En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer om hållbar utveckling än tidigare? Under de senaste 100 åren har människorna ändrat sin livsmiljö i allt snabbare takt. Moderna jordbruksmetoder, industrialisering, ökade transporter samt en mycket snabb befolkningsökning har bidragit till förändringen av vårt sätt att leva och utnyttja miljön. Miljöfrågorna har blivit allt viktigare i debatten. Vi vill inte förstöra vår planet, d.v.s. utnyttja mer resurser än vad jorden tål. Hur ska det gå till?

Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling innebär en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Med andra ord, vi ska inte förstöra jordens resurser för dem som lever efter oss. Vi måste ta hand om jorden.

Tre sorters hållbarhet När politiker funderar kring olika beslut om hur ett samhälle ska utvecklas, tar man hänsyn till huruvida beslutet är hållbart (ex. hugga ner skog för att bygga bostäder). Hållbarhet delas in i tre olika delar: Ekologisk hållbarhet: Det innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra (rent vatten, ren luft och mark, mångfald av växter och djur, etc). Alltså, man tar hänsyn till naturmiljön. Social hållbarhet: Det betyder att vi ska bygga ett långsiktigt och stabilt samhälle, där viktiga mänskliga behov uppfylls (alla ska ha jobb och känna trygghet samt leva i ett jämlikt/jämställt samhälle). Ekonomisk hållbarhet: Det betyder att vi ska skapa en balanserad ekonomisk tillväxt utan att slita på resurser och människan. Vi ska alltså hushålla med resurser på lång sikt. Dessa tre delar hamnar ofta i konflikt med varandra. Ett exempel: Ekonomisk utveckling får inte ske på bekostnad av ett ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Där de tre olika cirklarna möts går vi mot en hållbar utveckling När alla tre delar är nöjda går vi mot en hållbar utveckling!

Ekologiskt fotavtryck Det är ett sätt att förklara hur mycket resurser vårt sätt att leva kräver (vår användning av mat, bostäder, transport, kläder, etc). De rika länderna i Västeuropa och Nordamerika har för stora ekologiska fotavtryck, d.v.s. de utnyttjar mer resurser än vad som finns. De rika länderna utnyttjar jordens resurser mest. I genomsnitt utnyttjar människan c:a 2,5 hektar av jordens resurser per år. Människan har egentligen mindre än 2 hektar till förfogande. Alltså, vi överutnyttjar jordklotet. De fattiga länderna, som inte använder så mycket energi, har ett mycket mindre ekologiskt fotavtryck, d.v.s de utnyttjar inte så mycket av jordens resurser.

Hur kan den rika världen minska sitt ekologiska fotavtryck? Konsumera på ett smartare sätt för att lyckas behålla livskvaliteten och hälsan. Bättre isolerade bostäder Fordon som drivs med el och biobränslen Ändra vårt transportsätt, fler järnvägar Återvinning De fattigare länderna måste dock ÖKA sitt ekologiska fotavtryck, för att uppnå en bättre livskvalitet och hälsa. Dessa länder måste dock hitta ett smartare sätt än den rika världens energislukande uppfinningar.

Naturresurser Naturresurser är det som finns naturligt på vår jord: Bördig jord, rent färskvatten, växande skogar, malmer från jordskorpan samt föda från haven. Naturresurser används som råvaror vid tillverkning av de varor vi använder. Saker som finns på jorden används bland annat till: Mat, dryck, datorer, mobiltelefoner, bilar och fartyg Vatten blir till energi Innehåller bly och kobolt. Granska hur miljövänlig en mobil är Naturresursen vete

Vatten, en livsnödvändig resurs att vara rädd om! Vatten kan användas till mycket! Det kan leda till konflikter om vad det ska användas till! Vilka konflikter kan uppstå, tror ni?

