Uppföljning av uppdrag till landstingsdirektören enligt beslut i landstingsstyrelsen från 2008

Bilaga till landstingsdirektörens rapport till landstingsstyrelsen den 30 januari 2014 Uppföljning av uppdrag till landstingsdirektören enligt beslut i landstingsstyrelsen från 2008 Rapportering har lämnats vid landstingsstyrelsens sammanträde den 29 januari 2008 ( 5), den 2 september 2008 ( 174), den 3 juni 2009 ( 103), den 9 februari 2010 ( 7), den 10 mars 2011 ( 50), den 7 mars 2012 ( 38) och den 30 januari 2013 ( 6). De ärenden som är avslutade tas successivt bort efter att rapportering skett. I det följande redovisar jag de åtgärder som vidtagits beträffande uppdrag landstingsstyrelsen gett mig och som inte är färdigrapporterade samt nya uppdrag under 2013. Verksamhet och lokalanvändning vid Sunderby sjukhus ( 14-2009) Landstingsstyrelsen konstaterar att den genomförda översynen är omfattande och att den ger en god bild av de såväl akuta som långsiktiga behoven av lokalförändringar vid Sunderby sjukhus. De samlade behoven innebär, enligt styrelsens bedömning, ekonomiska åtaganden, om allt ska genomföras, som uppgår till betydande belopp. I nuvarande ekonomiska läge är det styrelsens bedömning att det inte är lämpligt eller möjligt att fatta beslut om genomförande av hela utvecklingsplanen. I det korta perspektivet är det nödvändigt att vidta de åtgärder som betingas av landstingets åtagande avseende den regionaliserade läkarutbildningen. Övriga redovisade behov kommer att bli föremål för beslut successivt. Genom att påbörja etapperna C/F och E skapas goda förutsättningar inom sjukhuset för befintlig rehabiliteringsverksamhet samt för viktiga funktioner avseende njursjukvård, hjärtsjukvård, operation, sterilcentral samt Länstekniks verksamhet. Landstingsstyrelsen framhåller vikten av att i projekteringen beakta behovet av att förbättra och utveckla effektiva och ändamålsenligt patientflöden, utöver de åtgärder för att förbättra logistik av tekniska funktioner som redovisas i utvecklingsplanen. Avseende övriga redovisade åtgärder/behov är det styrelsens uppfattning att dessa ska prövas i ett senare skede. I samband med den fortsatta handläggningen av utvecklingsplanen ges landstingsdirektören i uppdrag att noggrant överväga möjligheterna att nyttja landstingets befintliga lokaler. Landstingsstyrelsen beslöt att: 1 Översynen av lokalanvändningen vid Sunderby sjukhus godkänns. 2 Medgivande lämnas för projektering av redovisade etapper C/F och E i utvecklingsplanen. 3 Landstingsdirektören ges i uppdrag att genomföra projekteringen samt att fortsätta beredningen av utvecklingsplanen och successivt återkomma till styrelsen med rapport och förslag till åtgärder. 1

Se även 191-2010, 140-2011. Avrapportering 2009: 25 augusti ( 135) och 17 december ( 218). Avrapportering 2010: 3 juni ( 87). Avrapportering 2011: 10 mars ( 50), 31 maj ( 115), 29 september ( 161). Styrelseärende 31 maj 2011 ( 140): Nybyggnad av patienthotell. Avrapportering 2012: 12 december ( 224). Styrelseärende 23 april 2013 ( 76): Revidering av utvecklingsplan för Sunderby sjukhus. Upphandling av rituell omskärelse m m ( 40-2010) Landstingsdirektören ges i uppdrag att genomföra upphandling av rituell omskärelse på icke medicinsk grund. Se även 65-2010. Plan för landstingets lokalanvändning i Gällivare ( 62-2010) 1 Landstingsdirektören ges i uppdrag att ta fram en plan för landstingets framtida verksamhet och lokalanvändning i Gällivare kommun i enlighet med ovan redovisad inriktning. Arbetet ska ske i samverkan med Gällivare kommun. 2 För ändamålet anvisas 0,6 miljoner kr ur anslaget för oförutsedda utgifter. Styrelseärende 3 maj 2012 ( 86): Investering i ombyggnad för äldreboende i Gällivare sjukhus. Styrelseärende 2013: 5 mars ( 59 Investeringar 2013, ombyggnad till ny vårdcentral i Gällivare sjukhus och 60 Försäljning av Gällivare Epidemisjukhuset 4). Omskärelse och sterilisering på icke-medicinska grunder ( 65-2010) Landstingsdirektören ges i uppdrag att genomföra upphandling av omskärelse av pojkar på icke medicinsk grund samt vid behov ickemedicinskt motiverad sterilisering av män och kvinnor. Eventuell mellanskillnad mellan fastställd patientavgift och kostnad för upphandlade åtgärder ska belasta landstingsstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter. 2

I samband med omskärelse av pojkar på icke medicinsk grund ersätter landstinget resekostnader och eventuella övernattningskostnader enligt gällande sjukreseregler för barnet och två anhöriga. För sterilisering på icke-medicinska grunder utgår inte ersättning för resekostnader eller eventuella övernattningskostnader. Se även 40-2010. Avrapportering 2011: 10 mars ( 50). Barn under 3 år kommer att för omskärelse remitteras utomläns till region-/ universitetssjukhus med nödvändiga narkosresurser eftersom ingreppet måste göras i full narkos. Barn över 3 år kommer att hänvisas till omskärelse i länet när de själva kan fatta beslut. Ingreppet kan då göras dagkirurgiskt i lokalbedövning. Representanter för samtliga landsting har tillfrågats om möjligheten att remittera barn under tre år för rituell omskärelse dit, alternativt nyttja privata vårdgivare som har vårdavtal med annat landsting. Inget landsting har visat intresse. En privat vårdgivare utan vårdavtal har anlitats av flera landsting och en direktupphandling skulle vara möjlig gentemot denna vårdgivare. Dessvärre uppfyller vårdgivaren inte kraven på att ingrepp på barn under tre år ska göras i full narkos. Därmed är det inte försvarbart att skicka de norrbottniska barnen dit. Någon upphandling har därför inte gjorts när det gäller omskärelse av barn under tre år. Avrapportering 2012: 7 mars ( 38). Beträffande rituell omskärelse är utformning av kravspecifikation påbörjad. Möjligheten till direktupphandling sterilisering undersöks. Avrapportering 2013: Divisionen är nu i ett annat läge än när beslutet att upphandla steriliseringar fattades i landstingsstyrelsen i april 2010. Då utfördes inte sterilisering på icke-medicinska grunder i landstingets verksamhet annat än undantagsvis, av resurs och prioriteringsskäl. Det som hänt under de tre gångna åren är att verksamheterna har väsentligt förbättrat sin tillgänglighet och sitt resursutnyttjande. Tillgängligheten till behandling är god, de verksamhetsområden som berörs hinner i allt väsentligt med sina åtaganden. Detta gör att divisionen inte längre ser behov av att upphandla sterilisering på ickemedicinska grunder. Manlig sterilisering kommer att utföras i Gällivare. Rituell omskärelse: upphandlingsenheten har tagit fram ett avtalsförslag. Det pågår en diskussion hur processen internt i landstinget ska ut, eftersom det inte handlar om medicinsk bedömning utan endast en expediering av ett föräldraönskemål. Förändringar av operationsverksamheten i Malmfälten ( 146-2011) Mot bakgrund av yttrandet föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1. De medicinska åtgärder som kräver tillgång till centraloperationsresurser överförs till Gällivare sjukhus snarast möjligt och senast den 1 september 2011. 3

