Riskbedömning och översiktlig åtgärdsutredning för dioxinföroreningar vid f.d. Kålsäters sågverk, Säffle kommun - del av huvudstudie

Kemakta AR 2010-13 Riskbedömning och översiktlig åtgärdsutredning för dioxinföroreningar vid f.d. Kålsäters sågverk, Säffle kommun - del av huvudstudie Karin Jonsson, Gabriella Fanger, Celia Jones och Håkan Yesilova Slutversion 2011-01-31 Box 12655, 112 93 Stockholm Telefon: 08-617 67 00, Telefax: 08-652 16 07, Internet: www.kemakta.se

Sammanfattning Kemakta Konsult har på uppdrag av Säffle kommun genomfört miljötekniska markundersökningar samt en fördjupad riskbedömning och översiktlig åtgärdsutredning för f.d. Kålsäters sågverk, Säffle kommun. Sågverksamhet har bedrivits på området från 1800-talet fram till 1964 och doppning med klorfenoler ska enligt muntliga uppgifter ha förekommit under en period om 15-20 år. Området används i dag som jordbruksmark. Området är beläget intill Lillälven som ligger i Göta älvs huvudavrinningsområde. En tidigare undersökning och en riskklassning av området enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) resulterade i att området bedömdes tillhöra riskklass 1, vilket är den högsta riskklassen. Riskklassificering enligt MIFOmetoden är ett hjälpmedel för myndigheterna för att kunna ge en samlad bedömning av de risker som ett förorenat område ger idag eller i framtiden. Riskklassningen används för att prioritera och fatta beslut om vidare undersökningar, saneringar eller andra åtgärder. Denna rapport utgör en delrapportering inom en så kallad huvudstudie. Innehållet i rapportens olika kapitel följer de anvisningar som ges i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Rapporten inleds med en beskrivning av den tidigare verksamheten vid den f.d. sågen och en beskrivning av den verksamhet som bedrivs idag. En allmän beskrivning ges även av områdets läge och topografi samt grundvatten- och ytvattenförhållanden. Därefter redovisas tidigare och nu genomförda undersökningar samt resultat från dessa och resultat från den fördjupade riskbedömningen. Rapporten innehåller även en översiktlig diskussion om möjliga åtgärder för förorenade områden. Rapporten avslutas med en diskussion om de slutsatser och de behov av ytterligare undersökningar som framkommit under arbetet. Resultaten av undersökningarna visar att jorden i stora delar av området innehåller mycket höga halter av framförallt dioxin som förekom som förorening i klorfenolbaserade doppningsmedel. I vissa delar av området påträffas även klorfenoler. De högsta halterna av dioxin påträffas i slänten ner mot Lillälven och öster om åkern i en trolig f.d. deponi. De högsta halterna påträffas i prov innehållande bark. Halterna är lägre i åkermarken, men fortfarande höga framförallt i det område där odling inte sker i dagsläget, men även i delar av åkern där odling sker i dag. Förorening påträffas även kring det f.d. kemikalieförrådet norr om åkermarken. För att bedöma vilket behov som finns för att reducera de risker som föroreningarna utgör för människor och miljön har platsspecifika riktvärden beräknats. Ett riktvärde anger den föroreningshalt i marken under vilken det inte förväntas några negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser. De platsspecifika riktvärdena för området tar hänsyn till skydd av människors hälsa, markmiljön, grundvattnet samt Lillälven. Ett grundantagande för dessa beräkningar har varit att området även i fortsättningen ska användas som naturmark och där delar av markområdet ska kunna användas som jordbruksmark. En riskbedömning har även genomförts för att bedöma risken med intag av kött från kor som utfodras med växter (spannmål och vall) som odlats på området. Utredningarna visar att markföroreningen vid en långvarig vistelse på området ger en exponering som kan innebära hälsorisker och att föroreningssituationen kommer att begränsa områdets framtida användning som jordbruksmark. Det finns även risk för spridning av föroreningar till grundvatten och Lillälven. Belastningen från området på Lillälven bedöms ske främst via erosion av ytligt material. En uppskattning av områdets belastning av dioxin på Lillälven i dagsläget har 1

uppskattats ligga inom intervallet 27-82 mg TEQ/år (TEQ toxiska ekvivalenter). Läckaget av dioxin bedöms vara i samma storleksordning som den ökning av dioxintransporten i älven på 17-110 mg TEQ/år som beräknats utifrån halter uppströms respektive nedströms området. Det uppskattade läckaget av dioxin från området är mindre än transporten i Lillälven uppströms området som baserat på uppmätta halter i älven beräknats ligga inom intervallet 76-505 mg TEQ/år. Resultaten indikerar således att det även finns andra källor till dioxin uppströms området som bidrar med förorening till Lillälven. Dioxin har påträffats i låga halter i den bergborrade brunn som finns nordväst om området och som försörjer ca 10 fastigheter. Det är dock inte klarlagt om det förorenade området är källan till det dioxin som påträffas i brunnen eller om det kommer från en annan källa. En alternativ förklaring är att brunnen har kontakt med vattnet i Lillälven, en indikation på detta är att halterna i älven och i brunnen är i samma nivå. Användning av vatten från brunnen har beräknats ge en exponering som är lägre än det tolerabla intaget, men förekomst av dioxin i dricksvatten kan ändå vara ett problem eftersom exponering även sker via andra exponeringsvägar. De undersökningar som har genomförts av sediment i Lillälven visar att höga halter av dioxin påträffas i prov som domineras av bark och spån. Platsspecifika riktvärden har även beräknats för sedimenten och analyserade prov visar att dessa överskrids i sedimenten utanför området samt en bit nedströms. Det genomförda arbetet visar att det finns ett behov att genomföra åtgärder inom området för att reducera risken för hälsoeffekter vid vistelse på området, vid konsumtion av grödor odlade på området eller intag av kött som utfodrats med foder som odlats på det förorenade området. En åtgärd motiveras även av behovet att reducera spridningen till Lillälven samt att hindra att spridningen från området resulterar i ökade halter i grundvattnet och den dricksvattenbrunn som finns nära området. Då dioxinexponering från andra källor redan utgör en stor andel av det tolerabla dagliga intaget (TDI) för en människa är det önskvärt att reducera den totala exponeringen för dioxin. Dioxinhalterna som uppmäts i dricksvattenbrunnen i dagsläget är låga. Bedömningen av åtgärdsbehov har baserats på de övergripande åtgärdsmål som kommunen tagit fram där det anges att området även i framtiden används som jordbruksmark. Skulle markanvändningen ändras i framtiden måste nya bedömningar av risken med föroreningar göras. De åtgärder som skisserats som möjliga för de delar av området där ett behov av åtgärder identifierats inbegriper urschaktning och omhändertagande av förorenade massor. För delar av området, slänten ner mot Lillälven samt området där doppningen skedde och där odling inte sker i dagsläget, har en alternativ åtgärd innebärande partiell urschaktning och övertäckning föreslagits. Uppskattningarna av den totala föroreningsutbredningen är något osäkra på grund av ett begränsat antal provpunkter och analyser. Utbredningen framförallt på djupet är osäker vilket även ger osäkerheter i totala föroreningsmängder och förorenade volymer. I området för den f.d. deponin är även utbredningen i plan osäker. Kompletterande provtagning i ett antal punkter föreslås för att kunna ge en säkrare bild av utbredningen. En vidare utredning krävs även för att utreda riskerna med det dioxin som påträffas i den bergborrade dricksvattenbrunnen nordväst om området och om dioxinet där härrör från det förorenade området eller om andra källor är orsaken till det påträffade dioxinet. 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1 UPPDRAG OCH SYFTE... 5 1.1 BESTÄLLARE... 5 1.2 BAKGRUND... 5 1.3 OMFATTNING OCH SYFTE... 5 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 6 2.1 LÄGE OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN... 6 2.2 MARKENS NUVARANDE OCH FRAMTIDA ANVÄNDNING... 6 2.3 RECIPIENT... 7 2.4 SKYDDSOBJEKT OCH VATTENINTRESSEN... 7 2.5 TOPOGRAFI OCH GEOLOGISK UPPBYGGNAD... 8 2.6 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN... 9 3 HISTORISK REDOGÖRELSE... 11 3.1 OMRÅDETS INDUSTRIHISTORIA... 11 3.2 INDUSTRIELLA PROCESSER OCH HANTERADE ÄMNEN... 11 3.3 AVFALLSHANTERING... 11 3.4 DAG- OCH SPILLVATTENLEDNINGAR... 12 3.5 BYGGNADER... 12 4 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 14 4.1 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR... 14 4.1.1 Jord- och grundvattenprovtagning, 2004... 14 4.1.2 MIFO-klassning, Länsstyrelsen i Värmlands län, 2005... 14 4.1.3 Översiktlig undersökning enligt MIFO fas 2, DGE, 2006... 14 4.2 UNDERSÖKNINGAR 2010... 14 4.2.1 Inventering, platsbesök och provtagningsplan... 14 4.2.2 Utförda fältarbeten... 14 4.2.3 Provhantering... 20 4.2.4 Utförda kemiska analyser... 20 5 FÖRORENINGSSITUATIONEN... 21 5.1 BAKGRUNDSHALTER... 21 5.2 FÖRORENINGAR I JORD... 21 5.3 FÖRORENINGAR I GRUND- OCH BRUNNSVATTEN... 33 5.4 FÖRORENINGAR I SEDIMENT... 35 5.5 FÖRORENINGAR I YTVATTEN... 36 5.6 FÖRORENINGAR I VÄXTER... 37 5.7 FÖRORENINGSMÄNGDER... 37 6 RISKBEDÖMNING... 38 6.1 PROBLEMBESKRIVNING... 38 6.1.1 Förslag till övergripande åtgärdsmål... 38 6.1.2 Konceptuell modell för området... 38 6.1.3 Föroreningskällor... 39 6.1.4 Föroreningarnas egenskaper... 40 6.1.5 Spridnings- och exponeringsvägar... 43 6.1.6 Skyddsobjekt, skyddsvärde och känslighet... 44 6.2 ANVÄNDA BEDÖMNINGSGRUNDER VID RISKBEDÖMNING... 45 6.2.1 Platsspecifika riktvärden för jord med Naturvårdsverkets modell... 45 6.2.2 Exponeringsberäkningar vid köttintag... 51 6.2.3 Sammanvägda platsspecifika riktvärden för jord i Kålsäter... 53 3

