PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR. Gatukontoret 2012-08-22

PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR Gatukontoret 2012-08-22

1. Sammanfattning Folkets park har sedan drygt 10 år rustats upp och förnyats i en kontinuerlig process. Fram till 2007 skedde det i ett förvaltningsövergripande projekt under Kommunstyrelsens ledning och därefter har Tekniska nämnden haft det övergripande ansvaret för verksamheten i parken. Gatukontoret har under 2011 startat en utredning som tar sikte på ytterligare några förändringar. Syftet är att ytterligare stärka Folkets park som mötesplats i Malmö. Som första fas i detta arbete har nu ett förslag till program tagits fram. I programförslaget föreslås en förstärkt inriktning för parkens viktigaste målgrupp barn och deras familjer. Samtidigt föreslås fler insatser för att möta ökade behov på öppna tillgängliga och gröna mötesplatser. Programmet redovisar nya inriktningsmål för parkens fortsatta förändringsarbete och härmed föreslås att tekniska nämnden remitterar dessa till berörda nämnder samt parkens hyresgäster och arrendatorer innan nämndens beslut i ärendet. I en andra fas bildar den av Tekniska nämnden beslutade inriktningen underlag för en åtgärdsplan. 2 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

2. Projektets ramar 2.1 Orienteringskarta Utredningen berör Folkets park i Malmö och då framför allt dess södra delar. Folkets park ligger inom stadsdelen Södra Innerstaden. Folkets park 2.2 Bakgrund 2002 beslutade Kommunstyrelsen om ett 3-årigt förvaltningsövergripande projekt, där bl.a. flera av stadens förvaltningar ingick, med uppdraget att utveckla Folkets park och dess verksamhet. Projekttiden förlängdes fram t.o.m. 2006. Från och med 2007, då projektet avslutades, ansvarar Tekniska nämnden för verksamheten i Folkets Park med Gatukontoret som huvudansvarig 3 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

förvaltning. Ett omfattande samråd och samarbete sker i första hand med Serviceförvaltningen som ansvarig för parkens byggnader. De senaste åren har en rad åtgärder genomförts för att göra Parken till en levande och väl fungerande mötesplats för alla Malmöbor. Nya arrendatorer som Debaser, Re:Orient (Moriskan), Etagegruppen (Amiralen), Far i Hatten och Malmö Äventyrsgolf (minigolfbanan Malmö i våra Hjärtan) lockar stora grupper av besökare. Nya planteringar, en ny fontän Rosen, en ny entré vid Falsterbogatan är exempel på andra insatser som gjort parken uppskattad bland malmöbor och övriga besökare. Stora förändringar har m.a.o gjorts av delar av Parken och vissa av dess byggnader. Från 2012 och tre år framåt har Kommunfullmäktige beslutat om särskilt riktade medel (inom Tekniska nämndens budget) avsatta för eftersatt underhåll, vilket möjliggör välbehövliga reparationer och/eller utbyte av parkens tekniska infrastruktur som är i mycket dåligt skick. Folkets Park har de senaste åren visat upp ett imponerande besöksantal, och är en av de allra mest besökta och uppskattade platserna i Malmö. I Tillväxtverkets sammanställning över Sveriges största besöksmål rankas parken som landets näst största besöksmål. Gatukontoret har inrättat en särskild förvaltningsövergripande strategigrupp med uppgiften att diskutera och föreslå insatser för en fortsatt utveckling av parken med syftet att stärka parken som mötesplats. Gruppen består av representanter från berörda förvaltningar Serviceförvaltningen, Kulturförvaltningen, Stadsdelsförvaltningen Södra Innerstaden, Stadskontoret och Gatukontoret (sammankallande). Gruppen har tillsatt och genomfört en utredning som i huvudsak riktar in sig på de södra delarna av parken. Uppdraget har varit att identifiera områden/verksamheter som fortfarande är i behov av utveckling samt att föreslå åtgärder för dessa bl.a med sikte på Parkens 125-årsjubileum 2016. I underlaget för utredningen har de årliga marknadsundersökningarna bland boende i stadsdelen, bland Malmöbor och boende i kranskommuner varit ett viktigt underlag. Till det har utredningen gjort egna analyser av viktiga målgrupper, möjliga verksamheter, förändringar i omgivningen mm. Strategigruppen föreslår att utredningen bedrivs i två steg. Den första fasen fastställer inriktningsmål för parken medan den andra fasen innebär framtagande av en konkret åtgärdsplan (kostnadsberäknad och tidssatt) Denna avrapportering redovisar utredningens första fas. Under strategigruppen har en arbetsgrupp ledd av Sverker Haraldsson svarat för sammanställningar, analys och förslagsarbete. Gruppen kommer att ges fortsatt uppdrag för kommande arbete med åtgärdsplan. 4 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