2. Två vårdplatser för allmän kirurgisk vård avvecklas vid Kiruna sjukhus Avvecklingen ska genomföras snarast möjligt och senast den 1 september 2011. I övrigt beslutar landstingsstyrelsen att: 3. er för att öka tillgängligheten till sjuktransporter genomförs snarast möjligt. 4. En översyn av jourverksamheten i Malmfälten inleds omgående utifrån tidigare beslutade riktlinjer. 5. Landstingsdirektören ges i uppdrag att säkerställa att beslutade åtgärder genomförs och rapportera till landstingsstyrelsen löpande. Se även 152-2011. Återremitterat ärende Förändringar av operationsverksamheten i Malmfälten ( 152-2011) Mot bakgrund av utredningen föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 De medicinska åtgärder som kräver tillgång till centraloperationsresurser överförs till Gällivare sjukhus snarast möjligt och senast den 1 september 2011. 2 Två vårdplatser för allmän kirurgisk vård avvecklas vid Kiruna sjukhus Avvecklingen ska genomföras snarast möjligt och senast den 1 september 2011. Se även 146-2011 och 109-2012. Fullmäktigeärende 30 juni 2011 ( 75). Avrapportering 2012: 7 mars ( 38), 12 december ( 224): Svar till Socialstyrelsen. 1 Centraloperation i Kiruna avvecklades den 1 september 2011 och verksamheten överfördes till Gällivare sjukhus. 2 Vårdplatserna hanteras av division Medicinska specialiteter. 3 Avtal med Trafikverket har tecknats om dygnetruntöppen flygplats i Kiruna. Planering för helikopterlandningsplats i anslutning till Kiruna sjukhus pågår, provisorisk landningsplats finns. 4 Jouröversyn har inletts. Det akuta omhändertagandet ingår i införandet av närsjukvård. Återremitterat ärende - Förutsättningar för att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck ( 232-2011) Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 4

1 Rekommendationen antas vilket innebär att ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck ska införas i landstinget avseende män från och med 65 års ålder. Införandet ska ske snarast möjligt. 2 Biträdande landstingsdirektören för hälso- och sjukvårdsdivisionerna ges i uppdrag att ta upp förhandlingar med Västerbottens läns landsting i syfte att teckna ett avtal om verksamheten. 3 Kostnaderna finansieras genom att ta i anspråk 0,7 mkr av styrelsens anslag för oförutsedda utgifter år 2012. För år 2013 och framåt beaktas medelsbehovet vid beredningen av landstingsplanen. Avrapportering 2012: 7 mars ( 38). Rutiner är under utarbetande. Styrelseärende 28 maj 2013 ( 113) om avgift för screeningen. Avrapportering 2013: Vid kontakt med Västerbottens läns landsting gavs beskedet att de själva var tveksamma om den egna verksamheten skulle fortsätta mot bakgrund av att det pågick en nationell diskussion om värdet av screeningen. Vid en förnyad kontakt våren 2012 framgick att verksamheten skulle fortsätta i Västerbotten och vi fick kontaktpersoner för att börja planering för genomförandet. Under hösten 2012 har division Opererande specialiteter planerat för de administrativa rutinerna kring screeningen enligt förslag från Västerbotten. Något avtal har dock inte kommit till stånd och strax efter årsskiftet meddelade Västerbotten att de inte har kapacitet att ta på sig uppdraget. På grund av detta planerar landstinget nu att utföra detta i egen regi. Ett uppdrag har gått till division Opererande specialiteter som återkommer med tidsplan. Verksamheten har startat i början av 2014 och kommer att redovisas för styrelsen. Förändring av operationsverksamheten vid Kalix sjukhus ( 30-2012) Landstingsstyrelsen lämnar följande yttrande och beslutsförslag till landstingsfullmäktige: Det är landstingsstyrelsens uppgift att genomföra de beslut som landstingsfullmäktige fattar. Fullmäktige har i Landstingsplanen för år 2012 2014 bl a fastställt följande: Den specialiserade vården vid sjukhusen ska, som komplement till primärvården, erbjuda ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt liksom planerade insatser för de patienter som behöver den specialiserade vårdens resurser. Alla sjukhus ska ha tillgång till internmedicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriatrik, rehabilitering och palliativ vård samt resurser för diagnostik och service. God vård innebär i övrigt att: För att klara utmaningarna är det nödvändigt att använda alla tillgängliga resurser flexibelt och optimalt. Möjligheterna att ställa de samlade resurserna inom och utom länet till patienternas förfogande ska utnyttjas max- 5

