Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta, Sverige På uppdrag och i samråd med ett flertal sakägare. www.tjust.com/vit/ vit@tjust.com Detta dokument finns på URL www.tjust.com/vit/2012/euvind.pdf European Court of Human Rights Council of Europe 67075 Strasbourg Cedex Kopia: Riksdagens revisorer Naturskyddsföreningen Energimyndigheten Länstyrelsen Kalmar Sakägarna M 422-12 Tjust 2012-03-25 Sid 1 av 23 Ärende EUvind gällande brott mot Artikel 13, Vindkraft invid havsviken Syrsan i Västerviks kommun, ej effektiv handläggning av domstol, tunga sakskäl ignorerade. Jag/vi anhåller om att The Council ålägger Sverige enligt Artikel 13 att effektivt och med god kvalitet behandla ärendet vid minst en domstol. Jag/vi anhåller enligt Artikel 17 om att The Council med prejudicerande syfte värderar (viktar) svensk/nordisk vindkrafts nytta i förhållande till skada/intrång/kostnad enligt Europeiska Landskapskonventionen och MiljöBalkens proportionalitetsprincip. Dessa hett avskydda monster förstör landskap, miljö och ekonomi för människor världen över utan motsvarande nytta. I den processen är svenska miljödomstolar lama ankor och människor saknar därför effektiva medel att värja sig. Jag Lars Cornell klagar dels som medborgare i Västerviks kommun dels ock i egenskap av ombud för att flertal sakägare i mål M 422-12. Tjust i mars 2012 Lars Cornell Artikel 13 Rätt till ett effektivt rättsmedel Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om kränkningen utförts av någon i offentlig ställning. 1 Artikel 17 Förbud mot missbruk av rättigheter Ingenting i denna konvention får tolkas så att det medför en rätt för någon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utföra handling som syftar till att utplåna någon av de fri- och rättigheter som angetts i konventionen eller till att inskränka dem i större utsträckning än vad som där medgetts.
SWE File number / Målnummer... EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Application / Klagomål under Article 34 of the European Convention on Human Rights and Rules 45 and 47 of the Rules of Court. This application is a formal legal document and may affect your rights and obligations. I. The Parties / Parterna A. The Applicant / Klaganden 1. Surname / Efternamn 2. First name / Förnamn Cornell Lars Sex / Kön: man 3. Nationality /Nationalitet 4. Profession / Yrke Svensk Pensionär 5. Date and place of birth: 1936-10-19 Västervik Sweden 6. Permanent address Fiskartorpsholmen, S-59493 Lofta, Sweden Tel.nr +46-493-67074 7. Miljööverdomstolen Stockholm mål M 422-12 B. The High Contracting Party / Den höga fördragsslutande parten Sweden / Sverige II. Statement of the Facts / Redogörelse för fakta Aktiebolaget Eolus vind ab ansöker om tillstånd att få uppföra vindkraftverk invid havsviken Syrsan, Västerviks kommun. Miljö- och byggnadsnämnden i Västervik avslår ansökan. Företaget överklagar till länstyrelsen i Kalmar. Länstyrelsen beviljar ansökan. Sakägare överklagar till miljödomstolen i Växjö, tunga skäl anförs. Domstolen fastställer länstyrelsens beslut utan att pröva framförda sakskäl. Sakägarna överklagar till miljööverdomstolen. Miljööverdomstolen beviljar ej prövning. 2
III. Statement of alleged violation(s) of the Convention and/or Protocols and of relevant arguments Redogörelse för påstådda kränkningar av konventionen och/eller protokollen samt argumenten därför Artikel 13. Miljödomstolen hänvisar till länstyrelsens beslut utan en enda kommentar. Domstolens arbete har ej varit effektivt emedan mycket tungt vägande sakskäl ej behandlats av domstol. Se nedan. Den juridiska prövningen håller så låg kvalitet att den ej kan eller får accepteras. Överklagad Beaktad av omständighet domstol 1 Proportionalitetsprincipen - ändrade förhållanden. Nej 2 Europeiska landskapskonventionen. Nej 3 Fågeldirektivet. Nej 4 Obruten kust. Nej 5 Nagoya-konventionen om biologisk mångfald. - 6 Ekonomisk påverkan på omgivande fastigheter. Nej 7 Ekonomisk påverkan på kommunen o näringsliv. Nej 8 Markägaren / kommunalrådets jävsituation. Nej 9 Domvilla, antalet VKV som beviljats. Nej 10 Stöd i att bevilja tillstånd enl miljöbalkens 1 kap 1 saknas. Nej 11 Stöd i att bevilja tillstånd enl miljöbalkens 2 kap 6 saknas. Nej 12 Nya rön om bullerstörning. Nej 1 Proportionalitetsprincipen - ändrade förhållanden. 2 kap 6 : För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. 2 kap 10 : Om en verksamhet eller åtgärd är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt kan regeringen tillåta denna, även om förutsättningarna är sådana som anges i 9 andra stycket. Detta gäller dock inte om verksamheten eller åtgärden kan befaras försämra det allmänna hälsotillståndet. Beslut enligt första stycket får förenas med villkor för att tillgodose allmänna intressen. Den nordiska elkraftsituationen och regeringsöverenskommelsen är sådan att synnerlig betydelse av vindkraft ej föreligger. Det finns ej behov och det finns andra goda alternativ. Nyttan med vindkraftverk är omtvistad. Omkring år 2007 fanns det en globalt stor oro för att mänskligt utsläpp av koldioxid skulle påverka växthuseffekten så att jorden blev 3-6 grader varmare med påföljd att världshaven skulle svämma över och förorsaka katastrofer. Då kunde vindkraftverk motiveras med att tillgodose allmänna intressen. Nu har åsikterna svängt och få vetenskapsmän anser att jorden inte kommer att bli mer än ca 1 grad varmare om 100 år. Den åsikten delas numera även av flertalet av världens ledande politiker. Sveriges problem är, att Sveriges miljö- och energiministrar tillhör centerpartiet som så låst sig för den sk AGW-alarmistiska hållningen att de svårligen kan byta åsikt utan att tappa ansiktet inför väljarna. Den doktrin som centerpartiet torgför medför en låsning som påverkar hela den svenska situationen. 3
El genererad med vindkraftverk är det näst dyraste av alla alternativ, endast solkraft är dyrare. Man har beräknat att 200-300 miljarder kronor behövs i subventioner för att göra svensk vindkraft lönsam. Det skall ställas mot MB 2 kap 7 : Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Dessa förhållanden var ej kända när de tidiga domarna i vindkraftmål föll. Ny kunskap om vindkraftens obefintliga klimatnytta bör medföra en förändrad viktning enligt proportionalitetsprincipen i miljöbalkens 1 kap 1 och 2 kap 6. Artikel 17: På grund av de politiska konflikter som råder i Sverige i den här frågan just nu kan det vara svårt för svenska miljödomstolar att förhålla sig sakligt vid bedömningar. Klarhet i hur olika omständigheter skall viktas/värderas mot varandra saknas. Det medför godtycke och domslut spretar. Politiker har påpekat bristen, men inget har hänt. Se www.landskapsskydd.se/artikel/vindkraftssafari2. Jag/vi anhåller därför om att The Council skall göra en självständig prövning av dessa nya omständigheter. Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. Som framgår av utredningar i detta dokument saknas särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Vindkraft har mycket stor sådan påverkan i förhållande till den relativt lilla avgivna elenergin. 