Följeforskning för Region Skåne. Fyra nya vårdval, vilka aktörer finns etablerade?

Följeforskning för Region Skåne Fyra nya vårdval, vilka aktörer finns etablerade? Av Caroline Wigren-Kristoferson; Caroline.Wigren@fek.lu.se Bakgrund Mitt namn är Caroline Wigren-Kristoferson och jag är verksam som docent i företagsekonomi vid Sten K Johnson Center for Entrepreneurship vid Ekonomihögskolan och CIRCLE (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy), Lunds Universitet. Jag har varit följeforskare till projekt kopplade till entreprenörskap inom vård- och omsorg som Region Skåne har drivit sedan 2008. Det första projektet pågick mellan 2008-2010 och var finansierat av Tillväxtverket, mitt arbete resulterade bland annat i rapporten Hinder, utmaningar och möjligheter för företagande inom vård- och omsorgssektorn som finns tillgänglig via Region Skåne. Jag var därefter engagerad när insatser gjordes för att stödja vårdvalet inom mödrahälsovården. Projektet startade våren 2011 och pågick till och med 2012; det syftade till att stödja blivande entreprenörer inom mödrahälsovården i Skåne. Mitt senaste engagemang startade hösten 2013 och har pågått i ett år. Samtliga projekt har haft som målsättning att erbjuda löpande utbildning och seminarier för intressenter som på olika sätt berörs av införandet av vårdval. En aktivitet har varit att erbjuda utbildning till personer som har kunnat tänka sig att starta verksamheter som levererar offentligt finansierade vård- och omsorgstjänster. Detta har skett genom Entreprenörskolan. Projekten har även haft som mål att verka för att höja kunskapen hos personer inom rådgivningssystemet när det gäller förutsättningar för att driva företag med offentliga medel i privat regi. Förutom att sammanställa lärdomar i den här rapporten har jag deltagit på tre olika aktiviteter anordnade av Region Skåne; jag deltog på en träff för rådgivare den 31 oktober 2013, på en informationsträff i Helsingborg den 14 november 2013 samt på en träff med Entreprenörsskolan den 2 december 2013. Fyra nya vårdval I Region Skåne finns det idag totalt 12 vårdval, sedan 2008. Vårdval finns inom följande områden: Audionommottagning (hörselhjälpmedel), Allmän barn- och ungdomstandvård, Barnmorskemottagning, Barnavårdscentral, Grå starr, Smärtmottagning, Specialisttandvård för barn och ungdomar och Vårdcentraler (hälsovalet). De senaste vårdvalen (införda 2014) är inom följande områden: LARO-mottagning (specialiserad beroendevård), Öppen ögonsjukvård, Öppen hudsjukvård och Psykoterapi (tidigare KBT och IPT är nu inkluderade här) Från 2014-01-01 finns tilläggsuppdrag för hälsovalet: gynekologi, kardiologi, sexuell hälsa och äldrevårdsmottagningar. 1

Denna rapport diskuterar de fyra vårdval som infördes i Region Skåne våren 2014. En sammanställning görs av vilka aktörer som finns inom respektive vårdval. I vissa fall har sekundärmaterial i form av material från företagens hemsidor samt tidningsartiklar använts för att skapa en bild av vad som hänt, artiklarna bifogas. När det gäller vårdval psykoterapi har en större undersökning gjorts. Ett antal frågor skickades till de mindre aktörerna som är ackrediterade. LARO LARO är förkortningen för Läkemedels Assisterad Rehabilitering vid Opiatberoende och är en behandling som riktar sig till patienter som har ett beroende av opiater, oftast heroin. Som missbrukare kan man kontakta en av de mottagningar som är ackrediterade för LARO-behandlingar. Samtidigt som vårdvalet infördes den 1 april 2014 öppnades en ny opiatavgiftningsenhet i Malmö; dit kan LARO-mottagningarna remittera patienter som fått återfall. Dessa vårdplatser fanns tidigare inom psykiatrin. En av anledningarna till att införa vårdval inom LARO var de långa väntetider för att få komma till en LARO-mottagning och att patienter for mycket illa innan de kom i rätt behandling. Med fler aktörer att vända sig till har köerna minskat. Det finns fjorton aktörer inom LARO i Skåne; av dessa fjorton drivs sju av Region Skåne i offentlig regi. Två mottagningar drivs av Capio, Capio Psykiatri i Helsingborg och Landskrona. I Malmö finns det förutom tre offentliga motagningar även två privata och det är INM Laro (Integrerad Närsjukvård Malmö) som drivs