imalt och samverkan både i ett länsperspektiv och utanför länet ska stärkas. Ofta förekommande sjukdomstillstånd ska kunna tas om hand nära patienten, medan insatser som är sällan förekommande ska koncentreras. Akut omhändertagande för patienter med tillstånd som kräver omedelbar bedömning och/eller omhändertagande ska finnas dygnet runt vid samtliga akutmottagningar och jourcentraler inom primärvården. Den akuta verksamheten i övrigt ska koncentreras och effektiviseras. Denna koncentration handlar främst om oplanerade insatser/åtgärder i det fortsatta vårdförloppet som kräver specialistsjukvårdens resurser. Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården och tandvården ska kontinuerligt effektiviseras i syfte att öka tillgängligheten för patienterna. Verksamheten ska bedrivas med en över tiden ändamålsenlig arbetsfördelning inom och mellan vårdnivåerna. Det innebär att kontinuerligt värdera om medicinska åtgärder av kvalitetsskäl, patientsäkerhetsskäl eller ekonomiska skäl behöver koncentreras eller om verksamheter kan decentraliseras. Det verksamhetsmässiga innehållet och omfattningen av verksamheterna vid såväl sjukhus som vårdcentraler och tandvårdskliniker kommer att förändras över tiden. Det ska finnas fem sjukhus i länet och det ska finnas vårdcentraler och tandvårdskliniker i länets samtliga kommuner. Landstingsstyrelsen konstaterar vidare att landstingets ansvar när det gäller hälso- och sjukvården omfattar hela länet och hela länets befolkning. Enligt landstingsplanen ska den hälso- och sjukvård som landstinget bedriver uppfylla ett antal viktiga kriterier som också är reglerade i för landstinget bindande föreskrifter. Hälso- och sjukvården ska vara: Patientfokuserad. Tillgänglig i rimlig tid. Säker. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig. Jämlik och effektiv. Detta ställer stora krav på anpassnings- och utvecklingsförmåga i takt med att omvärldens krav på landstinget förändras och ökar. Befolkningsminskningen i länet de senaste 15 åren och en åldrande befolkning innebär stora utmaningar när det gäller att anpassa utbudet till en ändrad efterfrågan av vård. Allt fler äldre, svårt och multisjuka patienter behöver en ökad andel av resurserna samtidigt som förutsättningarna för att bedriva den akuta verksamheten behöver ses över. Den medicinska utvecklingen driver ytterligare på behovet av att ompröva och förändra hur verksamheten bedrivs. Den nationella och internationella utvecklingen går i allt högre grad mot att insatser för patienter med akuta sjukdomstillstånd och behov av specialiserade utrednings- och behandlingsinsatser koncentreras till färre enheter. Denna utveckling gäller även i Norrbotten. Ett konkret exempel på det är den koncentration av bröstcancerkirurgin som genomfördes för många år sedan. Idag har Norrbotten bland 6

Sveriges bästa resultat för de kvinnor som drabbas av bröstcancer. Ett annat exempel är den koncentration av fetmakirurgin som genomförts med utgångspunkt från nationellt överenskomna indikationer och krav på tillgång till resurser för att säkerställa hög kvalitet i de kirurgiska åtgärderna. Ett tredje exempel är utvecklingen inom cancerområdet där det sker en koncentration av behandlingsåtgärder till färre enheter i landet. En ytterligare faktor som starkt driver behovet av förändringar är den ökande konkurrensen om arbetskraft. För landstingets del är konkurrensen särskilt uttalad redan nu när det gäller läkare, men även inom andra yrkeskategorier finns kompetensförsörjningsproblem. Reglerna i arbetstidslagen och berättigade krav på en god arbetsmiljö understryker behovet av att nyttja den tillgängliga kompetensen på bästa sätt. Till dessa förhållanden tillkommer även behovet av att vidta åtgärder för att stärka landstingets ekonomi. Redan år 2010 redovisade divisionerna ett negativt resultat på 94 mkr. För år 2011 redovisar divisionerna ett samlat underskott på 226 mkr. Även för de kommande åren är bedömningen att divisionerna kan komma att redovisa negativa resultat även om åtgärder vidtas för att förbättra resultatet. Det finns därför ett behov av att vidta konkreta åtgärder för att nå en ekonomi i balans och på sikt nå det av landstingsfullmäktige fastställda resultatmålet om ett överskott på 130 mkr per år. Landstingsstyrelsens bedömning är att förslaget om att de operationer som kräver centraloperationsresurser vid Kalix sjukhus överförs till Sunderby respektive Gällivare sjukhus är helt i linje med landstingsfullmäktiges uppdrag avseende hälso- och sjukvårdens inriktning och utveckling Landstingsstyrelsen bedömer att förändringarna kan genomföras med fortsatt god patientsäkerhet. Förändringarna innebär även att division Opererande specialiteters ekonomi, och därmed landstingets ekonomi, förbättras genom de åtgärder som föreslås. Styrelsen bedömer även att förslaget inte på något väsentligt sätt försämrar tillgängligheten till planerade operationer för det samlade kollektivet av patienter. I debatten kring förslaget har farhågor framförts om att förändringarna kommer att innebära att Kalix sjukhus inte kommer att ha fortsatt tillgång till narkosläkare och möjligen inte heller intensivvård (IVAK). Landstingsstyrelsen konstaterar att med den inriktning som landstingsfullmäktige fastställt för hälso- och sjukvården i länet så innebär kraven på ett akut omhändertagande vid samtliga sjukhus i länet att samtliga sjukhus måste ha fortsatt tillgång till såväl narkosläkare som intensivvård. Detta gäller givetvis även Kalix sjukhus. I beredningen av ärendet har synpunkter på de framtagna underlagen samt på de bedömningar och beräkningar som gjorts inkommit från ett antal intressenter. Landstingsstyrelsen har tagit del av synpunkterna och konstaterar att dessa inte har en sådan relevans att de påverkar styrelsens bedömning att förslaget bör genomföras. Mot denna bakgrund föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Förslaget om att de operationer som kräver centraloperationsresurser vid Kalix sjukhus överförs till Sunderby respektive Gällivare sjukhus godkänns. 2 Antalet vårdplatser minskas med två inom omvårdnadsenheten vid Kalix sjukhus medan en utökning med en vårdplats sker inom området allmän 7

kirurgi/urologi vid Sunderby sjukhus och en vårdplats inom omvårdnadsenheten på Gällivare sjukhus. 3 Förändringarna ska genomföras senast den 1 september 2012. 4 Landstingsdirektören får i uppdrag att verkställa beslutet och successivt rapportera förändringarna till landstingsstyrelsen. Se även 68-2012 (återremitterat ärende). Avrapportering 2013: Divisionen har gjort en uppföljning av avvecklingen av centraloperation i Kalix. Sammanfattningsvis har förändringen utfallit ungefär som planerat. De verksamhetsförändringar som blivit följden har varit fullt hanterbara. Patientflödet till akutmottagningen i Kalix har minskat, till skillnad från övriga akutmottagningar i länet. Små förändringar har skett när det gäller handläggningstid/tid till läkare på akutmottagningen. Akutmottagningen i Kalix har något bättre siffror än länet i helhet. Antal akuta vårdtillfällen har minskat på kirurgkliniken i Kalix och ökat något i Sunderbyn och Gällivare, vilket är helt enligt förväntningarna. Antal akuta remisser till kirurgkliniken Sunderby sjukhus har ökat, vilket också är som förväntat. Totalt sett har ambulanstransporterna från Kalix, Överkalix, Övertorneå och Haparanda minskat. Samtidigt har antal ambulanstransporter till Sunderbyn ökat marginellt, lokala variationer mellan orterna finns. Tillgängligheten inom 60 dagar (till kirurgi i länet) har totalt sett blivit bättre, med ett litet undantag - sommaren 2013. Det har inte rapporterats in några patientrelaterade avvikelser relaterade till strukturförändringen av operationsverksamheten. Divisionen uppnår den förväntade ekonomiska besparingen på närmare 7 miljoner kr. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2011 ( 39-2012) Uppdrag Landstingsstyrelsen ger följande uppdrag till landstingsdirektören: Säkerställa och utveckla hörselvårdens information till patienter, befolkning och samverkanspartners både på webben, via Ditt landstingsannonsen och landstingets väntrum. T ex information om var patienter med hörselproblem ska vända sig, vad hörselvårdens uppdrag är, att informationsbroschyrer finns tillgängliga även på webben Säkerställa att enhetliga dokumentationsrutiner utarbetas när det gäller att i VAS dokumentera att en patient har en hörselskada/hörselnedsättning. Säkerställa fortsatt utveckling av tjänsten med skrivtolkning på distans. Via länsstyrgruppen kommunicera med länets kommuner det uppmärksammade behovet av hörselinstruktörer hos kommunerna. Uppföljning Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som svaret på programberedningens rapport aktualiserat, samt att dessa våren 2013 presenteras på en återförings- 8