Illustration: Folkets park en levande mötesplats 2.3 Syfte Utredningen syftar till att belysa behovet av fortsatta förändringar i Folkets park (i huvudsak dess södra delar) och vilken inriktning som detta förändringsarbete ska ha. Efter remiss och ställningstagande av Tekniska nämnden kommer gatukontoret att ta fram ett förslag till åtgärdsplan i enlighet med Tekniska nämndens beslut. 2.4 Mål Tekniska nämndens/gatukontorets övergripande inriktningsmål utgör utgångspunkten för redovisat programförslag. 5 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

Det gäller i första hand att skapa stadsmiljöer som gynnar tillväxt och social hållbarhet samt att driva en djärv och nytänkande utveckling som bygger på omvärldsanalys. Effektmål och leveransmål kommer att beskrivas i samband med att utredningen övergår i nästa fas framtagande av en åtgärdsplan. 3. Programförslag 3.1 Målgrupper mm Under senare år har parken förändrats och drivits för att bli en viktig mötesplats för malmöborna med barn och deras familjer som beslutad och prioriterad målgrupp. Stora delar av parkens sommarprogram (tex barnteaterprogrammet), tillkomsten av några nya attraktioner som plaskdamm/skridskobana och den omåttligt populära barnloppisen har varit inslag som stärkt denna inriktning. Som andrahands målgrupp har kommunstyrelsen pekat ut ungdomar (vilket är ett ganska vitt begrepp). De nya nöjesattraktionerna som Cuba café och Debaser vänder sig till denna målgrupp. Hela den norra delen av parken som ett populärt sommarhäng lockar också denna målgrupp liksom barnfamiljerna. Vid vissa arrangemang som tex de TV-sända fotbollsmästerskapen är detta uppenbart. Den senast tillkomna förändringen Re: Orients verksamhet i Moriskan (med ekonomiskt stöd av kulturnämnden) har stärkt parkens betydelse som mötesplats för hela Malmö. Verksamheten spänner över ett brett fält med allt ifrån kultur, samhällsdebatt, integrationsfrågor till nöje och underhållning. Parken kan fortfarande stärkas som mötesplats för de idag prioriterade målgrupperna. De bör fortsättningsvis vara dessa som den löpande verksamheten och kommande förändringar bör ta fasta på. Det finns både verksamheter/attraktioner som kan locka fler besökare, utöka säsongen och bredda verksamheten. Bibehållna prioriterade målgrupper innebär också en fortsatt stark inriktning/förankring mot de boende i stadsdelen liksom mot hela det unga Malmö definierat som Malmöbor på upp till 35 40 år. En åldersgrupp som har framfört synpunkter på nuvarande inriktning är de äldre. De känner inte riktigt igen sig i den verksamhet som gett parken ny profil. Utredningens bedömning är ändå att de prioriterade målgrupperna bör stärkas ytterligare men att verksamheten bör börja spana på aktiviteter för att bredda åldersgrupperna för att parken skall vara en angelägenhet för hela Malmö. Inte minst bör äldre engageras i verksamheter som riktar sig mot barn och ungdomar. Den åldersgrupp som är svårast att locka är de ungdomar som verkligen kan sägas vara ungdomar d.v.s. de under 18. Unga i denna ålder hittar få attraktioner i utomhusutbudet förutom t.ex. tivoli, skridskobana och delar av nöjesutbudet. Både vad gäller parkens verksamhet och parkens miljö (som t.ex. borde bejaka ungdomars starka miljöengagemang) bör arbetet mot denna åldersgrupp stärkas. 6 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

