Vad är hållbar utveckling?

Transkript

1 Vad är hållbar utveckling? Under de senaste 100 åren har människan förändrat sin livsmiljö i allt snabbare takt främst på grund av moderna jordbruksmetoder, industrialisering, ökande transporter och en mycket snabb befolkningsökning. Särskilt vi som lever i rika länder har en livsstil och överkonsumtion som stämmer dåligt överens med vår önskan att våra barn och barnbarn ska få en bra miljö att leva i. Sedan 1970-talet har miljöfrågorna blivit allt viktigare. Många människor har blivit miljömedvetna och kritiken mot konsumtionssamhället speciellt i de rika länderna har varit stark. Föroreningar av luft, vatten och mark, växande sopberg, köp, slit och släng -mentalitet, för stor användning av ändliga resurser och klimatförändringar är bara några av alla miljöfrågor som debatteras. Men idag är insikten hos forskare och makthavare stor om att vi måste få ett mer hållbart samhälle, dvs. hushålla bättre med naturresurserna. Ett begrepp som ofta används är hållbar utveckling. Med det menas en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hur framtiden för oss människor ska bli på jorden beror på hur vi lyckas med att lösa resurs- och miljöfrågorna. En hållbar utveckling av samhället har flera perspektiv. Ekologisk hållbarhet innebär att hänsyn tas till naturmiljön. Ett exempel är att i svenska skogar skyddas områden med sällsynta arter av djur, växter, lavar* och svampar. Dessa skogar utgör drygt 3 % av den svenska skogen och där får man inte bedriva modernt skogsbruk. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med resurser på lång sikt. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och jämställt samhälle där mänskliga behov som bra mat, bostäder, trygga miljöer och möjlighet till utbildning uppfylls. Särskilt i världens många fattiga länder i Afrika, Asien och Latinamerika är detta en viktig målsättning. Genom att arbeta för ökad social och ekonomisk trygghet ökar också möjligheterna för en ekologiskt hållbar framtid. Men de tre perspektiven på hållbarhet riskerar ofta att komma i konflikt med varandra. Tänk dig att man vill spara en svensk gammelskog, så kallad naturskog, från avverkning för att på så sätt se till att livsmiljön för vissa insekter och lavar bevaras. Det innebär att skogsägaren inte kan avverka där och därför går miste om inkomster. På längre sikt kan det dock vara ekonomiskt positivt eftersom en del av de bevarade insekterna kanske lever på andra insektsarter som är skadedjur. Socialt kan det också uppstå problem om inte skogen kan avverkas genom att arbetstillfällen försvinner. Å andra sidan kan en vacker gammelskog bli ett naturreservat som lockar turister dit. Det finns alltså många olika saker att ta hänsyn till när beslut om våra framtida resurser ska tas. 1

2 Vi utnyttjar naturresurser och påverkar miljön För att bo och leva på en plats utnyttjar vi de resurser som finns i naturen, naturresurser. Bördig jord, rent färskvatten, växande skogar, malmer* från jordskorpan liksom föda från haven är några exempel på naturresurser. Naturresurser används som råvaror* vid tillverkning av de varor vi använder, från mat och dryck till datorer, mobiltelefoner, bilar och fartyg. De används också för att ge energi som när ved, flis och pellets värmer våra hus eller ett vindkraftverk förser oss med elström. När vi utnyttjar naturresurser påverkas vår livsmiljö. Människorna på jorden har ett ansvar att se till att miljön inte förändras till det sämre och att jordens resurser finns kvar även för kommande generationer*. Vatten är en naturresurs vi inte kan vara utan. Rent vatten behöver vi både som dricksvatten och till industri och jordbruk. Rinnande vattendrag förser oss med elström. Rent badvatten är också en resurs vi tycker är viktig. Men om vattnet förorenas av utsläpp från industrier och samhällen blir livsmiljön sämre för människorna. Luft är en resurs som man kan tycka att det finns obegränsat av och som är fri för alla att använda. Men avgaser från bilar och rökgaser från industrins skorstenar kan förorena luften vi andas och göra en plats mycket svår och ohälsosam att bo på. Naturens skönhetsvärde kan också ses som en viktig resurs, till exempel utsikten från ett berg eller en grönskande dalgång. För friluftsliv, rekreation* och turism är dessa naturresurser viktiga. I Sverige har vi rika tillgångar på värdefulla naturresurser som vatten, skog och järnmalm. Våra stora älvar är naturresurser som gjort det möjligt att bygga vattenkraftverk. På så sätt får vi en stor del av den elström samhället använder. Men Sverige saknar också naturresurser som vi behöver bland annat olja som vi därför måste köpa från andra länder. Vatten en livsnödvändig resurs att vara rädd om I många av världens torra områden är bristen på vatten ett problem som ökar. Vattnet behövs bland annat till konstbevattning för odling av spannmål och andra grödor. I regnfattiga områden i bland annat USA, Australien, Indien och Kina konstbevattnas stora jordbruksarealer med grundvatten som pumpas upp från 2

