MILJÖPLAN ISABERG GOLFKLUBB

MILJÖPLAN ISABERG GOLFKLUBB

INLEDNING Svenska golfförbundet arbetar för att alla golfklubbar skall ha en miljöplan. Isaberg GK skall medverka i detta arbete genom att bedriva sin verksamhet så att ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle, med en god livsmiljö för människor, djur och natur inte äventyras. Isaberg GK ska följa Agenda 21 som är en internationell överenskommelse som syftar till att åstadkomma en global samverkan för att påverka miljöfrågor positivt. MILJÖPOLICY ISABERG GOLFKLUBB Hushållning med naturresurser ock kretsloppstänkande ska utgöra grunden för verksamheten. Förbrukningen av ändliga resurser och användningen av naturstörande ämnen skall minskas så långt som möjligt och återanvändning stimuleras. Bidra målmedvetet till miljöförbättringar inom alla delar av klubbens verksamhet. Vara ständigt aktiva med miljöarbetet på klubben. MÅLSÄTTNINGEN PÅ ISABERG GOLFKLUBB Bevara den underbara natur och dess mångfald som Isaberg förfogar över. Jobba för att ta fram den unika miljö som till viss del döljer sig i området. Följa de lagar och förordningar som gäller för verksamheten både lokalt och internationellt. Vara aktiva med informationen och utbildningen i miljöfrågor. Öka informationen om verksamheten på en golfbana till den övriga befolkningen som inte är golfspelare. Anpassa oss till de villkor som naturen ställer. Vara en golfklubb som har öppna dörrar för alla som vill besöka oss. På Isaberg Golfklubb finns det en stark övertygelse att golfspelet och naturen följs åt på ett positivt sätt.

SAMMANFATTNING OM ISABERG GOLFKLUBB Isaberg Golfklubb bildades 1968 och anlades därefter i flera etapper och är idag en anläggning som förfogar över 36 hål. Klubben har ett flertal större områden för träning med egna bollar, där det även finns tillgång till ett antal greener och bunkrar. Banan och dess natur är omvittnad av många för dess skönhet. Terrängen är kuperad och delvis omgiven av stolta furor, gröna kullar med tidvis massor av liljekonvaljer växande mellan vackra enebuskar. Blå vatten med den stundom imponerade och dånande fallet och den därefter vilda forsen. Före klubbens tid bedrevs det under hela 180 år (1725-1905) en omfattande järnbruksverksamhet. Forsen hade väldiga vattenhjul och som drev de dundrande stångjärnshammarna. Klubben har således ett ansvar för bevarande av detta helt unika området för framtida generationer.

KLUBBENS FUNKTIONER BANAN IDAG Banans alla ytor sköts med en väl utarbetad plan för att minimera utsläpp och öka effektiviteten och därmed få ned kostnaderna. Näringsämnen tillsätts efter en gödselplan som strävar efter att endast tillföra det gräsplantan kräver och därmed minska risken för onödigt läckage. Prover på jord, vatten och gräs tas flera gånger per år, för att med säkerhet se att allt följer de riktlinjer som naturen har. Banan har en långtidsplan med förbättringar som ser på både miljön och tar tillvara estetiska värden som området har. Bevattningsvattnet tas från Nissan där klubben har en vattendom. Bevattningsanläggningen och flertalet spridare är i behov att bytas ut. Bekämpning sker som en sista utväg, åtgärder för att förhindra angrepp på gräsplantan görs kontinuerligt. Bekämpning på banan anmäls till Gislaved och Gnosjö kommuner. All rengörning av sprututrustning sker på gräsbevuxen yta. En tvätthall och en spolplatta utomhus finns och där går allt vatten vidare till en oljeavskiljare. Dieseltank är invallad och överbyggd. Miljöbensin till röjare,sågar och andra bensinfordon. All spillolja från maskiner skickas till återvinning. Övrigt miljöfarligt avfall skickas till återvinningscentral. Alla maskiner vaxas innan säsongen börjar för att slippa använda avfettningsmedel under säsong. Klubben har ett stort antal bilar som drivs med el. Maskinhallarnas värmeanläggning är av direktverkande el. Sortering av sopor finns vid alla tee på västra banan. Klubben försöker att följa substitutionsprincipen vilket innebär att farliga ämnen byts ut mot mindre farliga då det är möjligt. PLANERAR ATT GÖRA PÅ BANAN Se över bevattningsanläggningen av pumpar och byta från helcirkelspridare till sektorspridare där det är möjligt. Pröva mer av Biologiska produkter för minskad användning av växtskyddsmedel. Minska dieselåtgången genom att se över klipprutinerna. Fortsätta att konvertera maskinparken till eldrift där så är möjligt. Se över värmeanläggningen för att minska elförbrukningen. Minska det totala avfallet genom bättre källsortering. Kontakta Naturvårdsföreningen för en inventering av områdets flora. Sätta upp fler fågelholkar på banan.