2 Europeiska landskapskonventionen. Såvitt vi vet har ingen svensk miljödomstol ännu tillämpat teserna i Europeiska Landskapskonventionen. Så ej heller i detta fall. I det förslag till vindbruksplan som borde ha fattats av KommunStyrelsen men som på grund av jäv (se pkt 8) bordlades är området markerat som olämpligt för vindkraft på grund av att det är visuellt känsligt och naturen jungfruelig. Vindkraft står generellt i motsats till Europeiska Landskapskonventionen eftersom vinden är så utspädd att mycket stora ytor förstörs. Vindkraftverk kan aldrig smälta in i naturen, de kommer för alltid att beröva naturen dess skönhet. 3 Fågeldirektivet. Området är Östersjöns förnämsta område för havsörn. Även berguv och andra sällsynta fåglar finns i området och många fågelstråk utnyttjar bergets hang. Fågeldirektivet tillämpat skulle innebära totalförbud för vindkraftverk 4 Obruten kust. Kommunen är ett kustlandskap med djup och rik skärgård. Föreslagen plats för vindkraftverken kränker område som markerats som obruten kust med totalförbud för vindkraftverk. MB 4 kap 2. Se karta samt R5, Medborgarmotion. 5 Nagoya-konventionen om biologisk mångfald. - 4
6 Ekonomisk påverkan på omgivande fastigheter. Eftersom platsen är på ett berg invid en havsvik berörs ett mycket stort område med många fastigheter. Värdet på fastigheterna kan uppskattas till 200 miljoner kr. Med en genomsnittlig värdesänkning av 15% blir kapitalförlusten ca 30 miljoner kr. MB 2 kap 8 : Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Se även MB 32 kap 1. Vid bedömning av ekonomisk skada måste man bedöma den sammanlagda ekonomiska skadan för människorna i bygden, näringslivet och kommunens minskade förmåga att utvecklas. 7 Ekonomisk påverkan på kommunen och näringsliv. När bygden förlorar sina naturvärden och sin jungfueliga karaktär förlorar kommunen förmåga att attrahera människor för bosättning, friluftsliv och därmed relaterat näringsliv. 8 Markägaren / kommunalrådets jävsituation. Markägaren är även kommunalråd. Som ordförande i Kommun-Styrelsen har han vid två tillfällen väckt förslag och beslutat om förhalning av kommunens vindbruksplan. Skälet är uppenbart, kommunalrådet har med sitt handlande försökt förhala antagandet av en vindbruksplan som skulle omöjliggjort uppförande av ifrågavarande vindkraft, tills de redan blivit uppförda. MB 2 kap 6 : Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Bilaga 6 och Ref. www.tjust.com/vit/2012/vvikvind.pdf 9 Domvilla, antalet VKV som beviljats. I länstyrelsens slarvigt skrivna godkännande är det oklart om godkännandet avser 4 VKV i rad eller 5 VKV i grupp. Domvillan kvarstår. 10-11 Miljöbalken. 1 kap 1 Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Domen uppfyller ej lagens bestämmelser. 2 kap 6 För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Platsen är synnerligen olämplig för vindkraft. Vindskraftverken är 150-200 m höga och dominerar helt sin omgivning, dag som natt. Följden blir att de allvarligt skadar landskapet. Sammantaget saknas stöd i miljöbalken att godkänna ifrågavarande vindkraftverk. Ett skäl till att vi upplever att domstolarna håller låg kvalitet är att de använder sig av enkla semaforer i stället för värderingar. 5
12 Nya rön om bullerstörning. Bullerforskarna och Naturvårdsverket är överens om att dagens bullermått inte är anpassade för vindkraft och att det behövs nya mätmetoder. www.bt.se/debatt/skarpta-krav-for-vindkraftsbuller(3196391).gm Jämför en droppande kran om natten. Den har låg bullernivå men kan vara mycket störande. IV. Redogörelse med hänvisning till artikel 35 :1 i konventionen 16. Slutligt inhemskt avgörande Miljödomstolen i Växjö, mål M 4056-10, datum 2011-12-19 Miljööverdomstolen M 422-12, datum 2012-02-16 (prövning beviljades ej) 17. Other decisions / Andra avgöranden No / Nej. 18. Finns eller fanns det någon ytterligare klagomöjlighet eller annat rättsmedel som Ni inte har prövat? No / Nej. V. Statement of the object / Redogörelse för syftet med klagomålet 19. Bergryggen mellan havsviken Syrsan och Loftadalen är så skyddsvärd att det inte uppvägs av den eventuella nyttan med vindkraftverk. Jag/vi anhåller enligt artikel 13 om att The Council ålägger Sverige att effektivt och med god kvalitet behandla M 422-12, var punkt för sig och alla sammantaget ställda mot kommunens vindbruksplan, vid minst en domstol samt utfärda inhibition av Mark- och miljödomstolens beslut M 4056-10. Jag/vi anhåller enligt Artikel 17 om att The Council med prejudicerande syfte viktar svensk/nordisk/europeisk vindkrafts nytta i förhållande till skada/intrång/kostnad enligt Europeiska Landskapskonventionen och MiljöBalkens proportionalitetsprincip. Jag/vi anhåller enligt Artikel 17 om att The Council uppmanar Sveriges Regering, Energimyndighet, länstyrelser och andra myndigheter att ej åberopa jordens klimat som skäl för vindkraft eftersom något sådant samband bevisligen ej existerar, uppmanar Sveriges Regering, Energimyndighet, länstyrelser etc att orden hållbar och förnybar skall användas med stor försiktighet och alltid avse helheten (bränsle + anläggning + reglerkraft) samt likställa förlust av fotosyntes (bioenergi och vindkraft) med utsläpp från förbränning såvida ej annat anges, uppmanar Sveriges Regering, Energimyndighet, länstyrelser och domstolar att vid tillståndsprövning sakligt värdera den eventuella och ifrågasatta nyttan mot de svåra konsekvenser för landskap, miljö, flora, fauna och ekonomi som alltid är förknippat vindkraftetableringar, uppmanar Sveriges Regering, Energimyndighet, länstyrelser och domstolar att ej hantera svensk vindkraft prioriterat eftersom den ej är av synnerlig betydelse samt saknar stöd hos en majoritet av den kunniga allmänheten, uppmana Sverige att nu ta en paus i vindkraftutbyggnaden tills situationen noggrant på sakliga grunder ånyo övervägts eftersom det saknas skäl att forcera vindkraftutbyggnaden, fastställa, att planeringsmålet för vindkraft inte är ett utbyggnadsmål (prop 2008/09:163 sid 45), om planmålet 30 TWh för vindkraft ej kan nås utan oacceptabel påverkan på landskapet och uppoffringar för människors miljö och ekonomi skall det senare ha prioritet (i regeringsöverenskommelsen finns ett andra alternativ varvid förnyelse av ett enda kärnkraftverk motsvarar mer än 2 500 vindkraftverk av normalstorlek), 6
