Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.



Relevanta dokument
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Lenas mamma får en depression

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Till dig som förlorat di barn

Kalles mamma får en psykos

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Samtal med Hussein en lärare berättar:

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Du är klok som en bok, Lina!

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

en lektion från Lärarrumet för lättläst -

Att ta avsked - handledning

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Joel är död Lärarmaterial

När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Hur talar man om döden?

TORBJÖRN *

Den kidnappade hunden

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR


1 december B Kära dagbok!

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

AYYN. Några dagar tidigare

NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Om barns och ungas rättigheter

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kurt qvo vadis? Av Ellenor Lindgren

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Prov svensk grammatik

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv

Övning 1: Vad är självkänsla?

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

I dag arbetar hela klassen med skogens djur. Siri ritar en grävling. Lova ritar en räv.

Det existentiella samtalet

Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer

Nu bor du på en annan plats.

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

Transkript:

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa

NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd för och det som du inte har velat tänka på: mamma eller pappa, eller någon annan som var viktig för dig har dött och kommer inte tillbaka. Inget kommer mera att bli som det var förr. Någon som du tyckt mycket om och som du behövt varje dag och som du har tänkt ska finnas hos dig tills du blivit vuxen, är plötsligt borta. Små barn behöver sin mamma och pappa. Det gör också större barn fast på ett annat sätt. Din ålder har en viss betydelse för hur du kan känna och kan reagera när mamma eller pappa dött. Förlusten är lika svår och sorgen är densamma men den kan se olika ut och ta sig olika uttryck - och det är viktigt för dig att veta. Om din förälder dör av sjukdom Din mamma eller pappa har kanske varit sjuk en tid, legat på sjukhus, opererats eller gått igenom olika sorters behandlingar (t ex strålning eller cellgiftsbehandling). Hen har förändrats till både utseende och sätt. Från att ha varit glad och orkat nästan allt så har hon blivit trött och ledsen, haft ont och varit orolig inför framtiden. Hela familjen har påverkats av hennes sjukdom. Under den tid som din mamma eller pappa varit svårt sjuk så har livet på många sätt varit precis som vanligt. Du har gått i skolan och haft dina fritidssysselsättningar och familjen har fungerat nästan som förr. Men samtidigt har oron för vad som kan eller kommer att hända funnits med hos er alla. Och även om man vet om att någon snart ska dö, så vill man ändå hoppas på att ett under ska ske... Så den dag när mamma eller pappa dör är man ändå oförberedd på att det ska hända just då.... eller om en förälder dött oväntat En alldeles vanlig dag tog din mamma bilen för att åka och handla eller din pappa sa att han kände sig lite hängig och stannade hemma från jobbet. På kvällen skulle ni äta middag tillsammans som ni brukade och planera för vintersemestern eller för mormors födelsedag. Men det blev inte så. Någon körde ut i korsningen samtidigt som mamma och krockade med henne; pappa fick en hjärtinfarkt och dog i ambulansen på väg till sjukhuset. Ditt liv förändrades helt och hållet på den korta stund det tog för någon att berätta för dig vad som hade hänt och det kändes som om världen stod alldeles stilla innan du förstod att det var sant och inte ett dumt skämt.