dag för landstingsfullmäktiges beredningar där det också finns utrymme för dialog och frågor. Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens beredning av programberedningens rapport för år 2011 godkänns. Avrapportering 2013: 28 maj ( 108) Rapport från återföringsdag med landstingsfullmäktiges beredningar. Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2011 ( 40-2012) Uppdrag Patientfokuserad vård Landstingsstyrelsen ger följande uppdrag till landstingsdirektören: Utifrån uppföljning av resultat av den nationella patientenkäten säkerställa ett ständigt förbättringsarbete gällande bemötande, information och kommunikation. Säkerställa att bemanningskontinuitet följs kontinuerligt inom primärvården för patienter med kroniska sjukdomar. Säkerställa och följa upp en god läkemedelsanvändning för äldre. Tillgänglig vård Landstingsstyrelsen ger följande uppdrag till landstingsdirektören: Driva på och följa upp implementeringen av 1177 och Mina Vårdkontakter för att säkerställa en fortsatt utveckling på området. Driva på och säkerställa en fortsatt utveckling av distansöverbryggande teknik. Kvalitativt likvärdig vård Landstingsstyrelsen ger följande uppdrag till landstingsdirektören: Säkerställa att en strategi för säker vård och omsorg för de mest sjuka äldre utarbetas. Driva på och säkerställa utvecklingen av kunskapsstyrningen för att skapa kvalitativt likvärdig vård. Säkerställa att det på NLL:s webb finns tydlig information till ungdomar om var de kan söka hjälp samt vad de kan söka hjälp för. Uppföljning Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som svaret på hälso- och sjukvårdsberedningarnas rapport aktualiserat, samt att dessa våren 2013 presenteras på en återföringsdag för landstingsfullmäktiges beredningar där det också finns utrymme för dialog och frågor. 9

Mot bakgrund av det ovan redovisade föreslår landstingsstyrelsen fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens hantering av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2011 godkänns. Avrapportering 2013: 28 maj ( 108) Rapport från återföringsdag med landstingsfullmäktiges beredningar. Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport för år 2011 ( 41-2012) Uppdrag Tillgänglighet och utbud av kultur för hela länet Till landstingsdirektören uppdras att: Följa utvecklingen av de uppsatta målen för kulturplanen gällande tillgänglighet till kultur för hela länet. Se över formerna för dagens arrangörsstöd/turnéstöd. Formulera uppdrag för utvecklingen av arbetet med kulturella och kreativa näringar. Följa upp dansutredningens förslag. Bevaka huruvida, och i så fall i vilken utsträckning, kulturen har betydelse för tillväxten. Samarbetet Glesbygd och Institutioner Till landstingsdirektören uppdras att: Tillsammans med Piteå Musikhögskola lyfta frågan om en starkare länsprofilering av Piteå Musikhögskola. Tillse att Norrbottensmusiken fortsätter utveckla sin samverkan med det fria musiklivet i Norrbotten enligt målen i kulturplanen. Begära att en kommunvis kartläggning av antalet aktiva band och musikgrupper samt en översyn över tillgången till replokaler och möjliga konsertlokaler i respektive kommun enligt målen i kulturplanen genomförs i samverkan med kommunerna. Tillse att marknadsföringen av Snabba Ryck- medel för unga arrangörer stärks. Teknik för att sprida kultur i länet Till landstingsdirektören uppdras att: Följa arbetet med digitaliseringen av Norrbottens biografer och till landstingsstyrelsen redovisa när arbetet är genomfört. Fler kulturarrangemang Till landstingsdirektören uppdras att: Undersöka möjligheten till en gemensam kulturprogramportal för Norrbotten. Hitta former för att utveckla arrangörsfrågan i Norrbotten. 10

Är målet för kulturplanen tillräckligt för länet? Till landstingsdirektören uppdras att: Följa upp arbetet med kulturplan och kultursamverkansmodell och årligen återrapportera till landstingsstyrelse och fullmäktige. Uppföljning Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som svaret på regionala beredningens rapport aktualiserat, samt att dessa våren 2013 presenteras på en återföringsdag för landstingsfullmäktiges beredningar där det också finns utrymme för dialog och frågor. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens hantering av regionala beredningens rapport för år 2011 godkänns. Avrapportering 2013: 28 maj ( 108) Rapport från återföringsdag med landstingsfullmäktiges beredningar. Återremitterat ärende: Förändring av operationsverksamheten vid Kalix sjukhus ( 68-2012) Mot bakgrund av den genomförda utredningen föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Förslaget om att de operationer som kräver centraloperationsresurser vid Kalix sjukhus överförs till Sunderby respektive Gällivare sjukhus godkänns. 2 Antalet vårdplatser minskas med två inom omvårdnadsenheten vid Kalix sjukhus medan en utökning med en vårdplats sker inom området allmän kirurgi/urologi vid Sunderby sjukhus och en vårdplats inom omvårdnadsenheten på Gällivare sjukhus. 3 Förändringarna ska genomföras senast den 1 september 2012. 4 Landstingsdirektören får i uppdrag att verkställa beslutet och successivt rapportera förändringarna till landstingsstyrelsen. Se även 30-2012. Förändrad läkarberedskap Arjeplogs vårdcentral ( 71-2012) Landstingsstyrelsen bedömer att de redovisade åtgärderna är väl förenliga med de av landstingsfullmäktige fastställda riktlinjerna för utveckling av god vård i länet. erna bidrar även till att förbättra division Primärvårds 11