uppmana Sveriges Regering att även upprätta handlingsplan för den händelse en global avkylning, likt lilla istiden, inträffar på grund av att solen nu går in i ny fas (R8, B2). VI. VII. VII. Redogörelse för andra internationella förfaranden 20. Har Ni hänskjutit Era klagomål till något annat internationellt gransknings- eller förlikningsorgan? No / Nej List of documents / Förteckning över bifogade handlingar 21. Referenser, länkar och Bilagor A ANNEX R1 Vår överklagan till miljödomstolen i Växjö. R2 Miljödomstolen Växjö dom M 4056-10. www.tjust.com/vit/2011/dom201112.pdf R3 Överklagande till miljööverdomstolen. www.tjust.com/vit/2012/ok422-12.pdf R4 Miljööverdomstolens beslut M 422-12 (avslår begäran om prövning). R5 Medborgarmotion samt karta. www.tjust.com/vit/2012/syrsan-ok.pdf R6 Energimynd. regleringsbrev. www.tjust.com/vit/2012/regleringsbrev2012.pdf R7 Debatt i Sveriges Riksdag 2012-03-21. www.riksdagen.se/sv/debatter--beslut/debatter-och-beslut-om-forslag/arendedebatter/?did=gz01mju11&doctype=bet#pos=1179 R8 Glöm Global Warming - Mot ny istid. www.theclimatescam.se/2012/03/26/glom-global-warming-hall-langkalsongerna-redo/ B1 Den politiska och juridiska situationen. B2 Den vetenskapliga situationen. B3 Vindkraft. B4 Energimyndigheten. B5 VoF Paneldiskussion i klimatfrågan. B6 Kommunalrådets jäv. Declaration and signature / Förklaring och underskrift I hereby declare that, to the best of my knowledge and belief, the information I have given in the present application form is correct. Jag förklarar härmed att jag efter bästa förmåga och vetskap har lämnat fullständiga och korrekta uppgifter i detta klagoformulär. Tjust, Sweden 2012-03-25 Lars Cornell 7
Detaljerad framställan - Artikel 17 ANNEX Vid tillämpning av MiljöBalken och Europeiska Landskapskonventionen skall omständigheter vägas mot varandra. Då måste man kunna vikta nyttan mot nackdelar samt jämföra med alternativ. Det har visat sig, att varken länstyrelsen i Kalmar, miljödomstolen i Växjö och förmodligen ej heller miljööverdomstolen har tillförlitlig metod för viktning och värdering. Vattenfall har nyligen gjort följande beräkning av koldioxidbelastning: Vattenkraft 4,4 g / kwh Kärnkraft 4,5 g / kwh Vindkraft 13,0 g / kwh Vindkraft har således ingen positiv koldioxid-, miljö- eller klimateffekt. Dess kvalitet och kostnad medför att den inte går att exportera - det finns ingen marknad. Beräknar vi materialåtgång och bränsle ser jämförelsen ut på följande sätt: Kraftslag Anläggning Bränsle Summa Not Kärnkraft 500 kg / GWh 5 kg / GWh 0,5 ton 1) Vindkraft 20 000 kg / GWh 0 kg / GWh 20 ton 2) Not 1: Beräknat på 16 000 GWh per år i 50 år. Kärnbränsleavfallet kan återvinnas till bränsle i Gen4. Not 2: Beräknat på 5 GWh per år i 25 år och anläggningsvikten 2 500 ton. Av vindkraftverken kan ytterst litet material återvinnas I nyare vindkraftverk ingår Rare Earth Elemants. Vid brytning erhålles torium och uran som biprodukter. Mängden, neodym (Ne) är ungefär 200 kg och dysprosium (Dy) ca 30 kg per megawatt. I förhållande till genererad energi är det således stora mängder. MB 2 kap 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Påståendet att vindkraft är ren i förhållande till andra energikällor är således falskt. På länstyrelsen i Kalmar finns Eolus egen kalkyl som ser ut på följande sätt. Kostnader tusen kr Amortering 1 600 Räntor 4.5% 1 152 Arrende 152 Nätavgift 208 Drift 485 Admin 73 Försäkring 42 Summa per år och vkv 3 712 Man kalkylerar med två fall, ett som ger 5100 MWh och ett som ger 4600 MWh per år. Produktionskostnaden blir således mellan 73 öre och 81 öre per kwh. Intäkter har beräknats på elpriset 49 öre/kwh vilket ger i medel 2 377 tkr. Förlusten blir således 1 336 tkr per år och vindverk. Förlusten mildras av elcertifikat som i kalkylen angivits till 26 öre/kwh vilket ger 1 261 tkr i subvention. Inkluderas subventionen blir förlusten 75 tusen kr under tredje året. Förlusten minskar därefter på grund av amorteringarna. Kalkylens elpris 49 öre skall jämföras med det verkliga priset som enligt Svensk Energi i år varit ca 30 öre. Certifikatintäkten 26 öre skall jämföras med genomsnittligt i år ca 18 öre. 8
Att transportera elen till konsument kostar också och mest för vindkraft eftersom den är så utspridd. Till kostnaderna hör även reglerkraft, även där ligger vindkraft i kostnadstoppen. Vissa politiska grupper använder ordet förnybart som en semafor på ett felaktigt sätt. Med stöd i ordet anser de politiska kretsarna att vindkraft, vattenkraft och biokraft är tillåtna eftersom de är förnyelsebara men ej kärnkraft och kolkraft. Inget är absolut förnybart, inte ens solen. Allt finns på en glidande skala och en sådan behövs vid domstolarnas miljöprövning. Så tex är kärnkraft en hållbar energikälla i tusentals år med Gen 4 och miljontals med Gen 5. Ett allvarligt fel i begreppet förnybart består i att ordet inte beaktar helhet och konsekvenser. Inget är absolut förnybart utan allt befiner sig på en glidande skala. Man skall beakta och vikta följande egenskaper: 1 Koldioxid till atmosfären för energikällan. 2 Koldioxid till atmosfären för anläggningen. 3 Minskad fotosyntes på grund av uppodling, avskogning och blottlagda ytor. 4 Återvinningscykel och återvinningsgrad. 5 Alternativ användning av energikällan om denna är en bristprodukt. 6 Behov av reglerkraft. Jag/vi anhåller om att The Council interremistiskt använder följande värderingar till dess en mer genomarbetad viktning införts. Energikälla Vattenkraft Kärnkraft Kolkraft Biokraft Vindkraft Egenskap 1 0 % 1 % 100 % 10 % 0 % Egenskap 2 3 % 4 % 5 % 5 % 14 % Egenskap 3 2 % 2 % 5 % 30 % 5 % Egenskap 4 1 % 2 % 3 % 5 % 30 % Egenskap 5 - - - 10 % - Egenskap 6 0 % 10 % 0 % 20 % 80 % Kraftkällan summa 6 % 19 % > 100 % 80 % > 100 % Not *1 *2 *3 Not 1, Kärnkraft Gen 2 och 3 använder ca 4 % av bränslet. Gen 4 kan använda samma bränsle en gång till med 80% utnyttjande och kort efterförvar. Not 2, Biokraft är en bristvara som konkurrerar med annan användning. Ett normalstort kraftvärmeverk behöver ca två lastbilar flis i timman dvs ca 15 000 lastbilslass om året. Not 3, Vindkraftens egenskaper se bilaga 3. I Regeringens Prop 2008/09:162 punkt 4.4 anges att de svenska utsläppen av växthusgaser skall vara minst 40 % lägre än år 1990 vilket innebär 20 miljoner ton. Svensk el är för närvarande av mycket hög kvalitet. El från vindkraft har mycket lägre kvalitet och kan endast försämra den nuvarande situationen. Det innebär, att vindkraft ej kan åberopas som klimatskäl eller som nationellt intresse vid domstolsprövningar. Endast den elgenererande nyttan finns, men den är starkt reducerad på grund av den höga kostnaden och den dåliga kvaliteten som gör att den inte går att sälja, behov av reglerkraft och att Norden är så välförsett med el att den helt enkelt inte behövs. I Regeringens Klimatuppgörelse finns en balans som består i vindkraft och att förnya de äldsta kärnkraftverken. Om man ersätter det älsta motsvarar det tillskott av kraft motsvarande 2500 normalstora vindkraftverk. Centerpartiet är motståndare till kärnkraft. Övriga, sannolikt inklusive flertalet moderater föredrar kärnkraft. Miljöministern och Energiministern kommer från Centerpartiet. När man ser på deras ageranden bla i form av Regleringsbrev till Energimyndigheten, går det inte att i praktisk tillämpning finna den balans som regeringsöverenskommelsen innebar i prop 2008/09/163. Regleringsbrevet 2011-12-22 N2011/1665/E är utformat så, att man blir 9
