Ett öppet Sverige. Nya Moderaternas arbetsgrupp om integration, migration och diskriminering

Ett öppet Sverige Nya Moderaternas arbetsgrupp om integration, migration och diskriminering

Inledning År 2014 har möjligheterna att röra på sig i världen aldrig varit större för mänskligheten. Drömmarna om att kunna förverkliga en förbättring för sig själv och för de sina genom att migrera finns hos många människor på vårt jordklot. Migrationen är i många delar en kraft för det som är positivt, det skapande och det utvecklande. Det gäller både för den som framgångsrikt bygger ett nytt liv på en ny plats eller för det samhälle som genom en migrant får ta del av kunskaper, erfarenheter och den arbetsinsats som erbjuds. All migration har inte sitt upphov i ett frivilligt val, men det är mer ofta omständigheterna i det nya landet som avgör hur och om man lyckas i sin strävan efter att lyckas bygga sig en framtid, snarare än omständigheterna kring flytten från ursprungslandet. Sveriges förutsättningar att fungera som en nation som bygger välfärd för sina medborgare är beroende av att vi kan fungera i en global värld präglad av konkurrens. Eftersom migranter är bärare av såväl kunskaper om sitt hemland som färdigheter från yrkesliv och samhällen där de verkat, har de potential att vara betydelsefulla aktörer på en global arbetsmarknad. Nya Moderaterna bejakar en politik som öppnar många vägar till Sverige och till det svenska samhället, såväl för den som är skyddsbehövande som för den som vill komma som arbetskraftsinvandrare eller anhöriginvandrare. Det svenska synsättet på migranter bör självfallet erkänna skillnader i kunskapsnivåer, men också betona likheter snarare än skillnader. Den som står långt ifrån arbetsmarknaden behöver rustas för att kunna ta ett arbete, oavsett om det handlar om en individ som fötts i Sverige eller senare i livet anlänt till vårt land. Den som migrerar har självfallet både rättigheter och skyldigheter gentemot sitt nya samhälle, för att det projekt som kallas för integration ska fungera. Såväl mottagarna som de ankommande är beroende av spelregler som måste vara klara och tydliga för att möjliggöra en lyckad integration. Överst på listan står i alla relationer självförsörjning genom eget arbete. Nya Moderaterna står för en politik som kombinerar goda språkkunskaper i svenska språket, tidigt genomförd kompetensbedömning och kompletteringar där detta behövs med individens ansvar för att både ta del av åtgärder och förkorta tiden mellan ankomst och arbete. Ingången på den svenska arbetsmarknaden kan se olika ut för olika individer, beroende på färdigheter, förkunskaper och ålder, men målet för oss är alltid att alla ska få komma till sin rätt. Med ökad rörlighet följer också nya utmaningar. Människor måste i sin vardag vara beredda att visa respekt för varandra. De problem som finns på arbetsmarknaden handlar lika mycket om att acceptera värderingar och normer hos varandra, som att inse att anspråk på ett gott bemötande ofta handlar om ömsesidig förståelse och respekt. Därför är det av stor vikt att den som upplever att man får sina rättigheter åsidosatta kan få rätt. Detta gäller oavsett om vi talar om en ung person som möter förtryck på grund av hedersvåld, den kvinna som ser sin möjlighet att få ett arbete minska på grund av patriarkala strukturer eller en arbetssökande som blir bortvald på grund av kön, etnicitet, religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Ett samhälle av solidaritet och sammanhållning

byggs genom att människor ges möjligheter och ingångar, inte genom osynliga barriärer eller förtryck. Tobias Billström Stockholm 14 januari 2014

Innehållsförteckning Inledning... 2 Innehållsförteckning... 4 1. Migrationens möjligheter... 5 1.1 Uppehållstillstånd... 6 1.2 Konflikter i vår omvärld... 7 1.3 EU måste ta mer ansvar... 7 1.4 Vägen till Sverige... 8 1.5 Mottagandet i Sverige... 8 1.6 Migration på grund av kärlek... 8 1.7 Förslag... 9 2. Integration... 10 2.1 Integration tillsammans mot utanförskapet... 10 2.2 Vägen in i samhället... 10 2.3 Mottagandet i kommunerna... 10 2.4 Etableringsreformen... 11 2.5 Svenska språket är en nödvändig nyckel... 11 2.6 Arbetslinjen... 12 2.7 Skolan och förskolan viktiga i integrationen... 13 2.8 En förbättrad samhällsinformation... 13 2.9 Gemenskaper... 13 2.10 Förslag... 14 3. Diskriminering... 15 3.1 Diskrimineringens olika skepnader... 15 3.2 Verktyg mot diskriminering... 15 3.3 Förbättrade kunskaper inom myndigheterna... 16 3.4 Diskriminering inom familjen... 16 3.5 Arbetsmarknaden... 16 3.6 Skolan och förskolan är viktiga... 17 3.7 Diskrimineringsombudsmannen... 17 3.8 Förslag... 17 4. Arbetsgruppen sammansättning... 19

