Uppländsk drivkraft 3.0. Regional utvecklingsstrategi

Uppländsk drivkraft 3.0 Regional utvecklingsstrategi

Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif Tryck: KPH Trycksaksbolaget

Innehåll RUS i korthet 04 Tillsammans mot Europas mest attraktiva kunskapsregion 05 På statens uppdrag, med lokal förankring 06 Omvärldsanalys och ingångsvärden 07 Uppsalaregionens utmaningar 10 Från vision till åtagande 12 En innovativ region 15 En växande region 19 En kompetent region 23 En attraktiv region 26 Uppsalaregionen på två minuter 29 Referenser och underlagsmaterial 30

04 Uppländsk Drivkraft 3.0 RUS i korthet Uppsala är Europas mest attraktiva kunskapsregion år 2030 En innovativ region Uppsalaregionen ska bidra till värdeskapande kunskap och näringsliv med bredd och spets i global konkurrens. Utgångspunkten är regionens styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil. Privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till minst 7 procent av bruttoregionalprodukten (BRP). Uppsalaregionen ska placera sig i topp på nationella rankinglistor över innovationskraft. I Uppsalaregionen ska det årligen startas minst 13 företag per 1000 invånare. Antalet exporterande företag i Uppsalaregionen ska ligga på minst snittet i landet, motsvarande 1 200 företag år 2010. En växande region Åtaganden: Kraftsamla kring utbildning och forskning i världsklass vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Utveckla Akademiska sjukhuset som motor för regional utveckling och kvalificerad sjukvård. Stöd utvecklingen inom regionens konkurrenskraftiga branscher. Främja framväxt av nya tillväxtbolag genom en varaktig infrastruktur för innovation. Erbjud rådgivning och stöd till kvinnor och män som vill förverkliga sina idéer genom eget företagande. Utveckla det lokala företagsklimatet. Öka näringslivets internationalisering. Uppsalaregionen erbjuder bostäder efter behov och är en del av huvudstadsregionen med hållbara kommunikationer i alla riktningar. Kommuner och orter har egen utvecklingskraft och skapar goda livsvillkor för regionens invånare. Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas till år 2020. Det långsiktiga målet är att hälften av alla motoriserade resor ske med kollektivtrafik. Uppsala län ska få infrastrukturella investeringsmedel minst i proportion till länets andel av rikets befolkning till år 2030, motsvarande ca 3,8 procent. Uppsalaregionen ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på 3 500 personer per år, med beredskap för ytterligare 1 000 invånare per år fram till 2020. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020. År 2020 ska minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på 100 Mbits/s. En kompetent region Åtaganden: Utveckla de storregionala stråken. Utveckla de regionala och lokala stråken till en funktionell helhet. Etablera en effektiv och hållbar godsstruktur på storregional nivå. Inför fossilfria offentliga trafik- och transportsystem till 2020. Utveckla Uppsala stad som den nordliga noden i huvudstadsregionen. Stärk utvecklingskraften och servicen i delregionala centra och lokala orter. Anpassa byggandet i alla kommuner till den långsiktiga efterfrågan i regionen. Stimulera en levande landsbygd till egen utvecklingskraft. Uppsalaregionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är befolkningens kompetens och förmåga. Varje kvinna och man ska ges möjlighet att delta aktivt i arbets- och samhällsliv. Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ska överstiga 70 procent. Andelen 30 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 procent. Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna 18 24 år ska understiga 10 procent. Andelen sysselsatta i åldrarna 20 64 år ska överstiga 80 procent. Antalet studerande inom yrkeshögskolan ska uppgå till minst 2 500 år 2020. Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro (försörjningsmåttet) ska minska till väl under 13 000 kr/inv. En attraktiv region Åtaganden: Säkra en utbildning inom grund- och gymnasieskola med hög kvalitet och goda resultat i hela regionen. Säkra kompetensförsörjningen av lärare. Erbjud bredare utbud av vuxen- och yrkesutbildningar efter arbetsmarknadens och individernas efterfrågan. Öka utbytet mellan utbildningsanordnare och arbetslivet. Stärk barn och ungas kreativitet och entreprenöriella förmåga samt intresse för naturvetenskap och teknik. Öka samverkan mellan individen och berörda aktörer för effektivare introduktion av nyanlända och flyktingar. Samordna insatser för ökad sysselsättning bland unga. Utjämna skillnader i hälsa. Etablera en trygg miljö för lärande i skolan. Uppmuntra en hälsosam samhällsplanering. Understöd ett drogfritt liv för ökad livskvalitet och fler levnadsår. Uppsalaregionen ska välkomna fler invånare, besökare och företag med erbjudande om attraktiva och trygga livsmiljöer, god välfärd samt effektiva samhällsstrukturer för hållbar utveckling. Omsättningen från besöksnäringen i Uppsala län ska fördubblas till år 2020. Åtaganden: Uppsalaregionen ska vara den bästa storstadsregionen att bo i. Samverka för stärkt och hållbar besöksnäring. Utveckla Uppsalaregionen till kreativt kraftcentrum, med ett dynamiskt konst- och kulturliv präglat av nytänkande och historia i levande gestaltning. Planera för en hållbar samhällsutveckling. Enas kring noll nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären till år 2050. Öka kvalitet och effektivitet inom välfärdssektorn genom tydliga strukturer för samverkan. Säkra rekryteringen till vård- och omsorgssektorn.

