Version: 05/05 2009 1
Handlingsprogram för vindkraft 2009-2011... 2 1. Bakgrund... 2 2. Inriktningsmål... 3 3. Aktiviteter och ansvariga... 4 4. Utvidgad Arbetsgrupp från April 2009... 6 5. Viktiga nyckeltal... 7 6. Ekonomiska konsekvenser... 7 7. Organisatoriska konsekvenser... 8 8. Överväganden inför strukturfondsansökan... 9 9. Taktik för att nå inriktningsmålet... 9 10. Storgrundet offshore i korthet... 16 Handlingsprogram för vindkraft 2009-2011 Detta handlingsprogram har utarbetats på uppdrag av kommunstyrelsen av KUS Planeringsoch utvecklingsavdelning, Näringslivsenheten, Söderhamn NÄRA, Barn- och utbildningsförvaltningen samt förvaltningen för lärande och arbete. Handlingsprogrammets syfte är att strukturera och tydliggöra kommunens arbete med att stödja regionens företag så att dessa kan tillgodogöra sig den tillväxtpotential som vindkraften representerar. 1. Bakgrund Söderhamn har tidigare varit en traditionell industrikommun som genomgått en kraftig strukturomvandling under senare år. Från att ha dominerats av stora företag och enheter inom framförallt skogsnäringen ökar nu de mindre och medelstora företagens andel i betydelse, vilket bidrar till ett mer differentierat näringsliv. I Söderhamns kommun pågår ett arbete med att utveckla vindkraftsanläggningar både till havs och på land. I ett projekt med stöd från Boverket leder kommunen ett samarbete mellan fyra kommuner för att utveckla tematiska översiktsplaner för vindkraftsutbyggnad. Dessutom har Energimyndigheten beslutat stödja kommunens projektansökan att utveckla ett centrum för vindkraftssupport för södra Norrland. Vindkraftsatsningen är en del av kommunens strävan att minska koldioxidutsläpp genom att optimera energiproduktion och energianvändning. Vindkraftsatsningen bidrar till att utveckla näringsliv och kompetens men även till förverkligandet av kommunens andra utvecklingsmål. Regeringen har gett landshövdingen uppdraget att tillsammans med Region Gävleborg samordna samhällets insatser för att motverka de negativa följderna av hösten 2008`s snabba konjunkturnedgång. I den rapport som lämnats till regeringen För framtiden i Gävleborg så 2
har fokus legat på flera utvecklingsuppdrag som har bäring på detta handlingsprogram för utveckling av vindkraftssupport. Följande områden prioriteras i rapporten; Utveckla kompetenspaket för att etablera utbildningar inom yrkeshögskola, högskola och gymnasium. För vindkraft fokuserat inom drift och underhåll. Ett regionalt centrum för forskning och utveckling utvecklas och med inriktning mot klimatförhållanden och ny teknik inom vindkraft. Utveckla Infrastruktur som vägar, hamnar och järnvägar för att klara den utbyggnadstakt av vindkraft som planeras. Handlingsprogrammet för vindkraft prioriterar dessa områden samt uppfyllandet av Energimyndighetens nodprojekt som avser Södra Norrlands Utvecklingscentrum för Vindkraftsupport och kompetensutvecklingen av ungdomar inom samma områden. Programmet syfte kan sammanfattas i följande punkter; Utveckla begreppen support och centrum för support i syfte att skapa kompetensfördelar för Söderhamn. Bygga upp ett system för samarbete, infrastruktur, produkt- och kompetensutveckling i kommunen och regionen inriktade mot vindkraftsbranschen. Bygga upp lokala, regionala, nationella och internationella nätverk som kan stödja Söderhamns och regionens ambitioner att leda utvecklingen i Södra Norrland avseende vindkraftens utveckling. Knyta samman vindkraft, förnyelsebar energi och klimatförändringar i en gemensam bredare utvecklingsstrategi för Söderhamns kommun. Unga kommer att involveras i hela vindkraftssatsningen på alla nivåer, så långt det är möjligt. 2. Inriktningsmål Alternativ 1 Senast 2012 ska Södra Norrlands Utvecklingscentrum för Vindkraftssupport ha utvecklats till ett Center of Excellence som tillgodogör sig den tillväxtpotential som vindkraften representerar. Mätmetod Ett Center of Excellence med inriktning mot vindkraftssupport har etablerats. Alternativ 2 Senast 2012 ska Södra Norrlands Utvecklingscentrum för Vindkraftssupport vara etablerat Mätmetod Projektet finns fysiskt och är genomfört i enlighet med ansökan till energimyndigheten. 3