1. Migrationens möjligheter Sverige är ett land byggt på migration. För Nya Moderaterna är det viktigt att Sverige även i framtiden ska fortsätta vara en fristad för dem som flyr undan krig och förföljelse. Vi ska också bereda människor möjlighet att komma till vårt land för att arbeta för att skapa sig en bättre framtid. Med fler invånare blir vi också fler som kan vara med och bidra till tillväxt och vår gemensamma välfärd. Migrationspolitiken rymmer också möjlighet till medmänsklighet och framåtskridande på ett långsiktigt och holistiskt plan. Där det inte handlar om mätbara vinster i det korta loppet, men istället om vilka vi vill vara som människor, vilken sorts nation vi vill bygga och insikten om att det lika gärna kunde varit vi som råkat födas till en tillvaro av kaos och konflikt. Den rymmer också möjligheter att öppna dörrar, ge människor nya arenor att studera och arbeta på och den bidrar till många av de positiva saker vi förknippar med en globaliserad värld. Sedan 2008 har Sverige ett av världens öppnaste regelverk för arbetskraftsinvandring. Vi har inga kvoter, vi gör inte skillnad på människor utifrån färdigheter eller utbildning Det är viktigt att inte stänga gränserna bara för att det i dagsläget råder en ekonomiskt svår situation i Europa. Vi ser tyvärr rörelser i den riktningen i Sverige i dag, senast från Socialdemokraterna och LO. Det är oroväckande. Det spelar i händerna på främlingsfientliga krafter. Öppenheten ska vi värna, dörren ska inte stängas. Arbetskraftsinvandringen är positiv för den som kan resa till andra länder och leva och arbeta där, för arbetsgivaren som får de kompetens som saknas och för Sverige vars konkurrenskraft och möjlighet att behålla arbetstillfällen i landet förbättras. Det är något som alla inblandade tjänar på, även de länder som är avsändare av arbetskraft då remitteringar, det vill säga pengar som migranter skickar tillbaka till sina ursprungsländer, ofta spelar stor roll i landets ekonomi. De globala remitteringarna till låginkomst- och lägre medelinkomstländer uppgår idag till cirka 400 miljarder dollar enligt beräkningar från Världsbanken. Det är cirka tre gånger så mycket som världens samlade bistånd. Slutligen handlar migrationspolitik om Europa och vilket Europa vi vara delaktiga i. Det handlar om att visa att Sveriges väg fungerar, och därigenom förmå andra att ta efter. Då kan man inte rusa åstad och bygga vallar, men man kan inte heller riva alla hinder för att komma till just Sverige. Vi ska göra det vi gör, och vi ska göra det bra, men vi kan inte lösa hela Europas uppgift. Vi måste samarbeta.

1.1 Uppehållstillstånd Invandringen till Sverige ser i dag ut på många sätt. Alla som invandrar till Sverige gör det av olika anledningar och har därför olika förutsättningar. Det handlar om allt från återvändande svenskar och EU-medborgare till studerande, arbetskraftsinvandrare och skyddsbehövande med anhöriga. Tillsammans får cirka 100 000 personer uppehållseller arbetstillstånd varje år. Utgångspunkten är i dag att då någon har ett skyddsbehov ska permanent uppehållstillstånd beviljas, något som varit huvudregeln i den svenska lagstiftningen under lång tid. Sverige är ensamt om att tillämpa detta som huvudregel i EU. Bakgrunden till detta är de stora integrationsvinster som finns att göra. Det har visat sig att tillfälliga uppehållstillstånd ändå nästan undantagslöst förlängs. Tillfälliga uppehållstillstånd skapar ofta mer byråkrati och sämre integrationsförutsättningar då förankringen i Sverige inte upplevs som tillräckligt stark för att motivera studier och annan etablering. Om grunden för uppehållstillståndet är att den asylsökande inte kan återvända till sitt hemland på grund av att det råder en konflikt som ger ett generellt skyddsbehov kan det dock fortfarande finnas omständigheter, som konfliktens natur, omfattning och bedömningen av dess varaktighet, som gör att uppehållstillstånd bör tidsbegränsas. Bedömningen av dessa omständigheter gör i asylprövningen, av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna. Arbetskraftsinvandring är en viktig del av den moderata migrationspolitiken, eftersom vi menar att arbetskraftsinvandringen är något som berikar Sverige och bidrar till vår gemensamma välfärd. Alliansregeringen öppnade upp för arbetskraftsinvandring 2008. Det ska vara lätt att flytta till Sverige för att arbeta. Den svenska arbetskraftsinvandringsmodellen går ut på att företag som är i behov av arbetskraft är fria att anställa någon från ett land utanför EU och EES samt Schweiz, förutsatt att det sker under kollektivavtalsenliga villkor. Vid arbetskraftsinvandring söker man i dag ett arbetstillstånd, som varar högst i två år och kan förnyas. Efter fyra år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd för arbete. Den svenska modellen är en av världens mest öppna och stärker vår konkurrenskraft i den globala konkurrensen. Oavsett om det handlar om låglönejobb eller specialiserade IT-ingenjörer är vägen till Sverige öppen för dem som vill bygga sig en framtid och bidra till det svenska samhället. De svenska reglerna för arbetskraftsinvandring kan också tjäna som föredöme för andra EU-medlemsstater. Migration har positiva effekter i såväl mottagar- som ursprungsländer. I mottagarländer bidrar migranter till att tillgodose behovet av arbetskraft och öka den ekonomiska tillväxten. Genom att återvandra, tillfälligt eller permanent, överför migranter nya kunskaper och erfarenheter till sina ursprungsländer. En ökad rörlighet kan på så sätt bidra till att minska kompetensflykt, så kallad brain drain. Nya Moderaterna är positiva till frivilliga rörelser över gränser och vill underlätta för den som vill migrera för att söka sin yrkesframtid i ett annat land