tveksam till om Eergimyndigheten har i uppdrag vara allmänhetens källa till sann och pålitlig kunskap eller ett propagandainstrument med syfte att förverkliga centerpartiets politik. Man har med falskhet och okunnighet lyft fram vindkraftens förmenta miljövänlighet. Sagt i Sv. Riksdag Riksdagsmannen Josef Fransson (sd) gjorde sig den 21 mars till talesman för de som numera sannolikt är en majoritet av svenskar och svenska politiker när han i ett tal i Riksdagen tog upp aktuella lokala frågor om vindkraftsproblematiken och vindkraftens miljö- och bullerproblematik, fallande fastighetsvärden och människors problem med att komma till tals med beslutsfattarna i dessa frågor. Man måste se de människor som drabbas av denna politik och att man vill tvinga vindkraftsbolagen att ersätta de som drabbas. Han pekar också på miljöproblematiken med brytning av neodym samt att svensk elproduktion redan är koldioxidfri. Man har med falskhet och okunnighet lyft fram vindkraftens förmenta miljövänlighet. Propositionen är skriven år 2008 som var klimathysterins värsta år. Tillnyktring har skett och numera är det få klimatvetenskapsmän och statschefer som vidhåller den alarmistiska prognosen. Debatter och hearings visar, att det börjar råda god koncensus om att klimatkänsligheten är ca 1 och att inga förstärkande faktorer finns. Regeringens beslutsunderlag är således föråldrat och felaktigt vilket leder till felaktiga beslut i Regering, Riksdag, miljödomstolar, länstyrelser och kommuner. Ett exempel på hur vetenskap om klimatet svängt sedan 2007 blev den hearing som hölls av VoF den 20:e mars med Sveriges tyngsta vetenskapsmän i ämnet. Bilaga 5: Slutsatsen av gårdagens paneldiskussion om klimatfrågan och den globala uppvärmningen blev att klimatfrågan fått en överdriven betydelse och överpolitiserats. Detta leder till irrationella politiska beslut i energi frågan som är mänsklighetens viktigaste. Det sagda har aktualitet i många Europeiska länder. Regeringens prop 2008/09:163 6 - Effektiva energimarknader Regeringens bedömning: Målet för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Målet innebär en strävan mot en väl fungerande marknad med effektivt utnyttjande av resurser och effektiv prisbildning. Vindkraft kan ej hävda sig i konkurrens utan subventioner. Den ger ej heller säker tillgång till el. Näringsdepartementet ger Energimyndigheten i uppdrag att ge Vindkraft oskäliga stöd och frångår således Regeringens prop 2008/09:163. Vindkraft klarar sig inte utan stora subventioner. Vindkraft skadar våra landskap och vår miljö. Vindkraft saknar betydelse för jordens klimat. Vindkraft passar inte in i prop 2008/09:163. Det omfördelar kapital från ofta fattiga hushåll till internationella vindkraftföretag tvärt emot propositionens målsättning, en rättvis och hållbar global utveckling. Svensk vindkraft saknar potens att bidra till de uppsatta målen. Vi går mot ett elöverskott i Sverige och Norden. Marknadsbehov av vindkraft saknas. 10
Bilaga 1 DEN POLITISKA OCH JURIDISKA SITUATIONEN Det var på 1980-talet som medvetandet om koldioxiden som växthusgas började vakna. Jag som skriver detta var den förste i Sverige att på 1980-talet varna för konsekvenserna och föreslå skatt på utsläpp av koldioxid. Sedan dess har jag blivit mer kunnig vilket innebär att jag ändrat uppfattning. Al Gore s film An Inconvenient Truth kom 2006-2007 och skrämde en hel värld. Filmen kritiserades omedelbart för att vara ovederhäftig. Många har påpekat, att syftet med att uppvigla människor mot fossil koldioxid snarast har politiska syften med ett holistiskt världssamfund och begränsa nationernas självbestämmande. I sökandet efter en ny fiende som skulle kunna förena oss [hela mänskligheten] kom vi upp med idén att föroreningar, hotet från global uppvärmning, vattenbrist, svält med mera skulle vara en lämplig metod. Alla dessa faror förorsakas av människan och kan bara övervinnas genom en förändring av attityd och beteende. Den verkliga fienden är mänskligheten själv. / Romklubbens ordförande A King, citat ur hans bok The First Global Revolution I många länder följde panikartade reaktioner och ångest. Vissa politiska grupper passade på att utnyttja situationen med demagogiska metoder och värdeladdade ord för sina särintressen, inte minst i Sverige. Ordet grön energi är ett missledande ord i en situation när bioenergi är en bristvara på vår jord och uppodling och avskogning medför minskad fotosyntes vilket är koldioxiddrivande. Man har som exempel beräknat att om hela Frankrikes yta används för att producera bränsle skulle det ändå inte räcka till de fordon som finns där. Ordet förnyelsebart är vilseledande när de vindkraftsmaskiner som skall utvinna denna energi är de mest materialslukande och miljöförstörande som finns bland alternativen. Bränsle till Gen4 kärnkraft finns i tusen år utan att ny uran behöver brytas och därefter kan tungt väte bli en varaktig källa. Benämningen smutsig koldioxid är att lura sig själv när det egentligen är livets gas förutan inget kan leva. Snarare behövs mer koldioxid i atmosfären så att det växer bättre och för jordens klimat är det försumbart i jämförelse med annan påverkan. Om vi går mot en ny lilla istiden som många tror behövs mer koldioxid i atmosfären. Nämnda ord appellerar till känslan, blir till semaforer och tränger undan skarp tanke. Orden undergräver på så sätt rationella beslut och bör därför ej användas. You can fool some of the people all of the time, and all of the people some of the time, but you can not fool all of the people all of the time. /Abraham Lincoln Miljöröreler misslyckas ofta att förutse storleksförhållanden och följaktligen även konsekvenser. Mycket ligger också i en bred allmänhets uppfattning att det är själva energin som är dyr, det är ju den man betalar för på bensinmacken och hemmets elräkning. Men av energislagen vind, vatten, sol och kärnkraft är kostnaden för själva energikällan obetydlig. Medvetandet om att det är investeringar i anläggningar, drift och infrastruktur som kostar har varit lågt. I det vetenskapliga grälet och politikernas klimatkrig har juridiken kring vindkraft inte hängt med. Hur olika omständigheter som tex förstörda landskap (Europeiska land- För vindkraft väger nackdelar mycket tungt i förhållande till nyttan. 11
skapskonventionen) skall vägas mot den omdiskuterade nyttan finns det inte ens ett prejudikat på med ofta förfärande resultat. Se tex www.landskapsskydd.se/artikel/vindkraftssafari2 Antalet vindkraftsmål har flerfaldigats på mycket kort tid. Man kan förmoda att domstolarna värjer sig genom att inte behandla ärendena eller behandla dem summariskt och slarvigt. Sådan handläggning får inte accepteras. The Council s hjälp är därför efterfrågad. Regeringens prop 2008/09:163 baserades på föreställningen om kommande global uppvärmning på grund av människans utsläpp av koldioxid som kan förhindras med bla vindkraft. Mycket har förändrats sedan 2008, AGV-alarmismen är det få som längre tror på. Vindkraftens förmåga att minska koldioxidutsläpp har visats vara felaktig. Därmed har propositionen ej längre aktualitet. En fossilbränslefri kommun, så lyder en rubrik i kommunens plan Energi och klimatstrategi för Västerviks kommun som fortsätter varav det är rimligt att tänka sig att vindkraft behöver stå för den allra största delen. Det sagda är en paradox som stämmer väl överens med centerpartiets demagogi. Av kommunens energibalans framgår det att användning av fossilt bränsle domineras av bränsle till transporter. Övrigt är försumbart. Det sagda är omöjligt att åstadkomma med