6.2.4 Platsspecifika riktvärden för sediment... 54 6.2.5 Jämförelsekriterier för ytvatten... 55 6.2.6 Jämförelsekriterier för grundvatten... 55 6.2.7 Jämförelsekriterier för spridning... 55 6.3 FÖRORENINGSSPRIDNING OCH BELASTNING... 56 6.3.1 Infiltration och grundvattenflöden... 56 6.3.2 Infiltration i berg och utspädning i brunn... 57 6.3.3 Läckageberäkningar... 58 6.4 HÄLSORISKER... 61 6.4.1 Hälsorisker vid vistelse inom markområdet och vid konsumtion av grödor... 61 6.4.2 Hälsorisker vid intag av kött... 62 6.4.3 Hälsorisker vid spridning till grundvatten och ytvatten... 63 6.4.4 Hälsorisker vid kontakt med förorenade sediment... 64 6.5 MILJÖRISKER... 64 6.5.1 Miljörisker inom markområdet... 64 6.5.2 Miljörisker vid spridning till ytvatten... 65 6.5.3 Bedömning av miljörisker i sediment... 65 6.6 SAMMANFATTANDE RISKBEDÖMNING... 66 6.6.1 Behov av riskreduktion och åtgärder... 66 6.6.2 Avgränsning av föroreningar... 68 6.6.3 Osäkerheter... 72 7 ÖVERSIKTLIG ÅTGÄRDSUTREDNING OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE 73 7.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÅTGÄRDSUTREDNINGEN... 73 7.2 KLASSNING AV UPPGRÄVDA FÖRORENADE MASSOR... 73 7.3 MÖJLIGA ÅTGÄRDSMETODER... 74 7.3.1 Nollalternativet... 75 7.3.2 Urschaktning... 75 7.3.3 Deponering av förorenad jord... 75 7.3.4 Förbränning av förorenade massor... 76 7.3.5 Övertäckning... 76 7.4 STUDERADE ÅTGÄRDSALTERNATIV... 78 7.5 BEDÖMD RISKREDUKTION I RELATION TILL ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL... 79 7.6 KOSTNADER FÖR OLIKA ÅTGÄRDSALTERNATIV... 80 7.6.1 Förutsättningar för kostnadsskattningar... 80 7.6.2 Nollalternativet... 80 7.6.3 Urschaktning enligt platsspecifika riktvärden... 81 7.6.4 Begränsad schaktåtgärd samt infiltrationsbegränsande övertäckning inom f.d. doppningsområde och slänt... 82 7.6.5 Uppskattade totalkostnader... 83 8 SLUTSATSER... 85 8.1 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 85 8.2 FÖRSLAG TILL VIDARE ARBETEN... 87 9 REFERENSER... 88 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Utdrag ur provtagningsplaner för Kålsäter Fältprotokoll Kemiska analyser i jord, grundvatten, ytvatten och sediment Originalprotokoll kemiska analyser ALS Modell för platsspecifika riktvärden Översiktliga kostnadsskattningar för åtgärder 4

