MyBusiness no.3 no.4 En tidning från PwC Magazine 2012 för dig som företagare Starta Slopat revisionen? Så får du koll Driva Glöm inte din K10-bilaga 80 % av företagare vill ha enklare regler Affärsmodell Emma Wiklund vill ta klivet ut i Europa med sina hudvårdsprodukter Tummen upp för Hestra- Handsken AB
Innehåll Ledare 4 Entreprenören: Emma Wiklund Starta Företag 06. Slopat revisionen? Ta hjälp av en redovisningskonsult om du planerar att slopa revisionen. Driva 10. K2 eller K3? De nya regelverken för att upprätta årsredovisning är snart här. Vad väljer du? Utveckla 14. K10-bilagan är viktig Fåmansföretagaren måste ha koll på 3.12-reglerna och sin K10-bilaga. Medverkande i detta nummer Jenny Ravn Jenny Ravn är jurist och jobbar sedan 2011 på PwC i Kristianstad. Tidigare har hon jobbat på advokatbyrå och som bankjurist. Skatterättsliga och civilrättsliga frågor är hennes specialitet. Jenny arbetar med ägarledda företag och kan ge en helhetsbild av juridiska frågeställningar i samband med till exempel generationsskiften. Man ska omge sig av personer som kan komplettera ens egna kunskaper. Emma Wiklund Utveckla 18. Företagande svårt En undersökning som Demoskop gjort visar att småföretagarna vill ha enklare regler. Avyttra 21. Generationsskifta I Västerbotten kan studenter praktisera som företagare i syfte att ta över bolaget. 22. Fråga experten Varför har revisorn i revisionsberättelsen anmärkt att jag inte betalat in skatter i tid? Marina Norberg Marina Norberg är godkänd revisor sedan 1994 och jobbar med små och medelstora bolag. Hon för diskussioner med de allra minsta bolagen, som inte omfattas av den lagstadgade revisionen. Vilka behov dessa företag? Fortsatt revision eller stöd kring olika redovisningstjänster? Det är fortfarande för krångligt att driva företag i Sverige. Småföretagare vill ha enklare regelverk. Denna slutsats är väldigt tydlig i den färska undersökning som Demoskop gjort och som vi skriver om i detta nummer av MyBusiness Magazine. Regeringen har över en längre tid försökt förenkla regelverket. I den intervju tidningen gjorde 2007 med förra näringsministern Maud Olofsson var hon väldigt tydlig med att hon vill ha enklare regler och att myndigheternas service till företagen skulle bli bättre. Men idag, fem år senare, anser åtta av tio småföretagare att det behövs ännu mer. I detta nummer kan du också läsa om hur du får koll på din redovisning utan revisor och hur bröderna Magnusson i tredje generation driver sitt framgångsrika företag Hestra-Handsken AB. Trevlig läsning! Magnus Erikssson magnus.eriksson@se.pwc.com MyBusiness Magazine Emma Wiklund driver företaget Emma S. Omslagsfoto: Peter Jönsson MyBusiness Magazine en tidning för företagare. Utgiven av PwC fyra gånger per år. Tid ningen förmedlar information och goda exempel för att ge inspiration och underlätta företagens och företagarnas vardag. Ansvarig utgivare Magnus Eriksson Redaktör Kristina Svensson, kristina.svensson@se.pwc.com Adress 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 Internet www.pwc.se Prenumerationsärenden kundtidning@se.pwc.com Tryck Edita / Arkpressen i Västerås AB Upplaga 40 000 ex Produktion Appelberg Publishing Group i samarbete med PwC 2 MyBusiness Magazine www.pwc.se 4.2012
Ha koll på det senaste inom nyföretagande Fler nyheter om företagande och PwC:s tjänster hittar du på www.pwc.se Starta Små företag viktigare Små och unga företag växer i allmänhet snabbare, både i storlek och produktivitet, än stora och äldre företag. De har dessutom högre produktivitetstillväxt per anställd.det visar en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som doktoranden Yoshihiro Sato gjort. Studien har analyserat data om de företag som fanns i Sverige 1997 och deras utveckling fram till 2006. Fler unga startar bolag Nyföretagandet minskar i landet men samtidigt är det allt större andel ungdomar som startar bolag. Under första halvåret i år registrerades 3765 firmor av personer mellan 18 och 25 år, en ökning med 10,4 procent jämfört