Detta förutsätter även att svenska arbetsgivare respekterar gällande villkor och regleringar på arbetsmarknaden. Det är oacceptabelt att människor utnyttjas på svensk arbetsmarknad oavsett ursprung. Alliansregeringen har vidtagit åtgärder för att stävja det missbruk som rapporterats. Det är också viktigt med goda förutsättningar för att attrahera och rekrytera internationella studenter och forskare till Sverige. För att skapa bättre möjligheter för studenter att efter avslutade studier söka arbete i Sverige bör uppehållstillstånd kunna beviljas för en längre tid än i dag. Det underlättar också för studenter som har en affärsidé som de vill utveckla vidare i ett eget företag. 1.2 Konflikter i vår omvärld Vår omvärld möter i dag stora utmaningar med flertalet konflikter, samtidigt som många länder i Mellanöstern står inför avgörande vägval som följd av den arabiska våren. Detta sätter stor press på Europa som region och på Sverige som ett av de största mottagarländerna. Trots att EU har en gemensam yttre gräns, och en asylrätt som på pappret är i det närmaste harmoniserad, är antalet asylsökande väldigt ojämnt fördelat i unionen. Sverige är det land som tar emot flest asylsökande efter Frankrike och Tyskland. En förklaring finns givetvis i att människor på flykt söker sig platser där familj, släktingar, landsmän redan uppehåller sig och att vi har haft stora grupper som kommit tidigare från till exempel Irak och Syrien. Svenskar som emigrerade till USA följde precis samma mönster. En annan förklaring är att vi lever upp till det gemensamma regelverk inom mottagandet som vi gemensamt i EU kommit överens om, till skillnad från många andra länder. Situationen är en utmaning. Vår lösning är inte att vi ska göra mindre, utan att andra ska göra mer. 1.3 EU måste ta mer ansvar Det är varje medlemsstats eget ansvar att leva upp till internationella förpliktelser, samtidigt som det är viktigt att man både från EU:s sida och från andra medlemsstater ger det stöd som är möjligt till de länder som behöver det i konflikternas närområden. Den allra viktigaste solidaritetsåtgärden är att leva upp till redan befintlig lagstiftning. Att ha gemenskap på pappret räcker inte. Vi måste gå vidare och se till att bedömningar och avgöranden också i verkligheten harmoniseras. Lika fall ska bedömas lika, oavsett i vilket av EU:s 28 länder som ansökan lämnats in. Här har EU-kommissionen en viktig roll att fylla genom att se till fördragen följs och dra de medlemsstater som inte sköter sig inför rätta. Under senare år har vi sett en ökning av uppenbart ogrundade ansökningar från länder som nyligen blivit viseringsfria, till exempel delar av västra Balkan. En orsak till att människor väljer att söka sig till Sverige är att det ekonomiska läget här är långt bättre än i det egna hemlandet, en annan är problem med diskriminering och dåligt