ekonomi vilket är angeläget. De föreslagna åtgärderna är enligt styrelsens mening även väl förenliga med fortsatt god patientsäkerhet. Mot denna bakgrund föreslås styrelsen fatta följande beslut: 1 Redovisade åtgärder godkänns 2 Landstingsdirektören ges i uppdrag att genomföra förändringen och återrapportera till landstingsstyrelsen. Bakgrund Den 7 mars 2012 beslutade landstingsstyrelsen att läkarberedskapen vid Arjeplogs hälsocentral skulle förändras från den 1 maj 2012. Förändringen innebar att läkarberedskapen numera samordnas till Arvidsjaurs hälsocentral efter klockan 21.00 vardagar och mellan klockan 08.00-12.00 och klockan 18.00-08.00 vanliga helger. I övrigt kvarstår läkarberedskapen i Arjeplog som tidigare. Även avtalet med Arjeplogs kommun om köp av sjukskötersketjänst under beredskapstid kvarstår som tidigare. Det innebär att patienter kan söka vård vid Arjeplogs hälsocentral dygnet om. Sjuksköterskan har tillgång till läkare i beredskap under hela beredskapstiden och när beredskapen är samordnad med Arvidsjaur görs konsultationer med läkare via telefon eller videoteknik/cma. Uppföljning för perioden 1 maj 31 oktober 2012 I enlighet med landstingsstyrelsens beslutade riktlinjer har en uppföljning av resultat och konsekvenser skett enligt följande: Patientflödet till akutmottagning vid Arjeplogs och Arvidsjaurs hälsocentraler Patientflödet under jour- och beredskapstid från Arjeplog till Arvidsjaur har under perioden varit 70 patienter vilket innebär 2,91 patienter per vecka alltså i nivå med de beräkningar som gjordes i samband med förändringen. En del patienter kommer direkt till Arvidsjaur utan att passera Arjeplog, vilket har gjort att patientflödet har ökat något i Arvidsjaur. Konsultationer mellan sjuksköterska och läkare har i huvudsak skett via telefon med i snitt 12 samtal per månad. Antalet samtal har varierat mellan som lägst 5 samtal i september och som högst 20 samtal i juli. Konsultation via videoteknik/cma har nyttjats mycket lite under de första sex månaderna. Antal akuta inläggningar Under sex månader har 14 akuta inläggningar gjorts vid Arvidsjaurs OBSavdelning för patienter från Arjeplog. Av dessa har två patienter blivit inlagda över natten för röntgenundersökning dagen efter, en patient har legat på avdelningen under natten för en infusion och en patient har legat på avdelningen under dagtid i väntan på läkarbedömning och vila inför hemfärd. Antalet akuta remisser till Piteå alternativt Sunderby sjukhus Under de första sex månader syns ingen ökning av antalet akutremisser till Piteå eller Sunderby sjukhus. Antal ambulanstransporter Ambulanstransporterna från Arjeplog till Arvidsjaur har ökat med 63 transporter jämfört med motsvarande period 2011. Av dess är 24 transporter omlastningar i Arvidsjaur i enlighet med den rutin som finns upprättad. 39 patienter från Arjeplog som åkt ambulans har tagits omhand i Arvidsjaur, 12

varav 14 har blivit akut inlagda på OBS-avdelningen. Effekter på tillgänglighet och vårdgaranti Det går inte i dagsläget att säga om förändringen har påverkat tillgängligheten eller vårdgarantin. Det vi kan konstatera är att förändringar tar tid att informera om och anpassa sig till, både för befolkningen i det berörda området och för personalen. Efter de första sex månaderna vet vi att samarbetet mellan Arjeplogs och Arvidsjaurs hälsocentraler har fungerat mycket bra. Ett förbättringsområde som primärvården arbetar med är informationen till Arjeplogs befolkning om när läkare finns på plats i aktivt arbete eller beredskap, d v s vardagar klockan 08.00 21.00, vanliga helger klockan 12.00 18.00 samt vissa storhelger; påsk, Silveryran (juli) och marknadshelgerna (två per år) dygnet runt. Även 1177 och den information som finns på webben behöver marknadsföras ännu mer. Patientsäkerhet och rapporterade avvikelser Inga avvikelser har inkommit under perioden som direkt kan härledas till förändringen av läkarberedskapen. Under de första sex månaderna har fyra (4) inläggningar från Arjeplog vid OBS-avdelningen i Arvidsjaur inneburit överbeläggning. En överbeläggning kan innebära en risk för patientens säkerhet. För att öka patientsäkerheten önskar ambulanspersonalen en remiss med patienten vid överlastning. Risken är annars att viktig information tappas bort i den muntliga rapporteringen i andra och tredje hand. En rutin som den gemensamma ledningen för de båda hälsocentralerna arbetar med att ta fram. Personalen i Arjeplog upplever en ökad otrygghet jämfört med tidigare när läkare inte är på plats, men uppger samtidigt att förändringen har gått bättre än man trodde innan starten. Ekonomiska konsekvenser Av den ekonomiska analys som gjordes vid Arjeplogs hälsocentral under våren 2011 framkom att en huvudorsak till hälsocentralens underskott är höga kostnader för läkarberedskapen. Förändringen av läkarberedskapen förväntas sänka kostnaderna med cirka 500 000 kr per år. Den ekonomiska uppföljningen visar att kostnadsminskningen för läkarberedskapen för perioden 1 maj 31 oktober 2012 är cirka 150 000 kr. Övertidskostnaderna för ambulanspersonalen har minskat med 12 000 kr i Arjeplog och ökat med 25 000 kr i Arvidsjaur. Det är svårt att se något samband mellan övertidskostnader för ambulansen och den förändrade läkarberedskapen. Kostnaderna för läkarnas beredskap i Arvidsjaur har ökat med 1,2 miljoner kr 2012 jämfört med 2011. Huvudanledningen är att antalet fasta läkare har minskat med 1,5 tjänst, vilket medfört ett ökat behov av inhyrda läkare. Den förändrade läkarberedskapen i Arjeplog har hittills inneburit cirka 60 000 kr i ökade kostnader i Arvidsjaur. Eftersom båda orterna är beroende av inhyrda läkare för att klara uppdraget är det av stor betydelse att landstingets upphandling av inhyrda läkare är så kostnadseffektiv som möjligt, inte minst för arbete under jour- och beredskapstid. 13