3. Aktiviteter och ansvariga Aktiviteter och ansvariga under 2009-2011 Ansvariga Vårda uppdraget att vara regional motor för vindkraftsutveckling. Under 2009 tillsammans med regionens aktörer söka EU-medel i en omfattande projektansökan med syfte att ytterligare stärka arbetet med utveckling av supportcentret. Utveckla och stödja strategiska nätverk med utgångspunkten att vara en regional motor för vindkraftsutvecklingen och för olika former av partnerskap. Utveckla supportcentret till en mötesplats för vindkraftsaktörer, allmänhet med flera samt se till att det finns tillgång till utvecklingskompetens samt ytor för möten och utställningar. Arbeta för att bli en av energimyndighetens noder genom samverkan med övriga noder. Medverka till att ett årligt evenemang hålls med aktuella seminarier och utställningar med inriktning mot vindkraft och annan förnyelsebar energi. NLE NLE, KUS, Söderhamn NÄRA, Samkraft NLE, LA NLE NLE, Kommunikationsenheten. 4
Möjliggöra/ansvara för projekt som innebär att vindkraft etableras i kommunen snarast möjligt. Stödja nyetablering och företagande som innebär produktion av vindkraftens varor och tjänster. Stödja utbyggnad av vindkraftspark Storgrundet/Finngrundet. Arbeta för att utveckla Ljusne som bas för utbyggnad av både havs och landbaserad vindkraft. Etablera egen vindkraft i Ljusne på kommunal mark via Söderhamn NÄRA. Stödja Samkrafts projekt. Stödja anpassning av infrastruktur som vägar, hamnar järnväg med Ljusne som nod. NLE NLE, KUS, LA NLE, KUS, LA S-NÄRA, Samkraft NLE, KUS, LA KUS, NLE Utveckla ett faktaunderlag och ett tydligt kommunalt ställningstagande som stöder utbyggnad av vindkraft. Utveckla en tematisk översiktsplan och samrådsrutiner som stöder etablering av vindkraft. Utveckla rutiner för handläggning av tillståndsärenden. Utveckla faktaunderlag som vindkartor, höjdkartor, sjökort med mera. Utred behov av infrastrukturåtgärder på vägar, i skogsvägnätet, på järnvägsanläggningar, hamnar med mera med Ljusne som nod. KUS, LA Bygg och miljö KUS, NLE, LA KUS, NLE Involvera unga i den internationella, omfattande och långsiktiga process som etablerandet av vindkraft i Söderhamn innebär. Involvera unga på alla nivåer, så långt det är möjligt. Utveckla Söderhamns vindklubb där aktiviteter kan planeras för att stödja och förbereda deltagande och observerande av kommersiella aktiviteter såväl som myndighetsutövandet inom vindkraftsområdet. Utveckla mentorsfunktioner och UF-funktioner för ungas medverkan och underlätta deras insteg på den nya arbetsmarknaden för förnyelsebar energi. Etablera ett program som möjliggör ungas deltagande i vindkraftsmässor och studiebesök, samt stimulerande utvecklingsmoment. NLE, BUN, KUS, LA NLE NLE, S-NÄRA, BUN NLE, BUN 5
Etablera utbildning på olika nivåer samt skapa arenor för forskning och utveckling som ger kompetens och arbetskraft för vindkraftsetableringens olika steg. Bygga upp vindkraftskunskap på alla utbildningsnivåer. Etablera en gymnasielinje med vindkraftsinriktning. Etablera ett program på yrkeshögskolenivå. Etablera ett program på högskolenivå Utveckla forskning utifrån klimat, teknik och andra förutsättningar med utgångspunkt från Storgrundets och Finngrundets vindkraftsparker. Verka för att det finns tillgång på kompetent arbetskraft. NLE, BUN, LA BUN, LA LA LA LA, NLE, HiG och andra berörda lärosäten LA, NLE Ta tillvara alla de möjligheter som en positiv utveckling av vindkraftsbranschen