3 berggrunden. I dessa områden minskar markens förråd av vatten i snabb takt eftersom man pumpar upp mycket mer vatten jämfört med den mängd som fylls på via nederbörd. När grundvattenreserverna minskar påverkar det landets möjligheter att producera mat. De nämnda länderna står för en stor del av världens spannmålsproduktion vilket i framtiden kan innebära svårigheter med den globala* matförsörjningen. Aralsjön i det inre av Asien på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan var tidigare en av världens största insjöar och är ett exempel på vilka oerhörda skador som kan uppstå vid för stort vattenuttag. Efter årtionden av konstbevattning, där sötvatten tagits från de floder som rinner till sjön, har vattenytan sjunkit med 13 meter och sjön är nu bara en tiondel så stor som för cirka 50 år sedan. Vattnet används för att bevattna stora arealer bomulls- och risodlingar. För människorna i regionen är förändringarna en katastrof. Från att ha varit en mycket viktig fiskeresurs med stora fiskeflottor* har Aralsjön blivit en sjö med högre salthalt än i världshaven. Den torrlagda sjöbottnen gör att mängder av salt sprids med vinden så att jordbruksmarken och människors hälsa försämras. Inget talar nu för att sjön ska kunna räddas. Tvärtom kan den till och med vara försvunnen om bara några år. Aralsjön på 2000-talet. Hamnarna ligger nu flera mil från den nutida Aralsjön. Där ligger fiskeflottans båtar och rostar. Konkurrens om naturresurserna Inte sällan uppstår konkurrens om hur en naturresurs ska användas. Det kan gälla om vatten från en flod ska användas till konstbevattning inom jordbruket eller ledas in till en stad och renas till dricksvatten. På många håll i världen uppstår konkurrens 3

4 om hur mark ska användas. I en tropisk regnskog kan naturintressen stå emot att fälla skog och anlägga en bananplantage eller en plantering av träd för möbeltillverkning. När städer växer och mark behövs till stadsbebyggelse kan bördig* mark komma att tas i anspråk. På så sätt omvandlas jordbruksmark världen över i snabb takt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser. Med tanke på att drygt 800 miljoner människor redan idag inte får tillräckligt med mat och behovet av mat i världen ökar när världens befolkning blir större är det en utveckling som inte är hållbar. I Skåne, som har Sveriges bördigaste åkermark, finns också denna konkurrens om marken. Där har länsstyrelsen en nollvision för att tillåta bebyggelse på jordbruksmark. Ändå hamnar en yta lika stor som över fotbollsplaner i Skåne under asfalt och betong de närmaste åren. Det beror på att Sveriges kommuner själva kan avgöra när de anser att lokala behov ska väga tyngre än det nationella skyddet av jordbruksmark. Ekologiskt fotavtryck Jordens människor utnyttjar naturresurserna mer än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått på hur mycket natur som behövs för att förse en människa med vad hon behöver i form av mat, bostad, kläder m.m. används begreppet ekologiskt fotavtryck. Det är ett sätt att försöka förklara hur mycket naturresurser som vårt sätt att leva kräver. Då blir det samtidigt ett sätt att synliggöra hur mycket av jordens resurser vi förbrukar och en påminnelse om att jordens naturresurser är begränsade. Det ekologiska fotavtrycket är storleken på den yta som behövs för att förse befolkningen i ett land (eller en enskild människa i landet) med mat, bostad, transporter och bränsle samt för att ta om hand avfall och utsläpp. På jorden finns cirka 12 miljarder ha (hektar) produktiv* yta i form av jordbruksmark, betesmark, skogar och havsområden. Det betyder att var och en av jordens 7,5 miljarder människor har mindre än 2 ha till sitt förfogande. Följande exempel visar hur mycket resurser vi använder, och hur orättvist fördelad resursanvändningen är mellan världens länder: I genomsnitt ger varje människa på jorden ett ekologiskt fotavtryck på 2,3 ha, vilket innebär att vi använder mer än vad naturen kan producera varje år. Det kan också uttryckas som att vi under varje år använder så mycket av jordens 4