1 Uppdrag och syfte 1.1 Beställare Kemakta Konsult har på uppdrag av Säffle kommun, Teknik och Fritid genomfört markmiljötekniska undersökningar samt en fördjupad riskbedömning och en översiktlig åtgärdsutredning för förorenad mark vid Kålsäters f.d. sågverk på fastigheten Gillberga- Lofterud 1:38 i Säffle kommun. Föreliggande rapport utgör delar av en huvudstudie för området enligt Naturvårdsverkets nomenklatur. Arbetet utförs inom ramen för det nationella miljömålet Giftfri miljö och genomförs delvis med statliga medel från Naturvårdsverket som administreras via länsstyrelserna till kommunerna. 1.2 Bakgrund Vid Kålsäters sågverk har sågverksamhet bedrivits från 1800-talet fram till 1964. Doppning med klorfenoler ska enligt muntliga uppgifter ha förekommit under en period om 15-20 år med start efter andra världskrigets slut. Både klorfenoler och dioxiner, som förekommer som en biprodukt i doppningsmedlet, är miljö- och hälsoskadliga ämnen. Tidigare undersökningar har visat att mark och grundvatten är förorenade med dioxiner och ställvis med klorfenoler. Idag används det tidigare sågverksområdet som jordbruksmark (under 2010 odlades korn) och under 2005 odlades vall. Förhöjda halter har konstaterats både i åkermark och i slänten ner mot Lillälven. 1.3 Omfattning och syfte Syftet med uppdraget är att med hjälp av undersökningar och utredningar klargöra miljö- och hälsoriskerna i dagsläget och på sikt med påträffade föroreningar inom Kålsäter f.d. sågverksområde samt bedöma om det finns ett åtgärdsbehov för att undvika skador på hälsa och miljö. I detta ingår att bilda en förståelse för hur föroreningarna omsätts i det aktuella området och hur detta påverkar omgivningen, samt utreda vilka föroreningsläckage som förekommer idag och som kan förväntas i framtiden. Undersökningarna skulle utföras med sådan noggrannhet att de utgör fullständigt underlag för riskbedömning och senare kan användas som underlag för projektering och entreprenad. Arbetet utförs och redovisas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer och kvalitetsmanual fram t.o.m. momentet åtgärdsutredning, som har utförts på en översiktlig nivå. Sammanfattningsvis omfattar uppdraget följande delmoment: Undersökning (provtagning, analyser och försök) Karakterisering och avgränsning av föroreningar i detalj i djup- och sidled. Riskbedömning inklusive framtagning av platsspecifika riktvärden och bedömning av saneringsbehov Översiktlig bedömning av lämpliga saneringsförslag. Rapporten har granskats av Mark Elert och Lars Olof Höglund, Kemakta Konsult. 5

2 Områdesbeskrivning 2.1 Läge och ägarförhållanden Det aktuella området där den f.d. doppningsverksamheten bedrevs är beläget på fastigheten Gillberga Lofterud 1:38 i Nedre Kålsäter i Säffle kommun ca 6 km nordväst om Nysäter, se figur 2-1. Området gränsar mot Lillälven i söder, ungefär 1,5 km nedströms sjön Aspen och ytterligare ca 6 km nedströms området mynnar Lillälven i Byälven. Den berörda fastigheten är privatägd. Figur 2-1 Översikt över området och aktuella fastigheter. Ur GSD-Fastighetskartan, vektor, Lantmäteriet. Undersökningsområdet är inringat. 2.2 Markens nuvarande och framtida användning Idag används det tidigare sågverksområdet som jordbruksmark med vall- och spannmålsodling. Under 2010 odlades korn på området som används som föda till köttkor. Den planerade framtida markanvändningen är densamma som idag. I dagsläget finns inga byggnader på området. Det enda som finns kvar från den tidigare sågverksamheten är ett fundament till sågramen i den centrala delen av området. Norr om vägen ligger en förfallen byggnad som tidigare utgjorde ett kemikalieförråd. På delar av åkern kring fundamentet till sågramen sker i dagsläget ingen odling efter att tidigare genomförda undersökningar påträffat förorening av dioxin och klorfenoler inom detta område. 6

2.3 Recipient Recipient för ytvatten och grundvatten från området är Lillälven med Göta älv som huvudavrinningsområde. Genom området löper enligt uppgift några täckdiken som mynnar i Lillälven. Lillälven är ett reglerat vattendrag och flödesuppgifter redovisas i tabell 2-1. Det aktuella området ligger mellan de två punkterna för vilket flödesuppgifter har erhållits. Under antagande att medelvattenföringen är 5 m 3 /s ger det ett flöde på 157 680 000 m 3 /år. En teoretisk beräkning har även gjorts för att uppskatta medellågvattenflödet utgående från medelvattenflödet baserat på ett samband formulerat av Vägverket (2008) för mindre vattendrag i mellersta och södra Sverige. Beräkningen resulterar i ett ungefärligt medellågvattenflöde på ca 20 000 000 m 3 /år, dvs 0,63 m 3 /s. Tabell 2-1 Flödesdata i Lillälven (MQ = medelvattenföring, MHQ = medelhögvattenföring, HQ 10, HQ 25, HQ 50 och HQ 100 = högvattenföring med återkomsttider på 10, 25, 50 och 100 år respektive) ( Hultet Hydro Consult, 2010). Avr.omr MQ MHQ HQ10 HQ25 HQ50 HQ100 km 2 m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s Mynning Lillälven 455.5 5.2 18 28 34 39 43 Utlopp Aspen 415 4.75 17 27 33 37 41 2.4 Skyddsobjekt och vattenintressen Lillälven är särskilt värdefull ur naturvärdessynpunkt enligt både Fiskeriverket och Länsstyrelsen. Fisken asp leker i Lillälven. Längs Lillälven finns ett Naturvärdesobjekt med skyddsvärd lövskog. Lillälven är del av området Finnsjön-Aspen med riksintresse för naturvård (figur 2-2) där sjö, odlingslandskap, fauna och flora angivits som riksvärde. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det en bergborrad dricksvattenbrunn uppströms undersökningsområdet, på fastigheten Gillberga-Lofterud 1:29 (SGU, 2010c). Enligt uppgift från kommunen används inte denna vattentäkt i dagsläget. Utöver detta finns en bergborrad brunn på fastighet 1:38 som försörjer ett 10-tal fastigheter i området. Brunnen ligger 50 m nordost om bostaden på fastigheten Gillberga-Lofterud 1:28 (uppgift från Säffle kommun i förfrågningsunderlag) ca 100 meter nordväst om åkern och 200 m nordväst om den mest förorenade delen av området. Denna brunn ska enligt kommunen användas av ca 10 fastigheter för dricksvattenändamål och det är denna brunn som avses i rapportens övriga delar. 7

Figur 2-2 Lokalisering av riksintressen för naturvård (streckat område). Från www.lst.se. (Läget för undersökningsområdet ges av inringat område). 2.5 Topografi och geologisk uppbyggnad Nivån inom undersökningsområdet varierar mellan +56 och +69 i Rikets Höjdsystem 2000, RH 2000. Marknivån sluttar från norr mot Lillälven i söder. Nedanför platsen där fundamentet till sågramen står kvar är en kraftigt sluttande slänt ned mot Lillälven. Enligt SGU:s digitala jordartskarta är jordarterna på området övervägande lera-finmo (SGU, 2010a). De markundersökningar som gjorts visar att inom större delen av området består markens översta lager av ca 0,2 m mull som överlagrar ett ca 1,5 2 m mäktigt lerlager. I en tidigare provpunkt inom området (DGE13) har lera påvisats ned till åtminstone fem meters djup. Bergrunden utgörs enligt SGU:s digitala bergartskarta av granit/granodiorit, dvs. kristallin berggrund (SGU, 2010b). Sedimenten i Lillälven utgörs till största delen av gyttja med olika innehåll av sand, silt eller lera. 8