ger i syfte att skapa arbetstillfällen i kommunen och i regionen. Medverka till att lokala/regionala företag får all nödvändig information för att kunna förbereda sig enskilt, tillsammans eller i helt nya konstellationer för att ta tillvara ny möjligheter. Etablera samverkan med ALMI för att stödja regionens företag att anpassa produktionen mot vindkraft Skapa system för produktutveckling med anknytning till vindkraft NLE NLE, ALMI NLE 4. Utvidgad Arbetsgrupp från April 2009 Ingemar Olofsson, KUS, sammankallande Bengt Åsberg, Näringslivsenheten Erik Löfgren, Näringslivsenheten Kent Lundqvist, Näringslivsenheten Björn Eriksson, Söderhamn Nära AB Monica Granlund, Söderhamn Nära AB Thomas Norgren, Lärande och arbete Tomas Hartikainen, Barn- och utbildningsförvaltningen Jörgen Blomkvist, Region Gävleborg Erik Sunnert, Ekonomienheten 6
5. Viktiga nyckeltal Tillståndsgiven vindkraftseffekt. Antal byggda vindkraftverk. Antal skapade vindkraftsrelaterade arbetstillfällen. Antal nätverk som kommunen deltar i med inriktning mot vindbruk. Antal ungdomar involverade i vindkraftsprojekt Antal elever i vindkraftsrelaterade utbildningar 6. Ekonomiska konsekvenser Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans kostnad finans kostnad inom ram 2008 0 0 0 0 0 0 2009 0 0 5 790 3 940 1 850 950 2010 0 0 4 170 2 610 1 560 960 2011 0 0 3 420 2 210 1 210 1 210 Summa 0 0 13 380 8 760 4 620 3 120 Specifikation av projektet Nedan finns en specifikation av beräknade totalkostnader och beräknad insats för Söderhamn Kommun (se mer för resp delprojekt under avsnitt 9, Taktik för att nå inriktningsmålen): Beräknad totalkostnad Beräknad insats kommunen 2008-2011 Projektledare 2 100 800 Förstudie Strukturfondsansökan 100 100 50 100 Nätverk för växtkraft (se avs 9.1) 240 60 Nätverk för närservice (se avs 9.2) 240 60 Anpassning fastigheten Ljusne (se avs 9.3) 3 000 1 200 Anpassning infrastruktur Ljusne (se avs 9.3) 4 800 1 800 Mötesplats (se avs 9.4) 1 000 250 Utbildning (se avs 9.5) 1 800 300 7
SUMMA 13 380 4 620 Den ekonomiska situationen idag Den kommunala insatsen t o m 2009-03-31 är 1,5 mkr, som finansieras genom medel avsatta för inriktningsmålen. Tillsammans med beslutade bidrag beräknas den totala finansierade budgeten för 2009-2010 till ca 2,3 mkr. Dessa medel ska finansiera projektledare, förstärkning till projektledare samt ansökan för strukturfondmedel. Om inte strukturfondsmedel erhålls enligt nedan kan ytterligare kommunal finansiering tillkomma om 166 kkr enligt beslut Ks 308-09. Framtida behov av kommunal insats Den framtida kommunala insatsen beräknas utifrån ursprungligt förslag uppgå till totalt 4 620 kkr fram till och med 2011. I denna summa ingår beviljad budget om 1 500 kkr. Bedömningen är att det tillkommande finansbehovet (behov av utökad budget) från Söderhamn kommun uppgår till 3 120 kkr för 2009 till 2011, dvs 1 040 kkr/år. Möjlig extern finansiering Den totala finansieringen beräknas ske enligt följande: Söderhamns kommun (se nedan) 4 620 Söderhamn Stuveri och Hamn 900 Högskolan Gävle 300 Strukturfondmedel inkl Reg Gävleborg 6 440 Bidrag Energimyndigheten 1 120 13 380 Möjlig extern finansieringen beräknas därmed uppgå till 8 760 kkr. Av dessa är Bidrag Energimyndigheten godkänd. För strukturfondsmedlen ska ansökan lämnas in i augusti. Söderhamn Stuveri och Hamn och Högskolan Gävle har utlovat stöd i enlighet med beviljad ansökan till Energimyndigheten. 