2015-09-22 2015-09-22 DSD Dnr 1.4.2 3174-2015 Dd Dnr 1.4.2-3174- 2201d 2015 Catrine Kaunitz 010-4534127 Catrine.Kaunitz@stat-inst.se Handlingsplan för ensamkommande flyktingbarn inom SiS för åren 2015 och 2016 Ensamkommande barn är enligt 1 femte stycket lagen (1994:137) om mottagandet av asylsökande m. fl, LMA, en gemensam beteckning för barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. Inom SiS började kategorin ensamkommande statistikföras i KIA i januari 2014. Informationen om huruvida en ungdom är ensamkommande eller inte kommer från socialtjänsten och lämnas som bakgrundsinformation i samband med ansökan om plats inom SiS. En kartläggning från 2014 visade att inom kategorin ensamkommande i KIA ryms ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige, ungdomar som sökt asyl men inte fått besked, ungdomar som fått avvisningsbeslut samt ungdomar som befinner sig i landet utan tillstånd, s.k papperslösa. Den gemensamma nämnaren för dessa ungdomar är att de någon gång kommit till Sverige utan vårdnadshavare. Under 2014 togs 139 ungdomar in på SiS och kategoriserades som ensamkommande. Hittills i år 2015 (januari-augusti) är motsvarande siffra 140 ungdomar. Statens institutionsstyrelse Besök Adress Lindhagensgatan 126 Box 30224 104 25 Telefon 010-453 40 00 E-post Org-nr 202100-4508 Fax +46104534050 Internet www.stat-inst.se
2 [10] Uppskattningsvis kommer därmed den totala summan för 2015 att hamna strax under 200 ungdomar vilket innebär att gruppen ensamkommande kommer att utgöra runt 20 procent av hela ungdomsgruppen inom SiS. Den grupp ensamkommande som ökar allra mest är de ungdomar som har sitt ursprung i de nordafrikanska länderna Algeriet och Marocko, som idag utgör dryg hälften av alla som kategoriserats som ensamkommande inom SiS. Det är också i den gruppen man finner de ungdomar som inte sökt asyl i Sverige och därmed befinner sig i landet utan papper. Enligt inriktningsbeslut för 2015 har frågan om ensamkommande flyktingbarn inom SiS beslutats vara ett prioriterat område (Dnr 1.1.3-2363-2014). SiS ledningsgrupp beslutade 2014-10-17 att en styrgrupp ska tillsättas som ska ansvara för utvecklingsarbetet och att genomförandet ska ligga på vård-och behandlingsenheten. I det följande presenteras ett förslag på handlingsplan för det pågående och fortsatta arbetet kring ensamkommande flyktingbarn inom SiS. Handlingsplanen kommer att följas upp inom ramen för SiS reguljära verksamhetsuppföljning. Planen är uppbyggd kring de sex områden som identifierades som centrala i kartläggningen (Ensamkommande flyktingbarn inom SiS-kartläggning av målgrupp och utvecklingsområden). 1. Samordning kring språk-/tolkfrågan (upphandling, ekonomi, rutiner och krav). 2. Utbildning riktad till nyckelfunktioner som t ex avdelningsföreståndare, behandlingsansvarig, psykologer. 3. Utveckla skolformer som är anpassade till målgruppen ensamkommande. 4. Utveckla konkreta samarbetsformer på institutionsnivå med socialtjänsten kring uppdrag och behandlingsplanering. 5. Utveckla samarbetet med Migrationsverket kring framförallt avvisningsärenden.