Det finns några verksamheter som inte har förändrats särskilt mycket under de senaste 10 åren. Det gäller t.ex. tivoli och djurverksamheten. Båda drar många besökare och utgör en viktig del i parkens utbud men utgör inte de viktigaste delarna i den profil som parken har utvecklat. Inriktningen på dessa två verksamheter (status quo, avveckling eller nysatsning med delvis ändrad inriktning) är verkligen avgörande för parkens attraktionskraft och hur den kommer att behålla nuvarande besökare eller locka nya. 3.2 Identifierade utvecklingsområden: Inom det södra området (som i dagligt tal avgränsas som området söder om Moriskan) har utredningen utifrån ovanstående målgruppsanalys, och var olika verksamheter bedrivs idag, urskiljt fyra olika delområden i parken som har naturliga gränser för mer eller mindre förändrad verksamhet och gestaltning. De fyra områdena är: 1. norra och södra tivoliområdet, 2. scenområdet (som går in i parkens norra del) 3. entrén mot Friisgatan med parkeringen samt 4. djurverksamheten i södra delen av Parken. Nedan redovisas en kortfattad diskussion och möjliga idéer till nya verksamheter för dessa områden. Kartskiss: programmets olika delområden Norra och södra tivoliområdet 7 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

Sedan 2003 arrenderas två stora markområden (drygt 5 400 m 2 ) samt byggnaden Brändan av Axels Nöjesfält för tivoliverksamhet. I marknadsundersökningar som genomförts de senaste åren konstateras att tivolit å ena sidan är en av Folkets Parks starkaste verksamhetsprofiler. Tivolit har en mycket hög kännedom hos malmöbor och andra besökare (nöjesfält och tivoli har funnits i parken från och till sedan 1930-talet), men å andra sidan är det den verksamhet som många har synpunkter på. Tivolit anses vara fult, dyrt och otidsenligt samtidigt som det drar besökare. Det finns också en lång problematik med föroreningar i marken, bullerstörningar mot boende i omgivningen samt en återkommande medial bevakning av hur tivoliverksamheten bedrivs i Folkets park. Den senare skiljer sig dock inte från den debatt som förs för branschen som sådan. Utredningen konstaterar att tivoliverksamheten i Folkets Park aldrig kan bli av en sådan dignitet att den konkurrerar med andra renodlade tivolin i landet eller i Danmark. Det finns visserligen en sympatisk jämlikhetstanke i att ett relativt billigt och attraktivt tivoli finns i Malmö och dessutom relativt centralt, och att de ger Malmöborna möjlighet att uppleva tivolits alla nöjen utan långa resor. Å andra sidan utgör tivolit en kommersiell konkurrens till gratisalternativet lekpark, och som gör att vissa barnfamiljer drar sig för att besöka Folkets Park. Det finns även gott om ambulerande tivolin som av och till besöker såväl Malmö som grannkommuner, vilket bör kunna tillgodose behovet av sådan verksamhet. Det finns också en stor problematik i att tivolit under större delen av året är stängt och då mest gör delar av Folkets Park till en övergiven och något ovårdad parkmiljö. Slutsatsen blir att tivoliverksamheten bör ifrågasättas och att andra verksamheter och en annan parkmiljö bör utvecklas inom detta delområde. Ett huvudalternativ bör vara att utöka parkens gröna miljö (och funktion som stadsdelspark) och erbjuda nya attraktioner för barn och ungdomar. Illustration: förebild för ny lekplats med tema interaktivitet och rörelse 8 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

Illustration: idéskiss till stadsdelspark för barn och ungdomar Scenområdet Stora scenen och scenområdet (som ligger i den norra delen) är en mycket flitigt använd del av parken under hela sommarhalvåret. Här arrangeras familjedagar, festivaler, större föreningsarrangemang, möten, manifestationer, konserter, och större barnarrangemang. Sommaren 2012 kommer området återigen att användas när parken och staden bjuder in alla Malmöbor att följa sina favoritlag i fotbolls-em på storbildsskärm. Området används också mycket flitigt från morgon till sen kväll för avkoppling, picknick och grillning, lek, solbad, och spontanidrott. Med denna hårda belastning och flitiga användning har naturgräs haft mycket svårt att etablera sig på området, och hösten 2010 togs tre förslag fram som visar nya lösningar med t.ex. trädäck, målad gummiasfalt eller konstgräs i samverkan med naturgräs. En upprustning av området skulle vara gynnsamt för parkens besökare, alla de arrangörer som använder scenområdet (föreningslivet och andra arrangörer), och alla besökare till de olika arrangemangen. 9 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

