Policy och handlingsplan vid hot och våld Torsby kommun

Policy och handlingsplan vid hot och våld Torsby kommun Antagen av Omsorgsnämnden 2005-08-23 162

15/05/2006 2 Innehållsförteckning: Sida 1. Policy om hot och våld mot förtroende valda och anställda. 3 - Målsättning 3 2. Allmänna riktlinjer. 4 - Ansvar 4 3. Handlingsplan 5 - Förebyggande arbete 5 - När en situation uppstår 5 4. Kommunens skydds- och säkerhetsåtgärder 7 5. Råd till förtroendevalda och anställda. - Stöd och hjälp 9 - Akuta åtgärder 9 - Åtgärder inom en vecka 10 - Uppföljning 10 Bilaga 1. Rapport om våld, hot om våld 11

15/05/2006 3 1. Policy om hot och våld mot förtroendevalda och anställda En grundläggande princip i vårt demokratiska samhälle är att beslut som skall fattas/har fattats i demokratisk ordning i nämnder och styrelser eller av anställda i kommunen utifrån av i demokratisk ordning fastställda delegationsregler, vilket allt yttersta vilar på gällande lagstiftning och myndighetsföreskrifter, respekteras av alla som berörs och oavsett på vilket sätt man berörs. Målsättning Torsby kommun accepterar inte under några förhållanden att personer, som av något skäl kommer i konflikt med förtroendevalda eller anställda i kommunen, försöker att genom hot och våld påverka eller ändra beslut som skall fattas/har fattats i nämnder och styrelser eller av handläggande tjänstemän. Vår målsättning är att: - all personal/förtroendevalda ska veta var och i vilket sammanhang det finns risk för att hotfulla eller våldsamma situationer kan uppstå. - all personal/förtroendevalda ska känna till rutiner vid en vålds- eller hotsituation, så att den/de drabbade snabbt kan få hjälp och stöd. Torsby kommun skall så långt det är möjligt och rimligt genom lämpliga skyddsåtgärder skydda förtroendevalda och anställda mot att bli utsatta för hot och våld. För dem som utsatts för sådana handlingar skall kommunen ge allt det stöd och den hjälp som är möjliga för att dels bearbeta det som hänt, dels stärka utsatta förtroendevalda och anställda i att, trots risker för hot och våld, tryggt kunna utföra de uppgifter som åligger dem i kommunens verksamheter..

15/05/2006 4 2. Allmänna riktlinjer Ansvar Arbetskamraterna Enligt arbetsmiljölagen har de anställda skyldighet att verka för en god arbetsmiljö. Varje anställd har ett ansvar att inte utsätta en arbetskamrat, förtroendevald eller vårdtagare för våld eller hot. Arbetsgivaren Arbetsgivaren har huvudansvaret för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt att vidta åtgärder. Arbetet ska ordnas så att risk för våld och hot så långt som möjligt ska förebyggas. Arbetsgivaren ska dessutom se till att det finns larmutrustning om så krävs och att det finns fastställda rutiner för hur en situation om våld eller hot ska hanteras.