7. Organisatoriska konsekvenser Även om etableringen av vindkraft i kommunen bedöms bli en mycket stor verksamhet, särskilt avseende etableringar offshore, så behöver det inte innebära några stora organisatoriska förändringar, utan handläggningen av vindkraftfrågor kan ske inom ramen för redan etablerade funktioner inom kommunen. Däremot finns delar i handlingsplanen där kommunen behöver tillföras särskild kompetens. Därför förstärks kommunens organisation med ett Vindkontor vid näringslivsenheten och en Vindkraftsamordnartjänst för att tillse att kommunens näringsliv kan utvecklas i riktning mot att få en ledande roll inom vindkraftsområdet. Förstärkningen av organisationen avseende internationella kontakter, nätverksbyggande samt samverkan med olika nationella myndigheter och intresseorganisationer, förutsätts finansierad genom projektansökningar så länge den behövs. En internutbildning avseende vindkraft genomförs vid behov. Handläggning av frågor rörande myndighetsutövning rörande bland annat Plan- och bygglagen och Miljölagstiftning hanteras som tidigare inom ramen för etablerad organisation. 8
8. Överväganden inför strukturfondsansökan Efter en bedömning av det första årets effekter och den mycket omfattande planering för vindkraft som nu sker i länet, bör budgeten ovan kompletteras, eftersom ytterligare insatser med stor sannolikhet kan delfinansieras genom olika stöd till kommunens utveckling, inom de områden som berörs av nya EU-mål för förnyelsebar energi till 2020. Sökta medel och övriga medel som kan sökas omfattar många av de angränsande projekt som berör vindkraften i samhället och dess effekter. Vi bedömer att den strukturfondsansökan som kan lämnas i augusti kan omfatta en betydligt högre ambitionsnivå i genomförandet, omfattande ca 36 Mkr istället för 6,4 Mkr från strukturfonderna. En delfinansiering från kommunen skulle i ett sådant fall fortfarande handla om 35% och därmed omfatta ytterligare ca 12,6 Mkr under åren 2009 2012 / 3,15 Mkr år i tillskott förutom de redan beslutade medlen i bugeten ovan. Av dessa 3,15 Mkr bedöms ca 1/3 komma från närliggande satsningar som kommunen redan beviljat men som även berör de 5 taktikområdena nedan som behandlar vindkraften. 1/3 beräknas komma från möjlig utväxling av andra nämnd medel ex utbildningsbudgeten och näringslivsbudget samt 1/3 komma från kontantinsats från kommunens budgetutrymme. Det innebär en ytterligare kontantinsats från kommunen med ca 1.050 kkr/ år för att genomföra vindkraftssatsningen enligt den högre ambitionsnivån dvs totalt omfattning befintlig + högre nivå blir en kontantinsats från kommunen om 2 090 kkr/ år för åren 2009-2011 (2012). Eftersom skapandet av ett enda arbetstillfälle inom sektorn för arbetsmarknadsstöd kostar ca dubbelt så mycket, så bedömer arbetsgruppen att denna kommunkostnad är en god investering och inte en reell utgift. Mot bakgrund av detta bedömer arbetsgruppen att den högre ambitionsnivån bör övervägas. Om effekterna uteblir på grund av internationella eller nationella politiska beslut, bör programmet omprövas efter 2 år. En dialog med nämnderna om möjliga utväxlingar från EUs strukturfonder till befintliga nämndbudgetar bör ske inom ramen för beslut inom den högre ambitionsnivån för budgetåren 2009-2011 (2012). Remittering sker till berörda nämnder. En investeringsvolym i vindkraft vid Storgrundet och Finngrunden motsvarande 25 30 Miljarder Skr ger kommunen nya ekonomiska möjligheter för utveckling. Varje förvaltning bör undersöka den nytta som dessa stora investeringar kan innebära för den framtida verksamheten. 9. Taktik för att nå inriktningsmålet 1. Etablera ett nätverk för Växtkraft De olika aktörerna på vindkraftmarknaden har både specifika och gemensamma behov. För att identifiera behoven vill vi bilda ett nätverk där alla intressenter kan formulera sina krav på en optimal plattform för vindkraftutbyggnad. Nätverket är essentiellt, dels för att identifiera behov av infrastruktur, support, kompetens, tjänster och produkter som behövs för en utbyggnad av vindkraftsanläggningar, dels för att skapa en bas för innovationer och entreprenörskap. Medlemmarna i nätverket kan informera om vilken form för infrastruktur som är nödvändig, vilken kapacitet som behövs, hur stora hanteringsytor som krävs, och vad 9
