ÅRS REDO VIS NING 2009

ÅRS REDO VIS NING 2009 1

- INNEHÅLL Vd har ordet 3 Affärsidé och vision 4 El 5 Värme 8 Renhållning 12 Organisation 14 Förvaltningsberättelse 17 ETT BRA RESULTAT MEN INGET REKORD, STÄMMER DEN BILDEN, MATS PREGER, VD FÖR KARLSTADS ENERGI? Ja, det får man lov att säga. Vi gör ett resultat på nästan 82 miljoner kronor och det är 17 miljoner kronor högre än avkastningskravet. Att vi inte kom upp till 2008 års rekordsiffror på 138 miljoner kronor var både förväntat och helt naturligt. Från och med 2009 gäller nämligen nya förutsättningar då vinsten från elproduktionen i Oskarshamns kärnkraftverk och Tåsans vattenkraftverk direkt tillfaller Karlstads kommun. Hur har det gått med fjärrvärmen under året? Alldeles utmärkt. Utbyggnaden har fortsatt i stor skala och under året gjordes 491 nyanslutningar på östra Hagalund, Lorensberg, södra Skåre och Lambergets industriområde. De nya anslutningarna motsvarar en beräknad normalårsförsäljning på cirka 17 GWh. När det gäller resultatet för fjärrvärmen kan vi faktiskt tala om rekord. Vi gjorde ett resultat på 66 miljoner kronor vilket är 9 miljoner kronor bättre än året innan. Att vi gör bra resultat innebär goda möjligheter att hålla låga fjärrvärmepriser även i fortsättningen. Vad är förklaringen till det goda resultatet för fjärrvärmen? Till stor del beror det på ett långvarigt arbete med att utöka försäljningen av fjärrvärme och vi har fler kunder anslutna än någonsin tidigare. Vi byggde vår senaste basproduktionsanläggning 1992 med det fliseldade kraftvärmeverket. Sedan dess har försäljningsvolymen ökat med 70 procent. Och vad tjänar miljön på fjärrvärmen? Väldigt mycket. Bara under de senaste fem åren har vi investerat över 600 miljoner kronor i fjärrvärmen. Det har resulterat i över 2 000 nya kunder, ett produktionssamarbete med Stora Enso och konvertering från fossilolja till bioolja. De flesta känner till att fjärrvärme är bra för miljön, men man vet kanske inte riktigt hur bra det är. Tack vare alla som valt fjärrvärme i Karlstad kan vi minska mängden koldioxid med motsvarande 120 000 bilars utsläpp om året. Något annat spännande som händer hos er? Om vi ska blicka lite framåt kan jag nämna att vi funderar på att börja sälja fjärrkyla. Vi har utrett möjligheterna och det ser positivt ut även om inget beslut är taget. Det finns stora miljövinster med fjärrkyla och med smarta lösningar kan elförbrukningen minskas med cirka 80 procent jämfört med när man använder eldrivna kylmaskiner. Vilka är de tänkta kunderna? Byggnader i centrum som har kylbehov. Det kan till exempel vara kontorsfastigheter, hotell, gallerior och offentliga byggnader. Så ni kommer ha en del att göra även fortsättningsvis? Ja då, det är ingen risk att vi går sysslolösa och ju mer vi har att göra, desto bättre för miljön. 2 3

- HEJ! NÅGRA ORD OM VARFÖR VI FINNS TILL. Enkelt uttryckt finns vi till för att göra våra kunders vardag lite enklare och bekvämare. Uppgiften för oss på Karlstads Energi är att så effektivt och miljömedvetet som möjligt tillhandahålla el, fjärrvärme och renhållning. Det är själva grunden i vår affärsidé. Visionen är att fortsätta utveckla miljömässigt hållbara alternativ inom våra tre verksamhetsområden. Den övergripande visionen för Karlstads kommun lyder Livskvalitet Karlstad 100 000. Det handlar om tillväxt med hänsyn till både människor och miljö och det ställer vi mer än gärna upp på. Värdeorden fungerar som en kompass För att säkerställa att vi agerar rätt och riktigt har vi fyra värdeord till grund för vårt arbete. Orden är nära, engagerad, trygg och miljöinriktad. Nära syftar både till vår geografiska närhet och till vår höga tillgänglighet och service. Engagerade ser vi till att vara i allt vi företar oss och det är inte speciellt svårt. Ordet trygg handlar om vår kommunala tillhörighet och att vi jobbar långsiktigt för Karlstadsbornas bästa. Att vi har ett miljöperspektiv på det vi gör och ständigt strävar efter att minimera vår miljöpåverkan är självklart för oss. Vi jobbar för miljön, inte mot den. Vi är ett medborgarägt företag och som boende i Karlstad är det naturligt att vi bryr oss lite extra om Värmlänningarna och vår gemensamma miljö. Vi känner verkligen att det blåser positiva miljövindar. Allt fler kunder efterfrågar förnyelsebar energi och vi gör vad vi kan för att dra vårt strå till stacken. Det är vår nya ursprungsmärkta produkt VärmlandsEl ett bra exempel på. Och att fler och fler väljer fjärrvärme som energikälla bidrar till att vi varje år minskar mängden koldioxid i Karlstad rejält. När det gäller Karlstadsbornas insatser för att sortera ut sitt matavfall är resultatet över alla förväntningar. Både vi och naturen applåderar. Det är viktigt att vi syns Vi har under flera år arbetat intensivt med både informationsinsatser och att stärka vårt varumärke övergripande. Vi vill ju självklart att så många som möjligt ska välja att vara kunder hos oss och då är det avgörande med kännedom om oss och våra produkter. Därför blev vi både stolta och glada när vi förärades Marknadsföreningen i Värmlands pris Guldvargen som tilldelas årets bästa marknadsförare. Vår reklamfilm för VärmlandsEl blev dessutom utsedd till bästa reklamfilm under 2009. Det sporrar oss att fortsätta berätta om allt spännande som händer hos oss, på ett intressant och överraskande sätt. VAR FEMTE KUND VÄLJER VÄRMLANDSEL. DET ÄR VI OCH NATUREN MYCKET GLADA FÖR. Under året lanserade vi vår nya produkt VärmlandsEl. Denna el är ursprungsmärkt och kommer från Tåsans vattenkraftverk, vår egen flispanna på Heden och Vindpark Vänern som snurrade igång i slutet av året. Redan från start har drygt 20 procent av våra kunder valt VärmlandsEl. Det är vi mycket glada för och tror att den siffran kommer att öka. Allt fler engagerar sig för att göra kloka miljöval och vi hjälper gärna våra kunder på traven. Bland annat genom goda råd, elspartips och bra service. Utan tvekan har konkurrensen om kunderna ökat markant under senare år och som kund kan det vara svårt att bedöma de olika erbjudandena. Vår strategi är att alltid erbjuda ett av marknadens bästa priser. En trygghet för våra kunder. Vår elförsäljning minskade med 7 procent jämfört med föregående år. Det beror på flera olika saker. Främsta förklaringarna är ett minskat antal kunder och utbyggnaden av fjärrvärme som inneburit att mångas elförbrukning minskat. Vi förmodar också att våra kunder ökat sitt energisparande, kanske som ett resultat av finanskrisen under året. Offensiv satsning på företagssidan Under året har vi rekryterat en elhandelssäljare och förstärkt våra erbjudanden gentemot företagskunder. Vi har också undersökt möjligheten att kunna erbjuda, bland annat våra företagskunder, en förvaltningslösning som innebär en fondliknande riskspridning. Kall december med högt elpris Elpriset följer naturligt både temperaturen och andra händelser i vår omvärld. När marknadspriserna sjunker, som de gjorde under första halvåret, kunde vi också sänka våra priser. När det smällde till med riktigt kallt väder i december åkte förstås priset upp. Marknaden var ovanligt turbulent under 2009 och i samband med den kalla inledningen på vintern så stod nästan hälften av kärnkraftproduktionen still på grund av uppdateringar och service. Detta påverkade priserna på spotmarknaden och toppnoteringen för december blev hela 14 kronor/kwh. Det kan jämföras med genomsnittspriset för hela året som blev 39 öre/kwh. Nytt avtal och förändrade villkor Vår totala elförsäljning uppgick till 477 GWh och resultatet blev 14 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än budgeterat. Den främsta anledningen till det lägre resultatet är det nya avtalet med Karlstads kommun. Det innebär att kommunen nu erhåller den producerade elkraften från Oskarshamns kärnkraftverk och Tåsans vattenkraftverk. Vi köper sedan elen på marknadsmässiga grunder. Det nya avtalet har inneburit att vi arbetar mera aktivt med prissäkringar och att vi har sett över riskhanteringen. Detta för att kunna försäkra oss och våra kunder om god tillgång till el och attraktiva priser. 4 5