med förra året. Det betyder att hela 40 procent av alla nya enskilda firmor startas av personer under 25 år. Motsvarande period förra året var andelen 30,9 procent. Det visar siffror från Bolagsverket. Starta företag PwC kan hjälpa till med: Val av företagsform Affärsplaner Budget Starta eget-utbildningar Aktieägaravtal Bolagsbildning Sigtuna kommun har gjort det enklare för företagare att etablera sig i kommunen. Årets nyföretagarkommun Sigtuna kommun har utsetts till Årets Nyföretagarkommun 2012 av Stiftelsen NyföretagarCentrum. Sigtuna kommun har under lång tid verkat för start av nya företag och byggt upp rutiner som förenklar för nyetableringar, uppmuntrat småföretag att delta i upphandlingar och samverkat med ledande aktörer inom nyföretagande. Helt enkelt skapat ett gynnsamt företagsklimat. En väl genomtänkt strategi som ger förutsättningar för ökat nyföretagande, skriver juryn i sin motivering. Nomineringarna bygger på statistik från Nyföretagarbarometern över antalet nya företag per 1000 invånare. Insatser och jobb som kommunen gjort för att stimulera nyföretagandet på orten bedöms av juryn. Tidigare vinnare har varit Strängnäs 2005, Helsingborg 2006, Gnosjö 2007, Norrtälje 2008, Åre och Strömstad 2009, Enköping 2010 och Vara 2011. Tillväxten störst i Norberg foto: Johnérbildbyrå Till Årets Företagarkommun däremot har Norberg utsetts i Företagarnas och UC:s tillväxtmätning. På andra plats kommer Arjeplog och därefter Kumla. I 283 kommuner ökade omsättningen i mer än hälften av företagen under 2011. Syftet med Årets Företagarkommun är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året. 4.2012 www.pwc.se MyBusiness Magazine 3
Enreprenören: Emma Wiklund Ett hudnära samarbete Före detta toppmodellen Emma Wiklund är både huvudägare och ansiktet utåt för egna hudvårdsserien Emma S som nu lanseras runt om i Norden. Men utanför rampljuset står flera starka personer. text: Cecilia Vinell foto: Peter Jönsson Emma Wiklund Det mesta går Emma Wiklunds väg just nu. Hudvårdsserien Emma S säljs sedan 2010 i alla Åhléns varuhus. Nu lanseras den dessutom stort i Norge och Finland. Men Emma Wiklund nöjer sig inte med att låna ut sitt namn och ansikte, utan vill ha kontroll på allt från ingredienser, produktion och distribution till kundkontakt. Varför valde du att bli entreprenör? Det har länge varit en dröm att driva något eget. I Lindex styrelse lärde Karriär: Lång internationell modellkarriär med omslag för Elle och Vogue, och visningar för Chanel, Versace, Dolce Gabbana, Jean-Paul Gaultier, Thierry Mugler, Dior. Krönikör, programledare samt styrelseledamot i Lindex och Dreamy Dot. Utbildning: Affärsekonom, IHM Business School. Aktuell med: Egna hudvårdsserien Emma S som finns på Åhléns butiker sedan 2010. Under hösten lanseras den i Norges största kosmetikkedja, Vita, med 125 butiker. Från årsskiftet finns den på Kicks i Sverige och Finland. Omsättning: 12 miljoner kronor första räkenskapsåret (1,5 år). jag känna Nora Larssen. Det var hon som tyckte att det var dags för mig att starta något eget. Idag är hon delägare och mentor. Vi träffas eller pratar i telefon minst varannan dag. Det är mycket hårt arbete men samtidigt väldigt roligt att ha startat eget. Varför blev det hudvård? Ända sedan modellkarriären har jag varit något av en hudvårdsnörd. Men i Sverige saknade jag ett personligt märke med riktigt bra produkter till ett överkomligt pris. Jag ville göra produkter med säkra och beprövade ämnen, och med snygga, praktiska förpackningar. Hur tänkte du kring varumärket? Jag ville göra ett tillgängligt varumärke och nå ut brett. Målgruppen var från början kvinnor i åldern 30 55 år, men nu inser jag att målgruppen är mycket bredare. Produkterna ska kännas som vardagslyx och säljs i masstige -segmentet, alltså segmentet mellan mass- och prestigemarknaden vad gäller priset. 4 MyBusiness Magazine www.pwc.se 3.2012