Norrbottens läns landsting som signatär för att stärka Sveriges digitala framtid ( 72-2012) Den digitala agendan är mycket viktig för landstingets verksamhet och berör konkret flera av landstingets verksamhetsområden ur ett strategiskt och operativt perspektiv samt ur ett internt och extern perspektiv exempelvis; Offentlig förvaltning, Entreprenörskap och företagsutveckling, Vård och omsorg, Skola och undervisning, Demokrati, Tillgång till kultur, Infrastruktur, Bredband, Forskning och innovation, It för miljön, Jämställdhet, It för global utveckling. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Norrbottens läns landsting ansöker om signatärskap hos regeringen enligt ansökningsprocessen. 2 Landstingsdirektören får i uppdrag att ansvara för koordineringen av beskrivningen från landstinget på hur landstinget kan bidra till genomförande av agendan samt ansvaret för att beskrivningen lämnas in till Regeringen. IT Norrbotten har länsstyrelsens uppdrag att ta fram en regional digital agenda. Landstinget medverkar i arbetet som kommer att pågå under 2012 och 2013. Avrapportering 2012: 12 december ( 224). Avrapportering 2013: I oktober 2011 beslutade regeringen om en bred och sammanhållen strategi för IT-politiken, IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. I agendan presenteras regeringens ambitioner inom området samt förslag på insatser och åtgärder för att uppnå det IT-politiska målet. Målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Agendan pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska områden som utgår från IT-användarens perspektiv och under dessa har regeringen identifierat totalt 22 sakområden. För att Sverige ska kunna nå målen uppmanar regeringen flera aktörer att arbeta i denna anda. Man uppmanar till att teckna så kallat signatärskap. Det finns två former av signatärskap: 1 Signatärskap - kan tecknas av en rad olika aktörer, t.ex. företag och organisationer. Avser en "allmän viljeriktning att verka i den digitala agendans riktning. 2 Regionalt signatärskap - tecknas av regionalt tillväxtansvariga, i förekommande fall i samverkan med andra berörda aktörer. Avser en avsikt att ta fram regionala digitala agendor. Jag har utsett Ylva Sundqvist och Per-Olof Egnell att representera landstingets i länets arbete med den Regionala Digitala Agendan (RDA). En RDA kan ses som en IT-strategi som fångar upp de initiativ som görs eller som behöver göras i regionen för att bäst ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Användningen av IT är en strategisk fråga som bidrar till tillväxt och utveckling i alla delar av samhället. En regional agenda kan exempelvis innehålla gemensamma regionala mål, strategiska utmaningar och förslag 14

på åtgärder för att nå målen. RDA är länets signatärskap till den nationella digitala agendan. Regionala partnerskapet med tillhörande beredningsgrupp är styrgrupp för projektet och kommer även slutligen fastställa den slutliga RDA för Norrbottens län. I projektets arbets- och referensgrupp ingår förutom IT Norrbotten, länsstyrelsen och landstinget även Företagarna i Norrbotten, Kommunförbundet i Norrbotten, Luleå tekniska universitet samt LRF. Projektet har tagit fram ett förslag till RDA som under vecka 44 2013 har skickats ut på dialog i länet. Dialogen skall vara avslutad vecka 46. Utgående från kommentarerna i dialogprocessen skall sedan ett slutligt förslag presenteras för det regionala partnerskapet vecka 50. Efter att RDA har antagits av det regionala partnerskapet är det lämpligt för landstinget att fatta beslut om vilka åtaganden landstinget ska göra för att föra digitaliseringen framåt genom undertecknandet av ett signatärskap för landstinget. Landstingets signatärskap kommer att baseras på RDA samt länets utvecklingsstrategi (RUS) och innovationsstrategi (RIS). Förändring av landstingets ledningsorganisation ( 97-2012) Landstingsstyrelsen bedömer att de framlagda förslaget ger goda förutsättningar för en långsiktigt stabil ledning av landstingets driftorganisation. Erfarenheterna av den temporära organisation som gällt sedan hösten 2011, och som liknar det nu framlagda förslaget, är goda. Särskilt gäller detta erfarenheterna av en ökad samordning av hälso- och sjukvårdsdivisionernas verksamhet. När det gäller bemanning av ledningsorganisationen finns ett behov av stabilitet för att säkerställa att såväl den driften av den dagliga verksamheten ska säkerställas. Lika viktigt är att ha stabilitet i ledningsfunktionerna för att säkerställa att hantera bl a följande större frågor: Åstadkomma en ekonomi i balans, Överföring av hemsjukvården till kommunerna, Verkställa kommande beslut om närsjukvårdsutredningen. För att säkerställa denna stabilitet kommer landstingsstyrelsen att föreslås att genomföra direktinplacering av Gunnar Persson som landstingsdirektör och Mats Brännström som hälso- och sjukvårdsdirektör/biträdande landstingsdirektör i den föreslagna organisationen. Överenskommelse i denna del har träffats med företrädare för de fackliga organisationerna. Mot denna bakgrund föreslås att landstingsstyrelsen fattar följande beslut: 1 En ny befattning som hälso- och sjukvårdsdirektör underställd landstingsdirektören införs. 2 Cheferna för divisionerna Kultur och utbildning, Länsteknik och Service är fortsatt underställda landstingsdirektören 3 Cheferna för divisionerna Primärvård, Opererande specialiteter, Medicinska specialiteter, Vuxenpsykiatri, Diagnostik och Folktandvård är underställda hälso- och sjukvårdsdirektören. 4 Landstingsdirektören ges i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av stabsresurser mellan landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören 15

5 Landstingsdirektören ges även i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av stabsresurserna mellan hälso- och sjukvårdsdirektören och de direkt underställda divisionernas staber. 6 Landstingsdirektören ges i uppdrag att göra en översyn av gällande delegationsordning. 7 Den förändrade ledningsorganisationen ska införas den 1 september 2012. 8 Landstingsdirektören ges i uppdrag att till landstingsstyrelsen återrapportera uppdragen i punkterna 4-6. Se även 109-2012 och 12-2013. Avrapportering 2012: 27 september ( 152). Ytterligare förändringar av ledningsorganisationen och stabsverksamheten kommer att ske i samband med införandet av närsjukvård. Ekonomisk handlingsplan ( 106-2012) Landstingsstyrelsen konstaterar att det föreligger tydliga behov av att vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans i verksamheten. I den ekonomiska handlingsplanen har, de divisioner som redovisade ett underskott i verksamheten år 2011, redovisat åtgärder som på sikt ska leda till en ekonomi i balans. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslagen och anser att de ska genomföras så snart som möjligt. För vissa åtgärder pågår kompletterande utredningar innan åtgärderna kan genomföras. När det gäller följande redovisade åtgärder krävs vidare särskilt politiskt ställningstagande före verkställighet: Minskning av vårdplatser Omlokalisering av verksamhet mellan orter Entreprenadupphandling av verksamhet Avseende förslagen om att införa entreprenader inom ambulanssjukvården är det landstingsstyrelsens uppfattning att denna fråga ska utredas vidare endast avseende Luleå-Bodenområdet samt Haparanda kommun. Landstingsstyrelsen konstaterar vidare att en permanent ledningsorganisation för landstinget har fastställts och träder i kraft den 1 september 2012. Den förändrade organisationen medför behov av att se över hur resurserna inom landstingsdirektörens stab ska fördelas. Styrelsen anser därutöver att en samlad översyn av stabsfunktionerna och övrig administration ska genomföras. Inriktningen är att en sådan översyn ska medföra att kostnaderna för administration ska minska med 5 %. Landstingsstyrelsen anser också att en översyn av egenavgifter för tekniska hjälpmedel och sjukresor samt patientavgifter ska påbörjas. Inriktningen ska vara att ta fram underlag för beslut om åtgärder som ökar landstingets intäkter alternativt minskar kostnaderna. Avseende sjukresor ska arbetet ske samordnat med övriga landsting inom norra sjukvårdsregionen. Mot bakgrund av ovanstående förslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Den ekonomiska handlingsplanen godkänns. 16