Uppländsk Drivkraft 3.0 05 Vår region är het, rätt och nära. Tillsammans vill vi göra den ännu bättre. Tillsammans mot Europas mest attraktiva kunskapsregion Denna tredje version av Uppländsk Drivkraft har sikte mot år 2030. Den handlar om hur vi med samlade krafter ska kunna skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i Uppsalaregionen. Om knappt två decennier vill vi att invånarna i Uppsalaregionen ska kunna blicka tillbaka och konstatera att man i början av 2010-talet fattade de beslut som gjort Uppsala till Europas mest attraktiva kunskapsregion. För att nå dit krävs långsiktiga åtaganden från alla parter. Ingen enskild kommun, person eller organisation kan förverkliga visionen på egen hand. Visionen måste bäras av hela regionen helst av varje företag, varje invånare och varje företrädare. Visionen ska svetsa samman. Skapa stolthet och en rörelse mot ett samlat agerande, där insatser för att stärka delarna samtidigt bidrar till helheten. En gemensam berättelse om vilka vi är och vart vi vill. Det krävs ett hårt arbete och ett tydligt samlat ledarskap för att profilera visionen mot omvärlden. Mycket görs redan. I Uppsalaregionen står utvecklingen aldrig still. Därför handlar den regionala utvecklingsstrategin om att ta tillvara den potential som redan finns här. Att göra allting lite bättre. Befolkningens tillväxt och kompetens, näringslivets bredd och spets, goda internationella kommunikationer via Arlanda, två universitet och högspecialiserad sjukvård vid Akademiska sjukhuset är unika tillgångar i regionen. Tillsammans utgör de Uppsalaregionens guldägg och nycklar till tillväxt. Denna utvecklingsstrategi innehåller tydliga, strategiska målbilder. Målen är komplexa och påverkas av händelser i omvärlden. Likväl är de grundläggande som indikatorer på varthän utvecklingen bär. Engagemang, uppföljning och lärande är viktiga ledord för arbetet framåt. Den regionala utvecklingsstrategin är landstingets och kommunernas svar till staten och omvärlden på hur Uppsalaregionen vill bidra till att EU uppnår en smart och hållbar tillväxt för alla. Ekonomisk tillväxt är ett centralt medel för att åstadkomma god livskvalitet för alla människor. Det kräver i sin tur att offentlig och privat verksamhet organiseras på ett sätt som stöder en långsiktig social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Med en hållbar utveckling lämnar vi över en bättre värld till uppväxande generationer, samtidigt som vi bereder väg mot nya jobb och ökad välfärd. Vår region är het, rätt och nära. Tillsammans vill vi göra den ännu bättre. 2 Uppsala 6 december 2012, fastställd av förbundsfullmäktige Regionförbundet Uppsala län.