S i Emma S står för Sjöberg som hon hette tidigare under modellkarriären. Vi satt på kvällar och helger och gjorde affärsplaner och riskanalyser. Vad har ni för mål? På sikt skulle jag vilja satsa på fler länder i Europa, kanske Tyskland och Frankrike. Vad skulle du råda andra entreprenörer? Ha koll på siffrorna. Och det är oerhört viktigt att göra en ordentlig riskanalys. Jag och Nora satt på kvällar och helger och gjorde affärsplaner och riskanalyser innan vi drog igång. Och det gäller också att våga misslyckas! Hur ser du på nätverk? Det är viktigt att inse att man inte kan allt själv, så man ska omge sig med personer som kan komplettera ens egna kunskaper. Och så ska man ta hjälp av sitt nätverk. Nora och jag kompletterar varandra på ett bra sätt med olika kunskaper och bakgrunder. Jag har också personligen fått mycket stöd av styrelseproffset Meg Tivéus. Det var hon som fick mig att sätta mig i skolbänken igen. Kan du tänkta dig fler styrelseuppdrag? Ja, absolut. När det finns tid och om jag känner att jag kan tillföra något. Jag sitter i styrelsen för ett litet företag i Huskvarna, Dreamy Dot. Där har jag också gått in som delägare. Det är viktigt att kunna hjälpa andra. 3.2012 www.pwc.se MyBusiness Magazine 5
Starta: Så får du koll utan revision Var fjärde saknar revisor I mitten av augusti 2012 hade 64000 aktiebolag ändrat sin bolagsordning och tagit bort revisorn. Av de nyregistrerade företagen väljer cirka 65 procent att inte ha revisor. Totalt finns drygt 417000 aktiebolag i Bolagsverkets register. Cirka 27 procent av dessa saknar revisor. Källa: Bolagsverket Slopat revisionen? Så får du koll Efter att revisorsplikten togs bort väljer många nystartade småföretag bort revisorn. För att minimera risken för felaktigheter i årsredovisningen rekommenderar Bolagsverket att företagaren tar hjälp med sin redovisning. text: Sara Bergqvist foto: PwC Två år efter att revisionsplikten slopades har kvaliteten på årsredovisningarna blivit sämre och antalet förseningsavgifter till Bolagsverket har ökat något som kan bli kostsamt. Vårt råd är att överväga fortsatt revision om man haft en revisor tidigare. Annars rekommenderar vi att man åtminstone tar hjälp med sin redovisning för att slippa problem med oss och för att inte förlora kunder som upptäcker brister, säger Per Nordström, chefsjurist på Bolagsverket. De vanligaste felen har varit årsredovisningar som inte varit uppställda enligt reglerna, att man glömt förvaltningsberättelsen eller nödvändiga underskrifter. Vi märker också att vi får frågor från nystartade företag som vi inte fått förut, till exempel att de önskar sig mallar, säger Per Nordström. Vare sig man har revisor eller inte måste man fortfarande lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket. Gör man det för sent kan det bli kostsamt. För privata bolag handlar det om 5 000 20 000 kronor bero- 6 MyBusiness Magazine www.pwc.se 4.2012
För småbolag rekommenderar vi att man tar hjälp av en auktoriserad redovisningskonsult. Marina Norberg, PwC Marina Norberg, PwC: Tänk på detta innan du skippar revisionen Per Nordström, chefsjurist på Bolagsverket ende på hur stor förseningen är. Har man inte lämnat in sin årsredovisning elva månader efter räkenskapsårets utgång så kan det bli tvångslikvidation. Det inträffar i flera hundra fall per år, säger han. Hos Skatteverket har man hittills inte sett samma negativa effekter. Förseningarna är på ungefär samma nivå som vanligt. Många bolag som valt bort revisorn är små bolag som nästan inte har någon verksamhet alls. Om bolaget är av en viss storlek och har lån, så kräver banken att man har en revisor ändå, säger Kaj Kojer, verksamhetsutvecklare på Skatteverket. Andra anledningar till att behålla revisorn kan vara expansionsplaner, att man arbetar mycket med upphandlingar eller att kunder och leverantörer ställer krav på revisor av andra skäl. Har man haft en god och värdefull kontakt med sin revisor genom åren är det också många som väljer att behålla denna, konstaterar Per Nordström. Marina Norberg, som är ställföreträdande chef för små och medelstora företag på PwC, menar att om man har behov