vindenergi, likväl finns det inskrivet i kommunens planmål och så är det förmodligen i många kommuner. - Vad för slags bränsle? - Hur mycket, vilka mängder? - Vilken odlingsareal krävs? - Var skall fabrikationen ske? - Hur mycket kommer det att kosta? - Hur kommer motorerna att se ut? - Vem skall tillverka fordonen? - Blir vi ensamma i världen om det här? - Klarar vi av det tekniskt? - Klarar vi av det ekonomiskt? Den stora utmaningen är hur vi skall driva våra fordon med vindkraft. Den som sitter inne med den lösningen har förutsättningar att snabbt bli miljardär. Västerviks kommuns utsläpp av koldioxid är endast 0,00003% av världens. Hur klokt är det att förstöra kommunen med vindkraft för mål som inte kan uppnås? Stora länder som Kina, Indien, Ryssland, USA, Tyskland delar inte vår rädsla och strävan. Även i Polen, Tjeckien, Finland mfl har man politiskt övergivit klimatbubblan. Sverige framstår som efterblivet. Polens miljöminister yttrade nyligen Ett politiskt beslut bör vara möjligt att genomföra, annars blir det en tom fras, förmodligen riktade hon sig till den svenske miljöministern som i internationell jämförelse framstår som okunnig. Det är dags även för en svenska ministrar att inse, att klimatbubblan är död samt dra konsekvenser av den slutsatsen. I vindkraftärenden måste man mot varandra väga vindkraftens eventuella nytta mot en god miljö och ekonomi för kommunen, dess invånare, näringsliv, flora och fauna nu och i framtiden. Det sistnämnda måste ges prioritet i överensstämmelse med Europeiska Landskapskonventionen och miljöbalkens proportionalitetsprincip. Presidentkandidaten Mitt Romney uttryckte vad flertalet av världens statschefer tänker på följande sätt Jag tänker inte använda miljarder dollar till något som jag inte vet resultatet av. Även president Obama har uttalat sig på likartat sätt. Om man översätter Romney s ord till kommunal nivå skulle det kunna uttryckas på följande sätt: Vi i Västerviks kommun tänker inte offra vår goda miljö och människors välfärd för boende och fritid för något som vi inte tror på och som förmodligen inte fungerar så som tänkt. 12
Många statschefer i Europa och världen tänker med säkerhet på samma sätt. Förra året gjorde Kanadas premiärminister en helomvändning. Aldrig tidigare har en kanadensisk politiker ifrågasatt hittills helgonlika beskyddare av miljön i sådant klarspråk, skrev världspressen då. Vad statsminister Reinfeldt tänker vet vi inte. Men han är bunden av energiuppgörelsen med Centerpartiet ytterligare något år och för närvarande ofri att ge uttryck för sin åsikt. Fp och KD har emellertid signalerat att man önskar bryta den nuvarande överenskommelsen. Vindkraft har utvecklats till vår tids baggböleri. Få saker är så hett omdebatterade på såväl lokal som nationell nivå som vindkraften. Markägare och närboende upplever hur de hamnar i underläge gentemot energibolag, kommunpolitiker och tjänstemän. Det finns ett ovanifrånperspektiv. Glesbygdsbor som söker ro i naturen ställs mot beslut tagna i Stockholm. Centralt ställs mot lokalt. *) Uttrycket baggböleri kommer från 1850-talet då småbönder avlurades sin skog på tvivelaktiga grunder, ofta under rus. Lag och domstolar skall vara till den enskildes skydd i överensstämmelse med Europeiska Landskapskonventionen och miljöbalken. I Sverige, förmodligen i högre grad än i andra europeiska länder, utnyttjas emellertid lag och domstol för politiska syften där den enskilde sällan kan göra sin röst hörd. Det här ärendet är av den arten. Vindkraft är EJ ett nationellt intresse. Ingenstans i prop 2008/09:163 eller i Regleringsbrevet till Energimyndigheten står det nämnt att vindkraft är ett nationellt intresse. Trots det hanterar länstyrelser och domstolar vindkraftärenden som om de vore av nationellt intresse. Vindkraft kan vara ett intresse för centerpartiet, men det får inte urarta så att det leder till att Energimyndigheten, länstyrelser och domstolar omvandlas till Centerpartiets språkrör och maktapparat. Man kan med bestämdhet påstå, att det omvända intresset är starkare nämligen att slippa vindkraft för miljöns och ekonomins skull. Man får inte förväxla det ekonomiska intresset många kan ha av att tjäna pengar på vindkraftens subventioner med intresse för själva vindkraften. Varje dag ser vi i pressen rop på hjälp från människor som är förtvivlade, ledsna och arga över vindkraftens framfart. Nedanstående är från veckans tidningsskörd. Kraftverken drivs inte av vind, utan bidrag Pia Tingvall, ordförande i Kindacentern, du har helt fel. Att bryta vårt fossila beroende, vilket då beroende? Vår nuvarande elmix är till 96 procent fossilfri men vindkraft endast 87 procent enligt beräkning som publicerades i Lantbruk & Skogsland häromdagen. Vårt fossilberoende kommer nästan enbart från transportsektorn och hur du menar att det skall kunna ersättas med vindkraft måste du förklara. Skall vi kanske sätta mast och segel på våra sopbilar, skolsjutsar och familjefordon? Inse, Pia Tingvall, att klimatbubblan är död. Endast i vissa fossila politiska kretsar lever den föreställningen fortfarande kvar. Efter paniken 2007 om hur jorden skulle bli 13
glödhet och haven svämma över har förnuftet börjat återvända. Jorden har inte blivit varmare de 15 senaste åren. Havet som höjt sig 2-3 mm per år i 140 år har de senaste åren legat nära noll. Om att jordens klimat förändras är alla ense, så har det alltid varit. Att koldioxid är en växthusgas är alla ense. Att den naturliga påverkan är 0,6-1,0 grader vid en fördubblad koldioxidhalt är alla ense. Vindkraft är det sämsta av alla alternativ: - Det blåser ojämnt mycket så att ett verk dimensionerat för 2 MW endast ger i genomsnitt ca 0,5 MW. Därför blir det stort och dyrt. - De måste placeras 150 m upp i luften. För att det inte skall blåsa omkull behövs det 2000 ton stål och betong i fundamentet, dvs mer än 300 lastbilslass per vindkrafverk. Det är mycket dyrt och miljöbelastande. - Vindens kraft är så utspädd att mycket stora ytor måste tas i anspråk och bli förstörda. Vimmerby Tidning Ni inser inte vad ni förstör Vi hade en stark dröm och vi besökte Sverige så ofta som det var möjligt. Efter att ha sparat pengar i många år, var det till slut möjligt för oss att köpa ett hus i Sverige. Vi reste då en hel del för att hitta ett särskilt vackert område där vi ville att vårt hus skulle ligga. Vad vi letade efter var ett typiskt svenskt landskap: en sjö med vacker utsikt, tystnad, små byar och slutligen naturen med älgar, rådjur, rävar och fåglar. Sverige är landet med många regler som naturskydd, djurskydd, sopsortering, trekammarbrunnar och bygglov. Efter att ha letat länge och noggrant tog vi slutligen ett stort steg och köpte ett hus, ett för oss mycket speciellt hus, vilket uppfyllde alla våra önskningar. Och sedan hände det; i december 2011 besökte vi våra grannar och de berättade för oss att E.ON hade stora planer benämnt Vindkraftprojekt i Gröninge. Vi blev chockade. Till en början visste vi inte att vindkraftverken skulle placeras där vi bor. Vi trodde att det var någon annanstans i Sverige och vi sa till varandra: Titta på vad som hände i