15/05/2006 5 3. Handlingsplan Människor reagerar olika i en våldssituation. En del personer reagerar direkt andra hamnar i chocktillstånd och somliga reagerar efter timmar/dagar. Hur man reagerar beror på hur man uppfattar händelsen och om man tidigare varit med om en hot och/eller våldssituation. Vetskapen om att det förekommer hot och våld på en arbetsplats kan innebära en psykisk press i arbetet. Genom förebyggande åtgärder och fungerande rutiner kan en hot och våldssituation förebyggas och lindras. Förebyggande arbete Det är viktigt att bedöma aggressiviteten utifrån en helhetsbedömning av personens psykiska tillstånd. Psykiska sjukdomar, demenssjukdom och hjärnskador kan ge en förvrängd bild av verkligheten, och aggressiviteten kan vara uttryck för kaos, rädsla och otrygghet. Bemötandet av andra personer är viktigt och bör ske på ett lugnt och tydligt sätt. Miljön bör präglas av lugn och ro, en trygg miljö ger en positiv inverkan på ett mötet. Lyssna aktivt och ta den andra personen på allvar. Håll dig till sakfrågan och avstå från personliga anmärkningar i en hot och våldsituation. När en situation uppstår Det finns alltid tillfällen och situationer där risk för våld och hot kan förekomma. Det är viktigt att på ett bra sätt försöka möta personer som uppträder aggressivt och hotfullt. Förslag på vad som kan göras: Den hotade Försök att lugna vederbörande Försök att uppträda lugnt Om möjligt, försök att uppmärksamma andra på situationen Ge personen gott om fysiskt utrymme. Vänd inte ryggen till om du inte måste och se alltid till att ha en reträttväg. Var uppmärksam på ditt kroppsspråk. Hastiga rörelser kan verka hotfulla. Inse att en del svårt utsatta människor inte alltid kan styra sig om de känner vanmakt och känner sig vara i underläge. Särskilt gäller detta svårt sjuka, handikappade, gravt senila och utvecklingsstörda. De uppträder inte avsiktigt och medvetet på ett aggressivt och hotfullt sätt; sådant uppträdande/beteende hör för dem till sjukdomsbilden. Visa respekt, hänsyn och förståelse- även en besvärlig person är en medmänniska som har rätt att bemötas på ett riktigt sätt. Klargör dock samtidigt att ni också har rätt att bemötas på samma sätt- ni utför ett uppdrag/ett arbete som rätt mycket styrs av lagar och andra regelverk och som ofta kan vara svårt; det är inte av illvilja som ni beslutar/vidtar återgärder som ni måste göra. Markera vid behov att det förhållandet att ni arbetar i en serviceorganisation/serviceverksamhet betyder inte att ni måste acceptera vad som helst ifråga om uppträdande och beteende. Efter händelsen kontaktas närmsta chef och fyll i en rapportblankett.

15/05/2006 6 Arbetskamraterna Försök att hjälpa arbetskamrat som är utsatt för hotsituation på alla sätt. Om du uppmärksammar att en kollega är hotad, ta kontakt med närmsta chef. Vänder sig hotet mot dig, försök fly om hotet är allvarligt. Förskjut fokus från den enskilde till kollektivet En viktig åtgärd är att försöka förskjuta fokus från den enskilde till kollektivet när det gäller negativa beslut som kan väcka aggressiva och hotfulla reaktioner. Det handlar om att klargöra att en enskild förtroendevald eller anställd fattar beslut/vidtar åtgärder utifrån gällande lagar och kommunens interna regelverk. Politiska beslut fattas utifrån partiideologier, partiprogram och lokalapolitiska överenskommelser och handlingsprogram. Leva med risker Trots alla möjliga lämpliga och rimliga åtgärder som kommunen i sin roll som uppdragsgivare och arbetsgivare kan vidta för skydd och säkerhet mot hot och våld i arbetet, så kan inte sådana risker helt undanröjas. Det innebär att det både för förtroendevalda och anställda finns en risk som inte helt kan undanröjas. Det gäller att hitta ett sätt att vara medveten om risken men ändå inte ständigt oroa sig för att det skall hända något.