av att intyga riktigheten i den avlämnade årsredovisningen mot tredje part bör man behålla sin revisor. Men för små bolag som inte har det behovet, rekommenderar vi ofta att man istället tar hjälp av en auktoriserad redovisningskonsult. Då säkerställer man att redovisningen blir korrekt och att man slipper problem hos Bolagsverket och Skatteverket. Huvudsaken är man tar professionell hjälp om man inte har kompetensen själv. % Ta hjälp av en auktoriserad redovisningskonsult om du inte har tillräcklig kompetens själv. Då får du en bokslutsrapport som bekräftar att bokslutet är upprättat enligt Svensk standard för redovisningskonsulter. Bokslutsrapporten är enbart ställd till dig som företagare och går inte att använda mot tredje part. % Titta på företaget utifrån en femårsperiod. Har du expansionsplaner som gör att du till exempel behöver extern finansiering eller som gör att du snart överskrider gränsbeloppen där du ändå måste ha en revisor? I så fall kan det löna sig att behålla revisorn. Det gäller också om du vill ta in externa styrelseledamöter, som troligtvis är intresserade av att någon har kvalitetssäkrat verksamheten. Detta krävs för att kunna välja bort revisionen Beslut om att välja bort revisionen måste fattas på bolagsstämman och registreras hos Bolagsverket. Även bolagsordningen måste ändras. Av följande tre gränsvärden får man överskrida högst ett: %Högst 3 anställda % Högst 1,5 Mkr i balansomslutning % Högst 3 Mkr i nettoomsättning Den slopade revisionsplikten gäller privata aktiebolag. Källa: Bolagsverket 4.2012 www.pwc.se MyBusiness Magazine 7
Starta: Så får du koll utan revision Hinz Patent AB Ägare och vd: Udo Hinz Grundat: 2006 Verksamhet: Auktoriserat svenskt patentombud med 26 års erfarenhet Omsättning: 340 000 år 2011, målet är att komma upp i runt en miljon kronor igen Anställda: 1 Kontor: Spånga, Stockholm PwC hjälper Hinz Patent med: Affärsplattformen MyBusiness Rådgivning i redovisningsfrågor Bokslutskonsultationer Skattejuridisk rådgivning Vi anlitar rådgivare vid behov Som småföretagare utan anställda har Udo Hinz beslutat att avstå revision. Men såväl revisor som redovisningskonsult fortsätter att vara viktiga bollplank. text: Sara Bergqvist foto: Sanna Skerdén Via egna företaget Hinz Patent hjälper Udo Hinz kunder runt om i världen med patentansökningar och fungerar också som tekniskt biträde i domstolsförhandlingar. Det roligaste är att skriva patentansökningar och få på pränt vad uppfinnarna vill ha fram. För det mesta jobbar jag med patentansökningar kring programvara, elektronik, medicinsk teknik, miljövänlig brandsäkerhet, biologisk nedbrytning av avfall, media, nya betalningslösningar och mekanik. För ett par år sedan när uppdragsläget såg tufft ut, beslutade sig Udo Hinz för att spara in på de redovisningstjänster han köpte och istället låta frun sköta ekonomin. Samtidigt beslutade han sig för att inte längre ha revision i bolaget. Resultatet blev stora problem med bokföringen och 5 000 kronor i förseningsavgift, eftersom alla handlingar inte kom in i tid. PwC hjälpte mig att snabbt rätta till allting så att jag slapp ännu mer förseningsavgifter. De har också hjälpt oss att komma igång med affärsplattformen MyBusiness och med hur vi ska sköta vår bokföring. Nu klarar vi det löpande arbetet själva, men vid behov kommer vi att anlita PwC som bollplank och rådgivare och i samband med bokslut. 8 MyBusiness Magazine www.pwc.se 4.2012