Danmark och i Tyskland. Nu ångrar de sig i de länderna att de lät det ske. Sedan förstod vi att detta kommer att ske på vår bakgård, precis där vi bor. Vi trodde att våra grannar skämtade med oss och kunde inte förstå att det var sant. Vi förstår nu att det existerar seriösa planer för att förstöra vårt område. Sverige med sitt vackra landskap gör samma misstag som Tyskland och Danmark en gång i tiden gjorde. Sverige gör till och med ett än större misstag. Tyskland och Danmark använder mindre bra områden för sina vindkraftverk. Sverige å sin sida tvekar inte att använda mycket vackra och intressanta områden för utbyggnaden av vindkraften. Svenska folket vakna, ni inser inte vad ni förstör. Jan van Dijk Betania Brunebo 38 stycken jävla vindkraftverk Mamma och Pappa har fått brev om att dom ska sätta upp 38 stycken vindkraftverk vid mitt barndomshem i Småland, i fall detta händer kommer dom att vara 200 meter höga NYTT REKORD i Sverige. Detta är helt sjukt, hela naturen kommer bli förstörd. Våran underbar småländska natur med våra sjöar och den vackra skogen. Vi kommer höra ljudet av 38 jävla vindkraftverk och se dom från vårt hus. De husen som ligger närmare kommer få skuggor som går fram och tillbaka när solen är framme osv. Alla ridvägarna i skogen kommer bli förstörda också. Vi kommer göra allt som står i våran makt för att stoppa detta. annars måste vi börja leta hus för min familj vill inte bo kvar här om detta händer! Nu är det KRIG 14
DEN VETENSKAPLIGA SITUATIONEN Bilaga 2 Bland världens klimatologer finns det konsensus om - att klimatet förändras, det gör det alltid - växthuseffekten - att koldioxidhalten har fördubblats de senaste 150 åren - att jordens temperatur ökat med ca 0.8 grader under den tiden - att koldioxidens påverkan är ca 1 grad logaritmiskt för varje fördubbling - att man måste skilja mänskligt påverkad uppvärmning från andra orsakssamband FN-organet IPCC fick uppdraget att söka bevis för mänsklig påverkan av klimatet. Får man ett sådant uppdrag kommer man att hitta bevis antingen de finns eller ej. På senare tid har IPCC börjat erkänna att man haft fel. Man kan dela in världens klimatologer i tre grupper: A) AGW-alarmisterna som anser att det finns förstärkande faktorer och att förloppet är linjärt. Jämför: Kalle åker Vasaloppet vid 20 års ålder med en medelhastighet av 9 km/tim. Vid 30 år åker han med 9,5 km/tim och vid 40 år med 10 km/tim. Hans medelhastighet ökade alltså linjärt med 0,5 km/tim per tio år. Om vi gör en förutsägelse skulle Kalle vid 60 år åka med medelhastigheten 11 km/tim och vid 80 år med 12 km/tim. Kalle skulle alltså enligt denna hypotes vara på väg att bli en riktig stålfarfar. AGW-alarmisterna har inte kunnat visa denna förstärkande och linjära faktor. Vetenskapliga mätningar motsäger att den finns. Många påståenden har visat sig vara falsarier. Från att ha varit i majoritet är de AGW-alarmistiska vetenskapsmännen nu sannolikt en mycket liten grupp. Även IPCC ärp å väg att överge den AGWallarmistiska modellen. B) De moderata vetenskapsmännen som anser att en fördubbling av koldioxidhalten från förindustriell tid får en uppvärmningseffekt på ca en grad. C) AGW-skeptiker och klimatrealister som anser att det finns många faktorer som betyder mycket mer än mänsklig påverkan. Den sannolikt starkaste av dessa är solaktiviteten. Förmodligen är vi på väg mot en ny lilla istiden som under medeltiden. (R6) Uppsalaprofessorn Sten Kajser gjorde sig till tolk för många av världens klimatvetenskapsmän när han i en artikel Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten skrev följande (här något förkortat) Utgångspunkten för denna forskning är jordens strålningsbalans, eller med andra ord energibalansen. Det anses att det för närvarande är en liten obalans så att inflödet till jorden är något större än utflödet - skillnaden påstås vara av storleken 1 W per kvadratmeter. Om denna energi skulle användas för att värma haven så skulle det räcka för att höja temperaturen på ytvattnet ner till 10 meters djup en grad. Om den istället skulle användas för att smälta is så skulle den kunna smälta mellan 1 och 2 % av Grönlands inlandsis. En mer rimlig fördelning skulle kanske vara att 10% används för att smälta is, 75% för att värma ytvatten och övriga 15% för att värma djuphavet. Då borde på de 12 år som gått sedan 1998 (medan atmosfären inte blivit märkbart varmare) ytvattnet (ner till ungefär 200 meters djup) ha blivit 0,5 grader varmare, 1% av Grönlands inlandsis skulle ha smält och djuphavet skulle ha blivit 0,04 grader varmare. Dessutom skulle världshaven ha stigit 6 cm. Om mina beräkningar är riktiga så kan jag förstå om ledande klimatforskare (grupp A ovan, min notis) är bekymrade över att de inte kan se vart värmen tagit vägen. Den officiella svenska politiska attityden är fortfarande den AGW-alarmistiska som utgår från att årsmedeltemperaturen beräknas öka med 1,8-2,3 C på 30 års sikt och 3,3-4,7 C på 100 år. Få vetenskapsmän har numera den uppfattningen. 15
Tänk själv: Havet blir surare hör vi ofta. Nej det blir det inte. På sin höjd mindre basiskt. Havet är mättat och när det blir varmare avger det koldioxid. Det är därför temperaturstigningen kommer först och koldioxidhöjningen efteråt. Tänk själv! Alarmisterna säger att koldioxid förorsakar att jorden blir varmare. Men då blir även havet varmare. Då avger vattnet koldioxid. Men då måste det ju vara bra för korallerna och fiskarna och inte tvärt om vad alarmisterna trummar ut. Himalayas glaciärer smälter. Floderna torkar ut. Tänk själv! Blir det litet varmare kanske iskanten hamnar litet högre upp bara. Men NASA s satelliter har inte kunnat upptäcka någon förändring. Var kommer flodernas vatten från? Jo, regn och snö. Säger man att floderna torkar är det detsamma som att säga att det kommer att sluta snöa och regna där. Men så blir det inte. Floderna är faktiskt äldre än bergen. Ökenområdena växer skriker miljöaktivister. Jo, öknarna växer nog på en del ställen. Men det beror på att det blivit fler människor och boskap där. De behöver bioenergi till bränsle, foder och mat. Växterna tål inte trycket och dör. På grund av att människorna behöver bioenergi breder öknarna ut sig. Det minskar fotosyntesen och höjer luftens koldioxidhalt. Paradisöar sjunker i havet ropar några. Det har de alltid gjort. Vulkanen under är tung och sjunker därför långsamt. Men korallerna kan växa fortare än så och bildar sand som av vågorna spolas upp. Inget har ändrats. Ett universitet i USA kartlade de främsta anledningarna till förändrat klimat. Bland de 14 viktigast fanns inte koldioxid nämnt. De senaste 15 åren har det inte blivit varmare trots alla koldioxidutsläpp. Det är bevis för att FN-organet IPCC s klimatmodeller inte fungerar. Enögt fokus på CO2-utsläpp leder till felaktiga politiska beslut. Vi anser att det inte föreligger något egentligt klimathot, i annan bemärkelse än att många samhällen är sårbara för olika naturliga klimatförändringar. skriver en grupp forskare. Det sker nu ett strömhopp av forskare som överger koldioxidhypotesen. I den stora Tyska tidningen Bild skriver en vetenskapsman om Die CO2-Lüge (CO2-lögnen) och så är det runt om i världen. Men det finns personer som är beroende av CO2-larm för att få forskningsbidrag. En ny bok Die kallte sonne (Den kalla solen - varför klimatkatastrofen inte kommer att äga rum) har utgivits. Författaren Fritz Vahrenholt blev skeptisk när han skulle granska en rapport från FN-organet IPCC om förnybar energi och fann hundratals fel. Boken framlägger ytterligare bevis för att vi snarare går mot en ny köldperiod. Roy Spencer är klimatolog anställd vid NASA. Han publicerar regelbundet observationer från satelliter. Följande diagram visar jordens temperatur tom februari 2012. Det framgår tydligt, att de senaste 12-15 åren har det inte blivit varmare. 16