5 resurser som det tar ett år och ytterligare ett par månader för naturen att producera. Genomsnittsamerikanen ger ett ekologiskt fotavtryck på 9,7 ha. Om alla människor använde lika mycket av jordens naturresurser skulle vi behöva ytterligare fyra jordklot. I Västeuropa är det ekologiska fotavtrycket 5 ha per person. I Asien och Afrika är det genomsnittliga ekologiska fotavtrycket 1,4 ha för varje människa. I världens fattigaste länder där man inte förbrukar så mycket energi till uppvärmning och transporter, inte använder så mycket konstgödsel och bor i enkla bostäder är det ekologiska fotavtrycket per person allra minst. Ett par exempel är Bangladesh med 0,5 ha och Etiopien med 0,8 ha. Ett stort problem är utsläpp och avfall som är mycket större än jordens förmåga att absorbera* dem. Under de senaste 50 åren har utsläppen av koldioxid, vilket leder till klimatförändringar, fyrdubblats. Den rikaste femtedelen av världens befolkning står för mer än hälften av koldioxidutsläppen. Vi behöver minska det ekologiska fotavtrycket totalt sett, men måste samtidigt ta hänsyn till den ojämlika situation som världens länder befinner sig i. I världens rikaste länder med störst fotavtryck, exempelvis Sverige, är det hög tid att utveckla smartare konsumtion för att bibehålla livskvalitén och hälsan samtidigt som fotavtrycken minskar. Exempel är bättre isolerade bostäder och fordon som drivs med el och biobränslen. Människor i de fattigaste länderna kan däremot behöva öka sina fotavtryck för att få en bättre levnadsstandard. Detta är ett rättvisekrav i en ojämlik värld. I dessa länder är utmaningen framför allt att hitta smartare sätt att utvecklas i jämförelse med hur de rika länderna har nått sitt välstånd. Det handlar bland annat om att planera för en helt annan infrastruktur fotavtryck än den energislukande västerländska. Svenskens ekologiska fotavtryck En svensk ger i genomsnitt ett ekologiskt fotavtryck på 6,1 ha. Men i en globaliserad värld där vi köper många varor som producerats i andra länder finns en stor del av fotavtrycket utomlands. Vi är vana vid att kunna äta frukt och grönsaker året runt. Vi äter tigerräkor och annan exotisk mat som producerats i länder långt från Sverige. Vi importerar omkring 80 % av djurfodret och hälften av allt kött vi äter. En sjättedel av den jordbruksmark vi använder ligger utanför Sverige. I Sverige och andra rika länder har det ekologiska fotavtrycket ökat med upp till 40 % under de senaste 40 åren. Med den ökande användningen av jordens resurser blir påverkan på den globala miljön större. 5

