Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa, välfärd och rättvisa Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Förord Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! Barnens manifest i SOPOR av Tage Danielsson Den här rapporten riktar sig till Malmös politiker och till alla som intresserar sig för hållbar utveckling och Malmös framtid. Den handlar om de ojämlikheter i hälsa som varit kända sedan flera decennier men som inte minskat. Medellivslängden skiljer flera år mellan Malmös olika delar och mellan socialt olika grupper, till exempel mellan de med kort utbildning jämfört med de med lång. Vi lever i ett välfärdsland där livslängden är bland den högsta i världen och där risken för social utsatthet är mindre än i många andra länder. Mängder av insatser har gjorts för att vända utvecklingen i Malmö. Massor av människor arbetar hårt varje dag, i förskolan och skolan, inom socialtjänsten och vården osv. för att Malmöborna ska må bra och ha goda förutsättningar i livet. Trots det ökar skillnaderna i hälsa mellan socialt olika grupper i hela landet. Det är oroväckande eftersom en god hälsa är en förutsättning för att samhället skall klara av att växa och utvecklas socialt, ekonomiskt och ekologiskt. År 2010 beslutade därför Malmös politiker att tillsätta en oberoende kommission för att få hjälp med att på sikt minska hälsoskillnaderna genom att angripa de bakomliggande orsakerna. Målet med kommissionen har varit att ge beslutsfattarna i Malmö ett kvalificerat underlag med vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikheten i hälsa i Malmö. Forskning visar tydligt att det inte räcker med att bara påverka risker genom att individuellt behandla höga blodfetter, högt blodtryck, ge råd om att ändra kostvanor, sluta röka, dricka måttligt och öka den fysiska aktiviteten om vi skall förbättra hälsan i hela befolkningen. Hälso- och sjukvården har stor betydelse för vår hälsa, men viktigast är de faktorer som ligger utanför hälso- och sjukvårdens område. Vill man verkligen förändra måste man påverka de samhällsstrukturer, fysiska och sociala, som yttersta orsaker till de risker som orsakar ohälsa, skador och död i förtid. Det handlar om förändrade synsätt och nya sätt att styra och organisera i en ny tid där gårdagens system inte förmår nå mycket längre. Under två år har vi sammanställt och analyserat ett omfattande vetenskapligt underlag. Ett stort engagemang har visats från forskarvärlden, civilsamhället, Malmö stad, näringslivet, samt regionala och nationella aktörer i arbetet med kommissionen. Ett engagemang som vittnar om en stor vilja att påverka Malmös utveckling och att frågorna om social hållbarhet och hälsa är angelägna. WHO-rapporten Closing the gap in a generation (2008) har varit en förebild för vårt arbete. Dess fokus är på de sociala faktorer som förklarar mycket av hälsoskillnaderna i hela världen. I vårt arbete i Malmö har vi beaktat vad som är möjligt att påverka på det lokala planet, men även vad som bör påverkas nationellt och regionalt. Vi hoppas att rapporten på ett tydligt sätt bidrar till att öka förståelsen för behovet av att inleda ett offensivt arbete mot hälsoskillnader även på nationell nivå. En tydlig färdriktning, som bland annat bygger på vår rapport, kan stärka Malmö som ett ekologiskt och socialt föredöme med god tillväxt och attraktionskraft. Och, inte minst, bidra till en hållbar stad. Vår förhoppning är därför att kommissionens arbete och den här slutrapporten ses som inledningen på en långsiktig process som syftar till att målmedvetet och utifrån bästa tänkbara kunskapsunderlag minska hälsoskillnaderna i Malmö och verka för en hållbar utveckling ur alla perspektiv. Citatet ovan påminner om att det handlar om att bygga ett samhälle där alla behövs. Med siktet inställt på att varenda människa som föds här eller flyttar hit ska ha förutsättningar att kunna utvecklas, känna framtidstro och nå sin fulla potential, läggs grunden för framtidens Malmö. Sven-Olof Isacsson Professor emeritus, ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö Underlag till kommissionens slutrapport har tagits fram gemensamt av kommissionärerna. Mikael Stigendal och Per-Olof Östergren, kommissionärer, har varit redaktörer som i dialog med övriga i kommissionen och sekretariatet ansvarat för att skriva rapporten. Kommissionär Kerstin Larsson har särskilt medverkat med textgranskning. Kommissionen består av Sven-Olof Isacsson (ordförande), Anna Balkfors (huvudsekreterare) samt kommissionärerna Nihad Bunar, Eva Engquist, Ulf Gerdtham, Marie Köhler, Annelie Larsson, Christer Larsson, Kerstin Larsson, Katarina Pelin, Sven Persson, Maria Rosvall, Tapio Salonen, Mikael Stigendal, Denny Vågerö och Per-Olof Östergren. Kommissionens sekretariat består av Frida Leander, Eva Renhammar, Erika Pettersson och Anna Balkfors.