av företaget Medistud AB och LARO BeFeM som drivs av företaget med samma namn. De båda privata verksamheterna i Malmö var etablerade redan innan Region Skåne valde att införa vårdval för LARO, vilket skedde våren 2014. INM driver öppenvårdspsykiatri i Malmö. INM startade 2003 och har vunnit lokala och nationella priser för sitt nytänkande, sin effektivitet och kvalitet. Sedan 2009 har företaget avtal med Region Skåne. Företaget består av ett antal mindre kliniker som också äger och driver företaget. INM samverkar nära Malmö Stad, slutenvårdpsykiatrin och primärvården. INM arbetar i multidisciplinära team och har utvecklat gruppbehandlingsmodeller för olika tillstånd; INM arbetar brett med psykisk ohälsa och skriver på sin hemsida om Rehabgarantin, dvs. möjligheten att få remiss till specialister på KBT, privat eller i offentlig regi, patienten får då ett tiotal KBT-sessioner inom ramen för sjukvårdens högkostnadsskydd. INM kan även erbjuda farmakologisk behandling. INM bedriver företaget sedan fyra år tillbaka på Helsingborgsgatan i Malmö. På företaget finns ett antal läkare med specialkompetens avseende beroende/missbruk samt sjuksköterskor och socionomer med erfarenhet av utredning och behandling. Förutom Region Skåne arbetar INM med andra offentliga huvudmän. Den andra privata aktören i Malmö är LARO BeFeM. Före ackrediteringen har verksamheten fungerat som LARO mottagning i samarbete med kommunens socialförvaltning. Region Skåne har även mottagningar i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Trelleborg. I Helsingborg finns det ytterligare två privata mottagningar förutom Capios mottagning och det är Ramlösa Social Utveckling (RSU) och Solstenen i Helsingborg. 2

Ramlösa Social Utveckling bedriver behandlingshem och beroendeklinik och riktar sig till personer som är 16 år och äldre. På sin hemsida (www.rsu-ab.com) skriver Ramlösa Social Utveckling att de förutom LARO-mottagning även erbjuder familjevård, öppenvård, psykologutredningar, referensboende i lägenhet, sysselsättning i form av skola, praktik eller arbete, aktiv fritid samt provtagningar, även körkortsärende. Företaget har funnits i snart 20 år, klienter som placeras i familjehem kommer från hela landet men familjehemmen finns främst i Skåne och Hallandskusten. Förutom avtalet med Region Skåne har företaget kommunernas socialtjänst samt kriminalvården som sina kunder. Det finns ytterligare en privat aktör i Skåne och det är Solstenen. Solstenen startade i samband med att vårdvalet infördes den 1 april 2014, drivkraften hos de som startade var att öppna en välkomnande mottagning för patienterna som i flera fall är inne i ett tungt narkotikamissbruk, berättar de i en artikel den 31 augusti 2014 i Helsingborgs Dagblad (se bifogad artikel). Detta gör verksamheten unik eftersom övriga aktörer fanns redan före införandet av vårdvalet. Solstenen bedriver verksamhet i Helsingborg och i Lund och har cirka 65 patienter på varje ort. Patienterna kommer från flera olika kommuner. Förutom läkare och sjuksköterskor finns det även socionomer samt tillgång till psykolog vid Solstenen. Psykologen gör bland annat ADHD-utredningar. För att få ett ordnat liv spelar stödsamtalen en viktig roll. Solstenen skriver även på sin hemsida att de erbjuder sina klienter kontakt med sin barnmorska som har mångårig erfarenhet av missbruksoch beroendevård. Hos henne kan klienten få stödjande samtal och rådgivning i samband med bl.a. samlevnad, kontraception, graviditet, amning, menopaus. Hon kan även följa med om klienten skall besöka mödravården eller kvinnokliniken. I artikeln i Helsingborgs Dagblad (31 augusti 2014) skriver man även att man trodde att Region Skånes verksamhet i Helsingborg skulle påvekras i och med att det kom ytterligare aktörer som bedriver LARO-behandlingar men så har inte varit fallet. Så sannolikt finns det ett behov som är större än man tidigare kunde möta. Enhetschefen, Camilla Andersson, vid Region Skånes mottagning säger i artikeln att ett ökat antal aktörer har lett till ökade möjligheter. I arbetet med sammanställningen kommer jag i kontakt med LARO-kliniken som ligger i Bollerup utanför Tomelilla. Kliniken startades våren 2014. På sin hemsida skriver de att man kan söka