Figur 2-3 Topografin inom området runt Kålsäters f.d. doppningsanläggning. Ur GSD- Fastighetskartan, vektor, Lantmäteriet. 2.6 Hydrogeologiska förhållanden Området har en total yta på ca 34000 m 2. Den effektiva nederbörden för regionen, d.v.s. nederbörden minskad med avdunstningen, är ca 300-400 mm/år (SGU, 2001). Under förutsättning att all avrinning bildar grundvatten, ger detta en grundvattenbildning inom området på ca 10 200-13 600 m 3 /år. Då täta lerlager påträffas relativt ytligt ner i markprofilen (ca 0,5 m djup) är det troligt att en del av nettoinfiltrationen rinner av området genom de täckdiken som finns i åkern alternativt genom ytlig avrinning på eller i de mer permeabla ytliga lagren, speciellt vid kraftig nederbörd eller vid snösmältning. Utförda undersökningar på området visar att grundvattenytan inom området ligger ca 0,5-0,9 meter under markytan med undantag för området i den nordvästra delen av området samt nordöst om området där ett referensrör placerats, där nivån låg ca 2 m under markytan. Avrinningen från området sker i sydlig riktning mot Lillälven. Baserat på mätningarna av nivån i grundvattenrör i den centrala delen av området (rör 0501 och DGE1) uppskattades gradienten till drygt 10 % vid mätningen både 2006 och 2010. Baserat på övriga nivåmätningar i grundvattenrör och i älven uppgick gradienten till mellan 5 % och 18 %, med något lägre gradient lokalt inne på markområdet och en högre gradient mot älven. Uppgifter finns om att två till tre täckdiken ska finnas i åkern som går i nord-sydlig riktning mot Lillälven. I den brunn som finns inrapporterad i SGU:s brunnsarkiv (SGU, 2010c) norr om undersökningsområdet, anges ett avstånd till berg på 2 m. Djupet till berg inom 9

undersökningsområdet är dock större då borrningar i området har gjorts ner till 2-3 m utan att påträffa berg. I brunnar inom ett större område uppströms och nedströms undersökningsområdet varierar avståndet till berg inom ett större spann, mellan 0,7 m och 8 m. 10

3 Historisk redogörelse Den historiska redogörelsen i detta avsnitt är baserad på en sammanställning av Länsstyrelsen i Värmlands län redovisat i MIFO-blanketterna för området (Länsstyrelsen i Värmlands län, 2005) samt DGE (2006). 3.1 Områdets industrihistoria Sågverksamheten vid Kålsäters sågverk startade troligen redan på 1800-talet, men den gamla sågen som fanns på bruksområdet brann ner 1905 1. Det nya sågverket anlades 1914 öster om bruksområdet på fastigheten Gillberga Lofterud 1:38 och var i drift fram till 1964 då enligt vissa uppgifter 2 även detta brann ner. Enligt uppgifter i MIFO blanketterna (Länsstyrelsen i Värmlands län, 2005) anges uppgifter från Värmlandsarkivet där man redovisar att man under året 1937 sågade ca 3 700 m 3. Enligt muntliga uppgifter skall doppning av virke skett i sågverket ca 15-20 år innan verksamheten upphörde. I dagsläget används området som jordbruksmark och för närvarande odlas vall och sädesslag för djurfoder till köttkor. 3.2 Industriella processer och hanterade ämnen Doppning av virke ska enligt uppgift ha skett i sågverket. Virket fördes in i sågverkshusets södra del och sågade brädor fördes ut i norra änden av huset på ett transportband direkt till ett doppningskar där virket doppades för hand. Doppningskaret var av plåt och ca 4,9-5,5 m långt (16-18 fot) och ska enligt muntliga uppgifter ha varit placerat ca 10-12 m i NNÖ riktning från fundamentet av sågverksramen. Enligt muntliga uppgifter kan det även ha funnits ytterligare ett doppningskar. Efter doppningen sorterades virket på vagnar och kördes på olika banor ut på området. Vid sågverkshusets norra ände fanns virkesförvaring under tak för specialvirke. Inga uppgifter finns rörande vilket doppningsmedel som använts men man tror att doppningsvätskan kom färdigblandad på fat. På området fanns även en verkstad där bl.a. oljor förvarades. Uppgifter från Vämlandsarkivet redovisar att under 1937 förbrukades 702 kg vanliga maskin- och cylinderoljor samt 56 kg konsistensfett och dylikt. Enligt uppgifter lagrades kemikalier i en byggnad norr om vägen. Denna byggnad finns i dag kvar på området. Det har i tidigare undersökningar konstaterats förhöjda halter av klorfenoler och dioxin på åkermarken och i slänten mot Lillälven, ämnen som kommer från den tidigare doppningen. 3.3 Avfallshantering Enligt uppgifter ska det inte funnits någon tipp/deponi utan man skall ha spritt ut eventuellt slam, sågspån och bark över hela området. 1 MIFO-blanketter för Kolsäters sågverk, upprättade av Liisa Kapanen 2005-02-17, ID nr F1785-0139. 2 DGE, 2006: Översiktlig undersökning enligt MIFO fas 2 av nedlagt sågverk i Kolsäter, Säffle kommun. 2006-12-19. 11

Undersökningar inom nu genomförd undersökning visar dock att det finns en misstanke om att material kan ha deponerats öster om åkermarken, i ett område nordöst om sågverkshuset. Erfarenhet från andra studier visar att bark ofta användes för att torka upp spill av klorfenoler och överflödig vätska varför detta troligtvis även har gjorts i Kålsäter. Dioxiner som utgör en förorening i klorfenolpreparat binder starkt till organiskt material varför bark i sågområden ofta har höga dioxinhalter. 3.4 Dag- och spillvattenledningar Inga uppgifter finns om tidigare dag- och spillvattenledningar på området under sågverkets verksamhetsperiod. I dagsläget går ett antal täckdiken genom åkern i nord-sydlig riktning. 3.5 Byggnader I figur 3-1 visas området för det tidigare sågverket under pågående verksamhet samt omgivningar på ett flygfoto från 1961. På fotot syns själva såghuset i den centrala delen av området och upplagsplatsen för virke öster och nordost om såghuset. I den nordöstra delen av området vid vägen syns även ett hus som enligt uppgift ska ha varit en verkstad. Enligt uppgift ska även ett hyvleri funnits öster om sågverkshuset och i ytterligare en byggnad fanns kontor och matsal (MIFO-blanketter för Kolsäters sågverk, 1995). Enligt uppgift ska ett kemikalieförråd ha funnits i den byggnad som ligger nordväst om sågverkshuset, strax norr om vägen. Av de tidigare byggnaderna finns i dag endast det f.d. kemikalieförrådet norr om vägen kvar. I övrigt finns bara ett fundament från sågramen kvar på den nuvarande åkern. I utkanten av områdets nordöstliga del, finns ett område som på fotot syns som en ljus fläck. En hypotes är att detta är ett område i vilken en deponi kan ha legat. 12

F.d. verkstad Eventuell deponi F.d. kemikalieförråd Upplagsyta Doppningsområde Figur 3-1 Flygfoto från 1961 över f.d. Kålsäters sågverk med omgivningar samt ungefärlig lokalisering på tidigare verksamhet. I områdets nordöstra hörn finns ett vitt område vilket misstänks utgöra en f.d. deponi. 13