Illustration: scenområde i ny skepnad Entrén mot Friisgatan samt parkeringen Området mellan Moriskan och Friisgatan har under de senaste 10 åren använts som parkering för verksamheten och arrendatorer, och för transporter till framförallt Moriskan. Friisgatan har under de senaste åren blivit en allt viktigare promenadväg till parken, inte minst från Bergsgatans hållplatser för stads- och regionalbuss, och från Triangelns station / Citytunneln. En allt större del av parkens besökare använder denna entré till parken och inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt är det olyckligt när detta sker via en parkeringsplats. Härmed föreslås en förändring där parkeringsplatsen ersätts av en attraktiv och intresseskapande entré. Ett alternativ kan vara att här hitta en utformning/verksamhet som samtidigt stärker och öppnar upp för samverkan med stadens föreningsliv. Illustration: idéskiss till ny entré mot Friisgatan. Klättring? 10 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

Djurverksamheten i södra delen I parkens sydvästra hörn har sedan slutet av 90-talet Ponnygården Arken bedrivit framförallt ridskoleverksamhet men också en öppen förskola på uppdrag av stadsdelsförvaltningen. Verksamheten bedrivs i föreningsform. Det finns stora värden i mötet mellan stadens barn och levande djur, inte minst med hänsyn till Södra Innerstadens förutsättningar, men med de nuvarande byggnaderna och tillgängliga markområdena är det mycket svårt att leva upp till de rekommendationer och riktlinjer som Jordbruksverket ställer på hästhållning annan djurhållning är lättare att klara. Många besökare upplever dessutom verksamheten som stängd för allmänheten och enbart tillgänglig för föreningens medlemmar. Det bör finnas stora möjligheter att öppna upp och bredda verksamheten, och låta den ta en tydligare pedagogisk och välkomnande inriktning där även det relativt stora området mellan Arken och Plaskdammen/Isbanan nyttjas. Djurhållningen bör inriktas mot husdjur och sällskapsdjur som kan hållas på mindre ytor. Här finns stora möjligheter för en modern stadsbondgård att utvecklas och samarbeta med andra föreningar och grupper kring frågor som hållbar utveckling, stadsodling, alternativa odlingsmetoder, återvinning och biologisk mångfald. Utredningsarbetet har funnit inspirerande exempel från bl.a. Köpenhamn, Fredericia och inom London City Farms. 3.3 Slutsatser och inriktningsmål Strategigruppen konstaterar att Folkets Park har tre huvudsakliga uppdrag: - att vara en grön oas för boende i Södra Innerstaden; - att vara en mötesplats för alla Malmöbor samt - att vara en nöjesplats för boende och besökare i Malmö. Det finns också önskemål om och skäl för att Folkets park i större utsträckning än i dag ska fungera som en åretruntpark med åretruntverksamhet. För att leva upp till detta, och fortsätta att vara en modern folkpark, föreslås en förändrad inriktning för i första hand det södra området i parken. Nedan presenteras ett program i 8 punkter. Punkterna presenteras i en tänkt prioriteringsordning som i sin tur kan vara vägledande för etappindelning i den kommande åtgärdsplanen. Följande inriktning föreslås: - att tivoliverksamheten i nuvarande form och omfattning avvecklas efter säsongen 2013. 11 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