kontakt med kliniken om man vet med sig att man är opiatberoende även om man inte är i behandling. Då följer personal från kliniken med till den beroendemottagning man kommer att tillhöra, denna mottagning måste dock vara rimligt nära. Det är en uppdragsgivare som placerar klienten på kliniken. LARO-kliniken i Bollerup är ett behandlingshem, detta som ett komplement till öppenvården dit brukarna går dagligen men inte bor. LARO-kliniken är inte ackrediterad i vårdvalet. Exemplet lyfts dock här då det sannolikt är så att vårdvalet inom LARO kommer att innebära att nya verksamheter etablerats som komplement till de aktörer som är ackrediterade. Genom införandet av vårdval LARO får fler missbrukare hjälp att bryta sitt missbruk och därmed kan sannolikt även andra behov från denna patientgrupp komma att synliggöras vilket öppnar upp för nya behandlingsformer, organisationer och företag. Man började behandla med metadon 1990 i Lund. Då var det cirka 300 personer i hela Sverige som kunde få hjälp. Idag är det obegränsat då man upptäckt att behandlingen är framgångsrik. Att döma av det material som finns tillgängligt verkar införandet av vårdvalet ha lett till de effekter man eftersträvade att fler patienter snabbare kommer i behandling. (Se bifogad artikel.) 3

Ögonsjukvård Införandet av vårdval inom ögon hade som syfte att korta köerna. Före vårdvalet var det endast 60 % av patienterna som fick vård inom vårdgarantins 90 dagar enligt en artikel i Sydsvenskan den 1 april 2014 (se bifogad artikel). Vårdvalet innebär att kliniken som ackrediteras skall kunna erbjuda många olika behandlingsformer, dock kan behandlingarna utföras av underleverantörer. Man ville från Region Skåne undvika att man fick allt för många enmanspraktiker. Samtidigt ville man ha ett vårdval i vilket inte endast de större aktörerna skulle kunna få en ackreditering. I artikeln står det skrivet att när det gäller vårdvalen inom ögonsjukvård och hudsjukvård har socialdemoraterna aviserat att de kommer att riva upp dessa vårdval om de kommer till maken efter valet vilket sannolikt fick som konsekvens att aktörer avvaktade att söka ackreditering och etablera sig. När man införde vårdval för ögonsjukvård var det privatläkare som hade ersatts enligt lagen om läkarvårdsersättning som fick stänga sina mottagningar, detta då de inte kunde leva upp till de krav som ställdes från Region Skåne för att få en ackreditering. Vårdvalet innebär att klinikerna skall kunna erbjuda många behandlingsformer, klinikerna kan i sin tur använda sig av underleverantörer, dvs. mindre aktörer. De aktörer som är ackrediterade är sjukhusens kliniker, Capio Medocular som finns i Malmö och Lund, Österlenkirurgi som finns i Simrishamn, Ögonläkarna i Eslöv samt Aktys ögonklinik i Malmö. Hudsjukvård Enligt underlag från Region Skåne är följande offentliga enheter ackrediterade för hudsjukvård: Hudmottagning Kristianstad; Hud- och STD-mottagningen i Helsingborg, med filialerna Hudmottagningen Ängelholm och Hudmottagningen Trelleborg; samt Hudmottagning Skånes Universitetssjukhus Malmö med filialerna Hudmottagning Skånes Universitetssjukhus Lund och Centrum sexuell hälsa Malmö. Därutöver är följande privata aktörer ackrediterade: Capio Citykliniken (Lund), Hudläkarmottagningen vid Lundagårdsläkargrupp, Läkarhuset i Lund, Curos Skin Clinic och Diagnostiskt centrum Hud och Privatläkarna hudmottagning Helsingborg. I en artikel i Helsingborgs Dagblad från den 31 augusti 2014 (se bifogad) diskuteras införandet av vårdval inom hudsjukvård och det framgår i artikeln att det är en utmaning för sjukhusens specialistkliniker att förena uppdragen forskning, utbildning och vårdval. Enligt artikeln har köerna till Skånes universitetssjukhus hudkliniker blivit längre, byråkratin har ökat och det har blivit färre läkare. Enhetschefen vid kliniken i Malmö, Charlotte Ahlrot, säger: Det har inte blivit någon valfrihet som politikerna vill utan ett totalt kaos där patienterna far illa och vi också ibland. I samma artikel framgår det dock att vårdvalet inte har påverkat kliniken i Helsingborg. Psykoterapi Enligt information från Region Skåne var det 24 stycken verksamheter som hade avtal genom LOU med Region Skåne före införandet av vårdval inom psykoterapi. På listen finns bland annat Praktikertjänst AB, Carema Närvård AB, Carema specialistvård angivna om avtalet gäller en enhet eller flera är oklart. 4