Driva Ha koll på det senaste inom företagande Fler nyheter om företagande och PwC:s tjänster hittar du på www.pwc.se Driva företaget PwC kan hjälpa dig med: Bokföring Lönehantering Bokslut, årsredovisning Ekonomisk analys Revision Skatterådgivning Affärsrådgivning Ekonomin tappar fart Tillväxten i svensk ekonomi är påtagligt svagare än normalt. Det skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste konjunkturbarometer. För till exempel tillverkningsindustrin minskade både orderingång, produktionsvolym och sysselsättning under det tredje kvartalet. Lagersituationen är dock stabil. Riksbanken sänkte sin BNP-prognos till 0,9 procent för 2012. För 2013 sänktes prognosen till 1,8 procent. En av världens mest innovativa städer Stockholm är världsledande inom innovation, hälsa och säkerhet. Bland 27 storstäder i världen som har kartlagts av PwC och Partnership for New York City hamnar Sveriges huvudstad på femte plats. Det visar den femte upplagan av Cities of Opportunity som analyserar storstäder utifrån tio olika faktorer som påverkar städernas attraktionskraft och tillväxtpotential. Slut med sena betalningar? Regeringen skärper tonen mot sena betalare inom näringslivet. Justitiedepartementet lämnade i oktober in en lagrådsremiss i syfte att bekämpa sena betalningar. I remissen föreslås bland annat: Senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning ska en fordran på betalning för en vara eller tjänst betalas. En längre betalningstid gäller endast om borgenären har godkänt det. En myndighet eller ett annat offentligt organ kan inte avtala om en längre betalningstid. En borgenär som drabbas av sen betalning ska alltid ha rätt till kompensation i form av en förseningsersättning om 450 kronor. Rätten till sådan ersättning ska i princip inte kunna avtalas bort. Borgenärens rätt till dröjsmålsränta ska inte kunna avtalas bort. Myndigheter och andra offentliga organ ska vid en sen betalning alltid vara skyldiga att betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Regeringen föreslår att förslagen träder i kraft den 1 mars 2013. Sena betalningar ger likviditetsproblem För många företagare i Sverige är sena betalningar ett växande problem och Europa har samma negativa utveckling. Likviditetsproblem på grund av sena betalningar är inte ovanligt bland företagen när väntetiden för att få betalt kan uppgå till flera månader. foto: gettyimages 4.2012 www.pwc.se MyBusiness Magazine 9
Driva: Nya redovisningsregler K3 eller K2 ett knivigt val När de nya regelverken för att upprätta årsredovisning snart blir tvingande ställs företagen inför ett klurigt val. För mindre företag gäller det att tänka efter: att välja det enklare regelverket K2, eller gå över till det nya K3? Att senare byta upp sig till K3 kan vara möjligt, men har man väl bytt kan det vara svårt att gå tillbaka. text: Mats Falck foto: Mattias Tiedermann, Folio Förenklat kan man säga att K2 passar bra för mindre företag med en relativt okomplicerad verksamhet medan K3 är mer anpassat för lite större företag med mer komplexa verksamheter och transaktioner. De mindre företagen bör så snart som möjligt bestämma sig för vilket regelverk man tänker följa, säger Christian Stralström, redovisningsspecialist på PwC. Det är Bokföringsnämnden (BFN) som har tagit fram ett nytt allmänt råd för att upprätta årsredovisning, K3, som är huvudregelverket för alla aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vad är anledningen till införandet av det nya regelverket K3? K-regelverken syftar till att samla normgivningen för upprättande av årsredovisning i sammanhängande regelverk som är anpassade efter respektive kategori av företag. K2 är ett förenklingsalternativ som de mindre företagen kan använda sig av, medan K3 är huvudregelverket för alla företag, säger Christian Stralström på PwC. Vilka frågor är de vanligaste ni får kring K3? De mindre företagen undrar: Ska jag välja K2 eller K3? Och vad svarar du då? Jag brukar svara: Det beror på. För det mindre företaget med en inte allt för komplex verksamhet, få intressenter och som inte har något behov av att balansera egenutvecklade immateriella tillgångar, då är K2 ofta ett bättre alternativ. Det kan till exempel vara ett företag med ett fåtal anställda, ingen extern finansiering och som har en enkel verksamhet. Ska övriga företag välja K3? Ju större och mer komplext ett företag är, ju större är sannolikheten att K3 är det lämpligaste alternativet. BFN har sagt att företagen alltid kan byta upp sig till K3. Men att byta ner sig från K3 till K2 är inte lika enkelt. Detta gör att företagen måste