Lägga ut handlingar rörande miljö och skötselplaner på hemsidan för intresserade. KLUBBHUS, KONTOR OCH RESTAURANG IDAG Klubbhuset värms upp av nyligen nedlagd jordvärme som också förser restaurang och dushar med varmvatten. Vattenförsörjningen sker från egen brunn, vattenprover DVM 003 för mikrobiologiska parametrar lämnas 4 ggr per år till Gislaveds kommun samt en utökad kontroll DVK003 för kemiska parametrar. Inköp av svanenmärkt förbrukningsmaterial som papper, rengöringsmedel och städutrustning sker centralt från kansliet. Papper som används är huvudsakligen kontorspapper, kopieringspapper, fönsterkuvert och självklistrande kuvert. För arbetet på kansliet finns datorer och skrivare, laser och bläckstråle. Papper, tidningar och färgpatroner sorteras och lämnas till återvinning. Huvudsaklig förbrukning av material sker på toaletter och i omklädningsrum. I första hand toalettpapper, pappershanddukar och plastmuggar. Handdukar av frotté finns för gäster, totalt ca 10000 handdukar tvättas i tvättmaskin och torktumlas årligen av personal. Restaurangen sortera förpackningar som glas plåt och plast i avsedda kärl vilket transporteras till återvinning. Kartong och wellpapp lämnas i avsedd container intill restaurangen vilken hämtas av Sandahlsbolaget. Övrigt avfall läggs i avfallscontainer för vidare transport till deponi. PLANERAR ATT GÖRA Minska pappersmängden genom att göra mer utskick med hjälp av internettjänster. Handdukar att hängas på toaletten med en skylt som talar om att spara på resurser, använd gärna den tvättbara handduken givetvis skall även pappershanddukar finnas för de som kräver större hygien. Utanför klubbhus kan insamlingsstation för förbrukade scorekort finnas vilka sedan går till kartongåtervinning. Enbart använda lågenergilampor. Kompostera organiskt avfall från restaurangen. GOLFSHOPEN IDAG I shopen uppstår mycket emballageavfall från framförallt kartong wellpapp. Dessutom kommer samtliga klubbor inlindade i skyddsplast. Kartong och wellpapp lämnas av personalen på återvinningsstation. Inga engångsprodukter används utan samtliga anställda använder porslin för fika.

UTBILDNING OCH ARBETSPLATSMILJÖ Arbetsmiljön på klubben och fortlöpande utbildning är viktigt för att skapa framgång i skötsel och miljö. PLANERAR ATT GÖRA Fortsätta med den plan vi har för utbildning av personal. Få all personal delaktig i miljöarbetet. Detta genom några kortare utbildningstillfällen, där vi diskuterar oss fram till hur vi blir effektivare och får in miljötänkandet hos alla. MILJÖREVISION Miljöplanen skall revideras årligen och antas på klubbens årsmöte. Planerade och genomförda projekt ska gå ut till medlemmar genom klubbens hemsida. Miljöpolicy på hemsidan. Dialoger sker med miljöförvaltning, Naturvårdsförening och övriga berörda parter då frågor uppstår. Miljögruppen ska följa upp planen fortlöpande.

Kunskapsbank för miljöintresserade Jordklotet är ett så kallat slutet system. Det enda som kontinuerligt tillförs är energi från solen, och det enda som lämnar vår planet (förutom en och annan forskningssatellit) är värmeenergi. På jordytan finns en tunn hinna av livsrum som kallas biosfären, ett grönt bälte där liv existerar sedan några årmiljarder tillbaka. I biosfären lever djur och växter i ett sinnrikt samspel: Gröna växter producerar syre som djur använder, djur å sin sida producerar koldioxid som gröna växter tar upp. Syskonparet syre/koldioxid är bara ett exempel på hur naturen balanserat tillgång och efterfrågan. För att livet ska fortgå krävs att alla dess byggstenar kan användas gång på gång, i ett evigt kretslopp. Naturens kretslopp Kretsloppen drivs runt solen. Med hjälp av solenergi kan enkla atomer byggas ihop till komplexa organismer, för att sedan brytas ned i sina beståndsdelar igen och på nytt bli byggstenar. Kretsloppen brukar också beskrivas utifrån de olika byggstenar som finns. Till antalet är de drygt hundra, vi kallar dem grundämnen. Många finns bara i små mängder i jordskorpan och är därför inte så intressanta. Men några dussin av dem har enorm betydelse för livets fortlevnad. Det gäller till exempel kol, kväve, fosfor och syre. Naturens kretslopp och flöden har utvecklats under miljarder år. De är slitstarka och lär därför fortsätta att fungera under miljoner år framöver. Å andra sidan är de organismer som är beroende av kretsloppen ytterst känsliga för små förändringar. Ett rubbat kretslopp kan förändra livsbetingelserna så att en mängd växt och djurarter slås ut. Det gäller inte minst oss människor. Genom vårt eget samhällsbyggande har vi rubbat en rad kretslopp i naturen. I ena ändan tar vi material ur naturen, i den andra lämnar vi efter oss ett sopberg, sopor som naturen har svårt att bryta ned till byggstenar igen. På så sätt skapar vi, till skillnad från naturen, enkelriktade flöden. Vi utnyttjar naturen i allt snabbare takt, utan att ge något tillbaka. Kretsloppet är brutet. Dessutom har vi lärt oss utnyttja byggstenar som förekommer mycket sparsamt i jordskorpan, till exempel tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Att tungmetaller är giftiga för allt levande har vi förstått först de senaste årtiondena. Miljögifter Miljögifter kännetecknas ofta av de är långlivade i naturen och dessutom lätt lagras upp i fettceller hos djur och människor. Gifterna är ofta skadliga i små doser. Effekterna varierar, vissa är cancerframkallande, andra påverkar kroppens hormoner och stör förmågan till fortplantning och funktioner hos olika kroppsorgan som lever, njurar, hjärna och hjärta. Vissa påverkar arvsmassan och kan leda till effekter på kommande generationer. Miljögifterna har olika ursprung. Vissa av dem existerar naturligt i låga doser i jordskorpan (exempelvis tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver). Mängden tungmetaller som används är mångdubbelt större än den mängd som naturligt återförs till jordskorpan via sedimentering i havet.