Den totala listan med ackrediterade utförare efter införandet av vårdval är 294 stycken, av dessa är 59 stycken offentliga aktörer, dvs. Region Skåne enheter, 11 stycken Capiokliniker och 6 stycken Novakliniker. Det kan konstateras att införandet av vårdval inom psykoterapin innebar att det var många mindre enheter som sökte ackreditering. För att skapa en bättre bild av vilka utförarna är skickades ett par korta frågor via mail till de mindre aktörerna (från den totala listan stöks stora aktörer som Capiokliniker och Novakliniker). Mailet skickades till cirka 175 stycken ackrediterade aktörer och svar erhölls från cirka 45 stycken. Då syftet med frågorna var att skapa en övergripande bild och inte att genomföra några djupare analyser ansåg jag att 45 svar var bra. Jag avslutar avsnittet med att presentera S:t Lukas verksamhet lite närmre, detta eftersom S:t Lukas är en icke-vinstdrivande verksamhet idag finns det får ickevinstdrivande företag som levererar offentligt finansierade vård- och omsorgstjänster; men denna typ avförare efterfrågas inte minst av politiker. Följande frågor ställdes i mailutskicket: 1. Vilket år startade du din verksamhet? 2. Har du anställda, och i så fall hur många? 3. Drive du verksamheten på heltid? 4. Om du inte driver verksamheten på heltid, vad gör du mer? 5. Vad gjorde du innan du startade verksamheten? 6. Vad var drivkraften att starta verksamheten? 7. Hade du avtal med Region Skåne före införandet av LOV? 8. Är majoriteten av dina kunder privata eller är det kunder som har remiss från vårdenhet? 9. Anser du att införandet av LOV har varit positiv för din verksamhet, varför, varför inte? 10. Arbetar du i nära samarbete med någon vårdenhet? Generellt kan det konstateras att den stora majoriteten av de som svarat är enmansföretagare. Många har både patienter på remiss och privatbetalande, majoriten av patienterna är dock via remiss. Få arbetar i nära samarbete med någon vårdenhet. Nedan går jag djupare in i svaren för frågorna 6 och 9. När det gäller fråga 9 svarade respondenterna mer generellt om LOV. Drivkrafter att starta När det gäller drivkrafter att starta verksamheten så är det många respondenter som svarar att de vill kunna styra över den egna tiden och över arbetsdagen men även över ledigheten. De svarar att friheten lockade att kunna bestämma själv och disponera tiden så som man själv väljer. Att få vara sin egen chef anges också samt att minska stressen. Att få förnyelse skrev en respondent. Det var även respondenter som lockades av utmaningen att bygga upp en egen verksamhet som man fick utforma efter eget huvud. Samt att få ägna sig åt det man hade störst intresse för. Att få ägna sig åt kärnverksamheten angavs också. En person skrev att hen inte trivdes i psykiatrin och hur den hade utvecklats till att bli för medicinskt, hierarkiskt och byråkratiskt vilket personen i fråga ansåg vara en dålig miljö för psykoterapeutiskt arbete. En respondent skrev att företagandet gjorde det möjligt att komma ifrån den stora organisation som Region Skåne innebär, att det är 5

lättare att bedriva patientarbete när det inte är så mycket kringadministration och möten. En respondent skrev att den egna verksamheten möjliggör för hen att kunna erbjuda högkvalitativa tjänster att inte behöva fokusera på kvantitet på bekostnad av kvalitet. Att driva eget menar hen gör det möjligt att erbjuda de anställda den verksamhet som hen själv hade velat arbeta i. En respondent hänvisade till dåliga chefer och därför valde hen att starta egen verksamhet. Dessa svar har gemensamt att respondenterna aktivt söker sig ifrån den organisation de varit anställda av. En respondent svarade att hen hade utbildat sig till psykoanalytiker och inte kunde arbete med analys i den offentliga vården, hen var sedan tidigare legitimerad psykoterapeut. Ytterligare en respondent skrev att hen hade en stark önskan att kunna arbeta mer självständigt och med en annorlunda inriktning än den som hens tidigare arbetsgivare hade; hens långa erfarenhet och utbildning stämde inte med klinikens