det finns för behov av service, support och bemanning i olika faser av utbyggnaden. Vidare kan man också definiera behoven av tjänster, produkter kompetens och utbildning. Montering av vindkraftverk till havs (Lillgrund) Många delar i vindkraftutbyggnadsprojekten har också ett utvecklingsperspektiv som kan tas tillvara i forsknings- och utvecklingsprojekt för att förädlas till affärsidéer och till nya produkter för tillverkningsindustrin. I ett vidare perspektiv kan utvecklingsfrågorna också behandla samband med andra förnyelsebara energislag. En förutsättning för vindkraft är ju att den kan matchas mot annan energi när det är vindstilla. I nätverket kommer följande aktörer att ingå: Kraftproducenter i regionen, WPD, Samkraft Vind AB, ALMI Företagspartner AB, Högskolan i Gävle och Regionförbundet i Kalmar. Aktiviteter: Workshops Nätverket beräknas träffas 8-10 gånger i olika konstellationer under en treårsperiod Finansiär 2008 2009 2010 2011 Totalt Söderhamns kommun 30 000 30 000 Energimyndigheten 60 000 Strukturfonder 60 000 30 000 30 000 240 000 2. Etablera ett nätverk för Närservice I närområdet finns företag med hög flexibilitet, specifik kompetens och stor yrkesskicklighet inom tillverkningssektorn. Här finns också entreprenörer, tjänsteföretag och företag inom servicesektorn som kan möta de behov som uppstår runt vindkraftsprojekt. Ett utvecklingsoch supportcentrum med fokus på vindkraft kan innebära att fler nya jobb skapas både inom tillverknings- och servicesektorn i hela regionen. För att undersöka hur näringslivet kan matcha de behov som skapas av ett centrum för vindkraft vill vi bilda ett nätverk av regionala/lokala företag och entreprenörer. 10
I nätverket kommer företag från följande branscher att ingå: Verkstadsindustri, logistik, transport, sjöfart, miljöteknik, hotell & restaurang, bygg, entreprenad, tjänste & service samt IT. Aktiviteter: Workshops Nätverket beräknas träffas 8-10 gånger i olika konstellationer under en treårsperiod Många komponenter är tunga, otympliga och relativt okomplicerade och kan därför med fördel tillverkas på plats. Finansiär 2008 2009 Söderhamns kommun Energimyndigheten 60 000 Strukturfonder 60 000 2010 2011 Totalt 30 000 30 000 30 000 30 000 240 000 3. Etablera ett Distributions- och Supportcenter i Ljusne Hamn I Sverige finns den i särklass största potentialen för utbyggnad av vindkraft offshore längs Norrlandskusten. Det innebär att hamnanläggningar måste anpassas för att möta de behov som finns på infrastruktur, hamnfaciliteter och hanterings- och tillverkningsytor för en utbyggnad. En strategisk placering av ett distributions- och supportcenter för havsbaserad vindkraft i Ljusne hamn ger möjligheter till kostnadseffektiva investeringar. Här kan man med relativt 11
små medel skapa fysiska förutsättningar genom att anpassa befintliga fastigheter och bygga ut befintlig infrastruktur. I hamnområdet finns möjligheter att skapa en monterings- och utskeppningsplats för torn, nacelle och rotor, ytor för tillverkning av fundament och hantering av ballast, hamn för utskeppning och en vindskyddad pråmhamn. I Ljusne finns också lediga industrifastigheter och andra lokaler som kan användas för tillverkning, support och service med koppling till vindkraftsutbyggnaden. Flygbild över Ljusne hamn Aktörer: Söderhamns kommun, Söderhamns Stuveri & Hamn AB, Nätverket Växtkraft, WPD, Svenska Kraftnät, SJ, Vägverket och lokala entreprenörer. Aktiviteter: Anpassning av fastigheter för Kontor (ledningsfunktioner, projekteringskontor, platskontor, service- och supportkontor) Logistik- och säkerhetscentrum Utbyggnad och anpassning av infrastruktur Monterings- och utskeppningsplats för havsbaserad vindkraft Ytor för tillverkning av fundament och hantering av ballast Hamn för utskeppning och vindskyddad pråmhamn Järnvägar, vägar och kraftledningar Anpassning fastigheter Ljusne Finansiär 2008 2009 2010 2011 Totalt Söderhamns kommun 400 000 400 000 400 000 12