fungerande rättsstat. Det är frågor som är angelägna att bistå till en lösning på, men det handlar om förhandlingar på EU-nivå och om bistånd, inte om asyl. Det är angeläget att dessa ärenden snabbt kan prövas, i en rättssäker process. Genom att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt, med bibehållen rättssäkerhet, blir det tydligt att vårt asylmottagande finns till för dem som söker skydd. Annars tas resurser ifrån de asylsökande som på goda grunder söker asyl. 1.4 Vägen till Sverige De lagliga vägarna till Europa är få. Det skapar grogrunder för organiserad brottslighet genom främst människosmuggling. Asyl måste sökas på plats, i Sverige. Det innebär att många tvingas ta riskabla vägar för att ta sig till skydd i Europa. Det finns lagliga vägar till Sverige för skyddsbehövande. Kvotflyktingar kallas de människor som FN:s flyktingorgan UNHCR beviljat flyktingstatus och som kommer till Sverige från något av FN:s flyktingläger. UNHCR och Migrationsverket samarbetar tillsammans på plats i flyktingläger och prövar asylskäl för att sen lyfta ut kvotflyktingarna. Om fler länder deltog i kvotflyktingsystemet skulle skyddsbehövande inte behöva använda sig av flyktingsmugglare i samma utsträckning. Alla EU-länder måste avtala om ett vidarebosättningsprogram med UNHCR. Då skulle de människor som är som mest utsatta runt om i världen kunna beredas skydd. 1.5 Mottagandet i Sverige Den som kommer till Sverige och söker asyl skrivs in i Migrationsverkets mottagande. Där får man en bostad, om man inte själv kan ordna med en, och medel för att klara uppehälle och mat förutsatt att mat inte ingår i boendet. Den dagersättning som utgår är relativt begränsad. Utgångspunkten är att tiden som asylsökande ska vara kort, för att de som får uppehållstillstånd snabbt ska kunna påbörja sin etablering och bli självförsörjande samt för att de som får avslag snabbt ska få besked om att de ska lämna landet. Om särskilda behov, till exempel behov av vinterkläder, uppstår går det att söka särskild ersättning för dem. Det är viktigt för den som sökt asyl att få klarhet i vad som ska hända. Därför ska ett besked om uppehållstillstånd eller avslag alltid komma så snabbt som möjligt, oavsett om beskedet lyder integration i Sverige eller återvändande till hemlandet. 1.6 Migration på grund av kärlek All migration grundas inte på flykt från något eller önskan om bättre möjligheter till arbete. Det är många som migrerar på grund av att de funnit kärleken i ett annat land. I de fall relationen är ny är det rimligt att den som tar emot sin nyfunna partner kan visa att det finns en lämplig bostad såväl som försörjning. En lämplig bostad och en inkomst som går att leva på är nycklar till en rimlig tillvaro för alla, oavsett om man är ny i landet eller född här. Förutsättningarna att ta till sig skola, utbildning eller göra bra ifrån sig på en praktik försämras påtagligt om man är trångbodd och tvingas sova i skift, om det saknas plats att göra läxor eller ro att landa i den nya tillvaron.

1.7 Förslag Snabbare återvändandearbete Återvändandearbetet behöver stärkas med fokus på snabba processer ur ett såväl humant som ekonomiskt och praktiskt perspektiv. Den som fått avslag ska snabbt lämna landet. Att effektivisera asylprövningen och höja kvaliteten i återvändandearbetet bidrar till att undvika ineffektiva flaskhalsar. Snabbhandläggning av uppenbart ogrundade ansökningar Idag får Migrationsverket in många uppenbart ogrundade ansökningar om asyl. Genom en snabbare prövningsprocess får asylhandläggarna större möjligheter att lägga resurser på de mer komplicerade ansökningarna. Fler lagliga vägar till EU Sverige ska arbeta för att EU öppnar legala vägar för migranter att nå Europa, genom liberala regelverk för arbetskraftsinvandring och genom att förmå samtliga medlemsländer att ta emot kvotflyktingar. Ett bättre mottagande i EU Sverige måste arbeta för att EU och EU-kommissionen noga ska tillse att de medlemsstater som i dag inte lever upp till gemensamt beslutad lagstiftning följer denna. Lagstiftningen får inte stanna på pappret. Ett breddat försörjningskrav Försörjningskravet behöver breddas så att det blir mer omfattande, till exempel vad gäller nya relationer och nya familjebildningar.

2. Integration Sverige ska även i framtiden fortsätta vara ett öppet och inkluderande land. Alla människors kunskaper och förmågor ska tas tillvara på bästa sätt. Nu, precis som förr, finns en utmaning i att möjliggöra att människor så enkelt och snabbt som möjligt kommer in i det svenska samhället. Moderaterna har tillsammans med övriga partier i Alliansen skapat en migrations- och integrationspolitik som fokuserar på arbetslinjen. Vi har tydliggjort de rättigheter och skyldigheter som finns för de människor som kommer till Sverige. Rätten till ersättning kopplas numera till deltagande i språkundervisning, praktik och samhällsinformation. Det är tre nödvändiga dimensioner för en underlättad integration. 2.1 Integration tillsammans mot utanförskapet Vårt mål är att alla som bosätter sig i Sverige ska kunna arbeta och försörja sig själva. Först och främst handlar det om förbättrad introduktion till samhället, där språkundervisningen för nyanlända flyktingar, det vill säga människor som fått uppehållstillstånd, är bättre och mer individanpassad. Dessutom måste matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare förbättras. Antalet nyanlända personer förväntas förbli högt de närmaste åren. Det kommer på kort sikt att innebära en utmaning för de kommuner som får nya invånare. Därför är det nödvändigt att etableringen går så snabbt och effektivt som möjligt. Mer än 200 000 nya jobb har tillkommit sedan 2006. En stor del av dessa har gått till personer som är födda i ett annat land, också utanför Europa. Detta är ett kvitto på att jobbpolitiken går i rätt riktning och att trösklarna in på arbetsmarknaden sänkts för utrikes födda. Men vi behöver fortsätta skapa bättre förutsättningar i samhället för arbete och företagande, som också kan generera fler jobb till de som ännu inte har något arbete att gå till. För de människor som flyttar efter sina anhöriga är det viktigt att komma till en ordnad situation, med en bostad som räcker åt hela familjen. Det fungerar inte att anhöriga flyttar efter utan att bostad eller försörjning är ordnad. 2.2 Vägen in i samhället När man har kommit till Sverige och beviljats uppehållstillstånd börjar det stora arbetet med att komma in i samhället. Det handlar om att lära sig språk och att förstå nya värderingar och lagar. För Nya Moderaterna är det tydligt att arbetslinjen är vägen till en lyckad integration. Genom att möta samhället genom arbetskamrater på arbetsplatsen blir integrationsarbetet mer effektivt. 2.3 Mottagandet i kommunerna När en nyanländ fått ansökan om uppehålls- eller arbetstillstånd beviljad inleds etableringsprocessen. Vägen till att etablera sig i Sverige har för många varit för lång. Ett av skälen är att det saknas mottagningsplatser ute i kommunerna. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många kommuner som är beredda att ta emot människor som fått uppehållstillstånd och bereda dem plats. Det leder till att människor blir kvar i