6 Vid intensiv köttproduktion behövs mycket djurfoder och stora arealer, vilket ökar det ekologiska fotavtrycket. Bilden visar rasen Belgian Blue. Men en positiv trend är att både Sverige och en del andra rika länder lyckats minska sitt ekologiska fotavtryck under 2000-talet. En stor orsak till det stora svenska fotavtrycket är att vi använder mycket energi. Vi bor rymligt, har mycket vägtransporter och äter mycket kött. Allt detta kräver mycket energi. Samtidigt har de lokala miljöproblemen minskat. Utsläppen av svaveldioxid och tungmetaller* i Sverige och jämförbara länder är betydligt lägre än tidigare med en renare natur som följd. I Sverige har vi också lyckats att minska vår användning av fossila bränslen, främst olja, som ersatts av bland annat biobränslen, kärnkraft och vindkraft. Fotavtrycket växer istället någon annanstans kanske i en avlägsen regnskog där en bananplantage anläggs. 6

7 Energikällor Ordet energi är från början ett grekiskt ord som betyder kraft och arbetsförmåga. Energi behövs för att driva industrier, transporter och mycket annat i samhället. Vårt moderna samhälle skulle helt enkelt inte fungera utan lättåtkomlig och billig energi. Därför använder vi många olika energikällor främst fossila bränslen som olja, naturgas och kol, biobränslen som ved och flis samt vattenkraft och kärnkraft. När en energikälla utnyttjas påverkas eller förändras naturmiljön på något sätt, till exempel när ett vattenkraftverk anläggs, ett vindkraftverk byggs eller när skog huggs ner för att bli ved eller flis. Fossila bränslen och kärnkraft räknas som ändliga eller icke förnybara energikällor eftersom vi förbrukar mer av dem än vad som nybildas i jordskorpan. Biobränslen, vattenkraft och vindkraft är exempel på energikällor som nybildas hela tiden och betecknas förnybara energikällor. 7

8 Energianvändningen i Sverige 1 Efter att under många år ökat så minskar nu transporternas andel av energianvändningen. Det är nästan bara oljeprodukter som bensin, diesel och flygbränsle som används till transporter. 2 Till bebyggelsesektorn räknas bostäder, lokaler, fritidshus, jord- och skogsbruk samt bland annat el-, vatten- och reningsverk. Elström står för ungefär hälften av bebyggelsesektorns användning. 3 Industrin gör stora förändringar för att använda energi så effektiv som möjligt. Mest är det el och biobränsle som används. I Sverige är det mässa- och pappersindustri och järn- och stålindustrin som använder mes energi. Källa: Energimyndigheten

9 9

10 Sveriges totala energitillförsel Fördelad på energislag, 2013 TWh Källa: International Energy Agency Olika energikällors andel av den totala energitillförseln i världen år Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften (tar inte hänsyn till värmeförlusterna). Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2015 Ändliga energikällor Ändliga energikällor finns i en begränsad mängd i jordskorpan och kommer en dag att ta slut om vi fortsätter att använda dem. Hit hör kol, olja och naturgas. Visserligen kan de nybildas, men det sker så långsamt att det tar miljontals år. Det har gjorts beräkningar på hur länge de fossila bränslena räcker, men de är mycket 10

11 osäkra och beror på många faktorer som fortsatt efterfrågan, tillgång och pris. Enligt sådana uppskattningar är jordens kol slut om drygt 200 år, medan olja och naturgas bara kommer att räcka år till. Också kärnkraft är en ändlig energikälla eftersom bränslet är uran från berggrunden. Fyra femtedelar av den energi som världens befolkning använder kommer från fossila bränslen. I Sverige kommer hälften av energianvändningen från fossila bränslen, främst olja. Det innebär problem både nu och i framtiden: Fossila bränslen är inte förnybara utan de kommer förr eller senare att ta slut. Vad ska vi ersätta de fossila bränslena med när de börjar ta slut? Vid förbränning av kol, olja och naturgas bildas koldioxid som ökar halten av denna växthusgas i atmosfären med en global uppvärmning som följd. De flesta forskare menar att så länge vi använder stora mängder fossila bränslen kommer växthuseffekten att öka så att det blir varmare på jorden. Vi bör sträva efter ett uthålligt samhälle, men det stora beroendet av fossila bränslen rimmar väldigt illa med det målet. Förnybara energikällor För att nå en hållbar utveckling bör målet vara att i framtiden bara använda förnybara energikällor. Beräkningar visar att mer än hälften av jordens behov av energi kan tillgodoses med förnybar energi redan om år. Det betyder att andelen energi från sol, vind och vatten kommer att öka medan användningen av fossila bränslen kommer att minska. Målet ska vi nå med ny och bättre teknik men också genom att förbruka mindre energi. Det gäller i första hand oss människor i rika länder. Vi är en liten del av världens befolkning, men förbrukar större delen av energin. Vattenkraft Från strömmande vatten kan man få elström genom att anlägga vattenkraftverk. För att det ska fungera krävs två saker solenergi och fallhöjd. När solen värmer haven bildas vattenånga som stiger och slutligen faller som regn eller snö. På väg tillbaka till havet samlas nederbörden upp i bäckar, åar och floder. Där det finns forsar och fall kan man stoppa upp vattnet i dammar. Vattnet får sedan forsa genom en turbin som börjar snurra och driver en generator där elström bildas. Med hjälp av kraftledningar kan sedan elenergin transporteras till förbrukarna. Så länge solen 11