15/05/2006 7 4. Kommunens skydds- och säkerhetsåtgärder Kommunen som uppdragsgivare till förtroendevalda och arbetsgivare för de anställda skall vidta följande skydds-/säkerhetsåtgärder. Åtgärderna skall dels syfta till att minska utsatthet för hot och våld i arbetet och ge stöd, hjälp till dem som utsatts för hot och våld. Detta kan göras genom särskilt stöd och handledning om situationer där våld och hot förekommer. Hot och våld skall alltid polisanmälas Hot och våld är ett allvarligt brott och för att markera att hot och våld mot kommunens förtroendevalda och anställda inte accepteras skall polisanmälan alltid göras. Det behöver inte vara den drabbade som lämnar in polisanmälan utan det kan göras av någon annan t ex en chef eller kommunens säkerhetsansvarige. En rädsla för att bli utsatt för repressalier kan vara en orsak att personen inte själv vill göra anmälan. Den drabbade bör dock vara medveten om att den hotande personen (förövaren) i allmänhet inte har några svårigheter att förstå vem som ytterst ligger bakom att han/hon har blivit polisanmäld. Utbildning/information i hanteringen av aggressivitet och hot Utbildning och information skall ge kunskap om varför människor kan uppträda aggressivt och hotfullt, hur man kan försöka möta sådant uppträdande och beteende för att i bästa fall undvika att sådana situationer uppstår, hur man fysiskt kan skydda sig om man blir direkt angripen. Utbildning/information skall också syfta till att ge kunskap om hur det egna uppträdandet och beteendet även om det är omedvetet och oavsiktligt- kan provocera fram hot- och våldsituationer. I diskussioner kan man hjälpa varandra att uppmärksamma i sammanhanget negativa uppträdande och beteende, som man själv inte är medveten om, men som kolleger ser. Passerkontroll och larm Arbetsplatsen skall utformas på ett sätt som förebygger möjlighet till hot och våld. Det förekommer att personer uppträder aggressivt/hotfullt redan när de kommer till en reception eller annan mottagningsfunktion, d v s redan innan de har träffat den förtroendevalda eller anställde som egentligen är måltavlan för aggressionen. För att skapa en trygg arbetsmiljö för berörd personal bör en reception/mottagningsfunktion vara utrustad med överfallslarm. Det bör finnas ett system för passerkontroll, d v s att en aggressiv/hotfull person endast släpps in under betryggande former. Larmade besöksrum Besöksrummen skall vara försett med överfallslarm och helst ha två in- och utgångar varav den ena kan fungera som flyktväg om situationen blir sådan att besöksmottagaren snabbt måste lämna rummet för att inte bli fysiskt angripen. När besök tas emot på eget tjänsterum bör man möblera rummet på lämpligt sätt. skrivbord och arbetsstol placeras längst in i rummet och besöksstolarna placeras närmst dörren. När besök tas emot sitter man själv på den besöksstol som står närmst intill dörren så att man snabbt kan ta sig ut om det skulle bli nödvändigt.

15/05/2006 8 Mobila larm vid hembesök När hembesök görs bör personalen förses med mobila larm eller mobiltelefoner med vilket/vilka de snabbt kan larma polis, bevakningsföretag och närmsta chef. Vid situationer där det finns goda grunder för förväntade hotfullt uppträdande bör man inte ta emot/göra hembesök ensam. Om man av sekretesskäl inte kan ha någon annan närvarande vid ett besök kan man vidtala en arbetskamrat/kollega att finnas till hands i något angränsande utrymme. Bearbetning av en hot- och våldsupplevelse För den förtroendevalda eller anställde, som utsatts för hot och våld, finns ett behov av att bearbeta upplevelsen och reaktionerna. Beroende på omständigheterna kan det antingen vara i form av enskilda samtal med enskild drabbad eller gruppsamtal med en grupp personer vilka gemensamt har utsatts för samma hot. En debriefing grupp med god kompetens och erfarenhet av stöd- och bearbetningssamtal med människor som hamnat i personliga krissituationer bör finnas i kommunen. POSOM-Enheten är en lämplig funktion att söka det stöd ur.