Havet Havets höjning är det främsta skrämselobjektet. På grund av att jorden blir varmare i accelererande takt (vilket är fel - det blir den inte) smälter isarna på Grönland, Nordpolen, Sydpolen och Himalaya vilket får världshavens yta att höjas och lågt liggande länder att svämmas över. Det är den politiska dogmen som av Al Gore mfl planterades så hårt i vissa människor att de därefter blev omottagliga för vetenskapliga fakta. Larmet uttolkas så att jordens ökande värme får isarna att smälta, havet att stiga och många länder att svämma över med drastiska konsekvenser. Därför skall vi förstöra vår bygd och vår ekonomi med vindkraft och bioenergi. Bioenergi är i så fall ännu sämre eftersom det minskar fotosyntesen vilket är mer koldioxiddrivande än vad fossila bränslen är för samma energimängd. Växthuseffekten bör vara starkast några km upp ovanför ekvatorn. Men mätningar kan inte hitta någon sådan sk hot-spot. Maldivernas regering tog på sig dykarkläder och höll regeringsmöte under vattenytan för att ge eftertryck åt sina ekonomiska krav. Då skrev docent Mörner Stockholms universitet, som svarat för just mätningar av havsytan, att de kunde vara lugna. Någon alarmerande höjning kunde inte iakttas. Långt tillbaka i tiden har havsytan åkt upp och ned. För ca 8000 år sedan, vid inlandsisens slut, åkte den upp hela 120 m. Troligen blev Bosporen då översvämmad, Svarta Havet bildades och Noa fick rycka ut för sin Bibliska bedrift. Innan dess strövade både människor och mammutar kring i Doggerland som nu är Nordsjön. Mörner skriver THE GREAT SEA-LEVEL HUBUG. While the IPCC and its boy scouts present wilder and wilder sea level predictions for the near future, the real observational facts demonstrate that sea level has remained virtually stable for the last 40-50 years. och stöder det med vidstående resultat från mätningar. Under de senaste 140 åren har havet stigit med 2 3 mm per år utom de senaste åren. NASAs satellitmätningar visar, hör och häpna, att havsytan sjunker. Det är inte mycket, men ändock ett klart trendbrott. Många tror, att havsytan höjs på grund av att ismassor på Grönland och Sydpolen smälter. Tänk själv! Hur mycket is smälter om temperaturen ändras från -32 till -31? Den viktigaste anledningen att havet skulle stiga är att vattnet blir varmare och då utvidgar det sig. OBS 17
PANELDISKUSSION I KLIMATFRÅGAN VETENSKAP OCH FOLKBILDNING I MISSIONSKYRKAN UPPSALA, 2012-03-20 Bilaga 5 utan växthusgaser. Han slår ett slag för Kungliga Vetenskapsakademins insatser genom de rapporter man tagit fram som innebär att man gör ett officiellt ställningstagande vad gäller kunskapsläget i klimatforskningen. Dessutom diskuterar han och Lennart mycket med C-G om den rena CO2-effekten och förstärknings- resp. försvagningseffekter genom återkopplingar till vattenånga och molnbildning. Intrycket av att man inte har en susning förstärks. Slutsatsen av gårdagens paneldiskussion om klimatfrågan och den globala uppvärmningen blev att klimatfrågan fått en överdriven betydelse och överpolitiserats. Detta leder till irrationella politiska beslut i energifrågan som är mänsklighetens viktigaste. De som var överens om detta var professorerna Lennart Bengtsson, David G. Gee, Sven Kullander och C-G Ribbing, alla med seniorstatus och med den sakliga inställning som gav tillställningen en föredömligt hög och civiliserad akademisk nivå. Lennart som ju är den i detta sällskap som med fog kan kallas klimatforskare, inledde med att berätta om växthuseffektens fundamenta och om hur CO2 står för 60% av de totala mänskliga växthusgasutsläppen mätt i radiativ inverkan. Att uppvärmningen avstannat sedan ca 15 år förklarar Lennart utan omsvep med aerosol-, moln-, djuphavs- och kaoseffekter. Lennarts utläggning ger (förmodligen oavsiktligt) en väldigt tydlig bild av att forskarna är ute på så att säga mycket djupt vatten, dvs man har inte en susning om hur det hela hänger ihop. Variationer i solens inverkan avfärdas eftersom man inte känner till några vettiga mekanismer för detta. Men temperaturen ska upp, frågan är bara hur mycket. David var snabb att berätta det har varit mycket varmare förr i världen. Speciellt behagligt tycks det ha varit för sisådär 8000 år sedan. Den uppvärmning vi nu upplever kom igång för ca 200 år sedan då glaciärernas började dra sig tillbaka och vi är nu snart tillbaka till nivåer som motsvarar den medeltida värmeperioden efter att däremellan ha genomlidit den lilla istiden. David pekar på den dåliga eller helt avsaknade korrelationen mellan temperatur och koldioxidhalt och föreslår en vänta och se strategi för klimatåtgärder. Om det visar sig att CO2 är en betydelsefull drivande klimatfaktor så pumpar vi ner den i marken rätt och slätt! Hål i marken finns det gott om. Sven talar om grunderna för växthuseffekten genom svartkroppstrålning och om hur det hade varit här på jorden utan atmosfär respektive med en atmosfär C-G attackerar Sven och Lennart och pekar på det olämpliga i att KVA gör ett officiellt ställningstagande i en vetenskaplig fråga. Dessutom påpekar C-G att temperaturutvecklingen till stor del betingas av överlagrade periodiska naturliga klimatvariationer på 10, 20 och 60 år och att Lennarts hänvisning till inverkan av kaotiska variationer är överdriven. Men framför allt pekar C-G på det vanliga argumentet, också framfört av Lennart, att beräkningar gjorda med och utan CO2 tillskott visar att bara de med CO2 tillskott kan fås att stämma med den observerade temperatur-utvecklingen. Uppenbart är detta felaktigt Det visar sig att man endast prövat solvariationer och vulkanisk aktivitet som naturliga orsaker till klimatvariationer. Det är välkänt att någon %:s ökning av molnigheten är tillräckligt för att förklara hela ökningen under tidsperioden. Förutom denna sakliga felaktighet är det också ologiskt att påstå att en faktor förklarar någonting för att man inte lyckats finna någon annan förklaring. En livlig frågestund med åhörarna tar vid. Jag lyckas få sista ordet när jag påpekar att kvällens panel borde fundera över hur man bör hantera opinionsbildare som Johan Rockström, som likt moderna domedagspredikanter förvränger verkligheten för att skapa maximal skrämseleffekt på media, politiker och beslutsfattare. Agronomen Rockström är den som av samhället uppfattas som auktoritet och företrädare för klimatforskningen i Sverige. Genom detta samhällsinflytande påverkar han politiker till irrationella och kostsamma misstag. Det kan vara relevant att fråga: Är Johan Rockström vår tids farligaste svensk?. Jag noterar applåder. Stockholmsinitiativet Göran Ahlgren 18