12 skiner kan vi alltså utnyttja vattenkraft för att få el, vilket betyder att den är en förnybar energikälla. Vattenkraften i Norden De största svenska vattenkraftverken finns i de norrländska älvarna. Den mest utbyggda älven är Luleälvens vattensystem som har elva kraftverk. När ett vattenkraftverk byggs i en älv behöver man göra stora ingrepp i naturen. För att få el hela året byggs stora dammar som samlar upp vattnet. Dammarna kan dränka värdefulla områden. Nedanför dammen blir älven utan vatten och torkar ut. Därför har den svenska riksdagen bestämt att några av de norrländska älvarna inte får byggas ut med kraftverk. I Sverige får vi nästan hälften av elströmmen från vattenkraften. Men förutsättningarna för vattenkraft är mycket olika i de nordiska länderna. Norge och Island har de bästa naturliga förutsättningarna mycket nederbörd och stor fallhöjd. Därför är vattenkraftens andel av landets elproduktion 99 % i Norge och 84 % på Island. Motsvarande siffror för Finland och Danmark är 19 % respektive 0,1 %. Varför är förutsättningarna så dåliga i Danmark? Vindkraft Vinden har använts som energikälla av människor i tusentals år, till exempel för att driva segelbåtar och väderkvarnar. Det är solens energi som gör att vinden blåser. Eftersom solen värmer upp delar av jordytan olika mycket uppstår skillnader i temperatur och lufttryck, så att vindar uppstår. Det gör vindkraften till en förnybar energikälla. Moderna vindkraftverk för att få elström började byggas först på 1970-talet. Vinden driver vindkraftverkets blad, som i sin tur driver en generator som ger elström. Vindkraftens stora fördel är att den inte ger några föroreningar. En nackdel är att ett vindkraftverk inte ger så mycket energi och att det bara fungerar när det blåser. För att ersätta en kärnkraftsreaktor behöver man bygga cirka normalstora vindkraftverk. De orsakar också lite buller och en del tycker att vindkraftverken är fula och förstör landskapsbilden. Vindkraft i Sverige och övriga världen Sverige har bättre förutsättningar för vindkraft än de flesta andra länder. Det är blåsigt utefter kusterna, men allra mest blåser det över havet. Därför byggs många nya vindkraftverk någon kilometer från kusten som till exempel vindkraftsparkerna Lillgrund i Öresund och Utgrunden i Kalmarsund. Det byggs ständigt nya vindkraftverk och år 2015 fanns det cirka stycken i Sverige. Vindkraften svarar för en allt större del av elproduktionen och år 2015 stod vindkraften för 10 % procent. Ett realistiskt mål är att 15 % av elen år 2020 kommer från vindkraften. 12