4 Utförda undersökningar I detta kapitel redovisas omfattningen av utförda fältarbeten och kemiska analyser i såväl tidigare undersökningar på området som undersökningar inom föreliggande studie. Föroreningssituationen från dessa undersökningar redovisas i kapitel 5. 4.1 Tidigare undersökningar och utredningar 4.1.1 Jord- och grundvattenprovtagning, 2004 År 2004 genomfördes en riktad provtagning med skruvborrning på två platser (0401 och 0402) på åkern där doppningsverksamheten bedrevs. I den ena borrpunkten installerades ett grundvattenrör (0401). Ett ytligt jordprov (0402 0-0,5 m) analyserades med avseende på dioxiner och klorfenoler analyserades i grundvattnet. Undersökningar genomförda under 2004 redovisas i DGE (2006). 4.1.2 MIFO-klassning, Länsstyrelsen i Värmlands län, 2005 En redogörelse av områdets tidigare verksamhet samt en områdes- och omgivningsbeskrivning och administrativa data har sammanställts av Länsstyrelsen i Värmlands län i MIFO-blankett A och B (2005-05-17). 4.1.3 Översiktlig undersökning enligt MIFO fas 2, DGE, 2006 År 2006 genomförde DGE en översiktlig undersökning enligt MIFO fas 2 där jord, grundvatten, ytvatten, sediment och gräs och klöver provtogs. Jordprov uttogs vid 17 platser, grundvatten i tre installerade grundvattenrör och sediment och ytvatten vid 3 platser. Proverna analyserades i varierande omfattning med avseende på klorfenol och dioxin. Främst ytliga jordprov analyserades. Undersökningen resulterade i riskklass 1 för området enligt MIFO-metoden. 4.2 Undersökningar 2010 4.2.1 Inventering, platsbesök och provtagningsplan Ett inledande platsbesök inför framtagandet av en slutlig version av provtagningsplanen gjordes 2010-04-28. Information om området från detta fältbesök tillsammans med en studie av erhållet material om tidigare undersökningar låg sedan till grund för framtagandet av en provtagningsplan. Då provtagningen skedde i två steg i syfte att optimera fältinsatsen togs två provtagningsplaner fram. I bilaga 1 återfinns ett utdrag ur Kemaktas provtagningsplaner för Kålsäter där provtagningspunkternas primära syfte och provtagningsmetod finns angivna. Vissa modifieringar av provtagningen gjordes under fältarbetet. 4.2.2 Utförda fältarbeten Fältarbetet har utförts enligt de rekommendationer som finns i Naturvårdsverkets rapport 4311, Miljötekniska markundersökningar del 2 samt SGF fälthandbok, Miljötekniska undersökningar 1:2004. Arbetet har utförts av personal som har rätt kompetens och lång erfarenhet av miljötekniska fältundersökningar. Observationer gjorda i samband med fältundersökningarna har dokumenterats i fältprotokoll inkluderande okulär klassificering av jordart, eventuella lukt- och synintryck, övriga observationer på platsen av relevans för att tydliggöra föroreningssituationen, 14

tillsammans med förteckning av tagna prover, provtagningsdjup, placering m.m., se bilaga 2. Fältarbetet har omfattat provtagning av jord, grundvatten, ytvatten, sediment samt sädesslag (korn) i en omfattning som ges i tabell 4-1. Provtagningarna skedde i huvudsak av Stig Gustavsson, AB PentaCon. Vid sedimentprovtagningen som skedde vid två tillfällen deltog Karin Jonsson, Kemakta Konsult AB (första provtagningstillfället) samt Bengt Nordgren, Säffle Kommun (andra provtagningstillfället). Fältarbetet genomfördes i två omgångar, under perioden 2010-05-17 till 2010-05-20 samt under perioden 2010-06-21 till 2010-06-23. Grundvattenproven uttogs 2010-06-22 och kornet som växte på området provtogs 2010-09-08. I figur 4-1 och figur 4-2 visas provpunktsläget för samtliga provpunkter och medium. Där så var möjligt inmättes punkterna med Nätverks RTK i SWEREF 99 TM. Tabell 4-1 Omfattning på genomfört fältarbetet 2010 Moment Antal Jordprovtagning Skruvborrning 36 Provgropar 3 Ytliga provgropar 14 Grundvattenprovtagning Etablering och provtagning nya rör* 3 Provtagning gamla rör 3 Provtagning brunn 1 Ytvattenprovtagning Vattenprovtagning 2 Passiva provtagare 2 Sedimentprovtagning Sedimentkärnor med Willnerprovtagare Sädesslag Korn 1 *dessa rör är installerade i skruvborrade hål där jordprovtagning gjorts. 8 Jordprovtagning med skruvborrvagn Provtagning av jord till cirka 2-3 meters djup har skett genom skruvborrning med borrbandvagn Geotech 604D som är miljöanpassad i den utsträckning som är möjligt med dagens teknik, bland annat används hydraulolja på vegetabilisk bas. Innan arbetet utfördes, har en genomgång gjorts av all utrustning, för att säkerställa att denna var i gott skick och väl rengjord. Speciella borrningsutrustningar såsom borrar, rör etc. har förvarats på ett från kontamineringssynpunkt säkert sätt. Borrning/skruvprovtagning har skett med så kallade JB-skruvar som har stor penetreringsförmåga i fyllning och fasta jordar. Jordprov har tagits ut som samlingsprov över varje halvmeter eller i samband med övergång till ny jordart och vid misstänkt förorenade lager och har överförts till diffusionstäta påsar. Jordarten har bestämts genom okulär besiktning inom varje provnivå. Eventuella observationer som 15

färgförändringar, lukt, etc har noterats. Efter provtagning har marken återställts med massor från provpunkterna. Jordprovtagning i provgropar med grävare Prover har uttagits i provgropar som grävts med en runtomsvängande hjulgrävare på fyra olika platser inom området ner till ca 2 meters djup. En provgrop (1055) har grävts dels inom ett område i nordöstra hörnet av området där det låg misstanke om att en deponi tidigare legat baserat på tidigare flygfoton, en provgrop (1058) utanför det tidigare kemikalielagret (norr om vägen) samt två provgropar (1056, 1057) i slänten mot Lillälven där fyllningens karaktär omöjliggjorde provtagning med skruvborr. Jordprov har uttagits som ett samlingsprov inom varje nivå från provgropens olika schaktväggar. Proverna har hanterats och förpackats på samma sätt som prover uttagna med skruvborr. Efter provtagning har marken återställts med uppgrävda massor och en kompaktering har gjorts genom flera överfarter med traktorgrävaren. Jordprovtagning i ytliga provgropar Jordprov har uttagits genom ytlig provtagning med spade på djupet ca 0-0,3 m i ett antal provpunkter främst i släntfoten ner mot Lillälven där provtagning med borrbandvagn inte var möjlig samt runt det tidigare kemikalielagret (norr om vägen). Proverna har hanterats och förpackats på samma sätt som prover uttagna med skruvborr. Grundvattenprovtagning Installation av grundvattenrör har skett med rör i PEH-material med dimensionen 63/52 mm i totalt 3 provpunkter. Filterrörets längd är en meter. Slitsarnas storlek är 0,3 mm. Vid installationen tätades skarvarna med teflontape och överst mot markytan tätades spalten mellan rör och omkringliggande jord (uppborrat hål) med bentonit (av kvalitet SG40 som inte innehåller någon VOC) för att undvika inträngning av yt- /perkolationsvatten. Installation har skett med två tredjedelar av filternivån under vid tillfället uppmätt vattennivå. Samtliga rör har försetts med lock. När respektive rör installerats utfördes en funktionskontroll beträffande rakhet, vattennivå och omsättning av vatten (rören evakueras på vatten). Inmätning av grundvattenytans nivå och provtagning av grundvatten i nyinstallerade såväl som i tidigare installerade rör på området har genomförts då vattennivån åter hade ställt in sig. Före provtagning avvägdes grundvattenytans nivå varefter rören omsattes med tre rörvolymer (där det var praktiskt möjligt) för att säkerställa provtagning av formationsvatten. Vattenprovtagning har skett med så kallad engångshämtare (bailer), med en separat hämtare för respektive rör. Data för nivåmätningar redovisas i fältprotokoll i bilaga 2. Grundvattenprover har uttagits i 6 grundvattenrör varav 3 nyinstallerade grundvattenrör samt i en bergborrad brunn nordväst om själva undersökningsområdet. Grundvattenrörens och brunnarnas lägen visas i figur 4-1. Samtliga grundvattenprov uttogs ofiltrerade förutom de prov som skulle analyseras med avseende på metaller. Grundvattenprover för metallanalys har filtrerats i fält med 0,45 µm. Brunnsprovet har uttagits vid första tappstället, i kran i intilliggande hus. Proverna har sänts till laboratorium i av laboratoriet anvisade kärl. Vattenprovernas ph, temperatur, ledningsförmåga har mätts i fält på ett separat vattenprov (se bilaga 2). 16