6 7

MER FJÄRRVÄRME ÄN NÅGONSIN TACK VARE LYCKAT SAMARBETE. Vår fjärrvärmeförsäljning ökade under 2009 med hela 20 procent. Den främsta förklaringen till detta jätteskutt är att vi i januari började leverera fjärrvärme till Hammarö Energi. Dessutom har många fler kunder i Karlstad valt vår trygga och miljöskonsamma värmekälla. Vi är glada att kunna hälsa 491 nya fjärrvärmekunder välkomna under året. Utbyggnaden har främst skett på östra Hagalund, Lorensberg, södra Skåre och Lambergets industriområde. Dessutom har vi anslutit kunder inom redan utbyggda områden och även de projekten har löpt på bra. Den totala fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 595 GWh och resultatet för verksamhetsområdet värme blev 66,2 miljoner kronor, vilket är 28,2 miljoner bättre än avkastningskravet. SVAVELUTSLÄPP ton/gwh 3,00 2,50 2,00 1,50 Samarbete för miljöns bästa Det var i slutet av 2008 som förbindelsen med Hammarö Energi och Stora Enso blev klar. Från och med januari 2009 har vi kunnat leverera värme till Hammaröborna och samtidigt dra nytta av bland annat spillvärme från Stora Enso Skoghalls Bruk som går rakt in i fjärrvärmenätet. Ett lyckat samarbete som gör alla till vinnare, inklusive miljön. Våra fjärrvärmekunder gör en konkret insats för miljön och årligen minskar mängden koldioxid i Karlstad med motsvarande 120 000 bilars utsläpp tack vare fjärrvärmen. 1,00 0,50 0,00-75 -80-85 KVÄVEOXIDUTSLÄPP ton/gwh 0,90-90 -95-00 -05-10 0,80 Priser, grader och köldknäppar Den 1 januari höjdes fjärrvärmepriset med 5 procent och medelpriset till våra Karlstadskunder under året var 55,9 öre/kwh exklusive moms. Vädret är något som har stor påverkan på vår försäljning. Medeltemperaturen under året blev en grad varmare än normalt. 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Årets lägsta belastning hade vi den 28 juni då medeltemperaturen under dygnet var 22,7 grader. I december hade vi en riktig köldknäpp under en längre period. Den högsta belastningen hade vi den 30 december då medeltemperaturen under dygnet var -17,9 grader. Det är 10 grader kallare än föregående år men trots den bistra kylan i december har våra anläggningar fungerat utmärkt. Mycket beroende på att vår personal gjort ett jättebra jobb. 0,00-75 -80-85 -90 KOLDIOXIDUTSLÄPP ton/gwh fossilt bränsle 400 350 300-95 -00-05 -10 ton/gwh biobränsle Våra anläggningar är pålitliga Vår flispanna och vår avfallspanna fungerar oftast mycket bra. Tillgängligheten brukar vara mycket hög, men ibland blir det driftstörningar. Flispannan fungerade mycket bra under första delen av året då tillgängligheten var 100 procent. I början av hösten uppstod dock ett fel på murningen i ett av cyklonbenen. Det innebar att vi fick två stopp i produktionen under oktober och november. Stoppen innebar minskade intäkter och merkostnader för andra bränsleslag. Tillgängligheten för flispannan blev 93 procent för 2009. Avfallspannan fungerade bra under året och tillgängligheten blev nästan 96 procent. Att den inte blev högre beror på att det rådde brist på avfall i början på året. 250 200 150 100 50 0-75 -80-85 -90-95 -00-05 -10 8 9