13 USA, Tyskland, Spanien och Danmark är de länder som har flest vindkraftverk. Det land som har störst andel el från vindkraft är Danmark med 39 % år Biobränslen Biobränslen kan vara många olika bränslen ved, flis, pellets (se nedan) och sopor är några exempel. Gemensamt för alla biobränslen är att de är biologiska, dvs. består av biomassa eller har framställts ur biomassa. Med hjälp av solenergi bildar växterna biomassa genom fotosyntesen i de gröna bladen. Så länge solen skiner och vi hushållar med skogar och jordbruksmark, kan vi få energi från biobränslen. Därför är biobränsle en förnybar energikälla. En annan fördel med biobränslen är att de inte bidrar till ökad växthuseffekt, eftersom den koldioxid som släpps ut vid förbränning motsvaras av den koldioxid som trädet tog upp medan det växte. Biobränslen i Sverige Över hälften av Sveriges yta täcks av skog och ved från skogen är ett mycket viktigt bränsle för många svenskar. Vid skogsavverkning tar man till vara på grenar och toppar som finfördelas till flis ett vanligt bränsle i många kommuners värmeverk. Flis kan man också få från energiskog snabbväxande lövträd som odlas på åkermark. Pellets är centimeterstora stavar som består av sågspån. De används som bränsle både i stora värmeverk och i mindre pannor i småhus. Sopor (hushållsavfall) kan brännas för att ge energi. En fördel med biobränslen är att de är inhemska* och inte behöver transporteras så långt. Men det finns också nackdelar, bland annat att det släpps ut mycket luftföroreningar vid vedeldning i små och gamla pannor. Och eftersom de flesta transporterna till värmeverken sker med lastbil förbrukas en hel del dieselolja. Fördelarna överväger ändå vid användningen av biobränslen och därför ökar deras andel av landets energiförsörjning. År 2010 var den ungefär en femtedel. Biobränslen i världen Nästan halva jordens befolkning är beroende av biobränslen främst ved. Det är den viktigaste energikällan för de flesta människor i u-länderna. I städer i fattiga länder är träkol det vanligaste bränslet, eftersom det är lätt att hantera och kan transporteras långt. Det går åt stora mängder ved vid framställning av träkol. Träkol är ett biobränsle i motsats till stenkol och brunkol vilka är fossila (icke förnybara) bränslen som bryts i gruvor. Människorna på landsbygden är ofta helt beroende av brännved för matlagning, uppvärmning och belysning. Men användningen av träkol och brännved leder till att skogar skövlas*, vilket i sin tur innebär ökad markerosion. Det betyder att ytliga jordlager spolas bort av regn så att ny skog inte längre kan växa där. 13

14 Biomassa kan också användas för att framställa flytande biobränslen som etanol och rapsolja. Vid tillverkningen utgår man från säd, träd eller raps. Många svenskar kör etanoldrivna bilar, i flera svenska kommuner kan man åka med etanoldrivna bussar och en del kommuner använder rapsolja som bränsle i sina dieseldrivna fordon. I många länder används dessa bränslen i större omfattning än i Sverige. I USA framställs mycket etanol från majs och i Brasilien har man sedan länge använt etanol som drivmedel för bilar. Där körs numera hälften av alla personbilar på etanol som framställs från sockerrör och andra grödor. Då uppstår ibland en konflikt vad odlingsmarken ska användas till: grödor som ger mat eller grödor som ger biobränsle (etanol)? Här skördas energiskog som blir flis till värmeverket. 14

15 De här flickorna bor på landsbygden i Kenya, Östafrika. Att samla ved kan ta flera timmar om dagen. Det är risk att skogar skövlas så att marken blir obrukbar på grund av vedinsamling. Solenergi Solenergi är den grundläggande energikällan för allt liv på jorden solen värmer haven, marken och luften, ger energi till regn och blåst samt driver växternas fotosyntes. Men vi kan också direkt använda energin i solens strålar på två olika sätt med solfångare som ger oss varmvatten och med solceller som ger oss elström. Solfångare På hustak, både i Sverige och i många andra länder, kan man ibland se en svart fyrkantig glasskiva. Då är det troligen en solfångare. Under skivan finns rör med vätska (till exempel vatten) eller gas som för bort den värme som alstras* när solen skiner. Värmen kan användas för att värma vatten i element eller kranvatten. Man kan också spara värmen i stora tankar med vatten. Där kan sommarsolens värme sparas för att användas under natten. I riktigt stora anläggningar kan värmen sparas ända till vintern. I Kungälv i Bohuslän finns en av Europas största anläggningar med m 2 solfångare. Det är en yta lika stor som normalstora villatomter. Värmen som bildas av solstrålningen kan lagras i isolerade tankar som rymmer m 3 vatten. Med fjärrvärmenät kan solfångarna hjälpa till 15