3 [10] 6. Utveckla rutiner för samverkan med landstingen och Migrationsverket kring samtliga hälso-och sjukvårdsområden. Språk/tolkfrågan Av kartläggningen från 2014 framgår att språkbarriären, tillgången på tolkar och språkkunnig personal är en akut fråga när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Att sakna grundläggande kunskaper i svenska innebär risker före den enskilde när det gäller t ex rättssäkerhet då väsentlig information inte når fram. Ett antal SiSinstitutioner har Lex Sara anmält situationer då man inte haft tillgång till tolk vilket i förekommande fall inneburit att ungdomar vistats på institutionen i flera dagar utan att förstå var de är och varför. Språkförbistringen skapar stor frustration både bland ungdomar och bland personal. Missförstånd är oundvikliga, konflikter är svåra att avvärja och ett gott omhändertagande i framförallt krissituationer är svårt att uppnå. Särskilt stor betydelse får språkförbistringen när det gäller de allra mest utsatta ungdomarna. Det framkommer också i kartläggningen att det generellt är svårt att få tag på tolkar och i synnerhet kvalificerade tolkar som har kunskap inom SiS område. Särskilt svårt är det för institutioner utanför storstadsregionerna. Av institutionernas ekonomiska redovisning framgår att tolkar används i olika omfattning och på olika sätt och att kostnaderna skiljer sig markant åt mellan institutionerna (oavsett skillnad i platsantal) (I den fortsatta planeringen kring språk-och tolkfrågan är det viktigt att skilja mellan att tolka och att kommunicera, då tolka innebär att direkt översätta muntligt tal till ett annat språk). Mål Aktivitet Tidplan Samordning/rutiner kring användandet av tolk genom skriftliga rekommendationer/rikt- Enkät till IC för att kartlägga hur/när tolk används idag samt identifiera problem och Uppdatering av socialtjänstens ansökningsblankett Enkät skickas ut oktober 2015
4 [10] linjer. förbättringsområd en. Förbättra icke-språkligt bemötande/kommunikation Kartlägga kunskapsområdet och ge förslag på presumtiva metoder att implementera på institutionerna Kartläggning av metoder färdig våren 2016. Anpassad information på fler språk Ljudfiler med informationsmaterial inläst på 11 språk. Översyn av dokument. Filerna finns tillgängliga. Utbildning I kartläggningen framgår att det saknas kunskap på institutionerna när det gäller bland annat migrationsprocessen och lagstiftning kring hälso-och sjukvård (kopplat till migration). Särskilt tydligt är detta när det gäller dels den grupp som befinner sig inom SiS i avvaktan på avvisning och dels den grupp som befinner sig i landet utan papper, där bland annat frågor kring ansvarsfördelningen SiS-socialtjänst-landstinget är ständigt återkommande. En hög andel av institutionsvårdade ungdomar med antisocial problematik har varit med om traumatiska upplevelser och många uppvisar typiska symtom på PTSD. En särskilt utsatt grupp är barn och ungdomar som därtill befinner sig i migration. Förutom de stora grupper ensamkommande som söker sig till Sverige från t ex
5 [10] Afghanistan och Syrien finns också en mindre sub-grupp, som delvis skiljer sig åt från majoritetsgruppen. Det rör sig om barn och ungdomar från de nordafrikanska länderna Algeriet och Marocko som lever ett kringflackande liv präglat av kriminalitet och ofta även missbruk och prostitution. Det är en extremt utsatt grupp unga, uppvuxna under mycket svåra förhållanden, mer eller mindre på gatan i sina hemländer. Ett antal utvecklingsprojekt har genomförts inom SiS för att öka kunskapen hos behandlingspersonalen när det gäller att upptäcka och bemöta barn och unga med olika former av trauman men ingen samlad utbildningssatsning riktad till samtlig behandlingspersonal har ännu genomförts, och kartläggningar och uppföljningar visar att personalen fortsätter att uppleva svårigheter när det gäller bemötande och förhållningssätt till dessa ungdomar. Mål Aktiviteter Tidplan Ökad kunskap om migrationsprocessen, lagstiftning, andra samhällsaktörers funktion/skyldigheter. Endagskonferens riktad till nyckelfunktioner Konferens i början av februari 2016. Ökad kunskap i traumamedvetet bemötande/omsorg Webbutbildning till samtlig personal som har kontakt med ungdomarna. Januari 2016 Utveckla skolformer som är anpassade till målgruppen Dokumentationen kring vilken skolgång ensamkommande unga får inom SiS är bristfällig men mycket talar för att den i högre grad än idag behöver anpassas till målgruppen nyanlända.
6 [10] Mål Aktiviteter Tidplan Skolgång anpassad efter målgruppens behov Uppdraget ingår i SiS generella åtgärdsplan för skolverksamheten. Förslag till åtgärdsplan ska presenteras för SiS ledning 2015-12-15. Utveckla konkreta samarbetsformer på institutionsnivå med socialtjänsten kring uppdrag och behandlingsplanering I kartläggningen framkom vidare att behovet av ett förbättrat samarbete med bland annat socialtjänsten är nödvändigt. Uppdragen från socialtjänsten är ofta är mer diffusa när det gäller ensamkommande än för andra ungdomar och i vissa fall upplevs placeringarna som en nödlösning i brist på andra alternativ. Framförallt gäller detta ungdomar som ska avvisas. Det framkom också att de slutna akutplaceringarna ofta blir för långa när det gäller den här målgruppen och upplevelsen är att socialtjänsten inte är lika aktiv som i andra ärenden när det gäller att hitta alternativ. Mål Aktiviteter Tidsplan Tydligare uppdrag från och utökat samarbete med socialtjänsten. Samarbetsmöten med socialtjänstens specialenheter för EF i de tre storstadskommunerna. Bjuda in socialtjänsten till samverkansmöten jan 2016. Samarbetsmöten med socialjour/polis i Stockholm kring vagabonderna på Plattan. Bjuda in till samverkansmöten jan 2016.