KATEGORIER VÄRME Småhus 68 GWh Offentlig förvaltning 49 GWh Sjukvård 20 GWh Industri 29 GWh Gatuvärme 2 GWh Flerbostadshus 263 GWh Övrigt 163 GWh FJÄRRVÄRMEPRODUKTION GWh 700 Avfall Värmepump Trädbränsle Olja Bioolja Kol Elpanna Spillvärme Stora bio Stora fossilt PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR Anläggning Drifttid Tillförd energi Prod. GWh Årsverkn. Anm. -grad % h Typ Eo m 3 Ton MWh/enh GWh Värme El Heden 1 P1 8020 Avfall 48 035 3,08 147,9 156,9 104,5 Flis 0,3 Eo1 191 9,8 1,9 Inkl. rökgaskond. Heden 2 P2 5 824 Flis 426,3 362,4 105,1 Inkl. rök- Eo1 400 9,9 4,0 gaskond. 89,6 8,4 Ångturbin G1 5 518 KVV P1 1 042 Eo5 4 325 10,8 46,8 30,2 82,5 P2 1 114 Bioolja 2 794 10,1 28,2 24,6 P3 0 P4 859 P5 462 P6 0 El Ångturbin G1 1 198 CSK P1 78 Eo1 208 10,1 2,1 1,6 92,5 P3 634 0,3 P4 8 126 Pellets 1 061 4,8 5,1 4,1 80,6 Kostern 57 Eo1 81 9,8 0,8 0,6 71,4 Kronoparken P2+P3 70+74 Eo1 93 9,8 0,9 0,9 93,7 TPC/RPC 82 Eo1 40 9,8 0,4 0,3 86,3 Stora Enso Spillvärme 15,9 15,9 Köpt värme Prima bio 62,7 62,7 Köpt värme Prima fossilt 2,9 2,9 Köpt värme Rötgas Sjöstad Metan 2,2 2,2 89,0 Köpt värme Totalt 5 338 748,3 665,5 98,0 102,0 Fjärrvärmenätets årsverkningsgrad ca 90 %. Dessutom hjälpkraft för pumpar med mera 29,7 GWh 600 500 400 300 200 100 0-80 -85-90 -95-00 -05 10 11

ALLA VINNER PÅ ÅTERVINNING. Återvinning handlar i mångt och mycket om att tänka till före. Genom att lägga rätt sak på rätt plats bidrar våra renhållningskunder till ett bättre och mera miljövänligt Karlstad. När det gäller att sortera matavfall vill vi dela ut en guldstjärna till Karlstadsborna. Allt fler hushåll har under året erbjudits möjligheten att sortera ut sitt matavfall och när det gäller villahushållen är deltagandet nästan 100 procent. Det är en imponerande siffra och ett tecken på att Karlstadsborna vill göra en betydelsefull insats för miljön. Det verkar också som de flesta har hittat bra rutiner för att få hanteringen att fungera så smidigt som möjligt. Vårt matavfallsprojekt har även stor betydelse ur arbetsmiljösynpunkt då vi samtidigt gör en rejäl översyn av hämtningsställen och hämtningsvägar. Det handlar bland annat om att bygga bort arbetsmiljöproblem och minimera dragavstånd för sopkärl, när så är möjligt. Renhållningstaxan höjdes med 6 procent den 1 februari i syfte att kompensera för tidigare års underskott. Miljövinster med biogas Det insamlade matavfallet omvandlas till miljövänlig biogas, som bland annat flera av renhållningens fordon går på. Planen är att på sikt bygga en biogasanläggning i Karlstad för att göra det möjligt med regional produktion av biogas. Denna avsiktsförklaring tog Kommunfullmäktige beslut om i början av året och projektet drivs nu vidare av kommunledningskontoret. Viktigt att sortera med kvalitet Under våren genomförde vi en plockanalys av hushållsavfallet i Karlstad och det finns både ris och ros att dela ut. Vi börjar med riset: ungefär en tredjedel av innehållet i soppåsarna utgörs av tidningar och förpackningar, pappers- såväl som glas- och metallförpackningar. Vi vill få ned andelen papper och förpackningar då detta är saker som ska återvinnas, inte brännas. Ros vill vi dela ut för att Karlstadsborna är så noggranna med att inte slänga farligt avfall bland soporna. Endast 0,03 procent farligt avfall hittades i soppåsarna, målet är förstås att komma ned till noll. När vi kikade igenom matavfallspåsarna kunde vi konstatera att renheten på matavfallet är över 99 procent. Bra! Plus och minus Under 2009 tog vi emot cirka 1 000 ton mer (cirka 5 procent) på våra 6 återvinningscentraler. Däremot minskade mängden avfall som deponerades på Djupdalen under året jämfört med 2008. Förmodligen är det en följd av lågkonjunkturen. När vi är inne på Djupdalen kan vi också nämna att vi i slutet av året skickade in en tillståndsansökan till Miljödomstolen. Vi vill utöka behandlingen av avfall från oljeavskiljare och tvättrännor, ett avfall som uppstår i många industriverksamheter samt på bilvårdsanläggningar och bensinmackar. Allt för miljöns bästa. Hur gick då året, sett till kronor och ören? Resultatet blev 2,2 miljoner kronor plus och därmed kunde ett tidigare underskott täckas. INSAMLAT HUSHÅLLSAVFALL BEHANDLING AV INSAMLAT HUSHÅLLSAVFALL Kg/capita 300 Brännbart (säck- och kärlavfall) Grovavfall, el-avfall och farligt avfall till ÅVC Matavfall (säck- och kärlavfall) Förpackningar och tidningar till ÅVS Materialåtervinning Energiutvinning genom förbränning Farligt avfall (inklusive impregnerat trä) Biologisk behandling El-avfall Deponering 250 70% 200 150 10 0 50 60% 50% 40% 30% 20% 0 2007 2008 2009 Totalt insamlat avfall under 2009 Brännbart: 17 509 ton Grovavfall, elavfall, farligt avfall: 20 417 ton Matavfall: 2 461 ton Förpackningar och tidningar: 6 256 ton 10 % 0% 2007 2008 2009 12 13