16 att värma upp ett helt bostadsområde. Den energi som solfångarna ger, motsvarar det totala energibehovet hos 25 normalstora villor. Solceller Med solceller får vi el direkt från solen. Kanske har du en miniräknare som fungerar med hjälp av solceller, men det finns också klockor och radioapparater som får ström på det sättet. I områden där det är dyrt eller omöjligt att dra fram elkabel kan paneler med solceller vara ett bra alternativ. Exempel på det är fyrar, fritidshus på öar, fritidsbåtar och belysning i busskurer. Japan är det land i världen som har störst andel el från solceller, men också USA, Tyskland och Schweiz göra stora satsningar. I fattiga länder med brist på ved bland annat i Asien och Afrika görs försök med solceller som ger ström till kokplattor, tv-apparater och liknande. Solfångare på hustak i Kina. Solfångare är vanliga jorden runt och ger ett miljövänligt tillskott till uppvärmning och varmvatten. Geotermisk energi värme från jordens inre I jordens inre skapas det ständigt ny värme. Därför ökar berggrundens temperatur med djupet. I Sverige utnyttjar vi värmen i berget på olika sätt: Många småhusägare installerar bergvärme. Då borrar man ett cirka 100 meter djupt hål så att värmen i berget och grundvattnet kan värma upp huset. 16

17 För att det ska fungera behövs en värmepump som drivs med el. Men tack vare värmepumpen och värmen från berget kan man spara mycket elenergi. I Lund i Skåne finns landets första stora bergvärmeanläggning, som producerar en fjärdedel av stadens fjärrvärme. Värmen tas från vatten som pumpas upp från 700 meters djup. Omställning till förnybar energi hur påverkar det samhället? En omställning till ett samhälle där all energi är förnybar anses av många forskare vara möjlig. Det kan samtidigt innebära att vi minskar vår användning av energi. Det finns många sätt att spara energi energisnålare fordon, ny teknik för att spara ström i hemmen och ny energisnål teknik i industrin. Konsumentprodukter som kyl, frys, tvättmaskiner och andra vitvaror är exempel på hur varor blir alltmer energieffektiva. Jämfört med de produkter som tillverkades för 15 år sedan är dagens mellan 50 och 70 % mer effektiva. Samma sak gäller även vattenförbrukningen för tvätt- och diskmaskiner. Även när varorna tillverkas används mindre energi än tidigare. Materialåtgången har också minskat, bland annat genom att tunnare plåt än tidigare används i produkterna. De hus vi bygger ska värmas och drivas så energisnålt som möjligt. Det innebär bland annat effektiv isolering, stora glasytor mot söder för att utnyttja solenergin, användning av solceller och solfångare samt värmepumpar som utnyttjar energin i luft eller berg. Tunga transporter behöver ske mer på järnväg och med sjötransport än idag och fler behöver åka kollektivt. Inom en snar framtid kommer elbilar, biogasbilar och etanoldrivna bilar att bli allt vanligare, men personbilstrafiken behöver också minska liksom godstransporter på väg. För att lyckas krävs en förändrad inriktning i utvecklingen av samhälle och infrastruktur. Med effektiv kollektivtrafik och bättre möjligheter att gå och cykla, får den egna bilen en minskad roll. Du kan förstås också påverka din egen energianvändning och därmed påverkan på miljön med din egen livsstil. Exempelvis genom att äta mer vegetabiliskt, bo på mindre yta, begränsa flygresor, åka kollektivt osv. Mycket forskning satsas världen över på att ta fram energieffektiva lösningar för bostäder, annan stadsbebyggelse och inom transportsektorn. Då skapas också nya jobb inom flera olika områden som bostadsbyggande, fordon och transporter samt andra jobb inom energieffektivisering. 17