Söderhamns stuveri och hamn AB 100 000 100 000 100 000 Strukturfonder 500 000 500 000 500 000 3 000 000 Anpassning infrastruktur Ljusne Finansiär 2008 2009 2010 2011 Totalt Söderhamns kommun 600 000 600 000 600 000 Söderhamns stuveri och hamn AB 200 000 200 000 200 000 Strukturfonder 800 000 800 000 800 000 4 800 000 4. Etablera en mötesplats I sitt arbete med att skapa ett nationellt nätverk för vindbruk har Energimyndigheten identifierat ett behov av en mötesplats där man kan ta del av samlad och lättillgänglig information. Det finns också en önskan att hitta mötesplatser för möjliga samarbetsparter i vindkraftrelaterade projekt samt en önskan om en mötesplats dit man kan gå och prata vindkraft. För att tillmötesgå dessa behov vill vi skapa en mötesplats för vindkraftsaktörer och vindkraftsintresserade på alla nivåer med kontor, vindkraftscafé och showroom för vindkraft. Aktörer: Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen, Näringslivsenheten, WPD, Samkraft Vind AB, Gävle Dala Energikontor, Högskolan i Gävle och Centrum för flexibelt lärande Aktiviteter: Utformning av mötesplats Kontor Utställningsytor Showroom för vindkraft Vindkraftscafé 13
Finansiär 2008 2009 2010 2011 Totalt Söderhamns kommun 150 000 50 000 50 000 Energimyndigheten 250 000 Strukturfonder 400 000 50 000 50 000 1 000 000 5. Etablera Utbildning Vindkraftsutbyggnad är en komplicerad process som kräver mycket kunskap och specialistkompetens på många skilda områden. Behoven av utbildning finns inom olika fält, konstruktörer och byggnadsarbetare behöver specialkunskap om byggverksamhet på hög höjd, i is och i vatten, tekniker behöver specialistkompetens i vindkraftsrelaterad teknik och politiker och tjänstemän behöver kunskap som underlättar planarbete och tillståndsprocesser. För att möta dessa krav vill vi skapa en plattform för samarbete mellan utbildnings- och forskningsinstitutioner som kan erbjuda kompetensutveckling och utbildning inom områden som är viktiga för vindkraftmarknaden. Aktörer: Staffangymnasiet, Centrum för flexibelt lärande, Högskolan i Gävle, Gävle Dala Energikontor, Högskolan på Gotland, Länsstyrelsen i Halland och Strömsunds kommun. Aktiviteter: Planering och genomförande av utbildningar Kompetensutveckling för tjänstemän och politiker Gymnasieutbildning, KY-utbildningar Seminariedagar för näringslivet, Seminariedagar för allmänheten 14
Finansiär 2008 2009 2010 2011 Totalt Söderhamns kommun 150 000 150 000 Högskolan i Gävle 150 000 150 000 Energimyndigheten 300 000 Strukturfonder 300 000 300 000 300 000 1 800 000 15
10. Storgrundet offshore i korthet Ledningsfunktioner Logistik- och säkerhetscentrum. Projekteringskontor huvudentreprenör. Ytor för information och marknadsföring Kraftverk Platskontor för kraftverksleverantör (torn, nacelle och rotor) Monterings- och utskeppningsplats för torn, nacelle och rotor Service- och supportkontor under garantiskede Fundament Platskontor för entreprenörer för fundament, ballast och bottenpreparering Ytor för tillverkning av fundament Ytor för hantering av ballast Hamn för utskeppning Vindskyddad pråmhamn Tillverkningssektorer som berörs Tung byggnadsindustri och stålverk Mekanisk verkstadsindustri, kvalificerad svetsteknik och montage Hamnar, järnväg, fartyg och kranar för tung logistik Växellådsystem Generatorsystem Elkraftsystem nät- och anslutningsteknik Hydrauliksystem kranar, bromsar, pitch- och yaw-motorer Kolfiberarmerad epoxy teknik Datasystem för drift- och underhållsdata Fältarbete; Drift-, underhåll och service Utbildningssystem 16
17