15/05/2006 9 5. Råd till förtroendevalda och anställda som blir eller kan bli utsatta för personhotsaktioner Får du hotelsebrev, spara brev och kuvert, gör en polisanmälan samt kontakta säkerhetsansvarig/närmsta chef för information. Motsvarande gäller om du får hot via e-post. Om någon ringer och framför ett hot, försök att hålla samtalet igång så länge som möjligt och försök lyssna till rösten, sättet att uttrycka sig, eventuella bakgrundsljud etc. anteckna allt som sagts och era intryck av personen. I bilaga 1 finns en blankett som man kan använda för dessa anteckningar. Tag omedelbart kontakt med polisen för anmälan samt med säkerhetsansvarig/närmsta chef för information. Var uppmärksam på telefonsamtal där den som ringer frågar efter uppgifter om bostad, familj och levnadsvanor etc. det kan handla om att någon försöker att kartlägga sina mål och dina levnadsvanor för att utnyttja vid en hot och våldssituation. Utlämna aldrig några personliga uppgifter via telefon. Stöd och hjälp Efter en våld eller hotsituation är det ofta viktigt för en utsatt medarbetare att få tillgång till krisstöd för att komma i psykisk balans. Det är arbetsgivarens roll att återkomma med erbjudande om stöd en tid efter en händelse då situationen oftast lättare kan bedömas. Företagshälsovården (hälsolänken) kan i regel erbjuda krisstöd. Utöver de åtgärder som kommunen kan vidta i egenskap av uppdragsgivare och arbetsgivare kan den enskilde hotdrabbade förtroendevalde eller anställde själv vidta vissa åtgärder. Det handlar om sådant man som hotdrabbad kan göra under den period hotsituationen varar och som gäller vad man kallar en ökad uppmärksamhet kring sig själv i syfte att minska riskerna. Akuta åtgärder VEM: Närmste arbetskamrater alt. Närmsta chef Ring 112 till polisen om situationen så kräver Bedöm om omedelbar läkarhjälp behövs och ordna i så fall transport. Se till att någon följer med till läkare eller sjukhus. Ordna med ressällskap till bostaden. Kontakta anhöriga. VEM: Närmaste chef Arbetsgivaren bör försäkra sig om att en utsatt person inte är ensam första natten. Förmedla kontakt med personer som kan ställa upp för samtal och eventuellt fortsatt stöd. Anmäl snarast det inträffade till säkerhetschefen med namnuppgift på alla anställda som var närvarande. Chefen ansvarar för att alla berörda får tillfälle att tala ut om händelsen. Ingen skall lämnas ensam att bearbeta händelsen. Vid behov samlas alla berörda till samtal inom 24-72 timmar efter händelsen. Chefen ansvarar för att arbetsskadeanmälan och anmälan om tillbud görs. Allvarligare tillbud skall anmälas till arbetsmiljöinspektionen.

15/05/2006 10 Åtgärder inom en vecka VEM: Närmaste chef Chefen ansvarar för att personlig kontakt tas med alla berörda. Det skall vara ett tillfälle att samtala om den personliga upplevelsen av händelsen, kvarstående problem, särskilda frågor och önskemål. VEM: Den drabbade Arbetsgivaren ersätter arbetstagare för inkomstbortfall i samband med personskada genom våld/hot/misshandel i arbetet som ej ersätts på annat sätt genom försäkringen TFA. Arbetsgivaren ersätter annan uppkommen kostnad som orsakats av arbetsskada och som inte täcks av försäkringen (enligt lokalt kollektivavtal, 2001-09-24). Uppföljning VEM: Närmaste chef Underlätta en snabb återgång till arbetet. Se till att medarbetaren är fortsatt delaktig i arbetsgemenskapen. Ha uppföljningssamtal inom en vecka och ta reda på om det behövs ytterligare hjälp, exempelvis samtal om upplevelsen, hur man skall arbeta. Dokumentera. Gör ytterligare uppföljningar inom ca 3 månader efter händelsen för att ta reda på om några problem kvarstår. Dokumentera. Följ noggrant upp sjukfrånvaron hos drabbade medarbetare. Utifrån sjukfrånvaron för en bedömning om ytterligare uppföljningssamtal eller behandling behövs. Om det blir rättegång ge den drabbade möjlighet till genomgång av rättegångsförfarandet. Se till att den drabbade får sällskap av exempelvis chefen, facklig representant eller arbetskamrat till rättegång. En rättegång kan lätt riva upp minnen och känslor från våldshändelsen. Den som blivit utsatt för våld är skyldig att vittna.

15/05/2006 11 Bilaga 1 RAPPORT OM VÅLD, HOT OM VÅLD Samtliga fall av våld och hot om våld mot anställda/förtroendevalda skall rapportas enligt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). Enhet Personalkategori.. Datum.Veckodag..Klockslag Den utsattes personnummer. Man Kvinna Vilken sysselsättning pågick?... Beskriv händelseförloppet... fortsätt gärna på baksidan Uppstod fysisk skada? Ja Nej Sjukskrivning? Ja Nej Vidtagna åtgärder.. Vad behövs för att liknande händelser inte ska ske?... fortsätt gärna på baksidan Anmält till: Arbetsmiljöverket av arbetsledaren Ja Nej Polisen av arbetsledaren Ja Nej Polisen av den drabbade Ja Nej Anmälan om arbetsskada Ja Nej.. Arbetsledarens underskrift Arbetsplatsombudets underskrift