Sammanfattning Klyftan mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta har ökat påtagligt under de senaste årtiondena. Detta gäller globalt, mellan olika länder och mellan socialt definierade grupper inom ett land och i en stad som Malmö. Skillnaden i medellivslängd är fyra och ett halvt år för kvinnor och fem och ett halvt år för män, mellan olika stadsdelar i Malmö. Skillnaden i återstående livslängd vid 30 års ålder mellan de med kort utbildning (förgymnasial) och de med lång (eftergymnasial) är 4,1 år för kvinnor och 6 år för män. Skillnaderna har ökat de senaste 20 åren. Detta trots att den genomsnittliga hälsan i Malmö har förbättrats avsevärt under samma tid. Även då det gäller tandhälsa, som också är en indikator för social position, finns det stora skillnader i Malmö beroende på vilken klinik man besökt, vilket i sin tur är en markör för det område man bor i. Dålig tandhälsa är ungefär sex gånger vanligare bland sexåringar vid kliniker i områden som karakteriseras av att en stor andel av de vuxna står utanför arbetsmarknaden och har låga inkomster, jämfört med kliniker som ligger i områden med mera välbärgade invånare. I Malmö har man under många år följt utvecklingen av hälsa och välfärd genom årliga välfärdsredovisningar. Dessa visar att malmöborna mår bättre och blir friskare, samtidigt som skillnaderna ökar mellan grupper med olika levnadsvillkor. Samtidigt finns en stark ambition bland beslutsfattare att skapa en hållbar stad, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. När det gäller miljöfrågor har staden gjort sig känd för att vända problem till utvecklingsfrågor. Beslutsfattare har antagit högt ställda klimatmål och man arbetar strategiskt tillsammans med andra samhällsaktörer för att nå dessa. En utveckling med ökade sociala klyftor går rakt emot ambitionen om en hållbar stadsutveckling. Så vad kan man göra när man som styrande politiker, år efter år, i sin hand får ett dokument som visar att skillnaderna ökar trots alla insatser som gjorts och görs för att vända utvecklingen? Kommunstyrelsen i Malmö valde att tillsätta en kommission som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska den ojämlika hälsan i Malmö genom att göra de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa mer jämlika. Detta tolkades som att vara detsamma som att göra Malmö till en socialt hållbar stad, varför kommissionen fick namn efter detta. Kommission för ett socialt hållbart Malmö startade sitt arbete i början av 2011 som en av världens första lokala kommissioner för minskade skillnader i hälsa. Under två år har Malmökommissionens fjorton medlemmar samt ordförande och sekretariat tillsammans med många andra forskare och experter med förankring i nationell och internationell forskning publicerat 31 vetenskapliga underlagsrapporter där sammanlagt drygt 200 förslag till åtgärder presenterats. Beslutsfattare och andra verksamma inom Malmö stad, Region Skåne, civilsamhället, kulturlivet, idrottsrörelsen, näringslivet och många andra har visat ett enormt engagemang och stor vilja att vara med och fortsätta driva Malmös utveckling mot en hållbar framtid. Sammanlagt har närmare 2000 personer på olika sätt medverkat i arbetet och de seminarier och dialogmöten som arrangerats. Malmökommissionens arbete bygger på WHOkommissionens rapport Closing the gap in a generation, från 2008. Kommissionen, ledd av den brittiske forskaren Michael Marmot, har på ett övertygande sätt påvisat sambandet mellan de faktorer i samhället som orsakar ohälsa och den ojämlika fördelningen av hälsa i befolkningen. Man kallar dessa faktorer hälsans sociala bestämningsfaktorer. I WHO-rapporten slår man fast att en ojämlik fördelning av dessa sociala bestämningsfaktorer ligger bakom den ojämlika hälsan. Enligt Marmot och hans medarbetare i rapporten är det djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Detta