VI ÄGS AV MEDBORGARNA OCH VILL VARA ETT ENERGIBOLAG FÖR ALLA. STYRELSE Karlstads Energi AB producerar och säljer el och värme samt erbjuder renhållningstjänster. Vi driver också återvinningscentraler och Djupdalens avfallsdeponi. Vi är ett medborgarägt företag och ingår i koncernen Karlstads Stadshus AB som är helägt av Karlstads kommun. Under 2009 har vi arbetat med en rad olika projekt i syfte att stärka oss som företag och arbetsgivare. Vi tror på jämställdhet och mångfald Under året har vi tagit fram en jämställdhets- och mångfaldsplan. Den utgår från kommunens policy På lika villkor och har godkänts av samverkansgruppen och vår styrelse. Planen kommer att revideras vartannat år. Vi har också tagit fram en handlingsplan på temat En stad för alla som är en av kommunens ledstjärnor. Det handlar bland annat om hur vi kan förbättra tillgänglighet och service. HelRätt är ett annat projekt vi är involverade i. Det innebär i korthet att alla ska ha rätt till en heltidstjänst. Miljöfrågor är självfallet en viktig del av vår vardag, så även under 2009. Vi är sedan tidigare miljöcertifierade enligt ISO 14001 och under året genomfördes en extern miljörevision. Resultatet blev: med beröm godkänt, vilket är mycket glädjande. VD Mats Preger Vi jobbar aktivt för att alla ska må bra Var och en på Karlstads Energi är viktig för att vi ska nå resultat och klara våra utmaningar. Alla våra anställda erbjuds att göra en hälsoprofil hos företagshälsovården och vi betalar halva kostnaden för motionsaktiviteter. Våra anställda har också tillgång till MedHelp för sjukvårdsrådgivning. Under året minskade sjukfrånvaron i genomsnitt med 3 dagar per anställd jämfört med 2008. Under 2009 har vi arbetat med att följa upp den ledar- och medarbetarundersökning som gjordes 2008. Det har bland annat handlat om att förbättra målbilder och information, bättre uppföljning och att ta bort effektivitetshinder. Lite siffror: antalet medarbetare under året var 172 årsarbetare varav 37 kvinnor. Medelåldern i företaget var 46 år. Vår styrelse under 2009 Styrelsen har under 2009 bestått av Åke Pettersson Frykberg (mp) ordförande, Lars-Johan Lander (c) vice ordförande, Sune Ekbåge (s) ledamot, Arne Pettersson (m) ledamot, Lena Andersson (s) ledamot, Bo Ryderfelt (m) ledamot, Per Strömgren (v) ledamot, Rolf Victorin (s) suppleant, Björn Bergin (m) suppleant, Marie Näslund (s) suppleant, Laine Hammarbo (s) suppleant, Christer Hulth (m) suppleant, Mats Sigvant (fp) suppleant, Mattias From-Aldaron (mp) suppleant. Åke Mandell (m) var lekmannarevisor och Barbro Thunér (s) var lekmannarevisorsuppleant. Personalrepresentanter har varit Willy Krönström (sktf), Bo Mattsson (Ledarna) och Lennart Gustafsson (seko). ÅLDERSFÖRDELNING Antal 50 40 30 20 10 0 20 29 30 39 40 49 50 59 60 65 Ålder 14 15

- Vår ledning 2009: Stående från vänster: Pär Larsson, renhållningschef, Mats Preger, vd, Lars Granefelt, projektchef, Sören Blomqvist marknadschef. Sittande från vänster: Stefan Wahlberg, ekonomichef, Anita Nyström, supportchef, Peter Lind, värmechef. FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Vår styrelse 2009: Stående från vänster: Mats Sigvant, Sune Ekbåge, Mats Preger, Bo Ryderfelt, Marie Näslund, Christer Hulth, Bo Mattsson, Mattias From-Aldaron, Magnus Lundbäck, Rolf Victorin, Helena Ohlsson. Sittande från vänster: Lars-Johan Lander, Åke Pettersson Frykberg, Lena Andersson, Björn Bergin. Frånvarande: Arne Pettersson, Per Strömgren och Laine Hammarbo. 16 17

