LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg
ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto
HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har med de råvaror och resurser som finns. Vissa saker är förnybara men många råvaror och ämnen går inte att nyskapa. Vissa ämnen finns det relativt gott om, men vissa ämnen finns det väldigt lite av och/eller kräver stora resurser för att utvinna. Det är inte så enkelt att bara pysa över till en annan planet och hämta mer när det börjar sina och det är kanske inte så enkelt att flytta till en annan planet om vi sabbar den vi bor på heller..
HUSHÅLLNING MED RESURSER Med några få undantag så är mängden av varje grundämne på planeten konstant. Det finns t ex lika mycket koppar, platina och fosfor som för 500 000 år sedan, och lika mycket kommer att finnas om 500 000 år.
NATURRESURSER
NATURRESURSER - ENERGI
HUSHÅLLNING MED RESURSER GEMENSAMMA? Sverige har faktiskt relativt stor påverkan på jordens miljö. Vi har inte längre så många stora bullrande rykande fabriker i Sverige men vi har inte slutat köpa saker som tillverkas i sådana fabriker fabrikerna är istället någon annanstans på planeten. Vårt konsumtionsmönster gör att det skulle behövas resurser motsvarande 3 jordklot om alla på jorden levde som vi
ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF, Naturvårdsverket och eget foto
HUSHÅLLNING MED RESURSER GEMENSAMMA? Så vår konsumtion kan orsaka problem vi lägger i knät på andra länder. Men det är lätt att glömma då vi inte ser problemen i vår nära omgivning. Ju längre bort man är från konsekvenserna desto svårare är det att förstå. Vi behöver inte sänka vår levnadsstandard men vi kan hjälpa till att hushålla med de gemensamma resurserna och hitta bättre och effektivare produkter och sätt att leva
EKOSYSTEMTJÄNSTER - NATUREN ÄR INTE BARA VACKER ATT SE PÅ Från WWF:s hemsida
Här visas trenden för den globala medeltemperaturen. År 1860 är så långt tillbaka där vi har faktiska tekniska mätningar av temperaturen på jorden. De senaste decennierna har medeltemperaturen varit stadigt över genomsnittet. Längre tillbaka har forskare har pusslat ihop en bild av jordens klimat bakåt hundratusentals år, genom att analysera ett antal indirekta mått på klimatet där man studerat lagrad koldioxid i iskärnor, årsringar i trädstammar, glaciärlängder, pollenförekomst och sediment havet. Jordens medeltemperatur Jämfört med medeltemperaturen 1961-1990
http://www.globalis.se/media2/temperaturfoeraendr ingar-aar-1880-2011
ÅRSMEDELTEMPERATUR JÄMTLANDS LÄN Mer nederbörd (regn) Fler skyfall Längre växtsäsong Mindre snö m.m. Årsmedeltemperaturen 1961-1990 (1,0 C) visas som en horisontell linje. Beräknad utveckling av årsmedeltemperaturen i Jämtlands län baserat på samtliga klimatscenarier
Foto: Christer Fuglesang
RESOR OCH TRANSPORTER Körsträcka med bil Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Sverige var 645 mil år 2011. Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Jämtlands län har ökat under 2000-talet och var 765 mil per person år 2011.