Konflikter om vattnet I många länder och områden är bristen på vatten ett problem. Ska man använda vattnet som dricksvatten eller till konstbevattning för odling? Vid för stor konstbevattning, pumpas grundvatten upp för att kunna odla. Vattenreserverna minskar därmed. Aralsjön var tidigare världens största insjö. Den har nästan torkat ut p.g.a. överdriven konstbevattning. Titta hur vattenmängden har minskat

Det kan även uppstå konkurrens mellan olika grupper hur marken ska användas: Konflikt om marken Ska man hugga ner skog för att använda den till möbeltillverkning eller ska man bevara skogen? eller Ska man använda marken till jordbruk, bostäder, köpcentrum, fabriker eller parkeringsplatser? Vilken utveckling är mest hållbar? Vilka skäl finns det att använda marken till olika saker? Diskutera!

Nu ska vi prata lite om energikällor, d.v.s. hur vi får vår energi för att: Nåväl Värma upp våra hus Att gatlyktorna fungerar Att våra bilar tankas Till allt detta, behövs energi Att vi kan spela datorspel Två sorters energikällor gör att vi får energi Ändlig och förnybar energi!

Ändliga eller förnybara resurser= Våra energikällor! Kärnkraft Energikällor krävs för att driva våra industrier, byggen och transporter. Vårt moderna samhälle skulle inte fungera utan detta! Vilka energikällor är mest hållbara och vilka är bäst för naturen? Varför?

Ändliga energikällor Detta innebär att de bara finns i en begränsad mängd i jordskorpan och att de en gång kommer att ta slut. De kan förnyas, men det tar miljontals år. Problem med fossila bränslen är att de genom sina koldioxidutsläpp bidrar till växthuseffekten, vilket innebär att vår planet blir varmare. Fossila bränslen är ett annat ord för ändliga energikällor Exempel på fossila bränslen är olja, kol och naturgas 80% av de energikällor som används i Sverige är ändliga. Problem med detta? Det är inte hållbart om vi använder för mycket fossila bränsle, då de kommer att ta slut! Vilket transportsätt är bäst för miljön? Varför? Cykel och tåg är bäst för miljön!

Ändliga, fossila, bränslen i världen Världens kända reserver av olja är mycket ojämnt fördelade. Oljestaterna i Mellanöstern står för 2/3 av världens oljetillgångar. De exporterar mycket. Västeuropa och USA importerar det mesta av sin oljeförbrukning. Koltillgångarna är mer jämnt fördelade i världen. Diskutera: Är det ett problem att oljetillgångarna är ojämnt fördelade. Varför/varför inte?

1. Ändliga energikällor, olja Nackdelar med olja: Tar slut, miljöproblem, oljeutsläpp. Svårt att hitta ny olja. Politiskt påtryckningsmedel! Fördelar med olja Billig att utvinna, lätt att transportera och lagra, energirik Oljeanvändning i Sverige 30% av den totala energi som används. 90% av oljan kommer från Danmark, Norge och Ryssland. Spelar det någon roll från vilka länder vi importerar olja? Varför/varför inte? Olja kan användas till olika saker: Diesel, bensin, gasol, tjära, etc

2. Ändliga energikällor, stenkol Nackdelar med stenkol: Tar slut, miljöproblem (större utsläpp i luften än olja). Politiskt påtryckningsmedel! Fördelar med stenkol Billig att utvinna och lätt att transportera Kolanvändning i Sverige Mycket liten. Kolanvändningen har minskat och ersatts av olja.

3. Ändliga energikällor, naturgas Naturgas finns i samma områden som olja. Ryssland och USA har de största tillgångarna på naturgas i världen. Nackdelar med naturgas: Tar slut, miljöproblem, stora anläggningar av pipelines (rör) krävs, svår att transportera, kraftiga prisvariationer. Politiskt påtryckningsmedel! Fördelar med naturgas: Är skonsammare mot miljön än olja och kol, ger mindre utsläpp. Även lägre bränslekostnad än olja. Lättare att hitta ny naturgas. Naturgasanvändning i Sverige: Mycket liten, står för 2% av vår energiförsörjning.