Ytvattenprovtagning Ytvattenprov uttogs uppströms och nedströms undersökningsområdet. Det uppströms belägna provet uttogs uppströms dammluckan. Prov uttogs direkt på flaska. Dessutom installerades passiva provtagare i älven såväl uppströms som nedströms området under perioden 2010-05-20 2010-06-22 för att som komplement till ytvattenprovtagningen erhålla möjlighet att studera ett eventuellt föroreningspåslag av dioxin i Lillälven vid transport längs med området. Den passiva provtagaren uppströms området placerades uppströms dammluckorna. Nivån i älven avvägdes även på 4 platser för att möjliggöra gradientberäkningar mellan grundvattennivåer och nivån i älven. Sedimentprovtagning Provtagningen av sedimenten i Lillälven har gjorts med en rörprovtagare av typen Willner. Sedimentkärnor har uttagits på 8 platser ner till varierande djup, inom intervallet 15-28 cm. Proverna har skiktats i 5 cm skikt. Provpunkterna placerades direkt utanför det förorenade området samt nedströms för att undersöka spridningen av föroreningarna nedströms området. Provtagning av sädesslag Provtagning av korn gjordes 2010-09-08 i området kring provpunkt 1049. Provtagningen skedde av själva kornet utan axet i form av ett samlingsprov i området. 17

Figur 4-1 Provpunktskarta över undersökningsområdet med provpunkter tagna inom föreliggande studie samt tidigare undersökningar. Se även ytterligare sediment och ytvattenprov i figur 4-2. 18

Figur 4-2 Provpunktskarta över sediment- och ytvattenprov tagna inom föreliggande samt tidigare studie. 19

4.2.3 Provhantering Jord- och vattenproverna har förvarats i kärl som erhölls från laboratoriet. All hantering av prover har följt dels de rutiner som finns specificerade i SGF fälthandbok 1:2004, kvalitetsnivå B (jordprover), kvalitetsnivå A (vattenprover), dels i enlighet med laboratoriets anvisningar/rutiner. All dokumentation har skett efter de rutiner som finns angivna i SGF fälthandbok 1:2004, kvalitetsnivå A. Samtliga enskilda prover har märkts på ett sådant sätt att det är enkelt att härleda dessa till plats, punkt, nivå och tidpunkt för provtagningen med mera. 4.2.4 Utförda kemiska analyser De kemiska analyserna har utförts av ALS Scandinavia AB som är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium enligt den internationella standarden SS-EN ISO/IEC 17025, och därmed även ISO 9001. Jordproverna har i huvudsak analyserats främst med avseende på dioxin men till viss del även på klorfenoler. Då uppgifter fanns om att en verkstad och ett kemikalieförråd ska ha funnits på området gjordes även ett fåtal analyser med avseende på oljeförorening och metaller. Då ph-värdet är av vikt för utvärderingen av eventuell spridning av klorfenoler analyserades även detta på ett antal jordprov. Grundvattnet analyserades främst med avseende på dioxin och klorfenoler, men för att utesluta att impregnering skett med CCA-medel (koppar, krom, arsenik) på området analyserades även metaller i grundvattnet. Även DOC analyserades. Ytvatten som provtogs analyserades uppströms och nedströms undersökningsområdet genom analys av dioxin och klorfenoler på uttagna vattenprov. Dessutom placerades passiva provtagare ut i Lillälven som sedan analyserades med avseende på dioxin. Samtliga grund- och ytvattenprov uttogs ofiltrerade inför analys förutom de två grundvattenprov som analyserades med avseende på metaller som istället filtrerades i fält. Sedimentproven analyserades med avseende på dioxin och på glödrest som ger information om organiskt innehåll i sedimenten. Korn som växt på området under 2010 provtogs även för analys av dioxin. Den totala analysomfattningen ges i tabell 4-2. Tabell 4-2 Antalet genomförda kemiska analyser av olika medium inom föreliggande studie Analys Jord Grundvatten Ytvatten Sediment Sädesslag (korn) Dioxin 44 7 2 12 1 Passiv provtagare (dioxin) - - 2 - - Klorfenol 5 6 2 - - Metaller 4 2 - - - Olja, PAH 5 - - - - Glödrest - - - 12 - ph 6 - - - - DOC - 7 - - - 20

5 Föroreningssituationen I detta kapitel redovisas en sammanställning av erhållna resultat från såväl tidigare undersökningar som undersökningar genomförda inom föreliggande studie. Resultat presenteras för samtliga provtagna medier, jord, grundvatten, ytvatten, sediment och växter. En grov uppskattning av totala förorenade volymer och föroreningsmängder inom området presenteras också. En sammanställning av samtliga analysresultat från föreliggande och tidigare studier återfinns i bilaga 3. Analysprotokollen för genomförda analyser inom föreliggande studie återfinns i bilaga 4. 5.1 Bakgrundshalter Dioxiner och klorfenoler är antropogena ämnen som endast i mycket begränsad utsträckning finns naturligt i miljön. På grund av utsläpp vid exempelvis förbränning finns en diffus bakgrundsbelastning av dioxin. Nedfallet av dioxiner i Sverige varierar med årstid och vindriktning. Mätningar vid Aspvreten under vinterhalvåret 2006/2007 ger ett årligt nedfall på ca 0,4 ng TEQ/m 2 (Wiberg mfl., 2009), vilket innebär att det totala nedfallet över hela landet uppgår till ca 200 g TEQ/år. Det saknas bra bakgrundhalter för dioxiner. I en studie från EU rapporteras halter i intervallet <1 30 ng TEQ/kg TS (EU, 1999). I Sverige har en 90-percentil av bakgrundshalten bedömts ligga på ca 10 ng TEQ/kg TS (Naturvårdsverket, 1997). I Kålsäter har en lägsta halt i jorden uppmätts till 1,5 ng TEQ/kg TS. I Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (Naturvårdsverket, 2009), anges ett haltkriterie för skydd av ytvatten på 0,01 pg TEQ/l. Värdet baseras på de lägsta värden man hittar i olika undersökningar av ytvatten i Sverige. Halter av dioxin i sediment i Sverige pga bakgrundsbelastning rapporteras inom spannet 1-200 ng TEQ/kg TS (EU, 1999). I Kålsäter uppmättes halten 0,5 ng TEQ/kg TS i en provpunkt uppströms det aktuella området. I grundvattnet i referensröret uppströms det aktuella området i Kålsäter uppmättes en halt av dioxin till 3,7 pg TEQ/l. Haltnivån i detta rör indikerar dock att referensröret inte representerar helt opåverkade förhållanden. 5.2 Föroreningar i jord Dioxiner I tabell 5-1 redovisas statistik över uppmätta dioxinhalter i jorden i området baserat på halter uppmätta inom såväl föreliggande som tidigare undersökningar. Dioxinhalter rapporteras som toxiska ekvivalenter vilket innebär att totalhalter av olika kongener (dioxinföreningar) omräknas med en viktning för den mest toxiska kongenen. Analysresultaten redovisas på två sätt; ett där en summering görs av halter för kongener över rapporteringsgräns och ett där summeringen av halter även görs för kongener under rapporteringsgränsen (rapporteringsgränsens värde används). Dessa två summeringar anges som lowerbound eller upperbound när halter anges. 21