2 Landstingsdirektören ges i uppdrag att genomföra åtgärderna och löpande återrapportera till styrelsen. 3 er avseende minskning av vårdplatser, omlokalisering av verksamhet mellan orter samt entreprenadupphandling får inte genomföras utan politiskt beslut i styrelsen och i förekommande fall landstingsfullmäktige. Styrelseärende 5 mars 2013 ( 44): Revidering av ekonomisk handlingsplan. et avsåg handlingsplan för åren 2012 2014. F n pågår en revidering för år 2014. Införande av närsjukvård ( 109-2012) Närsjukvårdsutredningens rapport innehåller enligt styrelsens uppfattning en uttömmande och gedigen analys av de centrala framtidsfrågor som landstinget har att hantera långsiktigt. Till grund för utredningens slutsatser och förslag ligger en omfattande process och ett omfattande faktamaterial som utgör ett viktigt underlag för den fortsatta processen. Det är vare sig möjligt eller meningsfullt för styrelsen att ta ställning till eller kommentera alla delar av utredningen. Styrelsen konstaterar att den hotbild som redovisas i rapporten framstår som realistisk och väl underbyggd och bedöms utgöra ett bra underlag för att ange inriktningen för framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten. Landstingsstyrelsen är övertygad om att framtida utmaningar bäst hanteras genom att landstinget tar kontroll över utvecklingen och agerar proaktivt. Ett hälso- och sjukvårdssystem där primärvården får ett ökat ansvar, en tydligare roll bedömer styrelsen skapar en bättre och mer kostnadseffektiv vård för personer med omfattande behov än nuvarande system kan tillgodose. Införande av närsjukvård syftar till att utveckla tydliga och effektiva vårdprocesser med ett uttalat helhetsperspektiv utifrån patientens samlade behov till lägre kostnad för landstinget. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom närsjukvårdsutredningens slutsats; att nuvarande hälso- och sjukvårdssystem i Norrbotten inte är långsiktigt hållbart. Styrelsen är övertygad om att ett antal inriktningsbeslut måste tas för att hälso- och sjukvården i Norrbotten ska utvecklas till att bli långsiktigt hållbar och optimalt anpassad för människor med omfattande behov. Landstingsstyrelsen bedömer därför att ett genomförande av närsjukvården ska ske med följande inriktning. Förebyggande verksamhet Landstingsstyrelsen delar utredningens bedömning att det hälsofrämjande arbetet och den förebyggande vården behöver stärkas i Norrbotten. Befolkningen behöver engageras aktivt för att åstadkomma en tydlig hälsoorientering som främjar en förbättrad hälsa i hela länet och patienterna behöver göras mer delaktiga i sin egen vård och behandling. Som stöd för att åstadkomma den nödvändiga förändringen behöver Norrbotten arbeta utifrån de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. En tydlig strategi ska utarbetas som stöd för ett uthålligt utvecklingsarbete som främjar hälsa och reducerar förekomsten av sjukdom. 17

Landstingsstyrelsen föreslår en tydlig satsning på den förebyggande vården i länet med två tydliga strategier. Landstinget är inte den anda aktören inom hälsoområdet vilket innebär att samverkan med andra aktörer, inte minst länets kommuner, ska intensifieras. Ett nytt befolkningsinriktat uppdrag läggs på primärvården i form av att hälsosamtal ska erbjudas till alla som fyller 30-40-50-60 år. Detta ska införas från och med 2014. Helhetsperspektiv för en säker vårdprocess I utredningen konstateras att ett av huvudproblemen i dagens hälso- och sjukvård är bristen på samarbete och samordning mellan specialistsjukvård, primärvård och kommunal vård och omsorg utifrån ett helhetsperspektiv. Dagens organisation av hälso- och sjukvården i Norrbotten är framförallt optimalt organiserad för att tillgodose behovet av specialistbehandling av en sjukdom i taget. Patienter med samsjuklighet, inte minst äldre med omfattande behov av insatser från flera professioner, upplever vården som fragmenterad och svåråtkomlig. Vården behöver anpassas och struktureras för att på bästa tänkbara sätt erbjuda patienter med sammansatta vårdbehov en vård och behandling utifrån och resurser ett helhetsperspektiv. Landstingsstyrelsen anser att ansvar successivt bör omfördelas från andra delar av hälso- och sjukvården till primärvården för att stärka helhetsperspektivet i vården och bättre stå rustade inför framtidens utmaningar med en åldrande befolkning, höga pensionsavgångar och en accelererande kostnadsutveckling. Övergångarna mellan specialistsjukvård, primärvård och kommunal vård och omsorg behöver dessutom utvecklas för att tillgodose patienternas behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen. Landstingsstyrelsen ser positivt på den mottagarorganisation, i form av tio expertgrupper, som nu etableras inom landstinget för att säkra att ny kunskap implementeras i verksamheterna till gagn för patienterna. Expertgrupperna har i uppdrag att arbeta processinriktat med utgångspunkt från evidensbaserad medicin, framförallt utifrån nationella riktlinjer. Det akuta omhändertagandet En grundslutsats i utredningen är att landstinget ska trygga det akuta omhändertagandet i hela länet. Landstingsstyrelsen delar den bedömningen och konstaterar att det är ett av landstingets viktigaste uppdrag gentemot länets befolkning. Det akuta omhändertagandet ska tryggas i hela länet vilket innebär utrymme för lokala anpassningar för glesbygd och tätort. Landstingstyrelsen föreslår därför att en samlad länsstrategi för det akuta omhändertagandet ska tas fram med följande inriktning. Den ska inriktas mot ett grundsystem med specialist i fronten Den ska säkra en grundstrategi att rädda hjärta-hjärna i hela länet. Den ska omfatta hela länet och ge en grundläggande struktur som skapar trygghet i länet. Den samlade strategin ska ha en tydlig organisatorisk ägare. Glesbygdsmedicin Att skapa en god och säker vård för länets invånare på en så stor geografisk yta som Norrbotten innebär en stor utmaning för landstinget. Närsjukvårds- 18