inriktning och verksamhet. Vissa verksamheter var väl etablerade, och en respondent startade sin verksamhet redan 1987 och gjorde det då för att kunna arbeta med psykoterapi som då fanns föga av i den offentliga vården. Friheten att få bedriva psykoterapi under eget ansvar angavs också. Dessa svar har gemensamt att respondenterna vill ge en vård de inte ansåg sig ha utrymme att ge i tidigare anställningar. En respondent svarade helt enkelt: Kunna se mig i spegeln på morgonen det svaret kan sannolikt tolkas på flera olika sätt men sannolikt upplever hen att den egna verksamheten ger ett värde till patienterna. Antalet angav att de helt enkelt lockades av att driva egen verksamhet. Några anger att de sökt arbete men inte fått något, alternativt att de var på vikariat och ville fortstätta vara verksamma som psykologer och behandla. Dessa svar kan tolkas som att införandet av vårdval gör det möjligt att få arbeta med det man vill och kan. Ett fåtal angav att det egna företaget gav en bättre privatekonomi. Några har ett starkt fokus på patienterna och medborgaran i sina svar och skriver t ex: Erbjuda god och snabb hjälp till medborgarna, att kunna påverka och uppfylla såväl mina behandlingsmål som patientens. En respondent menade att vårdvalet gjorde det möjligt att driva företag inom ett område där patienter oftast inte har ekonomisk möjlighet att finansiera tjänsterna privat; vårdvalet möjliggör helt enkelt företagande inom psykoterapi. En annan respondent menade att den privata mottagningen möjliggjorde möten med en ny patientgrupp. Tankar och kommentarer om vårdval inom psykoterapin Det som framkom i flera svar var att genom införandet av vårdval inom psykoterapi har tillgängligheten ökat för patienterna. Samt att psykoterapin nu finns tillgänglig för grupper som förr inte hade tillgång till den, patienter som tidigare inte haft de ekonomiska möjligheterna att gå i psykoterapi kan nu göra det. Att tillgängligheten ökat upplever en respondent som mycket positivt då hen anser att det är en ideologisk fråga att alla i samhället skall ha samma möjlighet till evidensbaserade behandlingar. Flera påpekar att det nya systemet gör vården tillgänglig för nya grupper i samhället. En respondent pekar på att hen idag i större utsträckning behandlar yngre patienter, tack vare införandet av vårdval. 6

Fler utförare samt att man efter att man fått remiss får välja utförare har gynnat brukarna. Idag får helt enkelt fler den vård och hjälp de behöver. Att patienten får väljer ser respondenterna som mycket positivt. En respondent menar att brukarna inte får välja själv, utan det är vårdcentralerna som väljer de största som de känner till, vilket gör att få kommer till de mindre utförarna. Detta svar skiljer sig dock från de övriga som påpekar att vårdvalet har inneburit mycket, och är förutsättningen för, deras verksamheter. En respondent påpekar vikten av att det inte förekommer köer inom primärvården, och vårdvalet har bidragit till att ta bort köerna i och med att antalet utförare har blivit fler. En värdefull kommentar som framkom var att många klienter inte är förberedda inför en terapi, vad det innebär och tiden det tar i anspråk, vilket har resulterat i flera avhopp. Information om vad terapi innebär skulle kunna kommuniceras från Region Skåne. Kommentarerna ovan är primärt kopplade till vad vårdvalet har inneburit för brukarna. Det framkom även vad vårdvalet har inneburit för verksamheten och företagaren. Genom att vara ackrediterad slipper företagarena anbudsförfaranden, vilket är tidskrävande. Det är även tydligt att många anser att deras verksamheter inte hade överlevt om de inte hade varit ackrediterade och fått patienter via remiss från vårdenheterna. Att vården är offentligt finansierad innebär att fler patienter söker vård och får vård, underlaget av patienter har helt enkelt ökat. Att ha patienter som kommer via remiss innebär att det finns en stabilare inkomstbas. I något fall hade respondenten haft etableringsrätt med nationellt avtal och taxa, vilket hen ansåg vara väldigt förmånligt. Samma personer påpekar dock att rehabgarantin gett möjlighet att arbeta inom högkostnadsskydd med patienter som annars inte haft råd med psykoterapi. Dock påpekar