Om någon annan i din närhet dött - till exempel en äldre släkting Mamma kommer rödgråten emot dig när du kommer hem från skolan och ska berätta det där roliga som hände på gympan, eller pappa är hemma tidigt från arbetet och ser väldigt allvarlig ut när han ropar på dig. Det är inte som vanligt. Mamma är mycket ledsen eftersom det är hennes mamma som har dött eller pappa talar hela tiden om farfar som inte finns hos er längre. Du känner dig ensam och utanför och springer kanske undan och gömmer dig med din sorg, eftersom mamma och pappa är så ledsna. Kan man mäta ledsenhet? Mormor eller farfar var viktig för dig fast på ett annat sätt. Ni saknar samma person fast på olika vis. Det som kanske också gör dig förtvivlad just när det har hänt är att du tycker att mamma och pappa inte riktigt orkar med dig. Försök att tala med dem om det. Det är lättare att både förstå och acceptera att en äldre människa har dött. Det är någon som trots allt har levt en stor del av sitt liv, men det kan göra mycket ont ändå och bli ett stort tomrum. - eller en ung människa Din storebror blev kanske allvarligt sjuk och dog av sin sjukdom, din lillasyster drunknade eller din bästa vän åkte med sin familj på sol- och badsemester och kom inte tillbaka... Det är svårt för både unga och gamla när en ung människa som tycks ha livet framför sig plötsligt inte finns mera. Död tycker vi är någonting som hör ålderdomen till, men så plötsligt stämmer inte den bilden, verkligheten är annorlunda. Vid katastrofer Kanske någon som man känner har förolyckats. Kanske har man förlorat en mamma eller pappa, eller en nära anhörig... Eller så känner man någon som känner någon som varit med i en katastrof. Då kan man känna en gemensam sorg som man delar med många andra, en sorg som förenar och sträcker sig över gränser och olikheter. Man möts i sin förtvivlan över det oväntade och hemska som skett och som kostat så många livet. Kanske många unga människor som liksom du alldeles nyss hade livet framför sig. Minnesstunden i kyrkan eller besöket vid olycksplatsen, liksom gemenskapen och närheten till andra får stor betydelse för dig. Det är bra att under ett tag få visa och uttrycka känslor tillsammans med andra för att man sedan ska kunna gå vidare i sitt eget liv. Upplevelsen av att kunna dela sorg och förtvivlan med någon annan är mycket viktig - för oss alla! Vad är sorg? Sorg är det vi känner när vi har mist någon som står oss nära. Det är när vi förstår att vi inte längre kan ha ett utbyte av känslor och dela tankar och upplevelser med den som vi har förlorat som vi känner sorg. Vi kan också känna sorg om vi har förlorat något annat som är mycket, mycket viktigt för oss, kanske ett hemland, en kroppsdel eller en förmåga, t ex att höra eller att se.

Varför måste vi sörja? Att sörja gör det möjligt för oss att så småningom kunna gå vidare i livet på ett bra sätt fastän någon har lämnat oss eller att vi har tvingats att lämna något viktigt bakom oss. Det är inte lätt, men en del av allt det fina man har känt går faktiskt att så småningom ge vidare. Inte till någon eller något istället för, men till någon eller även om det inte gör lika ont som i början. Kan någon annan bestämma hur jag ska sörja? Ingen kan eller ska tala om för dig hur du ska sörja eller bestämma hur du ska visa din sorg. En del kan visa sin sorg genom att gråta, medan andra inte kan fälla en tår, framför allt när någon annan är i närheten. Någon knyter ihop sig som en liten taggig igelkott omkring sin sorg, och en annan kan utåt verka vara ganska oberörd av mammas eller pappas död, trots att man gråter förtvivlat inom sig. Ingen kan veta hur en annan människa känner och varför du väljer att visa din sorg på just ditt sätt. Hur kan det kännas att sörja? Man kan skilja på de känslor man upplever under den första tiden efter ett dödsfall och de som sträcker sig längre fram i tiden. Alldeles i början - när du just har fått veta att mamma eller storebror är så svårt sjuk att de inte kommer att överleva, eller när du fått beskedet om att pappa eller någon annan plötsligt har dött - så kan allting kännas mycket overkligt och det känns nästan som att drömma eller att titta på en film. Du kanske stänger av allt det du känner helt och hållet och då kan det för en kort stund kännas som om ingenting av det hemska har hänt. Du kanske t o m börjar skratta. Vi gör så ibland när något blir för jobbigt för oss - och det betyder inte att man håller på bli tokig eller inte är ledsen. Du kan få svårt att sova och tappar kanske aptiten, drömmer otäcka drömmar eller vill inte ha mat. Det kan bli nästan omöjligt att koncentrera sig på skola och skolarbete. Att vara med kamrater kan kännas bra, men ibland också ganska meningslöst. något som kan betyda mycket på ett helt eget sätt... Hur länge sörjer man? Det går inte att säga. Man känner olika saker under olika perioder efter en förlust. Det kommer alltid att finnas en liten bit av sorg och saknad kvar inom en, Du kan bli extra rädd att något ska hända någon i familjen eller någon av dina vänner. Du kanske blir väldigt orolig över hur du själv mår och om du har samma sjukdom. Oron över hur det ska bli i framtiden och vem som ska ta hand om familjen nu kan ta stor plats i dina tankar. Alla dessa känslor är normala och du kommer inte att bli tokig eller själv dö för att du känner eller tänker så här.