etiska imperativ är det första av fem perspektiv som har varit vägledande för Malmökommissionen. För det andra krävs det ett hållbarhetsperspektiv som kan förklara hur de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av hållbarhet måste utvecklas till en helhet, ungefär som olika organsystem som tillsammans utgör en individ. För det tredje har Malmökommissionen vägletts av ett sociologiskt samhällsperspektiv vilket lägger vikten vid integration, i betydelsen av faktisk delaktighet såväl som känsla av delaktighet. För det fjärde krävs det ett genusperspektiv och därmed en djupare förståelse för kvinnors och mäns olika tillgång till makt, resurser och inflytande i samhället som i förlängningen påverkar hälsa, välbefinnande och livskvalitet. För det femte förespråkar Malmökommissionen ett socialt investeringsperspektiv. Det handlar i stora drag

om att se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt. Det visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. Färre hamnar i långvarigt, både socialt och ekonomiskt kostsamt, utanförskap. Utifrån ett socialt investeringsperspektiv är det också viktigt att stärka sambandet mellan tillväxt och en jämlik välfärd, förbättra kvaliteten på jobben och framhålla trygghet som ett värde i sig. Malmökommissionen har sett det som både möjligt och önskvärt att förena dessa fem perspektiv. I kommissionen har ingått personer med såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap. Vi har valt att kalla detta för en kunskapsallians. Med ett begrepp som ofta används i internationella sammanhang har Malmökommissionen utvecklat ett transdisciplinärt perspektiv. Med det menas ett perspektiv som integrerar olika typer av kunskap, inte bara vetenskaplig utan även erfarenhetsbaserad. Som en grund för de mål och åtgärder som presenteras i rapporten har Malmökommissionen utvecklat förståelsen av Malmö. Den bygger på ifrågasättanden av centrala begrepp och föreställningar. Till dessa föreställningar hör att inte ta Malmöbon för given. Vilka är egentligen Malmöborna? De har visat sig vara många fler än de som bor i staden vid ett visst tillfälle. Under åren mellan 1990 och 2008 har nästan en halv miljon människor bott i staden under åtminstone något enstaka år. Malmö har blivit en transitstad och denna nya förståelse får konsekvenser för hur man ska se på skillnaderna i ohälsa, vad de beror på och vad man ska göra åt dem. Dessutom lever en ökad andel av befolkningen vid sidan av etablerade och erkända levnadssätt, i Malmö beräknas denna grupp uppgå till ca 12 000 personer. En annan viktig förändring som får betydelse för hur man ska förstå Malmö är regionaliseringen av tillväxtfrågorna. Välfärdsfrågorna har dock till stor del förblivit kommunala. Det har förändrat förutsättningarna för sambandet mellan tillväxt och välfärd. Med utgångspunkt i denna utvecklade förståelse innehåller kommissionens slutrapport två övergripande rekommendationer: För det första föreslås att Malmö stad etablerar en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Detta svarar på frågan vad som bör göras. För det andra föreslår kommissionen förändringar av de processer som dessa system ingår i genom skapandet av kunskapsallianser, jämlika samarbeten mellan forskare och intressenter från till exempel förvaltning, föreningsliv och näringsliv, och en demokratisering av styrningen. Den senare innebär också ett krav på löpande bevakning av hur ojämlikheten och segregationen utvecklas i Malmö. Detta svarar på frågan hur kommissionen tycker att detta ska genomföras i praktiken. Kommissionens två övergripande rekommendationer täcker in sammanlagt 24 mål och 72 åtgärder, indelade i sex områden; barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsplanering, utbildning, inkomst och arbete, hälso- och sjukvård samt förändrade processer för en hållbar utveckling.