tänka sig för innan de väljer K3. Vad rekommenderar ni? Vi tycker att K3 kan ge en bättre redovisning än K2 för de företag som har ett sådant behov, men för många mindre företag kommer en redovisning enligt K2 vara ett mycket bra alternativ. För företag som under kommande år kan komma att vidga ägarkretsen, söka ny finansiering eller komma över gränsen för större företag, kan det vara bra att välja K3 redan nu för att slippa en övergång från K2 till K3 om några år. Hur påverkar valet av K2 eller K3 övergångsreglerna och vad krävs för jämförelseåret 2013? Det har stor påverkan. Om ett bolag väljer K3 måste man titta på vilka effekter det får på redovisningen. Det 10 MyBusiness Magazine www.pwc.se 4.2012
finns ett antal områden där reglerna skiljer sig från dagens och som behö ver analyseras, till exempel upprättande av koncernredovisning, avskrivningar, pensioner och finansiella instrument. Är det något annat som K3 kan innebära? Införandet av K3 kan medföra att företaget måste göra uppdateringar av sitt ekonomisystem. Med K3, vilka skillnader blir det för företagen som upprättar koncernredovisning? Det finns två framträdande skillnader. För det första en praktisk tillämpning: om man i en koncernredovisning har minoritetsintressen är det lämpligt att se över effekterna av att man redovisar enligt K3. I K3 redovisas nämligen transaktioner med minoriteten som en transaktion mellan aktieägare, det vill säga i eget kapital. I vissa fall kan det därmed vara lämpligt att fundera på om förvärv gjorda innan övergångstidpunkten ska räknas om enligt de nya reglerna i K3. Den andra stora skillnaden är tilllämpningen av komponentavskrivning för materiella anläggningstillgångar. Om ett företag som har tillgångar med betydande komponenter som väsentligt skiljer sig åt i nyttjandeperiod, ska dessa komponenter skrivas av separat. Christian Stralström, redovisningsspecialist på PwC i Stockholm christian.stralstroem@se.pwc. com Lär dig mer om de nya reglerna: Under hösten erbjuder PwC seminarier, utbildningar och individuell rådgivning kring de nya regelverken. PwC ger också ut en K3-handbok som ger vägledning och kommentarer till samtliga punkter i K3. Boken innehåller dessutom ett stort antal praktiska exempel. Läs mer här: pwc.se/k3 K3 börjar gälla 2014 Det nya huvudregelverket för redovisning, K3, börjar gälla i Sverige 2014. Detta regelverk blir obligatoriskt för publika aktiebolag och större onoterade företag. Alla aktiebolag och ekonomiska föreningar måste byta till K3 eller K2 senast räkenskapsåret 2014. K2 får tillämpas redan nu. Även K3 får tillämpas före 2014 för de som önskar. Mindre företag får välja mellan K2 och K3. För att ett företag ska klassas som mindre gäller maximalt 50 anställda, 80 miljoner kronor i omsättning eller 40 miljoner i balansomslutning. Företag som går över två av dessa tre gränser två år i rad, klassificeras som större det tredje året. 4.2012 www.pwc.se MyBusiness Magazine 11
Utmanande handarbete De ligger inte på latsidan, bröderna Claes och Svante Magnusson, tredje generationens ägare till handskföretaget Hestra. Sedan 2007 har de nästan fördubblat omsättningen. Tillväxten ska vara lagom, som vi säger här i Småland, säger de. text: Cecilia Vinell foto: Eva Edsjö Bröderna ClAEs och Svante Magnusson har tydliga mål med sin verksamhet. Bolaget ska stanna i familjen. Och så ska vi ha en balanserad tillväxt, inte maximal tillväxt! Lagom som vi säger i Småland. Vi vill ha kontroll på verksamheten, annars är det risk att kvaliteten skadas, säger Svante Magnusson. Hestra har tillverkat handskar i 76 år och bröderna har inga planer på att bredda sortimentet. Det är handskar vi kan och behärskar. Vi gillar den här produkten och har ett genuint förhållningssätt till den. Det handlar inte om pengar, vinst eller omsättning. Pengarna kommer om vi sköter oss, säger Claes Magnusson. Hestra är ett renodlat familjeföretag. Brödernas 87-årige far är kvar i bolaget och deras fyra söner är också engagerade på olika sätt. Två av dem är utbildade handskmakare. Det skapar en kontinuitet i verksamheten som också bäddar för dess framgång. Bröderna menar att det som gör produkterna unika är att de har kontroll på hela värdekedjan. Vi har koll på helheten, från design och utveckling till produktion och distribution. Vi gör alla materialval, köper in skinn och alla detaljer till produkterna, och vi producerar i egna fabriker, säger Claes Magnusson. 12 MyBusiness Magazine www.pwc.se 4.2012