Kanske känner du igen dig i nästan allt som är beskrivet eller i nästan ingenting. Och det är riktigt ändå. Var och en av oss hanterar sin sorg på sitt eget vis. Efter ett tag kan en del av dessa känslor försvinna och lämna plats för andra känslor: Ilska-mot... doktorn som inte kunde göra mamma frisk bilisten som körde ut för fort i korsningen Gud eller ödet som lät din pappa dö mamma som dog och lämnade dig ensam Skuld - för att... du bråkade och var arg ibland du tyckte att det var besvärligt när pappa var sjuk så länge och att du tyckte att han blev så gnällig du inte hann säga förlåt den där morgonen som det hände du själv lever och att din storebror, bästa vän, mamma eller pappa är död och inte får se vitsipporna blomma i vår... Längtan - efter... att mamma ska komma tillbaka att få vara tillsammans med pappa igen, där han är nu att sitta och prata med sin kompis som förr. De andra omkring dig Du delar din sorg med de andra i din familj och ni sörjer samma person, som ändå haft olika betydelse för er. Du sörjer din mamma, pappa sin fru, mormor och morfar sin dotter och din moster sin lillasyster. Prata med varandra och dela med er av era olika minnen. Titta på fotografier tillsammans. Det är bra att kunna dela sorgen med sin familj. Du kommer kanske också att träffa på en del vuxna i din omgivning som säger saker till dig som gör ont och som du inte förstår. Sånt som stackars lilla barn, hur ska det bli nu då eller lilla vännen eller nu blir du pappas hjälpreda, visst... eller något liknande som gör dig mest ledsen även om den som säger det bara menar väl. Det kan vara bra för dig att veta att en del vuxna inte riktigt vet vad de ska säga och göra när någon annan, speciellt ett barn, har förlorat en viktig person. Och att de kanske väldigt tydligt påminns om en egen sorg som de själva bär på. Kan man glömma? Får man glömma? Ja, man både kan och får glömma det som gjorde så våldsamt ont först. Inte någon av dem som lämnat oss skulle vilja att vi ska vara ledsna och sakna dem hela tiden. Det betyder inte att vi glömmer bort den vi har förlorat, men det blir mindre smärtsamt att tänka på hen. Det går att säga Pappa skulle ha gillat det här TV-programmet också eller Det här var brorsans favoritkäk, nu tar jag lite mera... eller till och med veta att mamma inte skulle ha tyckt om att man vill gå på just det här discot. Den vi har förlorat lever kvar på sitt eget sätt inom oss, men tar inte längre hela vår tid och hela vårt liv i anspråk men är ändå en självklar del av oss, i minnen och ord och handlingar. Du kanske blir rädd när du en dag upptäcker att du inte kan minnas pappa eller mamma riktigt tydligt längre, även om du försöker. När bilden nästan börjar bli lite otydlig och luddig i kanterna och du inom dig kan höra skrattet eller rösten som säger Kom, det är middag nu. Det är normalt och det betyder inte att du inte älskar din mamma eller pappa längre. Det betyder istället att du har gått vidare i din sorg. När den första och största smärtan är borta kan vi minnas dem vi höll så mycket av på ett annat sätt. Med glädjen av att ha fått leva en del av sitt liv med dem, men också med sorgen över att inte få behålla dem. Goda minnen - och dåliga... Det är lätt för oss att tänka på alla de goda minnen vi har av den vi förlorat och att påminna sig allt det roliga och trevliga som vi har gjort och upplevt tillsammans. Vi försöker att minnas att mamma mest var snäll och att pappa nästan aldrig blev arg och att kompisen inre svek den där gången. Men hela tiden finns där bredvid andra saker som gör ont och som man inte