4. Sammanställning av mål och åtgärder

Barn och ungas vardagsvillkor Med målsättningen att stärka alla barns och ungas möjligheter till inflytande och delaktighet rekommenderas följande åtgärder: Utveckla arbetet med att säkerställa barnrättsperspektivet i kommunen, till exempel genom att tillsätta en barnombudsman med särskilt uppdrag att fokusera på barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande, göra barnkonsekvensanalyser av kommunala beslut och aktivt arbeta mot diskriminering av barn och unga. Med målsättningen att halvera barnfattigdomen fram till år 2020 för att på sikt eliminera den helt rekommenderas följande åtgärder: Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen, inrätta ett kommunalt familjestöd, öka tillgången till datorer och internet i hemmet hos barnfamiljer i Malmö, höj det kommunala försörjningsstödet och inför tillägg för barns fritids- och kulturaktiviteter för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd samt ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik inom staden. Med målsättningen att minska hemlöshet, trångboddhet, dåliga bostadsförhållanden och dålig yttre miljö för barn och unga i Malmö rekommenderas följande åtgärder: Ta fram ett handlingsprogram för att öka tillgången på bostäder av god kvalitet som barnfamiljer har råd med. Ta fram ett handlingsprogram för att åtgärda brister i miljön för barn och unga i Malmö. Beakta särskilt konsekvenserna för barn och ungas närmiljö i stadens fysiska planering och vid ny- och ombyggnation av förskolor och skolor. Förstärk insatser från Miljöförvaltningens vid misstänkta problem med fukt, mögel och skadedjur. 137

Boendemiljö och stadsplanering Med målsättningen att säkerställa att alla Malmöbor har förutsättningar för en passande bostad och bra boendemiljö rekommenderas följande åtgärder: Minska bostadsbristen. Initiera ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar, forskning och marknad om hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader. Inom tre år ska 300 lägenheter öronmärkta till bostadslösa tas fram. Etablera en ny funktion för uppdragsbaserat bostadsbyggande i syfte att säkra bostadsförsörjning till alla malmöbor. Antingen kan MKB ges nya ägardirektiv eller kan ett nytt kommunalt bolag etableras. Med målsättningen att stadsplaneringen ska bidra till att minska boendesegregation rekommenderas följande åtgärder: Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar. Intensifiera och utveckla arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner. Omvandla barriärer och strukturer som separerar bostadsområden till sammanlänkande områden. Satsa stort på två modellprojekt, Bygga om Dialogen i Lindängen och Amiralsstaden. Projektens ambitionsnivå ska motsvara satsningen inför Bo01 och omvandlingen av Västra hamnen och bidra till att omsätta kommissionens rekommendationer praktiskt. Långsiktiga sociala investeringar ska kopplas till principen om reell delaktighet där såväl privata fastighetsbolag och stadsbyggnadskontoret som de boende i områdena involveras. Projekten bygger på ett helhetsperspektiv där både sociala, ekonomiska och ekologiska mål ska nås, bland annat genom att ombyggnad sker så att högt uppställda miljökrav uppfylls och en betydande del av arbetskraften som behövs rekryteras från området och vid behov genomgår utbildning. Med målsättningen att stadsplaneringen ska bidra till att stärka tilliten och främja miljöer som inbjuder till delaktighet rekommenderas följande åtgärder: Skapa fler lättillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet. Stärk invånarnas delaktighet och inflytande i stadsplaneringens processer och öka jämställdheten i den offentliga miljön genom att utveckla dialogmodeller och pröva planeringsmetoder där medborgare får ökat inflytande. 138