KEMIKALIER OCH KEMISKA ÄMNEN I PRODUKTER
VAD ÄR EN KEMIKALIE? Vi använder också kemi för att tillverka olika material och vi använder kemikalier som tillsatser för att ge produkter vissa egenskaper. Till exempel för att produkten ska få en viss färg, göra plast mjuk, flamskyddsmedel m.m. En del produkter t.ex. tillsatsämnen i plast är skadliga för både hälsa och miljö och tyvärr räcker idag inte lagstiftningen till för att hålla skadliga ämnen borta från marknaden. Vi måste agera som kund och försöka påverka tillverkare och leverantören att förbättra produkterna ur miljö- och hälsosynpunkt och försöka undvika produkter som innehåller skadliga ämnen. PVC Al Flamskyddsmedel Bisfenol A + Aluminium
LÄKEMEDEL OCH MILJÖ Landstinget organiserar de flesta förskrivarna av humanläkemedel och har därmed ett särskilt stort ansvar att försöka påverka inom läkemedelsområdet. Dels att vi ser till att det blir rätt medicin, i rätt mängd till rätt patient förstås men även att se till att läkemedelsavfall inte hamnar i avloppet och att försöka påverka leverantörer och tillverkare att se till att ha en fungerande avloppsrening vid läkemedelsfabrikerna
KEMIKALIEANVÄNDNING EXEMPEL LIVSMEDELSPRODUKTION I Mexiko har studier visat att barn som bor nära kemikaliejordbruk drabbats av hjärnskador. De fick sämre motorik än de barn som bor längre bort från odlingarna. Bland annat gav man grupper av barn i uppgift att rita en människa. Barnen som levde nära de besprutade odlingarna kunde inte rita streckgubbar, vilket de jämnåriga barnen som bodde längre bort från odlingarna kunde göra.
LIVSMEDEL www.smmi.nu Livsmedelsområdet har stor påverkan på biologisk mångfald, klimat, användning av antibiotika, bekämpningsmedel, konstgödsel, vattenanvändning m.m.
LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN
ETT LANDSTINGS KLIMATPÅVERKAN
ENERGIARBETE MED TRADITION Av Landstingets energianvändning går till ca 50% uppvärmning och 50% elanvändning Total elförbrukning JLL: 20 GWh = 20.000.000 kwh 43,2 52 4,8 4,8 Fastighetsdrift 52 % Verksamhetsel 48 % 10% besparing beteendeförändring
LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN 2014-2026, OMRÅDE MILJÖ Mål och prioriterade aktiviteter för 9 områden: Område Mål Aktiviteter Kunskap och utbildning 3 4 Material och produkter 6 6 Avfall 3 3 Kemikalier och kemiska ämnen i produkter 3 5 Läkemedel och miljö 4 4 Energi 2 2 Resor och transporter 6 6 Livsmedel 4 5 Strategiskt arbete 3 5 Totalt 34 40
VAD JOBBAR VI MED INOM JLL FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN Kunskap och utbildning Omvärldsbevakning, internutbildning mm Material och produkter Avfall Kemikalier och kemiska ämnen i produkter Läkemedel och miljö Energi Resor och transporter Livsmedel Strategiskt arbete Upphandling, inköp, uppmärksamma slöserier Minimera onödiga förpackningar, krav på sorterbarhet, utbyggd källsortering m.m. Kemikalieregister, riskbedömningar. Krav i upphandlingar m.m. Blodpåseprojektet. Rätt läkemedel till rätt patient, info om avfallshantering, krav på leverantörer Bättre teknik, mätning, information kring energisparbeteenden. Krav i upphandlingar på energieffektiv utrustning. Resfria möten, vård på distans, krav i upphandling av bilar, regler för resor Ekologiska och socialt-etiska livsmedel, råvaror efter säsong m.m Medverka i test av nya miljö-och hälsovänliga produkter. Beredskap för klimatförändringarnas effekter
LANDSTINGETS MILJÖARBETE En mängd lagar inom miljöområdet påverkar vad vi måste förhålla oss till och ha interna regler och rutiner för att följa lagkraven ISO 14001-cerfitierade och EMAS-registrerade sedan 2004 -Ställer en mängd krav, bland annat på ständiga förbättringar och att vara offentliga med vår miljöprestanda och resultat Politiskt prioriterat område Miljöpolicy och en rad Miljömål Mätning och uppföljning statistik. För att ta reda på hur det ser ut och följa utvecklingen och kunna sätta in åtgärder om vi ser att det går åt fel håll. Miljöstrateg och Miljöhandläggare på central nivå sakkunniga. Miljöombud (personer från verksamheten) ute på alla enheter. Samarbete/Samverkan med olika funktioner och personer inom organisationen för att få till konkreta åtgärder och förbättringar. Samverkan med andra landsting för att dra nytta av varandras kunskap och erfarenheter. Att arbeta förebyggande med miljö är i de flesta fall även att arbeta hälsoförebyggande och även fördelaktigt för ekonomin.