4. Ändliga energikällor, kärnkraft Kärnkraften är en ändlig källa, eftersom det uran som ger energi bryts i gruvor. I Sverige har vi haft folkomröstning (1979) om att så småningom avveckla kärnkraften. Nackdelar med kärnkraft: Två stora miljöhot: 1. Katastrofala följder för miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen. 2. Svårt att ta hand om det använda bränslet (det får inte komma kontakt med människor, luft och vatten). Säkerheten kräver dyra anläggningar. Fördelar med kärnkraft Väldigt energieffektivt, enorma mängder energi kan utvinnas ur mycket lite uranbränsle. Låg kostnad för el. Kärnkraftsanvändning i Sverige Stor. Nästan hälften av den elström som används i Sverige, kommer från kärnkraftverk.

Förnybara energikällor Detta innebär att energikällorna kan återanvändas, och därmed inte tar slut. För att nå en hållbar utveckling är målet att enbart använda sig av förnybara energikällor. Detta kan vara möjligt om 20-25 år. Målet är att vi ska få fram en ny och bättre teknik, så att vi förbrukar mindre energi. Därmed sparar vi på jordens resurser. Det är de rika länderna som förbrukar mest energi (titta i kartbokens temakartor, sid 88) Inom miljöteknik finns framtidens arbete. Tänk på det, kids!

1. Förnybara energikällor, vattenkraft Från strömmande vatten kan man få elström genom att anlägga vattenkraftverk. Det krävs två saker: Solenergi som värmer vattnet och bildar vattenånga. Vattenångan bildar sedan nederbörd. Fallhöjd. Nederbörden hamnar sedan i forsar och bäckar, där vattnet kan strömma genom turbiner, vilka är kopplade till generatorer. Elström bildas. När ett vattenkraftverk byggs, krävs stora ingrepp i naturen, bl.a. genom dammbyggen. Därför har riksdagen stoppat vidare utbyggnad av de norrländska älvarna (Riksdagen stiftar ju lagarna ;)) I Sverige får vi nästan hälften av elströmmen från vattenkraften. Norge och Island är siffrorna 99 respektive 84%. Varför?

2. Förnybara energikällor, vindkraft Vindarna driver vindkraftverken, och via en generator ger det oss elström. Fördelen är att vindkraften inte ger föroreningar. Nackdelen är att vindkraftverken ger lite energi samt att de endast fungerar när det blåser. I Sverige är det blåsigt längst med kusten och på haven. 4% av elen i Sverige kommer från vindkraften. Målet är 8%.

3. Förnybara energikällor, biobränslen Biobränslen framställs av naturen; ved, flis pellets (typ sågspån) och sopor. Nackdelar med biobränsle: Luftförorening vid vedeldning i gamla och nya värmepannor. Transporten av biobränslen till värmeverken går via lastbil. Förbrukning av diesel ökar. Fördelar med biobränsle Bidrar inte till växthuseffekten och de behöver inte transporteras så långt (svenskt). Biobränsle i Sverige och världen 20% av Sveriges energianvändning. En viss del används som etanol till bilar och bussar I fattigare länder är man beroende av biobränslen, för matlagning och uppvärmning. Skogsavverkning. Eftersom man använder en viss del av odlingsmarken för att framställa etanol (från majs), kan det uppstå en konflikt om vad man ska använda marken till. Odling av mat till fattiga länder eller odling av grödor till etanol?

4. Förnybara energikällor, solenergi Grundläggande energikällan på jorden-solen värmer haven, marken och luften. Solen kan även användas som: Solfångare på hustak. Kan användas för att värma vatten i element eller kranvatten. Solceller. De ger el direkt från solen. Solceller kan vara bra om det är svårt att dra fram elkablar, ex. till fyrar eller fritidshus på öar.