Allmänt om verksamheten Karlstads Energi ab bedriver produktion av och handel med el, äger aktier i elproducerande företag, bedriver med anknytning till Karlstads kommuns område produktion av och handel med fjärrvärme samt utför avfallshantering inom Karlstads kommun. Verksamheten har bedrivits enligt av Karlstads kommun uppställda ägardirektiv. Väsentliga händelser under räkenskapsåret El Det genomsnittliga spotpriset på elbörsen sjönk åtta månader i rad, från drygt 70 öre/kwh i september 2008 till 35 öre/kwh i maj 2009. Därefter låg spotpriset kvar mellan 36 och 38 öre/kwh i ett halvår. De främsta orsakerna till de låga priserna var lågkonjunkturen och varmare väder än normalt. Ett underskott i de nordiska vattenmagasinen och problem med kraftkablar i södra Norge höll dock emot ännu lägre priser. Året avslutades emellertid med mycket kallt väder. Detta medförde stigande priser på elbörsen då det sammanföll med att en del kärnkraftverk gick med reducerad effekt och andra var avställda. Toppnoteringen för december blev hela 14 kr/kwh. Genomsnittspriset för årets sista månad blev 50 öre/kwh och för året som helhet 39 öre/kwh. Eftersom marknadspriserna sjönk under första halvåret sänktes tillsvidarepriset i ett par steg från 79 öre/kwh vid inledningen av året till 59 öre/kwh i april. Därefter gjordes en mindre uppjustering till 63 öre/kwh i oktober. Avtalspriserna varierade också med marknadsprissättningen, vilket för exempelvis ett 1-årsavtal innebar 55 öre/kwh i början av året och 44 öre/kwh i november. Elförsäljningen blev 7 % mindre än föregående år. Försämringen beror främst på något minskat antal kunder, utbyggnad av fjärrvärme och förmodligen ett energisparande hos kunderna. Under året införde bolaget produkten VärmlandsEl som är miljövänlig el från Värmland. Elen är ursprungsmärkt och kommer från vattenkraftverket Tåsan i norra Värmland, bolagets egen flispanna på Heden och vindkraftverken i Vindpark Vänern. I samband med årsskiftet 2008/2009 tecknade bolaget ett avtal med Karlstads kommun om ändrad hantering av kraften från de av kommunen delägda bolagen Värmlandskraft-okg delägarna ab (Värmlandskraft-okgdelägarna ab äger en andel av okg ab) och Tåsans Kraftaktiebolag. Enligt tidigare avtal mellan bolaget och kommunen erhöll bolaget den producerade elkraften. Det nya avtalet innebär att kommunen erhåller den producerade elkraften istället och sedan säljs den vidare till bolaget på marknadsmässiga grunder. Den ändrade hanteringen gäller från och med 1 januari 2009 och antogs av kommunfullmäktige i december 2008. Resultatmässigt innebär förändringen att bolagets möjligheter att generera stora resultatöverskott inom elverksamheten minskat väsentligt. Värme Fjärrvärmepriset höjdes med 5 % den 1 januari. Fjärrvärmeförsäljningen blev 20 % större än föregående år. Den främsta orsaken var att bolaget från och med januari 2009 levererar all värme som Hammarö Energi behöver. Dessutom var fler kunder anslutna och det var något kallare väder. I slutet av 2008 färdigställdes förbindelseledningen mot Hammarö och Stora Enso. Detta möjliggjorde ovan nämnda levereranser av värme till Hammarö Energi och att Stora Enso kunde leverera värme till Karlstads Energi. Flispannan fungerade mycket bra under första delen av året och tillgänglighet var då hela 100 %. Strax efter höststarten uppstod emellertid ett fel på murningen i ett av cyklonbenen, vilket orsakade två stopp med några få veckors mellanrum under oktober och november. Stoppens resultatpåverkan för uteblivna elintäkter och intäkter för elcertifikat samt merkostnaden för användning av andra bränsleslag beräknas till 16 mkr. Den totala tillgängligheten för flispanna blev 93 % för 2009. Avfallspannan fungerade bra under året med en tillgänglighet på knappt 96 %. Tillgängligheten blev lägre än vad som var möjligt beroende på en viss brist på avfall i början på året. Fjärrvärmeutbyggnaden fortsatte i stor omfattning även under 2009. De områden som byggdes ut var östra Hagalund, Lorensberg, södra Skåre och Lambergets industriområde. Utöver det gjordes förtätningar inom redan utbyggda områden. Totalt gjordes 491 stycken nyanslutningar motsvarande en beräknad normalårsförsäljning på ca 17 GWh. År 2008 gjordes 504 stycken nyanslutningar motsvarande en beräknad normalårsförsäljning på ca 75 GWh. Då ingår Hammarö Energi som en kund med en normalårsförbrukning på 58 GWh. Renhållning Kommunfullmäktige beslutade i januari om en höjning av renhållningstaxan med 6 % från och med den 1 februari. Samtidigt infördes, av arbetsmiljöskäl, högre avgifter för dragavstånd. Omställning av sophämtningen pågår i enlighet med den av kommunstyrelsen beslutade åtgärdsplanen. Mer än hälften av kommunens hushåll har nu fått erbjudande om att sortera ut sitt matavfall för separat insamling och behandling. Deltagandet är nära 100 % för villahushållen och 50 60 % för hushåll i flerfamiljshus. Kommunfullmäktige beslutade i december 2009 att Karlstads kommun har för avsikt att bygga en biogasanläggning som syftar till att skapa en regional produktion av biogas. Inriktningen är att det ska ske tillsammans med en extern part och investeringsbeslut är tänkt att tas upp i kommunfullmäktige i mitten av 2010. Eftersom det är kommunen som ska vara delägare kommer projektet att drivas vidare av kommunledningskontoret. Matavfallet från Karlstads kommun transporteras tills vidare till Jönköping för rötning och fordonsgastillverkning. En omlastningsstation för matavfall har därför tagits i drift på Heden. I varje transport levereras ca 30 ton matavfall och under 2009 levererades knappt 2 500 ton. Under mars och april genomfördes, som ett samverkansprojekt, en plockanalys av hushållsavfall från kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums, Kil, Forshaga och Kristinehamn. Plockanalysen visade bland annat att ca 1/3 av soporna utgörs av förpackningar lämpliga för materialåtervinning, att avfallet innehåller småelektronik och att renhetsgraden för matavfallet i Karlstad är mer än 99 %. Återvinningscentralerna tog under 2009 emot ca 1 000 ton (ca 5 %) mer avfall än under 2008, trots att inflödet minskade under årets början. Mängden avfall som deponerades på Djupdalen minskade 2009 jämfört med 2008, vilket främst bedöms vara en följd av lågkonjunkturen. Vindkraft Under 2009 fortsatte arbetet i det delägda bolaget Vindpark Vänern Kraft ab med att få bolagets fem vindkraftverk på plats ute på Gässlingegrunden i Vänern. Samtliga fem vindkraftverk färdigställdes och påbörjade provdrift före årsskiftet. El- och fjärrvärmeförsäljning Under år 2009 blev den totala försäljningen av el 477 GWh (512 GWh) och den totala försäljningen av fjärrvärme 595 GWh (497 GWh). Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång På grund av mycket kallt väder och höga marknadspriser på elbörsen höjdes tillsvidarepriset den 1 februari från 63 öre/kwh till 79 öre/kwh. Fjärrvärmepriset höjdes med 4 % den 1 januari. Kommunfullmäktige beslutade i december 2009 att höja renhållningstaxan med 2 % från och med 1 januari. Resultatutvecklingen Nettoomsättningen exklusive punktskatter blev 888 419 tkr (690 612 tkr) och resultatet efter finansiella poster 81 782 tkr (137 866 tkr). För verksamhetsområdet el blev resultatet väsentligt lägre än föregående år. Den främsta anledningen var det nya avtalet med kommunen som innebar köp av kraften från okg och Tåsan till marknadspris. Verksamhetsområdet värme gjorde ett bättre resultat än föregående år. Försäljningsintäkterna blev bättre genom mycket större försäljningsvolym och högre fjärrvärmepris. Intäkterna från elproduktion och elcertifikat ökade också. På grund av den ökade försäljningsvolymen ökade kostnaderna för värmeproduktionen. Kapitalkostnaderna ökade som en följd av utbyggnaden av fjärrvärme. 18 19