VINDKRAFT Bilaga 3 De alternativ som i Sverige står mot varandra är följande, se även www.vattenfall.se/sv/elens-ursprung.htm?wt.ac=search_success - Vattenkraft är den största el-energikällan med koldioxidutsläpp endast 4.4 g/kwh. - Kärnkraft svarar för nästan hälften av elbehovet med utsläpp 4.5 g/kwh. - Vindkraft har vuxit till att täcka nästan 4 % av elbehovet med utsläpp 13 g/kwh. - Biokraft minskar fotosyntesen och är därför mer koldioxiddrivande än fossil kraft. - Fossil kraft används sparsamt endast i krissituationer. Av uppräknade alternativ är vindkraft det dyraste alternativet. För planeringsmålet erfordras 500 miljarder i investeringar varav 200-300 miljarder i subventioner. Några av skälen till vindkraftens dåliga miljövärden och höga kostnad är: - Det blåser ojämnt mycket så att ett verk dimensionerat för 2 MW endast ger i genomsnitt ca 0,5 MW. Därför blir det stort och dyrt. - De måste placeras 150 m upp i luften. För att det inte skall blåsa omkull behövs 2000 ton stål och betong i fundamentet, dvs mer än 300 lastbilslass per vindkraftverk. Det är mycket dyrt och miljöbelastande. - Vindens kraft är så utspädd att mycket stora ytor berörs och bli förstörda. - Behovet av 2000 ton betong förorsakar ungefär lika mycket koldioxidutsläpp som efter användning måste bilas bort och deponeras. Fundament och vingar som väger 40 ton st kan ej återanvändas. - Nyare vindkraftverk använder permanentmagneter som behöver den sällsynta metallen neodym. Brytningen blir omfattande och sker för närvarande endast i Kina. Vid brytning erhåller man som biprodukt uran och torium. - Vindkraft behöver betydligt mer reglerkraft vilket innebär att vi måste bygga ut vattenkraften. Om så sker behövs ej vindkraften. - Vägar och kraftledningar till verken innebär fysiska ingrepp i miljön. Det minskar fotosyntesen och är således koldioxiddrivande. - Vindkraft efterfrågas ej av Tyskland och Danmark, energi med sådan kvalitet har de själva. Den går således ej att sälja. - Redan vetskapen om att vindkraftverket finns i bygd för hem och fritid skapar hos många olust och ledsnad. Det finns ett motsatsförhållande, vindkraftindustrin vill vidta politiska åtgärder för att höja elpriset. Konsumenterna vill ha lägre elpriser. 19
Timbro svär i miljökyrkan......eller En grön bubbla med svenska hushålspengar, som ett pressmeddelande på Ny Tekniks webbplats upplyste om. Anledningen till rubrikerna är en rapport från Timbro, Svensk vindkraft 215 miljarder senare, där intressanta faktorer om vindkraftssatsningen skärskådas. Rapportens innehåll i korthet: Befintliga resurser klarar såväl vårt elbehov som klimatmålen och vindkraftssatsningen är våldsamt stor. Beroendet av reglerkraft kvarstår och utbyggnaden minskar inte koldioxidutsläppen. Att bygga vindkraft för att till exempel exportera grön el till Tyskland avfärdas med att det i så fall är billigare att investera direkt i Tyskland. Det man behöver på kontinenten är vår fossilfria reglerkraft. Vindkraften som ett billigt kraftslag bemöts med att man inte alltid håller isär vad det kostar att bygga och hur bygget finansieras. Vindkraften är dyr. Teknikutvecklingen kommer förvisso att förbilliga den, men det gäller alla kraftslag varför den ogynnsamma skillnaden till andra kraftslag kommer att kvarstå. Att tillkomsten av mer vindkraft gör elen billigare bemöts med argumentet att det är inte vindkraftens förtjänst utan själva tillskottet av el, oberoende av var ifrån det kommer. Motiven för nya jobb och vindkraft som en framtidsbransch bemöts och avfärdas med liknande resonemang. Och slutklämmen blir att Rapporten rekommenderar att utbyggnadsmålet för vindkraft överges av regeringen och att de aktörer som driver på för mer vindkraft omvärderar sin argumentation. Rapporten har retat vindkraftskramarna Bland vindkraftens förespråkare är upprördheten naturligtvis stor. Av de uppbragta reaktionerna att döma har rapportens författare helt klart trampat på många ömma tår. Reaktionen är förståelig eftersom förespråkarna hittills har haft en form av problemformuleringsinitiativ och kritikerna uppfattats som okunniga i miljö- och samhällsfrågor genom att ifrågasätta vindkraftens välsignelser. Tonfallen, vokabulären och personangreppen på några webbsidor tyder på att vindkraftsförespråkarna inte riktigt vet hur man ska hantera det här frontalangreppet mot deras hegemoni. Rapportens viktigaste budskap är att vindkraftssatsningen, som med 30 TWh till år 2020 kommer att kosta medborgarna 215 miljarder, är den ojämförligt största infrastruktursatsningen i modern tid och ska ifrågasättas. Enligt utredaren behövs inte vindkraften för att nå klimatmålen eller öka andelen förnybar energi och inte heller skapas några nya jobb. I brist på riktigt bra information om vad vindkraftssatsningen egentligen kostar har rapportförfattaren fått lov att göra en grov värdering av avvikande, befintliga siffror och hamnat på 215 miljarder kronor och därmed naturligtvis givit motståndarna en inkörsport till kritik. Vindkraftsanhängarnas bemötanden handlar till största delen om fel i använda siffervärden, men utan att presentera riktigare, och de undviker att beröra huvudfrågan i den kritiska rapporten är det vettigt att lägga ner ett tresiffrigt miljardbelopp på vindkraft när så många inverkande faktorer kan ifrågasättas? Motsvarar enorma infrastruktursatsningar Och hur man än kommer att räkna i olika läger så lär det under alla omständigheter bli ett tresiffrigt miljardbelopp. Rapportförfattaren jämför sedan det väldiga beloppet 215 miljarder, eller vilket det nu kan bli, med andra infrastruktursatsningar såsom: Höghastighetståg 150 miljarder kronor Förbifart Stockholm 30 miljarder Öresundsbron 20 miljarder Botniabanan 15 miljarder Hallands åsen 11 miljarder En vindkraftssatsning på ett par hundra miljarder motsvarar då exempelvis 14 Botniabanor! Eller, om vi gör en egen jämförelse med den s.k. Sydvästlänken mför 7 miljarder, blir det 30 Sydvästlänkar. Rapportförfattaren tar upp fem argument för nybyggnad som enligt honom ofta syns i debatter om vindkraften. Vart och ett av dem granskas och avfärdas, se inledningen ovan. Vindkraftsvännerna genmäler i detaljer, men kommer inte fram till något riktigare belopp som kan motivera den väldiga samhällsekonomiska satsningen. Elbruk anser att det är en utmärkt rapport, den leder till samma slutsats som vårt resonemang utifrån helt andra fakta, nämligen att vi har tillräckligt med produktionskapacitet och att vindkraftssatsningen är onödig. Våra elbesvär handlar förvisso om effekt och energi men ännu mera om insikter i problem och regelverk (se våra krönikor i nr 2 och 3 av årets Elbranschen) som också rapportförfattaren påpekar. Avslutningsvis måste vi därför uppmana läsaren att själv studera rapporten. Den är på 30 lättlästa sidor och kan hämtas på www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175668499.pdf UR: Elbranschen 4/2011 sid 6. 20