vet vad man ska göra med. Minnen som man kanske inre har velat eller kunnat dela med någon och som man helst inte vill ha kvar - nu. Svarta och mörka bilder... De ljusa och varma minnena ger tillsammans med de mörka och svåra trots allt en hel bild av den som är borta. Vissa dagar kanske de mörka tar överhanden och det är OK, för sedan kommer de ljusa minnena tillbaka igen. Och så fortsätter det och vävs ihop till en helhet med alla nyanser i. När man tror att man äntligen har glömt... Plötsligt en dag, på bussen så känner man den, lukten av mammas parfym, eller hör en röst som precis låter som pappas. Och smärtan överfaller en, magen knyter ihop sig och tårarna tränger på. Visst, det är så det är - och det är också något man kan vara glad över, att man känner igen och minns. Hur kan jag minnas? För många är det viktigt att ha en gravplats eller en minneslund att gå till. Men ibland är det ju faktiskt så att det kan vara svårt att själv ta sig till den plats där den vi tyckt om ligger begravd. Kanske finns din mormors grav där hon växte upp, långt borta från dig eller kanske begravdes din pappa i sitt hemland. Eller kanske tycker du helt enkelt att det är otäckt och skrämmande att gå till kyrkogården även om du gärna skulle vilja göra det. Du kan minnas på ditt eget sätt genom att tända ett ljus eller kanske ett tomtebloss, stanna till framför en blomma eller ett vackert träd och tänka en liten stund. Hitta ett avskilt litet hörn på landet där du kan sitta alldeles stilla och minnas... I de flesta kyrkor, både här hemma och utomlands, finns det ofta en avskild plats där man kan tända ett ljus för någon man förlorat. För några kan det vara ett bra sätt att bli stilla en stund och tänka och komma ihåg. Du kan säkert hitta ditt eget sätt att minnas på! Några andra frågor... Det finns alltid frågor som man funderar över och som kan vara svåra att uttrycka och få svar på. Några som är rätt vanliga: Ibland pratar jag med min mamma fastän hon är död - är jag konstig på något sätt? Nej, det är du inte. Eftersom de människor som är eller har varit viktiga för oss alltid finns kvar inom oss, så är det inte så underligt att vi pratar med dem. Vi försöker att förstå hur de skulle ha tänkt eller hur de skulle ha funderat tillsammans med oss om vissa saker. Det kan hjälpa oss att bestämma hur vi vill göra. Jag är rädd för att min pappa ska komma tillbaka och bråka med mig fastän han dog - kan han göra det? Nej, han kan inte komma tillbaka och bråka med dig eller någon annan. Inom dig har du minnet av honom och vet vad han tyckte. Men det betyder inte att du inte kan tycka på ditt eget sätt - även om det inte precis är som du tror att han ville att du skulle tycka just i den frågan... Blir mormor som dog for två år sedan ledsen om jag inte väljer det yrke som hon tyckte att jag skulle passa så bra till? Nej, du kan välja det som passar för dig. Mormor tyckte något som passade in i hennes värld. Du kan välja det som passar för dig. Litteraturtips På biblioteken kan du få hjälp att hitta böcker som handlar om sorg och sörjande, både faktaböcker och berättelseböcker. Det kan kännas lättare när du förstår att andra känt samma sak som du känner just nu. Många har säkert funnit tröst i löftet vi ses i Nangijala ur Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren. Först tror du att du aldrig, aldrig kommer att kunna glömma och aldrig någonsin bli glad mera. Sen upptäcker du att du kan skratta och vara nästan som vanligt igen. Att det blir längre och längre mellan de stunder då du är så där väldigt ledsen.

Vem kan jag prata med? Det kan vara bra att prata med en vuxen som du litar på som står lite utanför familjen. Det kan vara en kompis mamma, en lärare eller skolsköterskan; din ungdomsledare eller din konfirmationspräst. Det viktiga är att de kan lyssna och förstå din situation. Du kan vända dig till BRIS telefonlinje på 116 111. De lyssnar och hjälper dig att hitta vidare till någon annan om det behövs. BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) kan ge mer omfattande hjälp om det behövs. För att veta var du ska vända dig, sök på BUP via din kommuns hemsida eller titta i telefonkatalogens hälso- och sjukvårdssidor. Rädda barnen och Svenska kyrkan kan ha sorggrupper i den kommun du bor. Titta på deras respektive hemsidor för mer information. Hit kan du vända dig annars Nationella hjälplinjen (Professionell hjälp via telefon och mail) www.1177.se/hjalplinjen Tel: 020-22 00 60, kl 13-22 alla dagar. 1177/Vårdguiden www.1177.se/psykiskhalsa Råd om vård på nätet, hela Sverige (Information och hitta hjälp) Tel: 1177, dygnet runt. Ungdomsmottagningen på nätet www.umo.se. Information, stöd och hjälp. Barnens rätt i samhället www.bris.se. Stöd via telefon, mail och chatt. Rädda barnen www.raddabarnen.se. Stöd för barn, t ex telefonstöd och sorggrupper. Föräldratelefonen www.mind.se. För vuxna om barn 020-85 20 00.