Utbildning Med målsättningen att alla barn och unga i Malmö stad ska ha tillgång till likvärdig förskola, skola och fritidshem rekommenderas följande åtgärder: Genomför en grundlig inventering av resursbehov i stadens utbildningsinstitutioner åtföljt av en finansieringsplan Stärk stödjande kunskapsstrukturer och använd ett tillförlitligt och vetenskapligt utprövat instrument för kvalitetsutveckling inom varje skolform. Fortsätt satsa på kompetensutveckling genom språkutvecklingssatsningen Skola 2012. Utforma kompetensutveckling och fortbildning av personal så att de följer resultaten av varje skolforms systematiska kvalitetsarbete Stärk barns, ungas och föräldrars inflytande över vardagen i förskola, fritidshem och skola genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetsarbetet. Förstärk ämnet idrott och hälsa till samtliga elever i Malmö stads skolor. Med målsättningen att alla barn i förskoleåldern i Malmö går i förskola med god kvalitet minst 20 timmar i veckan senast år 2015 rekommenderas följande åtgärder: Kartlägg vilka barn som står utanför förskoleverksamheten följt av aktivt uppsökande och information. Minska barngruppernas storlek i Malmös förskolor. Som första mål bör småbarnsgrupperna (0 3 år) inte överstiga 15 barn. Med målsättningen att alla barn och unga i Malmö stad som slutför grundskolestudier ska uppnå behörighet till fortsatta studier på gymnasiet rekommenderas följande åtgärder: Tidig och återkommande uppföljning av barns språkutveckling, följt av tidiga stödåtgärder vid behov. Riktade kompetensutvecklingsinsatser för personal avseende läs- och skrivinlärning samt språklig medvetenhet på förskolor och skolor med många barn från flerspråkiga miljöer. Ge samtliga elever med utländsk bakgrund tillgång till och erbjudande om studiehandledning på modersmål. Tidig och kontinuerlig uppföljning av studieresultat, följt av stödinsatser vid behov. Med målsättningen att alla barn i åldern 6 12 år ska ha tillgång till fritidshemsplats av god kvalitet rekommenderas följande åtgärder: Minska barngruppernas storlek i Malmös fritidshem till max 30 barn per avdelning som ett första steg. Öka andelen högskoleutbildad personal i Malmös fritidshem. Ett första mål bör vara att 75 procent av fritidshemspersonalen har högskoleutbildning. Inrätta minst en heltidstjänst med ansvar för fritidshem på nya grundskoleförvaltningen. Med målsättningen att alla elever som har påbörjat gymnasiestudier ska ha slutfört sina studier inom en femårsperiod rekommenderas följande åtgärder: Permanenta Ungdomsuppföljningen vid Vägledningscentrum i Malmö och tillför resurser till dess arbete med att följa upp, informera och motivera ungdomarna till studier och/eller praktik. Genomför en kraftfull satsning på utbyggnad och personalförstärkning inom Elevhälsan vid de kommunala gymnasieskolorna Med målsättningen att sent anlända elever i Malmö ska ges tillträde till eller en snabb övergång till studier inom ordinarie grund- och gymnasieskolverksamhet rekommenderas följande åtgärder: Reformera systemet för mottagandet av nyanlända elever. De nyanlända eleverna 139

ska gå i den närmaste skolan eller en annan skola som deras vårdnadshavare väljer. Mottagningsskolan Mosaik bör avvecklas. Gör en ordentlig kartläggning av förkunskaper och upprätta en åtgärdsplan från första dagen med en strategi för hur eleven ska stödjas för att uppnå bästa möjliga framgång i skolan. Med målsättningen att elevsammansättningen i Malmös skolor ska vara integrerad med avseende på socioekonomiska, etniska, könsmässiga och prestationsmässiga grunder rekommenderas följande åtgärder: Inrätta, finansiera och förlägg attraktiva profiler till skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden. Se över konsekvenserna av lokalisering de nya skolor som planeras och överväg ny struktur för grundskolornas organisering i Malmö. Hitta nya vägar att sprida information till allmänheten om utbildningsinstitutionernas verksamhet och utveckling för att förebygga stigmatisering. 140