Tabell 5-1 Statistik över uppmätta dioxinhalter i jord analyserade inom föreliggande och tidigare studier. Värden i gult överskrider generellt riktvärde för MKM, värden i orange överskrider 5 MKM och rött överskrider 50 MKM. Dioxin (ng TEQ/kg TS) (summa WHO-PCDD/F-TEQ upperbound) Min 2 Medel 6 630 Median 400 75% percentilen 1 100 90% percentilen 13 706 Max 95 000 CV 3 Klassning utgående från generella riktvärden >KM 20 >MKM 200 >5*MKM 1 000 >50*MKM 10 000 C.V. = variationskoefficient (standardavvikelse / medelvärde) Mycket höga dioxinhalter påträffas över ett stort område i och runt det område där doppningen utfördes och i slänten ner mot ån. Den maximala halten som uppmättes var 95 000 ng TEQ/kg TS (1008 0-0,25 m). Relativt höga halter (100-400 ng TEQ/kg TS) påträffas även utanför det högförorenade området, dvs. där torkning och lagring av virke skedde och där odling sker i dagsläget. I en punkt i detta område uppmäts så höga halter som 1000 ng TEQ/kg TS (1014 0-0,25 m). Högst halter av dioxin påträffas i jordprov med innehåll av bark. Höga ythalter påträffas även i annat fyllnadsmaterial och i de naturliga jordlagren (mulljord, silt, lera och torrskorpelera) inom det mest förorenade doppningsområdet samt i slänten mot älven, trots att bark inte noteras. Endast i de mer perifera delarna av området (1003, 1028, 1024 samt 1019+1920) kan halterna betraktas som låga (5-10 ng TEQ/kg TS). Utanför åkerområdet har höga dioxinhalter påträffats i jord runt det hus som enligt uppgift användes som kemikalieförråd under verksamhetstiden (maximalt 1000 ng TEQ/kg TS i 1037 0-0,2 m) samt i deponerad bark öster om åkermarken. Av de tre skruvborrade provpunkterna (1041-1043) och de tre provgroparna (1053-1055) i området runt den misstänkta deponin återfanns bark endast ytligt (ca 0-0,3 m) och endast i två punkter (1043 och 1055). Dioxinhalterna i denna tunna utfyllnad av bark var mycket höga; 25 000 ng TEQ/kg TS respektive 71 000 ng TEQ/kg TS. Halterna i en av punkterna var lägre i det underlagrande skiktet på 0,25-0,5 m (96 ng TEQ/kg TS i 1043). Det underlagrande skiktet utgörs av silt och/eller torrskorpelera. Sammantaget kan konstateras att bark med högt dioxininnehåll tycks ha deponerats i ett område strax öster om åkern. Hittills gjorda provtagningar visar dock att barken endast förekommer ytligt. För att fastställa utbredningen av den ytligt deponerade barken och för att utesluta eventuella mäktigare barklager åt söder och sydost bör kompletterande avgränsningsprovtagning ske (i området öster och söder om 1055). 22

Dioxinhalterna avtar med djupet, men i det mest förorenade området är halterna höga även på 0,5-1 meters djup (430-1100 ng TEQ/kg TS i punkterna 1004, 1009 och 1013) och i den extremt förorenade punkten 1008 uppgår halterna till 770 ng TEQ/kg TS på 1-1,5 meters djup och är således inte avgränsad på djupet. Halterna minskar snabbt med ökande djup i det gamla lagringsområdet (nuvarande åkerområdet), halterna i samlingsprov 1022+1023 minskar från 110 ng TEQ/kg TS på 0-0,25 m djup till 8 ng TEQ/kg TS på 0,35-0,5 m djup. Likaså visar ett samlingsprov i 1002+1005 på en halt av 420 ng TEQ/kg TS i skiktet 0-0,25 m medan endast 26 ng TEQ/kg TS uppmäts i provpunkt 1005 på djupet 0,25-0,5 m. Generellt bedöms föroreningen inom det mest förorenade området ner i slänten mot ån, där de högsta halterna påträffats, förekomma ner till ca 2-3 m djup. Inom området något längre norrut, i området kring det f.d. fundamentet, bedöms föroreningen finnas ner till ca 1-2 meters djup. I den övriga delen av åkern, där ythalterna är lägre, bedöms föroreningen vara avgränsad på ca 0,25-0,5 meters djup. Öster om åkern, där deponerad bark påträffas, samt i området kring det f.d. kemikalieförråd, norr om vägen, bedöms förorening påträffas ner till ca 0,5-1 m. Uppmätta halter i samtliga dioxinprov sammanfattas för olika djup i tabell 5-2 med färgmarkering för om halten överskrider de generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM) eller mindre känslig markanvändning (MKM) samt multiplar av dessa. Jämförelsen med riktvärdena utgör ingen bedömning av riskerna för den aktuella markanvändningen på området, men ger en mer överskådlig bild av haltvariationerna. I figur 5-1 och figur 5-2 visas dioxinhalter i jord i den översta halvmetern respektive för djup större än 0,5 m. Samtliga halter, exakta föroreningsdjup och jordartskarakterisering redovisas i bilaga 3. I figur 5-3 visas kongensammansättningen i samtliga jordprov som uttagits inom föreliggande studie. Som framgår utgör generellt oktaklordibensofuran den största andelen i de flesta prov i åkern, följt av 1,2,3,4,6,7,8-heptaklordibensofuran. I vissa prov utgör även oktaklordibensodioxin en relativt stor andel. För proven kring det f.d. kemikalielagret ses ett något annorlunda mönster där den domineranden kongenen utgörs av oktaklordibensodioxin. Glödförlusten som analyserats på totalt 6 prov i undersökningen av DGE (2006) omräknat till totalt organiskt kol (TOC) visar på ett organsikt innehåll på 1,2-2,15 % för lerigt material. För ett prov som utgjordes av mull och sågspån låg TOC halten på ca 27 %. Utöver detta analyserades rena spån- och barkprov där TOC-halten låg på 39,5 respektive 47 %. 23