Migrationsverkets anläggningsboende utan chans att påbörja vare sig SFI- utbildning eller andra etableringsåtgärder. Därtill leder det till att nyanlända, med uppehållstillstånd, tar upp anläggningsboendeplatser som skulle kunna användas för nytillkomna asylsökande. Många kommuner som tar ett stort ansvar för mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd känner frustration över att andra kommuner inte tar ett lika stort ansvar. Liknande frustration uppkommer då människor som fått uppehållstillstånd tvingas stanna kvar i anläggningsboenden. Lösningen är inte att tvinga kommunerna att ta emot nyanlända. I stället måste alla självmant ta ett större ansvar. För att öka drivkrafterna för detta har Alliansregeringen justerat ersättningssystemet till kommuner som tar emot nyanlända invandrare. För att ersättningen ska bli mer rättvis görs den prestationsbaserad. Det betyder att de kommuner som i förhållande till sin folkmängd tar emot fler nyanlända får en högre ersättning. 2.4 Etableringsreformen När den nyanlände väl placerats i en kommun börjar integrationsarbetet på allvar. En av de största utmaningarna för kommunerna är att det är många olika instanser som omedelbart måste samverka när den nyanlände kommer till kommunen. Utgångspunkten är att målen för integrationspolitiken i huvudsak ska uppnås genom en generell politik med fokus på utbildning och arbetslinjen. För nyanlända, främst skyddsbehövande och deras anhöriga, är dock riktade insatser viktiga under de första åren i landet. Tidigare ansvarade kommunerna för hela integrationsprocessen. Som ett steg i att synliggöra arbetslinjen i integrationen har Alliansregeringen genom etableringsreformen flyttat ansvaret till Arbetsförmedlingen. Efter att den nyanlände beviljats uppehållstillstånd träder Arbetsförmedlingen in så fort som möjligt för att hålla etableringssamtal och sätta igång etableringsprocessen. Därefter ska en etableringsplan utarbetas utifrån den nyanländes specifika egenskaper och preferenser. Planen ska vara upprättad inom två månader från det datum då personen erhållit uppehållstillstånd, och i regel vara på heltid, motsvarande 40 timmar per vecka. En etableringsplan omfattar högst 24 månader och innehåller SFI, samhällsorientering, arbetsförberedande aktiviteter och arbetsmarknadspolitiska program. Det kan inte nog poängteras att denna samverkan måste fungera i praktiken och inte bara på pappret. Med en sammanhållen insats får etableringen goda förutsättningar att fungera för varje människa. Även anhöriginvandrare har rätt till etableringsstöd. För att få etableringsstöd som anhöriginvandrare krävs i regel att man kommit till Sverige senast två år efter anknytningspersonen. 2.5 Svenska språket är en nödvändig nyckel Att lära sig svenska är av stor vikt för att komma in i det svenska samhället. Med det svenska språket ökar utbudet av tillgängliga arbeten och det blir lättare att kommunicera med övriga delar av samhället. För många är Svenska för invandrare en del av integrationsprocessen. Vi vill förändra SFI. I dag utgör flyktingar i sin helhet ca 31