Inkomst och arbete Med målsättningen att verka aktivt för att möjliggöra en ekonomiskt skälig levnadsnivå för alla och minska de ekonomiska skillnaderna mellan hushållen i Malmö rekommenderas följande åtgärder: Följ upp den fördelningspolitiska utvecklingen i staden och vidta åtgärder för att minska och mildra dess oönskade effekter. Med sin specifika roll som transitstad bör Malmö ha ett särskilt fokus på integrationsprocessen för nyanlända hushåll i nära dialog med ansvariga aktörer på den nationella nivån. Brister i enskilda statliga socialförsäkringssystem bör analyseras och kommuniceras vidare till nationell nivå, till exempel behov av förstärkt skydd vid arbetslöshet och ohälsa. Inled diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för nationellt försörjningsstöd. Med målsättningen att pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb rekommenderas följande åtgärder: Utveckla en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella och lokala instanser, som till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Se över och utred förutsättningar för att bygga vidare på befintliga strukturer. Använd fysiska investeringar som motor för lokal sysselsättning och urban utveckling (se förslaget om Bygga om Dialogen och Amiralsstaden ovan), flytta ut arbetsmarknadspolitiska insatserna till platser där människor känner sig hemma och stärk satsningarna på kommunal arbetsmarknadsutbildning. Det ses också som viktigt att kommunen medverkar till att komma till rätta med de matchningsproblem som präglar svensk arbetsmarknad. Genomför levnadsundersökningar för att kartlägga dolda kompetenser och andra potentialer bland Malmös befolkning. Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år med syftet att ge samordnade insatser till fler unga personer som är arbetslösa, lågutbildade och har försörjningsstöd. Med målsättningen att Malmö stad ska vara en förebild i att förena en hög kvalitet på välfärdstjänsterna med goda arbetsförhållanden rekommenderas följande åtgärder: Kommunen och Arbetsmiljöverket bör samordna inspektioner av allmän miljö och arbetsmiljö. Utarbeta och implementera strategier för att främja goda arbetsförhållanden i Malmö stads egen regi och upphandlade tjänster. Med målsättningen att synliggöra, stötta och jämställdhetsintegrera det obetalda arbete som bidrar till en socialt hållbar utveckling i Malmö rekommenderas följande åtgärder: Starta ett utvecklingsarbete som syftar till att stärka samarbetet med civilsamhället och dra fördel av dess potentialer att skapa sociala innovationer. Genomför levnadsundersökningar för att kartlägga det obetalda arbetets omfattning. 141

Hälso- och sjukvård Med målsättningen att uppnå en mer jämlikt fördelad hälsa och vård på lika villkor för hela Malmös befolkning rekommenderas följande åtgärder: Malmö stad och Region Skåne uppmanas att tillsammans upprätta en handlingsplan. I denna ska ingå att säkerställa att mödrahälsovård och barnhälsovård har förutsättningar för att erbjuda vård på lika villkor, att förbättra villkoren för en socialt jämlik mammografiscreening, att genomföra en analys av läkarbesök i öppen vård i Malmö, att erbjuda kostnadsfria socialt och medicinskt inriktade hälsokontroller till alla som fyllt 80 år samt att förbättra interkulturell kompetens och kunskaper om de sociala faktorernas betydelse för levnadsvanor inom hälso- och sjukvården. Med målsättningen alla barn i Malmö ska ha en likvärdig hälso- och sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar skolan rekommenderas följande åtgärder: Stärk inriktningen på sociala bestämningsfaktorer för hälsa inom mödra- och barnhälsovården samt elevhälsan i syfte att ge alla barn i Malmö en likvärdig hälso- och sjukvård tills de slutar skolan. Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn. Stärk samverkan mellan myndigheter som arbetar med drabbade barn. Gör en översyn av samorganisation gällande barns hälsa med uppdrag att upprätta system för att följa hälsoutvecklingen hos alla barn i Malmö. Det behövs särskilt en ökad kompetens och förbättrad samverkan kring barn i risk för ohälsa och barn som far illa. Det kan till exempel göras genom att inrätta en barnenhet i Malmö stad. Med målsättningen att elevhälsovården i Malmö ska garantera en likvärdig och hög kvalitet i såväl offentlig som privat skolform rekommenderas följande åtgärd: Etablera gemensam ledning av elevhälsovården. Kommunen och regionen bör gemensamt ansöka hos Socialstyrelsen om att få samordna journalsystem från mödrahälsovården, barnhälsovården och elevhälsovården. Kommissionen understryker också vikten av att kommunen, när man nu organiserar om skolan, ser elevhälsan som en resurs för att säkerställa barns förutsättningar för god hälsa och för att kunna tillgodogöra sig utbildning. Med målsättningen