buren, är häcken minst 2100 mm lång och minst 600 mm bred. Avelsgaltens boxareal är minst 6 m 2. Betäckningsboxen är minst 10 m² och den skall ha helt underlag och vara lämpligt torrlagd. Utfodringsbås dit suggorna fritt kan gå för att äta i ostörda bör ha en kipp-grind som är så konstruerad att den inte förorsakar skada för djur i samband med rusning vid utfodringstillfällen. Utfodringsbåsets bredd är minst 500 mm och längden minst 00 mm (inkl. fodertråg). 2.5 Ekosvingårdar I samband med ekologisk svinhushållning dimensioneras svinstallets inne- och uterum enligt Europeiska rådets förordning (EG) 1804/1999 och JSM:s förordning 74/00 om ekologisk husdjursproduktion. Tab. 3 grundar sig på dessa. ör svin skall ordnas möjlighet till utevistelse, minst i utegård eller utvändigt rastområde då väderleken så medger, dock minst från början på maj till slutet på oktober. Ekosvinen skall ha möjlighet till att böka i rastområdet. Inne- och uterummens minimiarealer finns givna i tabell 3. Ekosvinens uterum kan vara täckt, taket får dock inte överstiga 75 % av bottenarealen. Uterummet begränsas med lämpligt stängsel och/eller byggnadens ytterväggar. Ytterväggarnas andel av inhägnaden får vara högst hälften så att området blir möjligast öppet. Tabell 3. Minimikrav på inne - och utevistelseutry m- men för ekosvin [m²] ( JSM/VLA 74/00) Innerum Uterum (utrymme i egentlig användning *) för djuren) Modersuggor med 6.0 per sugga högst 40 dagar gamla grisar Gödsvin Smågrisar 50 kg 85 kg 110 kg >40 dgr gamla, 30 kg 0.6 1.0 1.3 (eller 1.2m²/100 levande vikt kg) 0.4 (eller 1.2m²/100 levande vikt kg) 0.6 0.8 1.0 Sinsugga 2.5 1.9 Galt 6.0 8.0 *) rastområde i anslutning till djurstall, djuren slipper fritt ut. Om uterummet är på annat ställe och djuren inte har fri passage ut och in är minimistorlek på uterummet det samma som innerummets. 0.4 3(5)
2322-1 Grisningsbox, grisning och digivning i uppväxtboxsystem 2323-2 Sinsuggshäck, högst åtta veckor efter grisning 2323-3 Sinsuggor i lösdrift 2322-2 Enhetsbox 2323-4 Sinsuggor i lösdrift, ströbädd 2323-1 Sinsuggsbås, grupp- eller enskildbås 4(5)
2324-1 Ungsuggs-, förädlingsbox 23-1 Galtbox Tabell 4. Minsta boxareal för gyltor Gyltans vikt och ålder, Gyltans fria golvareal, Utr. vid foderränna per kg mån. m 2 gris, mm < 10 0.. 1 0.15 100 10... 1.. 3 0. 150...30 1.. 3 0.30 150 30...50 1.. 3 0.40 0 50...85 > 3 0.55 300 85...110 > 3 0.65 300 > 110 > 3 1.00 300 2326-1 Avvänjningsbox för smågrisar 2 SVINSTALLAR RIKTGIVANDE UTRYMMESREKOMMENDATIONER 23 SVINSTALLAR 231 GÖDSVINSTALLAR - Standardareal - Gödsvinplats (inkl.sjulkplats) - Tillsyns- och soc.utr., tot. 232 SUGGSTALLAR I - Standardareal,ändgångar mm. - Arealkrav per sugga i produktion (inneh. alla åldersgrupper + galt- och sjukplatser - Tillsyns- och soc.utr.,tot. 1.3 13 II - Standardareal - Arealkrav per sugga i produktion: - A. Enhetsboxsystem, grisning och tillväxt i samma box - B. Grisningsbox + avvänjningsboxsystem - Sinsuggs- och galtboxar - Ungsuggsboxar - Tillsyns- och soc.utr.,tot. 7 6 2.2 1.7 5(5)