utredningen har inte specifikt belyst de särskilda utmaningar som landstinget står inför för att säkra en god vård i glesbygden. Landstingsstyrelsen bedömer ändå att det finns ett särskilt behov av att säkra hälso- och sjukvården i glesbygden, vilket kräver särskilda insatser för att säkra och utveckla glesbygdsmedicinens förutsättningar och innehåll. Landstingsstyrelsen föreslår att i genomförandet av närsjukvården ska särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder vidtas för att långsiktigt skapa en god vård i glesbygden. Inom områdena kompetensförsörjning, framför allt för specialister i allmänmedicin samt inom distansöverbryggande teknik finns stora behov som inte är tillgodosedda. En välfungerande glesbygdsmedicin ställer krav på anpassad utrustning, alternativa arbetsmetoder, konsultverksamhet och användarvänlig distansöverbryggande teknik. Styrelsen bedömer också att ett närmare och mer konkret samarbete med glesbygdskommunerna ska eftersträvas. Sjukhusverksamhet I utredningen presenteras två framtidsbilder avseende den framtida sjukhusstrukturen. Den ena bilden utgår från att nuvarande grundstruktur består och den andra utgår från en grundstruktur med två specialiserade sjukhus i länet. I båda framtidsbilderna ska närsjukvården utvecklas och primärvårdens uppdrag och ansvar vidgas. Landstingsstyrelsen bedömer att det finns behov att ge besked om en långsiktig framtida sjukhusstruktur i länet. Det är inte möjligt att ge besked om detaljerna i en sådan struktur på grund av den dynamiska och kraftfulla utveckling som hela tiden sker inom hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsen föreslår därför att den framtida sjukhusstrukturen i Norrbotten ska utvecklas utifrån följande grunder. Fem sjukhus ska bibehållas i länet och närsjukvården ska finnas på samtliga sjukhus. Tillgång till intensivvård och anestesiologisk kompetens dygnet runt ingår i närsjukvården för att på alla sjukhus säkra strategin med rädda hjärta-hjärna. Sunderby sjukhus är länssjukhus och ska fortsätta utvecklas som ett kompetenscentrum för den specialiserade vården. Gällivare sjukhus ska utvecklas som ett förstärkt närsjukhus där vissa fasta länsspecialiteter för Malmfälten ska finnas. Kiruna sjukhus, Kalix sjukhus samt Piteå älvdals sjukhus ska utvecklas som närsjukhus. Vid närsjukhusen kan länsspecialiteter förkomma i varierad utsträckning med anpassning utifrån lokala behov. Behoven kan tillgodoses genom exempelvis konsultverksamhet, distansöverbryggande tekniska lösningar eller utlokaliserad verksamhet på orten. Den specialiserade vården utanför närsjukvården organiseras för att möta kraven på spetskompetens för en mer specialiserad vård för ovanliga eller mer resurskrävande sjukdomstillstånd. Landstingsstyrelsen bedömer att den strukturen innebär en tillräckligt tydlig inriktning för det fortsatta utvecklingsarbetet där detaljerna och det exakta innehållet på respektive sjukhus ska hanteras över tid. Översyn av divisionsorganisationen Idag finns tydliga behov att komplettera det nuvarande starka länsperspektivet som divisionsorganisationen inneburit, med en samlad lokal närsjukvårdsorganisation för att säkra implementeringen av ny kunskap och skapa 19

goda förutsättningar för en kvalitetssäkrad vårdkedja. Landstingsstyrelsen bedömer att en väl avvägd balans mellan basen (närsjukvården) och spetsen (mer specialiserad vård för ovanliga eller särskilt resurskrävande sjukdomstillstånd) utgör grunden för att kunna erbjuda hela länets befolkning en god och säker vård. Närsjukvårdens breda kompetens och holistiska perspektiv samt den specialiserade vårdens utvecklingsmöjligheter på djupet är ömsesidigt beroende av varandra och måste organiseras så att patienterna får största möjliga effekt av den vård som erbjuds. Utifrån ovanstående föreslår landstingsstyrelsen att en översyn av divisionsorganisationen ska genomföras med följande inriktning. En ny division Närsjukvård ska skapas i syfte att få en långsiktig kraft och inriktning mot ett samlat ansvar för helheten i den nära sjukvården. Divisionen ska kombinera en stark länsstrategi för närsjukvård med en samlad lokal styrning kring sjukhusen. På det viset undviks suboptimering och patienter med sammansatta behov erbjuds en vård och behandling utifrån helhetsperspektiv. Den lokala samlade organisationen ska utgöra en tydlig samarbetspart mot de lokalt berörda kommunerna som utgör en viktig del i närsjukvården. Landstingsstyrelsen anser att den lokala samordningen måste förbättras i samverkan mellan landstingets olika verksamheter och den kommunala vården och omsorgen. Lokalt anpassade lösningar för att erbjuda norrbottningarna en vård efter behov kan innebära att vården skräddarsys utifrån olika orters förutsättningar. Beställningen i Vårdval Norrbotten kan därmed komma att se olika ut över länet. Distansöverbryggande tekniska lösningar Närsjukvårdsutredningen poängterar att behovet av distansöverbryggande tekniska lösningar är stort i ett län med Norrbottens geografi. Lanstinget har positiva förutsättningar att utveckla välfungerande distansöverbryggande tekniska lösningar som utvecklar sättet att bedriva vård i länet. Nämnas bör den tekniska plattformen, kompetensen hos personalen och en grundläggande infrastruktur som ligger i framkant såväl nationellt som internationellt. För att åstadkomma en kostnadseffektiv vård och behandling med hjälp av distansöverbryggande tekniska lösningar krävs dock en tydlig styrning av utvecklingen och att området ges hög prioritet. Landstingsstyrelsen delar utredningens analys och föreslår därför att en samlad strategi och handlingsplan för distansöverbryggande tekniska lösningar ska tas fram med följande inriktning. En tydlig prioritering där tydligheten i vad som ska åstadkommas ska förbättras. Tempot avseende implementering av olika distansöverbryggande tekniklösningar ska öka. Inriktningen ska vara att de tekniska lösningarna ska underlätta och förbättra konsultationerna mellan alla olika vårdnivåer. Det innebär att en bred konsultverksamhet ska skapas allt ifrån länsnivån och de olika nivåerna ända ut till hemmet De distansöverbryggande tekniska lösningarna ska särskilt inriktas för att stödja en fortsatt utveckling av glesbygdssjukvården 20