Claes Magnusson Roll i företaget: Aktiv ägare Roll i familjen: Lillebror Övrig familj: Maka Lena, sönerna Jonas och Anton Svante Magnusson Roll i företaget: Aktiv delägare, vd Roll i familjen: Storebror Övrig familj: Maka Margareta, sönerna Jacob och Niklas HESTRA-Handsken AB Omsättning: 255 miljoner (2011/2012) Antal sålda handskar: 2 miljoner/år Antal anställda: 51 Marknad: Över 20 länder. Skandinavien, USA, alp-länderna och Japan är de största marknaderna. PwC hjälper till med: Revision, rådgivning och skattefrågor. 4.2012 www.pwc.se MyBusiness Magazine 13
Driva: Beskattning av utdelning och vinst Undrar du över gränsbeloppet? Här får du svar % Gränsbeloppet är det högsta belopp en delägare i ett fåmansföretag kan ta ut i form av lågbeskattad utdelning eller kapitalvinst. % Beloppet beräknas på K10-bilagan. % Utdelning och kapitalvinst motsvarande gränsbeloppet beskattas med 20 procent. Det som är över beskattas som inkomst av tjänst med en maximal marginalskatt på cirka 57 procent. % Lämna in K10-bilaga varje år så att inte värdefulla gränsbelopp missas, oavsett om det skett utdelning och/eller aktieförsäljning. Var också noga med att beräkningen av gränsbeloppet blir korrekt. % Beräkna löneunderlaget i slutet av varje år. Då kan du säkerställa dels vilken beräkningsmetod som ger det högsta gränsbeloppet, dels att lönekravet är uppfyllt. % Planeras ett generations- eller ägarskifte? Börja bygg upp gränsbeloppet så att försäljningen till så stor del som möjligt kan ske till 20 procent skatt. Är du delägare i flera fåmansföretag? Från och med i år får gränsbelopp enligt förenklingsregeln endast beräknas i ett företag per person. För att inte gå miste om gränsbelopp i övriga fåmansföretag är det viktigt att delägaren stämmer av sina möjligheter att få räkna gränsbelopp baserat på löneunderlaget. 14 MyBusiness Magazine www.pwc.se 4.2012
Vårda din K10:a det är den värd 3:12-reglerna bestämmer hur utdelning och kapitalvinst beskattas hos ägare till fåmansföretag. Ha därför koll på dessa - samt på K10-bilagan som avgör hur hög eller låg skatten blir. text: Jenny Ravn foto: Eva Hildén Smith, Folio och GettyImages Reglerna är komplicerade och avsikten med dem är att bestämma hur utdelning och/eller kapitalvinst ska fördelas mellan inkomst av kapital och inkomst av tjänst hos ägarna. Fördelningen sker i din K10:a som därför är ett av dina viktigaste dokument när du som företagare ska planera din ekonomi. 3:12-reglerna är ofta av avgörande betydelse för hur mycket pengar en fåmansföretagare har kvar i plånboken efter skatt. Detta gäller både för utdelningar och för kapitalvinster. Det är därför av stor vikt att ha koll på 3:12-reglerna och inte minst på sin K10-bilaga. På K10-bilagan beräknas det så kallade gränsbeloppet, viket är det högsta belopp en delägare i ett fåmansföretag kan ta ut i form av lågbeskattad utdelning eller kapitalvinst. Utdelning eller kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas endast med 20 procent skatt i inkomstslaget kapital. Den del av utdelningen eller kapitalvinsten som överstiger gränsbeloppet beskattas däremot i inkomstslaget tjänst, det vill säga som lön, med en maximal marginalskatt på cirka 57 procent (beroende på hur hög kommunal inkomstskatt som gäller). Det finns numera ett tak för beskattning av utdelning respektive kapitalvinst i inkomstslaget tjänst på 90 inkomstbasbelopp (IBB) respektive 100 IBB. Takregeln omfattar både delägaren och närstående. Utdelning och kapitalvinst utöver dessa 90 IBB respektive 100 IBB beskattas i inkomstslaget