De naturliga halterna innebär normalt inte någon fara för levande organismer, men eftersom ämnena anrikas av människan bildas så höga koncentrationer, att ämnen blir direkt skadliga för såväl människa som djur. Andra gifter har vi människor tillverkat helt på egen hand. Dessa naturfrämjande ämnen kan naturen inte bryta ned. Exempel på sådana ämnen är DDT och PCB. Under 1900-Talet har mängden och antalet naturfrämmande kemikalier mångdubblats. I industrisamhället används omkring 60-70000 olika kemikalier. Många av dem är både långlivade och fettlösliga, vilket gör dem extra problematiska. Miljögifter stör kretsloppen på två sätt: dels är de giftiga för levande organismer, dels förorenar de goda materialflöden och gör det ofta möjligt att återföra nyttiga resurser i kretsloppet. Att många vanliga produkter fortfarande innehåller tungmetaller och andra långlivade ämnen är ett stort problem. Enda sättet att långsiktigt komma till rätta med problem är därför att upphöra med tillverkningen och användningen av alla kända miljögifter. Hållbar utveckling Arbetet med miljöproblem fokuseras numera allt mindre på stora punktutsläpp och mer på de många små utsläppen och i ökad grad på produkternas utformning och sammansättning. Utvecklingen från miljövård till hållbarhetstänkande kräver att hela samhällen tar aktiv del i arbetet. Principer som fått betydelse i miljöarbetet. Försiktighetsprincipen innebär att om det saknas uppgifter om ämnens miljö och hälsofarlighet bör man för säkerhets skull betrakta dem som farliga och handla därefter. Substitutionsprincipen innebär att farliga ämnen ska bytas ut mot mindre farliga när detta är möjligt. Principen om att förorenaren ska bära kostnaden för de miljöskador han ger upphov tillhävdas också alltmer även om den i praktiken är långt ifrån förverkligad. Strävan efter att dela ut miljöansvar till samhällssektorer och mot ökad målstyrning i miljöpolitiken ligger i linje med denna utveckling. För att vi ska fortsätta vägen mot det ekologiskt hållbara samhället måste motsvarande process komma till stånd även på central nivå. I den processen ingår arbetet med att formulera nästa generations nationella miljömål, och i det vidare perspektivet hållbarhetsmål, som en viktig del. De fyra övergripande målen är: Att skydda människors hälsa. Att bevara den biologiska mångfalden. Att hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas långsiktigt. Att skydda natur och kulturlandskap.

Det är först under de senaste hundra åren som människan på allvar har börjat mota naturens eget kretslopp. För att undvika ytterliggare förstörelse, måste vi anpassa vårt samhälle till de villkor som naturen ställer. Det kan sammanfattas i fyra satser. Kretsloppslagarna 1. Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen Den olja som vi pumpar upp ur jordskorpans inre har en gång bildats ur resterna av växter och djur, resultatet av en process under årmiljoner. Metaller vi hämtar ur jordskorpan, behöver tusentals år för att åter bindas i mineraler. Användningen av olja, kol och metaller har orsakat en plötslig (ca 100 år!) ökning av ämnen i luft och vatten. Detta överskottet leder bland annat till växthuseffekten, övergödning och tungmetallförgiftning. Vi måste se till att användningen av resurser kommer i takt med den tid det tar för dem att återföras till jordskorpan. 2. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen Vi måste sluta tillverka kemikalier som naturen inte klarar av att bryta ner, t ex freoner och PCB. Långlivade ämnen stannar annars kvar i naturen och förgiftar luft, vatten och jord. 3. Det fysiska utrymmet för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt begränsas Naturens kretslopp kräver utrymme för att fungera och utvecklas. Om växlighet och det vilda djurlivet ständigt trängs undan genom skogsskövling, asfaltering och ensidigt jordbruk, utarmas mångfalden. Mångfald i skogen kräver stor artrikedom, och blandning av både gammal och ny skog. 4. De resurser som finns ska användas så effektivt och rättvist som möjligt Vi måste lära oss att inte slösa med resurser. Om vi hushållar med det vi redan har och delar med oss så räcker naturens tillgångar längre.