en respondent att de nya förutsättningarna har resulterat i att få vill gå helt privat. Ytterligare en respondent lyfter problematiken med att de privatbetalande patienterna har försvunnit, samt att detta är problematiskt för hen då vårdvalet har inneburit att brukarna får ett mycket smalare utbud av terapi. Hen hänvisar till att Region Skåne har valt att välja bort en av de av Socialstyrelsen legitimationsgrundande utbildningarna i psykoterapi, den systemiska/familjeterapeutiska. Då detta är hens specialinriktning får hen inte fortsatt avtal efter 2016. När avtalet går ut skulle hen behöva förlita sig på privatbetalande patienter men då denna kategori minskar är frågan om hen kommer kunna fortsätta vara verksam i Skåne. En respondent menar att införandet av vårdval inneburit betydligt mer administrativt arbete och att det tar tid för patienterna att få komma till för remissbedömning. Det tidigare avtalet menar hen var smidigare för patienterna; då kunde patienten ta direktkontakt med pyskolog och få en bedömning. Hen upplevde att det tidigare avtalet innebar mindre administrativt arbete vilket gav mer utrymme för patientarbete. Att det administrativa arbetet tar tid påpekas av flera. En respondent påpekar att remisser inte är fullständigt ifyllda, vilket tar tid att följa upp. Någon hänvisar till att arbetet med PASiS tar tid samt arbetet med blanketter som skall fyllas i. För den mindre verksamheten, som inte har någon anställd 7

för att sköta administrationen, är detta tidskrävande. Vidare lyfts det fram att det är en fördröjning i ersättningssystemet vilket kräver, och förutsätter, att verksamheten har en god ekonomi. En respondent menar att betalningsmodellen är problematisk med osäkra intäkter då det är först efter samtal 6 som man får ersättning, samt att ersättningen är villkorad med att det skall ske en uppföljning efter 3 månader. Hen menar att det finns patienter som inte är intresserade av detta och ifrågasätter om det är etiskt rätt av Region Skåne att kräva uppföljning av dem som egentligen inte önskar/behöver uppföljning. En annan respondent anser att enkäten som används som utvärdering har låg kvalitet och att den inte är vetenskaplig. Genom införandet av vårdval har man lyckats avdramatisera behovet av psykologisk hjälp något som tidigare betraktades som speciellt har blivit socialt accepterat vilket blir positivt inte bara för patienterna utan även för utförarna. Medan en respondent menar att den ökade konkurrensen är negativ menar en annan att det är bra att den som gör ett bra arbete också får fler patienter, hen menar att det är så det skall fungera. Bra arbete skall gynnas. Ytterligare en sak som lyfts som problematisk är att specialistläkare inte kan remittera, endast husläkare. S:t Lukas Malmö - ett exempel på en icke-vinstdrivande organisation Här kommer en närmre presentation av S:t Lukas verksamhet, att hitta vägar för icke-vinstdrivande organisationer att leverera offentligt finansierade vård- och omsorgstjänster är något som många aktörer i Sverige verkar för, bland annat Tillväxtverket. Därför finner jag det intressant att visa på ett konkret exempel där detta sker. Informationen om S:t Lukas är dels hämtad från deras hemsida www.stlukas.se samt från verksamhetsansvarig vid S:t Lukas Malmö. Grundarna av S:t Lukas var tre personer som arbetade med olika människovårdande yrken medicine professorn K H Giertz, metodistprästen Göte Bergsten och socialarbetaren Ebba Pauli. De tre kom att diskutera sina erfarenheter och kunskaper vad gäller synen på människan som helhet, dvs. ande, kropp och psyke. Samtalen blev grunden till S:t Lukas. Namnet S:t Lukas hämtades från evangelisten Lukas i Nya testamentet som anses ha varit läkare. I Sverige finns det cirka 32 S:t Lukas föreningar som driver cirka 48 mottagningar, samtliga föreningar drivs som icke vinstutdelande verksamheter, vilket innebär att den vinst som görs stannar i verksamheten för att utveckla denna. En del av pengarna används även till att subventionera kostnaderna för personer som inte har råd att få hjälp annars. S:t Lukas målsättning har alltid varit att hjälpa personer med psykiska problem genom samtal. S:t Lukas grundades 1939 och har följande ledord: helhetssyn, öppenhet och respekt. Målet för verksamheten är att skapa unika möten som hjälper människor att utvecklas, förstå sig själva och sina relationer (www.stlukas.se). S:t Lukas har alltid arbetat med att utbilda människor verksamma inom vården. Under 1940-talet utvecklades en av landets första utbildningar i psykoterapi, det som i dag heter S:t Lukas utbildningsinstitut. Under mitten av 1980-talet införde staten legitimation för psykoterapeuter vilket 8