procent av SFI-gruppens totala deltagare. Detta skiljer sig mycket mellan stad och glesbygd. 20-25 procent av flyktingar i storstäder studerar SFI men i glesbygden ligger samma siffra på 60 procent. För att säkerställa kvalitet bör en kundvalsmodell med auktorisation av utförarna införas, likt de i Helsingborg och Landskrona. Då kan kvaliteten följas upp kontinuerligt av den som auktoriserar, och är eleverna missnöjda kan byta. Samtidigt ges möjligheter att kombinera språkinlärning med andra insatser, som till exempel yrkesutbildning. 2.6 Arbetslinjen För Nya Moderaterna är jobben viktigast. När alla som vill och kan jobba också har ett jobb att gå till och en möjlighet till egen försörjning växer tryggheten för människor. Då säkras också att vi har resurser till välfärden. Att fler får ett jobb att gå till är det bästa sättet att skapa sammanhållning och minska klyftorna i ett samhälle. Ett framgångsrikt samhälle vilar på de människor som bygger det. På alla som går till jobbet varje dag och alla som tar ansvar för sig själva och för andra. Det är varje människas förutsättningar att utjämna livschanser och möjligheter att nå dit man vill som avgör samhällets styrka. Arbetslinjen är en viktig del i en lyckad integration. Vid sidan av etableringsreformen har Moderaterna och Alliansregeringen genomfört en rad olika förändringar för att öka drivkrafterna för arbete och minska utanförskapet. Sammantaget har vår jobbpolitik ökat drivkrafterna för jobb, gjort det mer lönsamt att arbeta och ökat arbetskraftsdeltagandet. På sikt bidrar det till ökad sysselsättning och stärkt konkurrenskraft. Sänkta inkomstskatter har gett vanliga människor mer pengar att röra sig med. Genom en verktygslåda för de som står en bit ifrån arbetsmarknaden vill vi fortsätta sänka trösklarna till ett första jobb. Inte minst för unga, för människor med ofullständiga utbildningar och för utrikes födda. Att göra det billigare för företagen att anställa genom exempelvis instegsjobb kan, tillsammans med utbildning och arbetsmarknadspolitik, bidra till att förbättra möjligheterna för människor med svag förankring på arbetsmarknaden att få jobb. Det är prioriterat att förstärka dessa reformer för att öka efterfrågan på arbetskraft. För att göra det mer attraktivt att anställa personer med mindre erfarenhet vill vi även förlänga provanställningen från sex till tolv månader. Att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden kan vara svårt trots att man har en akademisk examen. Alliansregeringen har samlat all bedömning av utländsk utbildning under Universitets- och högskolerådet så att förutsättningarna för att värdesätta och erkänna utbildningar och yrkeserfarenheter från andra länder ska bli bättre. Vi vill att det ska bli lättare för utländska akademiker att få kvalificerade jobb.

2.7 Skolan och förskolan viktiga i integrationen Skolan är en viktig del i integrationsarbetet. Skolans uppdrag är att ge alla elever, oavsett geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden lika tillgång till utbildning och kunskap. Trots det kan vi se att elever som inte ursprungligen kommer från Sverige riskerar att få sämre resultat än sina klasskamrater. Vi vill därför satsa på ökad undervisningstid för nyanlända och vi vill också ge ett utökat stöd till lärare i skolor i utanförskapsområden. Det är viktigt att skolor med många nyanlända elever inte missgynnas i statistiken. Därför måste statistiken framöver redovisas så att resultatet inte ska bli missvisande. Vi vill att jämställdhet och flickors och kvinnors roll i samhället ska ges ökad tonvikt i utbildningen. För att flickors och kvinnors lika rättigheter och möjligheter ska bli en reell verklighet krävs att pojkars och mäns deltagande i sådan undervisning ökar. Alla, såväl flickor som pojkar, måste gemensamt bekämpa brister i jämställdheten. 2.8 En förbättrad samhällsinformation Samhällsinformation är viktig för den som lär sig om det svenska samhället. Informationen ges på modersmålet, för att säkerställa att den når fram. Det är viktigt att det arbete som bedrivs inom vissa länsstyrelser med att kvalitetssäkra samhällsinformationen når ut i hela landet. Den information som ges ska utformas på ett språk som förstås, och på ett konkret och greppbart sätt. Samhällsinformationen ska komma alla till del och det är nödvändigt att den förstås av alla. Det finns många punkter som behöver ingå i en samhällsinformation, och det är viktigt att den är både balanserad och nyanserad. Informationen bör ta upp såväl rättigheter som skyldigheter och vara tydlig på ett respektfullt sätt. Redan här behöver frågor som kan bli komplicerade tas upp, till exempel kring barnuppfostran och barns och ungdomars rättigheter. Då måste den som ger samhällsinformationen våga göra sig obekväm med tidigare landsmän, i de fall det krävs, och tydligt stå upp för det svenska samhällets kärnvärden som öppenhet, tolerans, jämställdhet och individens fri- och rättigheter. Frågor om lagar och regler, normer och värderingar ska tydligt tas upp. Svensk lag ska gälla lika för alla. 2.9 Gemenskaper Utöver detta är civilsamhällets roll central. Föreningslivet, det lokala samhället och kontakter är alla mycket viktiga delar för att komma in i och bli en del av det svenska samhället. Det finns många goda exempel på hur enskilda människor eller organisationer kan göra stor skillnad för nyanlända. Föreningslivet är utpräglat i Sverige. Det intar en särställning i mångas umgänge på ett sätt som kan vara ovant för den som kommer utifrån. Då är det värdefullt med ett

föreningsliv som både uppmuntrar nyanlända till engagemang, men också synliggör invanda mönster och traditioner. 2.10 Förslag Valfrihet i SFI Inför ett kundvalssystem för SFI, med auktorisation av utförarna. På så sätt kommer SFIutbildningen kvalitetssäkras, konkurrensutsättas och fler får möjlighet att välja utbildningsanordnare. Ett bredare försörjningskrav Försörjningskravet bör breddas så att det omfattar fler. Genom att ställa krav på en ordnad försörjning och bostad främjas familjemedlemmarnas integration. En ny samhällsintroduktion Dagens samhällsintroduktion har utvecklingspotential. I dag ges den ofta parallellt med SFI-undervisningen. Då måste undervisningen bli tydligare i att förmedla såväl rättigheter som skyldigheter på ett objektivt och informativt sätt. Samhällsintroduktionen måste även i högre grad följas upp och utvärderas. Möjlighet till öppen förskola med undervisning i svenska Vi vill att moderata kommuner ska erbjuda öppen förskola för de som behöver lära sig svenska, så att föräldrar och barn kan finnas i en lekande och lärande miljö samtidigt som svenskundervisning erbjuds. På så sätt kan även hemmavarande föräldrar få tillträde till en central del av integrationsprocessen, vilket är angeläget för att inte försena språkinlärningen.