7 [10] Uppdatera socialtjänstens ansökningsblankett. Våren 2016 Delta i nationella samverkansgrupper med bla SKL, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Migrationsverket och andra aktörer. Pågående Utveckla samarbetet med migrationsverket, framförallt när det gäller avvisningsärenden. En särskild grupp utgörs av de ungdomar som har fått ett avvisningsbesked och som befinner sig på SiS i väntan på att avvisningen ska verkställas. Förutom att dessa placeringar i många fall upplevs som en nödlösning så råder det också oklarhet kring vem som ansvarar för vad när det gäller ungdomar (över och under 18 år) som ska avvisas. Mål Aktiviteter Tidplan Ökad kunskap om processen kring avvisningar. Rutiner/praxis/ Spridning av Migrationsverket medverkar vid konferens. Rättsutredning. Arbetsgruppen tar fram relevanta frågeställningar. Samverkansmöten med de stora Konferens feb 2016 Våren 2016 Jan. 2016
8 [10] goda exempel för arbete med ungdomar som ska avvisas. placeringskommunerna Uppdatering av socialtjänstens ansökningsformulär. Våren 2016 Sammanställning och spridning av goda exempel från institutioner. Våren 2016 Utveckla rutiner för samverkan med landstingen och Migrationsverket kring samtliga hälso-och sjukvårdsfrågor. Forskning visar att ensamkommande barn är särskilt utsatta för psykiska hälsoproblem. Barn som i olika grad upplevt krig på nära håll har hög risk att utveckla kroniska psykiska problem som depression, ångest, traumatiska stressreaktioner. Förutom psykosomatiska problem (t ex koncentrationssvårigheter, sömnproblem, huvudvärk och dålig aptit) är det även vanligt att barnen har olika fysiska problem såsom fel läkta arm-och benbrott, ryggont, dåliga tänder och det förekommer sjukdomar som är utrotade i Sverige. Idag finns inte några rutiner inom SiS för att på ett systematiskt sätt i samband med förfrågan om placering hämta in uppgifter om den unges hälsa vilket förutom att man riskerar att underlåta att ge vård till ungdomar som är sjuka, kan innebära hälsorisker för andra ungdomar och för personal. Det finns inte heller någon kravspecifikation när det gäller vad en hälsoundersökning av en nyanländ bör bestå av. På institutionerna saknas också kunskap kring lagstiftning och ansvar när det gäller hälso-och sjukvårdsfrågor, både när det gäller unga i asylprocessen och papperslösa och man är osäker på vilka grundläggande rättigheter barn och unga som vistas i Sverige har till hälso-och sjukvård. Den ekonomiska ansvarsfrågan är ständigt återkommande (Migrationsverket-Socialtjänsten-SiS-landstingen), både när det gäller
9 [10] unga i asylprocess och papperslösa. Myndighetsgränsen 18 år är avgörande i asylprocessen både när det gäller avvisningar och hälso-och sjukvård och det råder stor osäkerhet kring vad som gäller ute på institutionerna. Mål Aktiviteter Tidplan Ökad kunskap om rätten till hälso-och sjukvård för barn och unga i migration. Gemensamma rutiner/praxis för hälsoundersökningar T ex Röda korset informerar på konferensen. Samarbete med hälsooch sjukvårdsmottagningar som specialiserat sig på nyanlända flyktingar och papperslösa Konferens februari 2016. Hösten 2015 Kravspecifikation på hälso-undersökningar. Uppdatera socialtjänstens ansökningsblankett Tydlighet kring ansvar för hälsooch sjukvård när det gäller. Ökat samarbete med specialistmottagningar och Rättsutredning. Arbetsgruppen tar fram relevanta frågeställningar till juridikenheten. Förteckning över mottagningar på intranätet. Upparbeta samarbete med lokala specialistmottagningar. Våren 2016 Hösten 2015
10 [10]