Tabell 5-2 Uppmätta dioxinhalter i jordprov (ng TEQ/kg TS) från f.d. Kålsäters sågområde. Nivåindelning och färgmarkering anges i fotnot till tabell. Provtagning Delområde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 1004 2010 Slänt 430 1007 2010 Slänt 15 000 1008 2010 Slänt 95 000 770 1009 2010 Slänt 22 000 960 1029+1031+1032 2010 Slänt 720 1034 2010 Slänt 160 1056 2010 Slänt 2 200 1057 2010 Slänt 650 DGE5 2005 Slänt 2 420 2 S5 2005 Slänt (bark) 4 020 S6 2005 Slänt (bark) 83 800 1006 2010 F.d. doppning 490 1010 2010 F.d. doppning 380 1011 2010 F.d. doppning 320 5 1012 2010 F.d. doppning 320 1013 2010 F.d. doppning 3 300 1 100 DGE2 2005 F.d. doppning 8 530 27 DGE8 2005 F.d. doppning 2 120 DGE9 2005 F.d. doppning 32 0402 (0-0,5 m) 2004 F.d. doppning 5 060 1043 2010 Deponi 25 000 96 1055 2010 "Deponi" 71 000 1014 2010 Åkern 1 000 3 1015+1016 2010 Åkern 400 1051 2010 Åkern 450 1002+1005 2010 Åkern 420 1005 2010 Åkern 26 1003 2010 Åkern 5 1028 2010 Åkern 53 1044 2010 Åkern 49 1046 2010 Åkern 160 1047 2010 Åkern 120 1048 2010 Åkern 36 1018 2010 Åkern 150 1052 2010 Åkern 410 1022+1023 2010 Åkern 110 8 1049 2010 Åkern 320 1050 2010 Åkern 290 1037 2010 F.d. förråd 1 000 1058+1059+1060 2010 F.d. förråd 400 1058 2010 F.d. förråd 27 24

Provtagning Delområde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 1019+1020 2010 Ytterkant av åker 9 1021 2010 Ytterkant av åker 46 1024 2010 Ytterkant av åker 8 Nivå 1: 0-0,25 m (även 0-0,3, 0-0,2, 0-0,6, 0-0,5). Nivå 2: 0,25-0,5 m (ej prov från 0-0,5 m eller 0-0,6 m). Nivå 3: 0,5-1,0 m. Nivå 4: 1,0-2,5 m. >KM 20 >MKM 200 >5*MKM 1 000 > 50*MKM 10 000 Dioxiner (TCDD-ekv WHO-TEQ), ng TEQ/kg TS 25

Figur 5-1 Halter av dioxin i jorden (ng TEQ/kg ts) i det ytligaste marklagret (<0,5 m, tidigare undersökningar <0,6 m). Halter från tidigare undersökning av DGE (2006) visas också. Halterna angivna i figuren. 26

Figur 5-2 Halter av dioxin i jorden (ng TEQ/kg ts) på djup större än 0,5 m (tidigare undersökningar 0,6 m). Halter från tidigare undersökning av DGE (2006) visas också. Provtagningsdjup angivet i figuren. 27

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1002+1005 (0 0,25) 1003(0 0,25) 1004(0,5 1,0) 1005(0,25 0,5) 1006(0 0,25) 1007(0 0,3) 1008(0 0,25) 1008(1,0 1,5) 1009(0 0,25) 1009(0,5 1,0) 1010(0 0,25) 1011(0 0,25) 1011(1,5 2,0) 1012(0 0,25) 1013(0 0,25) 1013(0,5 1,0) 1014(0 0,25) 1014(0,25 0,5) 1015+1016 (0 0,25) 1018(0 0,25) 1019+1020 (0 0,25) 1021(0 0,25) 1022+1023 (0 0,25) 1022+1023 (0,25 0,5) 1024(0 0,25) 1028(0 0,3) 1029+1031+1032 (0 0,3) 1034(0 0,3) 1044(0,25 0,5) 1046(0 0,25) 1047(0 0,25) 1048(0 0,25) 1049(0 0,25) 1050(0 0,25) 1051(0 0,25) 1052(0 0,25) 1056A(0 0,6) 1057(0 0,3) 1055(0 0,3) 1043(0 0,25) 1043(0,25 0,5) 1037(0 0,2) 1058(1,2) 1058+1059+1060(0 0,3) Åker Deponi Fd kemikalieförråd Figur 5-3 Kongensammansättning i jordprov inom områdets olika delar. Prov endast från provtagning inom föreliggande studie. 28 oktaklordibensofuran 1,2,3,4,7,8,9 heptacdf 1,2,3,4,6,7,8 heptacdf 2,3,4,6,7,8 hexacdf 1,2,3,7,8,9 hexacdf 1,2,3,6,7,8 hexacdf 1,2,3,4,7,8 hexacdf 2,3,4,7,8 pentacdf 1,2,3,7,8 pentacdf 2,3,7,8 tetracdf oktaklordibensodioxin 1,2,3,4,6,7,8 heptacdd 1,2,3,7,8,9 hexacdd 1,2,3,6,7,8 hexacdd 1,2,3,4,7,8 hexacdd 1,2,3,7,8 pentacdd 2,3,7,8 tetracdd

Figur 5-4 Halter av klorfenol i jorden (mg/kg TS) i den översta halvmetern. Halter från tidigare undersökning av DGE (2006) visas också. Halterna angivna i figuren. 29

Klorfenoler Klorfenoler har analyserats i ett mindre antal inom undersökningen 2010 medan ett större antal prover analyserats vid DGEs undersökning 2005 (tabell 5-3). Tabell 5-3 Uppmätta halter av klorfenoler i jordprov från f.d. Kålsäters sågområde. För vissa prov från undersökning under 2005 har endast halter under rapporteringsgräns angivits som med < i DGE (2005). Provpunkt Provtagning Delområde Summa klorfenoler (mg/kg TS) 1008(0-0,25) 2010 Slänt 62 1009(0-0,25) 2010 Slänt 11 1029(0-0,3)+1031(0-0,3)+ 1032(0-0,3) 2010 Slänt 343 5:1(0-0,6) 2005 Slänt 0,07 5:2(0,6-1) 2005 Slänt < 5:3(1-1,5) 2005 Slänt < 5:4(1,5-2) 2005 Slänt < 5:5(2-2,5) 2005 Slänt < 5:6(2,5-3) 2005 Slänt < S5(0-0,5) 2005 Slänt 7800 S6(0-0,5) 2005 Slänt 0,15 1010(0-0,25) 2010 F.d. doppning 0,015 1011(0-0,25) 2010 F.d. doppning 0,088 1:1(0-0,5) 2005 F.d. doppning < 2:1(0-0,5) 2005 F.d. doppning 0,08 2:2(0,5-1) 2005 F.d. doppning < 2:3(1-1,6) 2005 F.d. doppning < 2:4(1,6-2) 2005 F.d. doppning < 2:5(2-2,2) 2005 F.d. doppning < 2:6(2,5-3) 2005 F.d. doppning < 3:1(0-0,5) 2005 F.d. doppning < 7:1(0-0,5) 2005 F.d. doppning 0,06 8:1(0-0,5) 2005 F.d. doppning 0,07 9:1(0-0,5) 2005 F.d. doppning 0,61 10:1(0-0,5) 2005 F.d. doppning < 11:1(0-0,5) 2005 F.d. doppning 0,03 4:1(0-0,5) 2005 Åkern < 6:1(0-0,5) 2005 Åkern < 12:1(0-0,5) 2005 Åkern < 14:1(0-0,5) 2005 Åkern < 15:1(0-0,5) 2005 Åkern < 16:1(0-0,5) 2005 Åkern < 13:1(0-0,5) 2005 Ytterkant av åker < KM 0,5 MKM 3 30