3. Diskriminering Att diskriminera är att behandla någon annorlunda på grund av en egenskap som till exempel kön eller etnicitet. Diskriminering kan aldrig accepteras i ett modernt samhälle. För Nya Moderaterna är det självklart att alla människor är unika och har lika människovärde. Därför får ingen behandlas annorlunda på grund av kön, ålder, hudfärg, religiös eller sexuell tillhörighet. Frihet från diskriminering ska omfatta alla och Sverige ska präglas av tolerans inför människors olika uttryck för sin identitet och samhörighet med andra. Alla former av diskriminering, förtryck och generaliseringar måste motverkas. Människor utsätts fortfarande för främlingsfientlighet och intolerans i Sverige. Främlingsfientlighet och andra uppfattningar som står i strid med principen om alla människors lika värde utgör ytterst en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp vår demokrati. 3.1 Diskrimineringens olika skepnader Diskriminering kan ta sig många former. Dels kan diskriminering förekomma på en strukturell nivå genom lagstiftning eller samhällsnormer. Diskriminering kan också uppträda på en individuell nivå genom att en person, en myndighet, en organisation eller ett företag utifrån sin egen uppfattning väljer att särbehandla människor. Det är inte nödvändigtvis så att det alltid är majoriteten som diskriminerar minoriteten; diskriminering kan även förekomma inom olika grupper i samhället. Att få till stånd en förändring av detta kräver ett målmedvetet arbete kring attitydförändringar. Såväl arbetsgivare som fackförbund och offentliga institutioner som skolan måste vara med och ta ansvar. I dag har vi en bra och modern lagstiftning, men trots det förekommer ändå diskriminering. Då ligger problemet kanske inte i själva lagstiftningen, utan i tillämpningen av denna. Det kan handla om allt från myndighetspersonal som behandlar män och kvinnor olika till att vissa människor eller grupper väljer att inte respektera de regler vi gemensamt kommit överens om. 3.2 Verktyg mot diskriminering För att förebygga diskriminering är information, gemenskaper och utbildning de viktigaste redskapen vi har att tillgå. Det handlar både om att synliggöra strukturer och att understryka normer och värderingar i det svenska samhället så som alla människors lika värde och jämställdhet. Samhällsinformationen är ett av de bästa sätten att nå ut tidigt till nyanlända. En viktig del av samhällsinformationen är undervisningen om kulturella värderingar som till exempel jämställdhet och rättigheter. Ett problem i dag är att många av dem som tillhandahåller samhällsinformationen inte har tillräckligt med utbildning på området. Ibland kan skillnaden mellan värderingar i olika kulturer vara stor och då är det viktigt att den som utbildar har tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att kunna överbrygga

de skillnader som finns. När man i allt för lösa termer pratar om demokrati och mänskliga rättigheter finns risk att det blir allt för otydligt. Därför vill vi att samhällsinformationens budskap också finns med i SFI samt också återkomma mer frekvent. 3.3 Förbättrade kunskaper inom myndigheterna En annan utmaning i arbetet mot diskriminering är att olika myndigheter, som till exempel socialtjänsten och Arbetsförmedlingen, ibland behandlar lika fall olika på grund av bristfällig kompetens i dessa frågor. Det kan också finnas en motvilja från många aktörer att ta tag i de problem som finns. Utöver det krävs mod från enskilda tjänstemän att våga se problemen och att aktivt söka lösningar. För att komma åt problemet måste kompetensen i den offentliga sektorn höjas. När fler utbildas kommer medvetenheten att öka. 3.4 Diskriminering inom familjen Människor ser olika på barn och barnuppfostran beroende på erfarenheter och värderingar. Människors olika bakgrunder berikar samhället med en mångfald. Ibland kan dock värderingar gå emot svensk lagstiftning och leda till oacceptabla följder. I de fall detta sker måste myndigheter och samhället snabbt och tydligt markera. Det kan handla om hedersvåld eller att döttrar och söner ges olika möjligheter. Vi måste se till så att alla barns lika rättigheter och möjligheter försvaras och att vi inte blundar för vissa barns utsatthet. Därför måste utbildningen för de tjänstemän som kommer i kontakt med denna typ av problematik bli bättre. Målsättningen måste vara att samhällets funktioner snabbt fångar upp problem så att åtgärder kan sättas in så tidigt som möjligt. 3.5 Arbetsmarknaden I dag förekommer diskriminering på arbetsmarknaden av personer födda utomlands. Människor med ett utländskt klingande namn riskerar att ha lägre chans att kallas till intervju eller bli erbjuden ett arbete än någon med ett inhemskt klingande namn. Utrikes födda kvinnor har många gånger mycket svårt på svensk arbetsmarknad. Utredningar har påvisat att utrikes födda kvinnor i mycket lägre utsträckning än utrikes födda män också får ta del av åtgärder från Arbetsförmedlingen. Dessutom får kvinnorna en etableringsplan i långt senare skede än utrikes födda män. Detta är ett tecken på att det finns en utbredd diskriminering som måste bemötas och bekämpas. I de attitydundersökningar som genomförs regelbundet på EU-nivå ser vi samtidigt att Sverige är ett av de länderna med mest öppet sinne för andra kulturer. Diskriminering kan således inte vara hela förklaringen till dagens höga trösklar. Bidragande orsaker är även marginaleffekter, utbildningsnivå och problem med validering av utbildning från hemlandet. Ska vi minska diskrimineringen i samhället måste det offentliga ta sitt ansvar och leda utvecklingen. När bra lagstiftning redan finns på plats måste tillämpningen bli bättre.