Resultatet för den kommunala renhållningsskyldigheten blev, till skillnad från 2008, positivt. De främsta orsakerna var ökade intäkter genom taxehöjningen och införande av högre avgifter för dragavstånd. Genom det positiva resultatet 2009 har tidigare upparbetade underskott täckts och ett överskott på knappt 1 mkr har uppkommit. Överskottet kommer renhållningskollektivet till del framöver genom justering av renhållningstaxan. Resultatet för övrig renhållningsverksamhet blev däremot negativt. Främsta anledningen var minskade intäkter för försäljning av skrot och en högre kostnad för deponiskatt. förutsättningarna förändrats avseende den egna elproduktionskapaciteten, genom det nya avtalet med kommunen, är mål nummer två inte relevant längre. Moderbolaget har informerats om behovet av att ändra målet. Bolaget har ökat energiförsäljningen till hushållen i Karlstad genom den fortsatta fjärrvärmeutbyggnaden. Under året anslöts 491 nya kunder till Karlstads fjärrvärmenät. Dessutom har bolaget en fortsatt mycket stor andel av antalet elkunder inom Karlstads kommun. Flerårsjämförelse 2009 2008 2007 2006 Efter beslut i kommunfullmäktige togs den fasta avgiften för elhandelskunder inom Karlstads kommun bort under 2007. För 2009 medförde rabatten ett intäktsbortfall på ca 2,3 mkr för bolaget. Från och med 1 juni 2009 togs dock den fasta avgiften bort helt på grund av marknadsskäl. Nettoomsättning exkl punktskatter (tkr) 888 419 690 612 595 549 587 892 Rörelseresultat (tkr) 103 195 156 877 97 772 108 402 Balansomslutning (tkr) 1 434 778 1 304 720 1 125 427 1 052 784 Soliditet (%) 36 37 34 30 Antal anställda 165 158 143 143 Investeringar och finansiering Investeringarna uppgick totalt till 152 093 tkr (224 689 tkr). Av detta utgör utbyggnad av fjärrvärme 114 137 tkr (167 800 tkr). Bolagets likvida medel uppgick vid årets slut till 32 445 tkr (6 834 tkr). Under året har en utökning av lånen skett med 25 000 tkr. Föregående år utökades lånen med 30 000 tkr. Uppföljning av ägarens mål Ändamålet med bolagets verksamhet Enligt bolagsordningen är ändamålet med bolagets verksamhet att enligt god teknisk praxis, med optimalt resursutnyttjande och under miljömässigt hänsynstagande främja en god energiförsörjning och ett långsiktigt hållbart omhändertagande av avfall. Under året har arbetet med att utveckla och förbättra anläggningar och processer fortsatt. En stor utbyggnad av fjärrvärme har genomförts och bolaget erbjuder och utför nu även konverteringar från direktverkande el till vattenburet system i samband med inkoppling av fjärrvärme. Inom renhållningen har omställningen av sophämtningen till utsortering av matavfall skett enligt plan. Arbetet med vindkraft har skett inom Vindpark Vänern Kraft ab. Mål för bolagets verksamhet Bolaget ska eftersträva följande verksamhetsmål: Bolaget skall i sin verksamhet sträva efter låg riskexponering. Bolagets elhandelsrörelse skall ha en balanserad utveckling och i väsentlig grad täckas av den elproduktionskapacitet som bolaget har tillgång till. Bolaget skall förse en stor del av hushållen i Karlstads kommun med energi till ett konkurrensmässigt pris. Bolaget skall genom att avskaffa den fasta avgiften erbjuda kunder i Karlstads kommun ett rabatterat elpris. Rabatten får maximalt uppgå till 8 miljoner kronor per år. Det rabatterade priset får dock inte understiga marknadspriset på el. Hänsyn ska här även tas till bolagets administrativa kostnader för sin elförsörjning mot kund. Bolaget skall omhänderta avfall inom Karlstads kommun på ett sådant sätt att den kommunala renhållningsskyldigheten fullgörs i alla delar. Bolaget skall aktivt bistå Karlstads kommun för att kommunen skall kunna fullgöra sina övriga skyldigheter rörande avfallshantering och avfallsplanering på ett fullgott sätt. Bolaget arbetar nu mer aktivt med prissäkringar eftersom Karlstads kommun från och med årsskiftet erhåller kraften från okg och Tåsan och säljer den vidare till bolaget på marknadsmässiga grunder. Av det skälet sågs riskhanteringen över under året och nya riskpolicyer för elhandel och elproduktion antogs av styrelsen. Eftersom Bolaget har under året omhändertagit avfall inom kommunen i enlighet med den kommunala renhållningsskyldigheten. Bolaget har även bistått Karlstads kommun avseende övriga skyldigheter rörande avfallshantering och avfallsplanering. Bolaget finansierar också en heltid som avfallsrådgivare i kommunens rådgivningstjänst Rådrummet. Ekonomiska mål och krav För 2009 var avkastningskravet uppdelat på verksamhetsområdena el och värme samt inom renhållningen på den kommunala renhållningsskyldigheten och övrig renhållningsverksamhet. För el uppgick avkastningskravet till 26 mkr, för värme till 38 mkr, för den kommunala renhållningsskyldigheten till 0 mkr och för övrig renhållningsverksamhet till 1 mkr. Totalt avkastningskrav uppgick till 65 mkr i resultat efter finansiella poster. Verksamheterna värme och den kommunala renhållningsskyldigheten klarade avkastningskraven då resultaten blev 66,2 mkr respektive 2,2 mkr. Verksamheterna el och övrig renhållningsverksamhet klarade emellertid inte avkastningskraven då de genererade resultaten blev 14,0 mkr respektive -0,6 mkr. Bolagets totala resultat blev 16,8 mkr bättre än det totala avkastningskravet. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Elpriserna förväntas vara höga under relativt lång tid framöver. Detta på grund av bland annat kraftiga underskott i de nordiska vattenmagasinen och en begynnande återhämtning av konjunkturen. På sikt kommer också en övergång till el inom transportsektorn att medföra ökad efterfrågan på el. Den el som kommer att efterfrågas är miljövänlig el eftersom energi- och miljömål kommer styra mot minskade utsläpp av växthusgaser och att en större andel av energikonsumtionen ska vara förnybar energi. Ett nytt inslag med kunder som vill producera egen el kan förmodligen också förväntas. Utbyggnadstakten för fjärrvärmen inom kommunen har varit snabb de senaste åren. Nu förväntas en lägre takt då aktuella områden till stor del består av hus med direktverkande el. Mindre etapper, gata för gata, kan bli aktuella. Extra resurser kommer att behövas för bland annat informationsinsatser kring konvertering från direktverkande el till vattenburet system. Avfallshanteringen kommer att fortsätta att förändras mot ökad energiutvinning, behandling och återvinning. Fler fraktioner kommer att behöva sorteras ut, vilket innebär att återvinningscentralerna behöver utvecklas. Målet med en central kretsloppspark i Karlstad kan dock komma att modifieras till att återvinningscentralen vid Heden ersätts med en ny stor och modern återvinningscentral på annan plats och att övriga återvinningscentraler bibehålls tillsvidare. Kommunen har, som nämnts ovan, även för avsikt att etablera en rötningsanläggning för framställning av fordonsgas. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Bolaget prissäkrar kommande försäljningsvolymer finansiellt via prissäkringar över elbörsen genom extern part. För att säkerställa riskhanteringen antogs en riskpolicy för elhandel respektive elproduktion under året. Sverige ska införa fyra prisområden hösten 2011 enligt beslut av eu-kommissionen. Några produkter finns ännu inte framtagna på den nordiska elbörsen, varför det i nuläget föreligger osäkerhet beträffande bland annat prisskillnader. 20 21