- att de markområden som idag upplåts för och disponeras av tivolit byggs om till en grön attraktiv park för parkens huvudmålgrupp barn och deras familjer. - att den befintliga lekplatsen byggs ut och tar i anspråk även en bit av den mark som idag upplåts för tivoliverksamhet. Fokuset på den nya utökade lekplatsdelen föreslås vara interaktivitet och rörelse. - att parken får någon form av ny unik aktivitet/attraktion och som i stor utsträckning fungerar året om; till exempel en höghöjdsbana/äventyrsbana för klättrande och klängande barn. - att scenområdet anpassas för att uppfylla kommande krav på trygga och hållbara arrangemang. - att en ny arrangemangsplats utvecklas med möjlighet att användas för många olika funktioner i anslutning till byggnaden Brändan. - att entrén mot Friisgatan byggs om för att bättre fungera som en huvudentré för alla de besökare som kommer från den nya citytunnelstationen Triangeln och i konsekvens med detta att bilparkeringen flyttas till annan del av Parken. - att djurverksamheten utvecklas i den södra delen av Parken. Möjligheten för Malmös barn och speciellt innerstadsbarn att umgås med djur skall behållas, men verksamheten behöver moderniseras och ha ett ökat inslag av pedagogik kopplat till sig. 3.5 Alternativa åtgärdsförslag Det alternativ som utgör utredningens nollalternativ är att inga förändringar genomförs. Det är också viktigt att den kommande åtgärdsplanen har en tydlig prioritering av åtgärder så att Tekniska nämnden kan ta ställning till etappvis genomförande 4. Projektfakta 4.1 Tidplan Efter remiss till berörda nämnder är avsikten att Tekniska nämnden tar ställning till utredningens förslag i november 2012. Gatukontoret kommer därefter att ta fram ett förslag till åtgärdsplan för nämndens ställningstagande februari/mars 2013. Eventuella mer omfattande beslutade förändringar kan därefter ingå i underlaget för budgetäskande 2014 och framöver. Eventuella kostnadsmässigt mindre åtgärder som prioriteras av tekniska nämnden kan eventuellt genomföras redan 2013. 12 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

4.2 Riskanalys Gatukontoret ser inga risker i själva processen kring utredningen (program och åtgärdsplan). Inom förvaltningen är utredningen prioriterad (resursmässigt) eftersom den löpande parkverksamheten är starkt beroende av ställningstagande i de redovisade frågorna. 4.3 Kalkyl Utredningens ekonomiska konsekvenser kommer att beräknas i nästa skede i samband med arbetet med nästa utredningsfas Folkets park åtgärdsplan för södra området 5. Jämställdhet I de marknadsundersökningar som årligen genomförs i Folkets park mäts hur ofta parken besöks, vilka verksamheter som får flest besök, vad som uppskattas och mycket annat. Alla undersökningar är inte redovisade ur ett genusperspektiv. Den som senast redovisades så var undersökningen för verksamheten år 2009. Ur den kan följande fakta redovisas. Kvinnor besöker parken oftare än män både under detta år och tidigare år. De är också mer nöjda med parken än männen (medelbetyg 3,8 jfr 3,5). Kvinnor betonar i första hand barnvänligt, grönområde, träffpunkt och bredden i utbudet som det som är bäst med parken. Männen betonar i första hand träffpunkten men de tycker också att de andra aspekterna är viktiga men inte med samma eftertryck. Både män och kvinnor säger att de kommer att besöka parken även nästkommande säsong. De funktioner och aktiviteter som får toppbetyg av kvinnorna är: lekplatsen, djurverksamheten, plaskdammen, Cuba café och barnloppis. Männen har inte lika lätt att dela ut toppbetyg men de lyfter oftare fram konsertverksamhetens betydelse. Både män och kvinnor besöker oftast parken tillsammans med barn (i stort sett ingen skillnad mellan könen) den slutsats som utredningen drar är att kvinnorna tycker att det är viktigare med utbudet för barnen än vad männen gör. Undersökningen ger också indirekt stöd till att barn och deras familjer är den viktigaste målgruppen för verksamheten. Den föreslagna inriktningen enligt 3.3 ovan föreslår en förstärkning av aktiviteter för barn. Det är därför troligt att den kommer att uppskattas mer av kvinnor än av män. Marknadsundersökningarna för 2010 och 2011 måste analyseras på nytt för att de skall ge svar på samma frågor. 6. Barnkonventionen Utredningens ambitioner är att utöka utbudet och kvaliteten för barn och deras familjer i Folkets park. De förslag som utredningen kommer fram till och som sedan närmare beskrivs i kommande åtgärdsplan kommer att prövas mot 13 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR

barnkonventionens intentioner. I marknadsundersökningar tillfrågas inte barn därför finns inget underlag liknande det som används för resonemanget under punkt 5. Jämställdhet. De slutsatser som dras kan dock överföras att gälla även för parkens betydelser/värde för barn. 14 Gatukontoret PROGRAM FÖR UTVECKLING AV FOLKETS PARKS SÖDRA DELAR