att kunskaperna om befolkningens hälsa i Malmö ska förbättras och resultaten analyseras och använda i kommunens och regionens förebyggande arbete rekommenderas följande åtgärd: Skapa en fast bas för epidemiologisk bevakning, analys och uppföljning av Malmöbornas hälsa. Här bör ingå den delvis unika och stora kompetens som finns inom Region Skåne, Lunds universitet, Malmö högskola och inom kommunen. I denna samling av forskare, representanter för hälso- och sjukvården, Malmö stad och civilsamhället ska bland annat Region Skånes folkhälsoenkäter och annan hälsodata leda till analyser och förslag på hur resultaten bör tillämpas på det lokala planet. I uppdraget bör ingå att använda analyser från det delvis unika skaderegistret i Malmö. 142

Förändrade processer för en socialt hållbar utveckling Med målsättningen att främja utvecklingen av lärande och kunskapsutvecklande organisationer med potential- och orsaksorienterade förhållningssätt som tar tillvara på erfarenheter och informell kunskap rekommenderas följande åtgärder: Inkludera regelbundna kvalitativa levnadsundersökningar i processerna i syfte att utveckla den kunskap, kvantitativ såväl som kvalitativ, om människors levnadsvillkor som inte finns i databaserna, ta tillvara på erfarenheter och erfarenhetsbaserad kunskap bland praktiker och mobilisera praktiker till förändringsprocesser. Använd metoder som kollegiala granskningar, följeforskning och forskningscirklar för att utveckla kunskaperna om problemen, lösningarna och hur resultaten ska kunna bedömas. Med målsättningen att främja en demokratisk utveckling av governance och möjliggöra delaktighet i olika former genom en inkluderande styrning rekommenderas följande åtgärder: Utveckla i bred samverkan med forskare och andra experter ett kontinuerligt utvecklingsprogram som bygger på förståelsen för och innebörden av hållbarhet och holistiska lösningar och som kan ta Malmö in i nästa utvecklingsfas. Utveckla holistiska styrsystem med verktyg som till exempel konsekvensbeskrivningar, budgetsystem, system för bokslut och uppföljning. Syftet är att befintliga resurser ska användas för att höja den sammantagna effektiviteten i samhällservicen utan att de sammantagna kostnaderna för denna ökar. Det handlar om att undvika stuprörs-effekter som är en särskild fara i en situation där varje förvaltning har som viktigaste uppgift att hålla budgeten. Risken i en sådan situation är att det istället bli underskott i den sammantagna/holistiska ekonomin. Inled ett utvecklingsarbete för att ta fram nya mått på samhällsutveckling som relaterar till en övergripande hållbarhet, ekonomisk, ekologisk och social. Ett viktigt utvecklingsmått i sammanhanget avser hälsan och hälsans sociala fördelning i Malmös befolkning, en god indikator på den sociala hållbarheten i samhällets utveckling. Arbeta med kunskapsallianser och ta fasta på den internationella debatt som pågår. Med målsättningen att genom kunskapsallianser skapa nya samarbetsformer mellan privat och offentlig sektor samt civilsamhället som kan bidra till att förändra samarbetet mellan tillväxt och välfärd rekommenderas följande åtgärder: Vidareutveckla en infrastruktur för social innovation och urban integration genom att befintliga verksamheter och satsningar inom kommun, civilsamhälle, näringsliv, högskola, myndigheter och lärosäten inbjuds att delta. Aktörer som vill bidra till att påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer genom sociala innovationer och urban integration inbjuds att delta. En samordnande funktion bör tillsättas och återkommande konferenser och kunskapsutbyte struktureras. Uppdra åt medlemmar från kommissionen, Malmö stad, Region Skåne och intresserade lärosäten att skapa ett gemensamt organ för genomförande och uppföljning av Malmökommissionens arbete. Bjud in representanter för civilsamhället, näringsliv och berörda målgrupper i Malmös befolkning att delta redan från början. Viktiga uppgifter för detta organ är också att driva utvecklingen vidare då det gäller att utveckla nya utvecklingsmått och metoder för datainsamling, analys, prioritering, implementeringsstöd och utvärdering av ett folkhälsoarbete i ett holistiskt hållbarhetsperspektiv. 143