Tillgängligheten för värmes basproduktionsanläggningar är mycket väsentlig vad gäller ekonomiskt utfall. Ett längre stopp för bolagets flispanna eller avfallspanna kan medföra betydande kostnader för både reparationer och alternativa produktionskällor. Arbetet med att säkra tillgång på biobränsle pågår kontinuerligt. Prisökningar och kortare avtalslängder råder för närvarande. Detta förväntas hålla i sig då efterfrågan på biobränsle ökar. Utsortering av biologiskt nedbrytbart avfall och återvinningsbart material kommer att innebära att avfallsmängderna från hushållen till avfallspannan kommer att minska. Antalet kunder som lämnar avfall till förbränning måste därför öka och andelen verksamhetsavfall kommer att bli större. Den styrande renhållningstaxan innebär stora skillnader i avgifter beroende på vilket sorteringsalternativ kunderna väljer. Intäkterna kan därmed komma att variera kraftigt från år till år, varför taxan kan behöva korrigeras för att kompensera över- och underskott. Miljöinformation Bolaget bedrev sju tillståndspliktiga och två anmälningspliktiga verksamheter enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Dessa motsvarar ca 46 % av bolag ets omsättning. Bolagets värmedel är i sin helhet beroende av de tillståndspliktiga verksamheterna. Fem tillstånd avser energiproduktion av el och/eller hetvatten. Ett tillstånd avser verksamhet vid avfallsvärmeverket och ett tillstånd avser renhållningsavdelningens verksamhet på avfallsanläggningen Djupdalen. Nytt tillstånd enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) har under år 2009 erhållits för verksamheterna vid Kronoparkens respektive Kosterns hetvattencentraler. En tillståndsansökan för att utöka behandlingen av avfall från oljeavskiljare och tvättrännor vid Djupdalens avfallsanläggning lämnades in till Miljödomstolen i december 2009. Våtmarken för lokal lakvattenrening i anslutning till avfallsanläggningen Djupdalen färdigställdes under 2005. Efter en förlängd provdrift gjordes en utvärdering av provdriften i slutet på 2008 och en ansökan lämnades in till miljödomstolen med begäran om fastställande av slutliga villkor. Slutliga villkor för utsläpp till vatten från våtmarken erhölls i december 2009. Styrelsens förslag till beslut om vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat 24 779 635 Årets resultat 3 988 969 Kronor 28 768 604 Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 28 768 604 Kronor 28 768 604 Styrelsens yttrande över de föreslagna värdeöverföringarna Koncernbidrag har, under förutsättning av årsstämmans godkännande, lämnats med 6 844 546 kr, vilket föranlett att fritt eget kapital per balansdagen, efter beaktande av skatteeffekten, reducerats med 5 044 430 kr. De föreslagna värdeöverföringarna i form av koncernbidrag reducerar bolagets soliditet till 36 procent. Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna värdeöverföringen, i form av koncernbidrag, ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna värdeöverföringen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i abl 17 kap 3 2 3 st (försiktighetsregeln). Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Flygaskedeponin på Djupdalen avvecklades i tre etapper fram till hösten 2008. Den har där efter sanerats och friklassats under 2009. Dammen där lakvatten från flygaskedeponin samlades upp kommer att saneras och besiktas under 2010. De anmälningspliktiga verksamheterna avser avfallsåtervinning vid masshanteringsstationen Djupdalen samt bolagets återvinningscentraler. Verksamheterna påverkar miljön framför allt genom utsläpp till luft. I viss omfattning sker även utsläpp till mark och vatten genom avfallsverksamheten på Djupdalen. Avfallsförbrännningen påverkar även miljön genom de förhållandevis stora mängder rökgasreningsrester som genereras. Hela Karlstads Energi är certifierat enligt ISO 14001 och arbetar aktivt med ständiga förbättringar inom miljöområdet. Personalinformation Inom koncernen Karlstads kommun genomförs en ledar- och medarbetarundersökning vartannat år. Den lmu-undersökning som genomfördes under hösten 2008 ligger till grund för bolagets och avdelningarnas handlingsplaner och det förbättringsarbete som ska ske fram till 2010 då en ny undersökning ska genomföras. Handlingsplanerna tar upp tre väsentliga områden som ska förbättras. Bolaget antog under 2009 en ny jämställdhets- och mångfaldsplan som ska gälla 2009 2011. 22 23

RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING Belopp i tkr Not Nettoomsättning 1 999 400 816 788 Punktskatter 110 981 126 176 Förändring av pågående arbeten för annans räkning 610 3 181 Aktiverat arbete för egen räkning 3 718 4 096 Övriga rörelseintäkter 2 8 047 7 797 Rörelsens kostnader 899 574 699 324 Råvaror och förnödenheter 3 506 813 275 875 Övriga externa kostnader 4 113 273 106 750 Personalkostnader 5 89 759 85 234 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6 84 181 74 452 Övriga rörelsekostnader 2 353 136 Rörelseresultat 7 103 195 156 877 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 595 2 321 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 22 008 21 332 Resultat efter finansiella poster 81 782 137 866 Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga 10 76 307 122 354 Resultat före skatt 5 475 15 512 Skatt på årets resultat 11 1 486 4 565 ÅRETS RESULTAT 3 989 10 947 Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Ledningsrätter 258 203 Tomträtt 12 258 203 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 13 88 987 79 701 Maskiner och andra tekniska anläggningar 14 948 683 656 335 Pågående nyanläggningar 15 19 094 255 492 1 056 764 991 528 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 16 840 840 Andra långfristiga värdepappersinnehav 45 45 Uppskjuten skattefordran 17 2 362 2 048 3 247 2 933 Summa anläggningstillgångar 1 060 269 994 664 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 48 955 43 604 Pågående arbete för annans räkning 15 625 48 970 44 229 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 18 153 382 151 973 Fordringar hos koncernföretag 8 801 6 262 Skattefordringar 228 Övriga fordringar 19 46 658 42 433 Koncernvalutakonto 20 32 444 6 832 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 84 025 58 325 325 538 265 825 Kassa och bank 1 2 Summa omsättningstillgångar 374 509 310 056 SUMMA TILLGÅNGAR 1 434 778 1 304 720 24 25

BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Belopp i tkr Bundet eget kapital Aktiekapital (30 000 aktier med kvotvärde 1 000 kr) 30 000 30 000 Reservfond 22 6 000 6 000 Fritt eget kapital 36 000 36 000 Balanserad vinst 24 780 38 877 Årets resultat 3 989 10 947 28 769 49 824 64 769 85 824 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan 23 607 215 530 907 607 215 530 907 Avsättningar Avsättningar för pensioner 24 1 956 1 638 Övriga avsättningar 25 5 233 4 885 7 189 6 523 Långfristiga skulder Övriga skulder 26 478 000 483 000 478 000 483 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 53 180 49 537 Skulder till koncernföretag 21 534 27 237 Övriga skulder 26 79 277 37 621 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 123 614 84 071 277 605 198 466 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 434 778 1 304 720 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 81 782 137 866 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m 87 401 75 284 169 183 213 150 Betald skatt 228 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 168 955 213 150 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager 4 741 4 910 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 33 872 36 162 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 53 584 14 475 Kassaflöde från den löpande verksamheten 183 926 196 373 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 55 6 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 152 038 224 683 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 67 674 Kassaflöde från investeringsverksamheten 152 026 224 015 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 25 000 30 000 Utbetald utdelning 20 000 Erhållna koncernbidrag 3 244 Lämnade koncernbidrag 11 289 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 6 289 33 244 Årets kassaflöde 25 611 5 602 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Likvida medel vid årets början 6 834 1 232 Likvida medel vid årets slut 32 445 6 834 Belopp i tkr Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Motförbindelse till garanti som Nordea ställt ut till Skatteverket. 670 670 26 27

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr Betalda räntor Erhållen ränta 307 2 322 Erlagd ränta 22 084 19 700 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Av- och nedskrivningar av tillgångar 84 181 74 452 Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar 2 554 585 Avsättningar till pensioner 318 251 Övriga avsättningar 348 1 893 Omföring från pågående nyanläggning till övriga fordringar 3 059 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: 87 401 75 284 Kassa och bank 1 2 Tillgodohavande på koncernkonto 32 444 6 832 Ej utnyttjad kredit Ej utnyttjad kredit uppgår till 25 000 tkr. 32 445 6 834 NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER (Belopp i tkr om inget annat anges) Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen. Bokföringsnämndens allmänna råd har följts om inte annat anges nedan. Redovisningsprinciperna är oförändrade gentemot föregående år. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna som överstiger den ursprungliga bedömningen och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Avskrivningsprinciper för immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Tomträtt Ledningsrätter avskrivs ej. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när de på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 10 år Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 50 år 15 20 år 5 30 år Aktiverat arbete för egen räkning I balansräkningen aktiveras utgifter för personal, fordon och maskiner till den del dessa utgifter avser aktiverbar tid. I timpris ingår direkta och skälig del indirekta kostnader. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig, oavsett hur de upplånade medlen har använts. Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. 28 29

Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 8 Redovisning av effekter av ändrade valutakurser. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet. Elcertifikat Verksamhetsområde värme har tilldelats elcertifikat för produktion av förnyelsebar el i enlighet med lagen (2003:113) om elcertifikat. Dessa har redovisats som nettoomsättning och värderats till marknadsvärdet vid respektive produktionsmånads slut. Värme har sålt en del av tilldelade elcertifikat till verksamhetsområde el som har ansvaret för kvotplikten. Internförsäljningen har skett till bedömt marknadsvärde. Elcertifikaten klassificeras som en immateriell omsättningstillgång då de kommer att lösas in eller avyttras kommande år. Värdering har skett enligt lägsta värdets princip. Kostnaden för kvotplikten redovisas som kortfristig skuld. Värdering har skett i enlighet med anskaffningen av elcertifikat för att uppfylla kvotplikten. Utsläppsrätter Verksamhetsområde värme har tilldelats utsläppsrätter avseende koldioxid i enlighet med lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Dessa har värderats till marknadsvärdet när bolaget erhållit dem. Tilldelade utsläppsrätter har redovisats som nettoomsättning i takt med gjorda utsläpp. Utsläppsrätterna klassificeras som en immateriell omsättningstillgång då de kommer att lösas in kommande år. Värdering har skett enligt lägsta värdets princip. Kostnaden för utsläppsrätter redovisas som kortfristig skuld. Värdering har skett i enlighet med anskaffningen. Varulager Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämndens allmänna råd bfnar 2000:3, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in- först utprincipen, respektive verkligt värde. Därvid har inkuransrisk beaktats. Pågående arbeten Pågående arbeten till fastpris har värderats till det lägsta av nedlagda direkta kostnader med tillägg för tillverkningsomkostnader och nettoförsäljningsvärdet med hänsyn tagen till återstående kostnader för färdigställande. Avsättningar En avsättning redovisas i enlighet med rr 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar. Det innebär att en avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Nuvärdesberäkningar görs för att ta hänsyn till väsentlig tidseffekt för framtida betalningar. Redovisning av intäkter Intäktsredovisning sker i enlighet med bfnar 2003:3 Intäkter. Försäljning av el och fjärrvärme redovisas vid leverans till kund utifrån uppmätt förbrukning under året. Försäljning av renhållning redovisas utifrån renhållningsabonnemang. Energisäkring Finansiella kontrakt avseende prissäkring på energi avräknas till spotpriser och resultatredovisas i takt med att leverantörsfakturor avseende säkrade leveranser redovisas i balansräkningen. Koncernbidrag Företaget redovisar koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernuppgifter Företaget är helägt dotterföretag till Karlstads Stadshus ab, org nr 556153-1657 med säte i Karlstad. Karlstads Stadshus ab är helägt av Karlstads kommun. Av totala försäljningsintäkter mätt i kronor avser 7 % (8 %) andra företag inom hela den företagsgrupp som bolaget tillhör. Inköpen från dessa företag uppgick till i sammanhanget obetydliga belopp. Skatt Företaget tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av inkomstskatter, bfnar 2001:1. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader i form av obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld under rubriken Obeskattade reserver. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. 30 31