kapital med 30 procent skatt. Gränsbeloppet beräknas per den 1 januari varje år antingen schablonmässigt med 2,75 IBB per år (den s.k. förenklingsregeln) eller baserat på löneunderlaget i företaget (den s.k. huvudregeln). Är det flera delägare i ett fåmansföretag så fördelas gränsbeloppet på delägarna utifrån deras ägarandelar. För 2012 uppgår det schablonmässiga gränsbeloppet till 143 275 kronor. Den schablonmässiga beräkningen brukar vara mest fördelaktig om bolagets lönesumma är låg, men en beräkning bör alltid göras av löneunderlaget inför varje årsskifte 4.2012 www.pwc.se MyBusiness Magazine 15
Driva: Beskattning av utdelning och vinst för att säkerställa vilken beräkningsmetod som ger det högsta gränsbeloppet. Viktigt att betänka är att en beräkning baserad på löneunderlaget ställer krav på att delägaren själv eller någon närstående tagit ut lön av en viss storlek dock maximalt 10 IBB (546 000 kr för 2012). Genom att alltid beräkna löneunderlaget i god tid inför årsskiftet har delägaren möjlighet att ta ut den extra lön som behövs för att uppfylla det så kallade lönekravet och på så sätt få använda löneunderlaget vid beräkningen av gränsbeloppet. Ett icke uppfyllt lönekrav ett år kan nämligen inte repareras genom ett extra löneuttag i januari året därpå. Är flera närstående verksamma i företaget kan dessa löneväxla sinsemellan från år till år eftersom det räcker att en i närståendekretsen uppfyller lönekravet. På så sätt begränsas belastningen på företagets likviditet i form av löneutbetalningar. När det gäller löneunderlaget är det också viktigt att känna till att det endast är kontanta löner som får räknas med. Även ägarens kontanta lön räknas in i löneunderlaget. Värt att överväga i syfte att öka löneunderlaget är att omvandla till exempel bilförmån till lön genom ett så kallat nettolöneavdrag. Detta är kostnadsneutralt för både företaget och ägaren. Löneunderlaget beräknas per kalenderår och senast den 31 december måste lönen vara utbetald för att få räknas med. Detta gäller även om företaget har brutet räkenskapsår. Det är även bra att ha För 2012 uppgår det schablonmässiga gränsbeloppet till 143 275 kronor. Lämna in K10-bilaga varje år så att inte värdefulla gränsbelopp missas. För löneunderlaget är det också viktigt att känna till att det endast är kontanta löner som får räknas med. klart för sig att taxeringsåret 2013 avser inkomståret 2012 och det löneunderlag som gränsbeloppet den 1 januari 2012 baseras på utgörs av löner utbetalda under 2011. Beträffande hur gränsbelopp baserade på löneunderlaget räknas fram så kan man lite förenklat säga att ägaren till ett fåmansföretag får tillgodoräkna sig 25 procent i gränsbelopp på löner upp till cirka 3 miljoner kronor och på löner därutöver får ägaren tillgodoräkna sig 50 procent. Även lönesummor i dotterbolag får under vissa förutsättningar räknas in, men ska proportioneras efter ägarandel och får bara innefatta löner utbetalda under den del av året som dotterbolaget ägts av företaget. Reglerna är således förmånliga för ägare till löneintensiva företag/koncerner. Outnyttjade gränsbelopp kan oavsett vilken metod de beräknats enligt sparas till senare år. Sparade gränsbelopp uppräknas dessutom årligen med ett par procent. För att inte missa värdefulla gränsbelopp är det oerhört viktigt att upprätta K10-bilaga varje år och att lämna in denna till Skatteverket i samband med deklarationen. Detta gäller oavsett om utdelning tagits under året eller inte. Likaså gäller det oavsett om det skett någon aktieförsäljning eller inte under året. Om man missat att lämna in K10-bilagan något år eller gjort en felaktig beräkning av gränsbeloppet (vilket inte är ovanligt) så går det att i efterhand göra rättelser och lämna in nya K10- bilagor till Skatteverket. Naturligtvis under förutsättning att de uppgifter som behövs för att fylla i bilagan fortfarande går att ta fram. Jenny Ravn, jurist och skatterådgivare på PwC i Kristianstad jenny.ravn@se.pwc.com 16 MyBusiness Magazine www.pwc.se 4.2012