bidrog det till att psykoterapiutbildningen breddades och fördjupades för att uppfylla samhällets krav. Idag är S:t Lukas utbildningsinstitut en institution inom Ersta Sköndals högskola. Legitimationsgrundande utbildningar bedrivs i Stockholm, Göteborg, Lund och Luleå. S:t Lukas bedriver även själavårdsutbildningar för präster, pastorer och andra församlingsarbetare; samt psykosociala utbildningar för människor inom social omvårdnad. Utbildningarna är en del av S:t Lukas helhetstänkande. S:t Lukas arbetar med många olika psykoterapeutiska metoder och möter människor med olika livsåskådningar. Fyra stycken S:t Lukas verksamhet i Skåne är ackrediterade inom psykoterapi, Kristianstad, Lund, Malmö och Ängelholm. S:t Lukas Malmö startade sin verksamhet för cirka 50 år sedan och har psykoterapimottagningar i Malmö, Helsingborg och Ystad. S:t Lukas Malmö har 14 stycken legitimerade psykoterapeuter som är ackrediterade för vårdval psykoterapi i Malmö. Därutöver finns det ytterligare en legitimerad psykoterapeut, två administratörer, 13 stycken så kallade steg-1 och steg-2 kandidater som gör sin utbildningsterapi där samt verksamhetschefen. Införandet av vårdval psykoterapi ser verksamhetschefen vid S:t Lukas Malmö mycket positivt på då det innebär att människor som inte har haft råd att få hjälp nu kan få det. Dock finns det fortfarande personer som inte får eller vill få remiss för att få hjälp med sina problem denna grupp kan fortfarande får hjälp hos S:t Lukas. Tack vare införandet av vårdval psykoterapi behandlar S:t Lukas idag fler än tidigare. Knappt hälften av S:t Lukas Malmös besökare kommer på remiss från vårdcentraler, cirka en tredjedel betalar sitt besök privat och resterande besök är behandling som betalas av olika företag och organisationer. Avslutande kommentar En tolkning jag gör av det sammanställda materialet är att två av de fyra vårdvalen vänder sig till personer i samhället som har varit och är marginaliserade, missbrukare och personer med psykiska problem. En effekt av införandet av vårdval inom LARO och psykoterapi verkar vara att dessa grupper får snabbare vård och fler får behandling vilket var ett mål. När det gäller de övriga två vårdvalen ögon- och hudsjukdomar behövs det fler och djupare analyser för att se vilka effekter vårdvalen resulterat i. Det kan även konstateras att det är olika typer av aktörer som etablerar sig, här ser vi likheter med hur det såg ut när vårdval infördes inom mödrahälsovården. Det vi fann då var att det var fyra typer av aktörer: de som hade avtal med Region Skåne före införandet av vårdval, de som lämnade en offentlig anställning och startade eget, de som sökte ackreditering för vårdval från vårdenhet, samt de så kallade strategiska entreprenörerna de som såg en möjlighet i branschen. I materialet ovan kan vi se snarlika mönster. Det finns de som hade avtal även före införandet av vårdval, det finns de som lämnat anställning och startat verksamhet, det finns större aktörer som sökt ackreditering inom ovanstående vårdval för att komplettera befintlig verksamhet, och det går att skönja så kallade strategiska entreprenörer. 9

Det vore intressant att göra en uppföljning av hur marknaden utvecklar sig om cirka ett år, vårdvalen som diskuteras ovan är fortfarande unga och än kan en hel del ske. Det vore speciellt intressant att göra en närmre analys av vilka aktörerna är som etablerar sig inom specialistsjukvård och var de kommer från samt vad som sker inom den offentliga sjukvården när detta sker. Majoriteten av vårdvalen har varit inom primärvåden, och i fallet mödrahälsovården flyttades denna från sjukhusen till primärvården i samband med införandet av vårdvalet. Sannolikt möter vårdval inom primärvården och specialistvården olika utmaningar. 10