3.6 Skolan och förskolan är viktiga Skolan utgör en nyckelinstitution i det långsiktiga arbetet med att främja öppenhet och tolerans. Undervisning och utbildningsinsatser intar en särställning när det gäller förebyggande arbete. Vid sidan av riktade utbildningsinsatser krävs ett tydligt ledarskap från skolans personal. Där handlar det bland annat om att tala om jämställdhet med alla grupper både flickor och pojkar, föräldrar och personal. Svenska normer och värderingar kan vara annorlunda än i många andra länder. Det krävs en genomtänkt strategi för att förmedla dessa och underlätta för nyanlända att ta till sig av det svenska samhällets möjligheter. Det är inte rimligt att vissa grupper av elever undantas från till exempel sexualundervisningen eller simning i gymnastikundervisningen. Vi måste hitta flexibla lösningar som tillgodoser alla barns behov av och rätt till all undervisning, men som samtidigt utför den med respekt för skillnader. Skolan har också en viktig roll i att ge lika förutsättningar när det kommer till kontakter, praktik- och arbetstillfällen och motsvarande. Skolan ska aktivt inkludera och inte väja för komplicerade situationer. Samtidigt som en viss flexibilitet bör finnas måste det vara tydligt att alla ska ta del av alla undervisningsmoment. 3.7 Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannens verksamhet är central i kampen för ett samhälle fritt från diskriminering. Genom att se till att den omfattande diskrimineringslagstiftningen som finns i Sverige efterföljs kan vi förebygga diskriminering. I dag har diskrimineringsombudsmannen tagit en funktion där myndigheten främst fokuserar på fall av prejudicerande art. Resursfördelningen är dock sådan att möjligheten att driva större kvantiteter finns för myndigheten. Vi vill att den bör göra detta i större utsträckning. Diskrimineringsombudsmannens mandat att agera är dock inte helt obegränsat. I dag kan diskrimineringsombudsmannen inte välja att driva en fråga om diskriminering på arbetsplatsen om inte först facket avstått. Detta riskerar ytterst att leda till att diskriminering inte prövas. För att ytterligare förbättra Diskrimineringsombudsmannens arbete måste det finnas möjlighet att driva även den typen av konflikter. 3.8 Förslag Förbättrade kunskaper inom myndigheterna Trots att alla är lika inför lagen tillämpas inte lagen lika runtom i landet. Framförallt är det okunskap som bidrar till olika bedömningar. För att råda bot på problemet behövs förbättrade kunskaper i likabehandling inom myndigheterna. Jämställdhets- och toleransarbete i skolan Skolan fyller en betydande funktion i kampen mot diskriminering. Vi vill att ett ökat fokus läggs på att utbilda alla i jämställdhet. I skolan finns möjligheten att ta ett ledarskap och tydligt markera vad som är accepterat enligt svensk lagstiftning och vad som inte är det.

Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen måste driva fler fall än vad som görs i dag. Med ökat fokus på mängden mål kommer också fler kunna få hjälp. Det finns även behov av vissa regelförändringar. Om en arbetstagare i dag blir kränkt på en arbetsplats ligger det först och främst på facket att driva frågan. Diskrimineringsombudsmannen är förhindrad att driva frågan fram tills att facket avsagt sig konflikten. Begränsningen bör tas bort för att öka Diskrimineringsombudsmannens möjlighet att agera.

4. Arbetsgruppen sammansättning Arbetsgruppen har bestått av följande personer: Tobias Billström Sofia Buhlin, ersatt av Carl Göransson Johanna Sjö Mikael Sandström Lars Råden Noria Manouchi Amir Adan Elisabeth Svantesson Mikael Cederbratt Eva Lohman Fredrik Ahlstedt Tina Ghasemi Christian Orsing Erik Langby Carin Carlsson Ordförande Huvudsekreterare (adjungerad)