06 Uppländsk Drivkraft 3.0 På statens uppdrag, med lokal förankring Utvecklingsstrategin handlar om vad kommunerna och lands tinget vill med denna region tillsammans med andra aktörer. Den vänder sig till de personer och orga nisationer som vill vara med och påverka regionens långsiktiga utveckling. Den är styrande för aktörer på nationell och regional nivå, stödjande för dem som verkar på kommunal och lokal nivå och inspirerande för dem som finns i näringslivet och den ideella sektorn. Det formella uppdraget kommer från lagen om samverkansorgan (2002:34). Den säger att de regionala samverkansorganen, i Uppsala län företrätt av Regionförbundet Uppsala län, ska utarbeta en strategi för regionens utveckling, samt samordna genomförandet av densamma. Utvecklingsstrategin ingår i en struktur av styr- och policydokument, med EU:s strategi Europa 2020 från juni 2010, som övergripande vägledning. Den centrala formuleringen för Europa 2020 är en "strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, som omfamnar de tre dimensionerna av hållbar utveckling, ekonomisk, social och ekologisk: Smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. EU har fastställt fem överordnade mål för medlemsländernas arbete med Europa 2020. Dessa har konkretiserats av Sverige i nationella reformprogram (NRP). Uppländsk Drivkraft leder mot att Uppsalaregionen ska kunna lämna ett starkt bidrag till att EU:s mål uppfylls.2 Regional och nationell nedbrytning av mål i Europa 2020 Mål i Europa 2020 Nationella mål (NRP) Regionala mål (RUS) Sysselsättningsmål 75 procent av 20-64 åringarna ska arbeta. Över 80 procent av 20-64 åringarna ska arbeta. Över 80 procent av 20 64 åringarna ska arbeta. FoU- och innovationsmål 3 procent av EU:s BNP ska investeras i FoU. Ungefär 4 procent av BNP investeras i FoU. 7 procent av BRP investeras i FoU. Topplacering på nationell ranking av innovationskraft. Klimat- och energimål 20 procent mindre växthusutsläpp än 1990. 20 procent av energin förnybara energikällor. 20 procent ökad energieffektivitet. Utbildningsmål Andelen elever som hoppar av skolan i förtid lägre än 10 procent. minst 40 procent av 30 34 åringarna ska ha tvåårig eftergymnasial utbildning. Fattigdomsmål: Antal människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner. Utsläppen av växthusgaser bör vara 40 procent lägre 2020 än 1990. Andelen förnybar energi ska utgöra minst 50 procent av den totala energianvändningen. Energiintensiteten ska minska med 20 % till 2020 jämfört med 2008. Andelen 18 24-åringar som inte avslutat gymnasie studier och som inte studerar ska vara mindre än 10 procent. Andelen 30 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 40 45 procent. minska andelen som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020. Ena länet kring noll nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären till år 2050. Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. Andelen 30 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 procent. Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro ska minska till väl under 13 000 kr/inv.

Uppländsk Drivkraft 3.0 07 Omvärldsanalys och ingångsvärden Varje man och kvinna, varje företag och organisation påverkas av globala trender och snabba förändringar. När det blåser i omvärlden väljer en del att bygga vindskydd. Då ska Uppsalaregionen hissa segel och vända hot till möjligheter genom våra styrkor. Här följer en sammanställning av viktiga samhälls- och omvärldsfenomen som påverkar oss. 1 Fortsatt snabb globalisering... Sedan 1945 har världen upplevt en snabb globalisering. Den driver på utvecklingen världen över från Tierp till Taipei och från Bålsta till Bangalore till en växande levnadsstandard, förbättrad hälsa och stärkta fri- och rättigheter. Sverige har tagit del av detta som en vinnare. Globaliseringen antas gå vidare, inte minst driven av ny teknik, sociala medier och sammanflätade ekonomier. Men på kort tid kan förutsättningarna skifta.... med osäkert förlopp... Världen präglas för närvarande av en genuin osäkerhet och turbulens. Till synes goda konjunkturer kan snabbt vändas till sin motsats. Den ekonomiska maktbalansen håller på att förändras, med en snabb tillväxt i Indien, Kina och Brasilien och stora strukturella problem i USA och Europa. Inom EU äventyras statsfinanser av bankkris och växande skuldberg. Runt om i världen riskerar regionala krutdurkar att leda till fullskaliga konflikter som skulle sända chockvågor runt jorden. Stigande priser på mat, vatten och energi leder till folklig desperation. Svårbekämpade virus och pandemier sprids med flygets hastighet mellan kontinenter. Och utsläpp lägger sig som ett lock över länder och regioner långt från källan. Till de megatrender, stora globala förändringar i samhällsutvecklingen, som förväntas påverka oss de kommande 10 15 åren hör en åldrande befolkning, snabb teknologiutveckling, energiomställning, växande välstånd, urbanisering och accelererande förändringstakt. Oavsett utvecklingens riktning kommer det ömsesidiga beroendet mellan Sverige och Uppsalaregionen och dess omvärld att öka. Det är i denna värld som Uppsalaregionen behöver hitta sin roll.... och ökad konkurrens Konkurrensen mellan länder, regioner och företag hårdnar. Den långt drivna tekniska utvecklingen leder till ökad specialisering. Produkter och tjänster utvecklas i globala nät verk av underleverantörer och värdekedjor. Konkurrensen om att erbju da bästa pris, största kunskapsinnehåll och senaste miljövänlig teknik skärps. Det går inte att vila på gamla lagrar. I arbetslivet drivs kompetenskraven upp och de okvalificerade jobben blir allt färre. Många nya jobb skapas inom relativt nystartade, kunskapsintensiva tjänsteföretag i storstadsregionerna. För välfärdens skull är det avgörande att det svenska och uppländska näringslivet kan stärka sin ställning globalt och hitta nischer som möter omvärldens efterfrågan. Det är endast då som resurser kan skapas för att finansiera pensioner, skola, sjukvård och allt som hör välfärden till. Platsens betydelse för tillväxt ökar... Den geografiska platsens kvaliteter har blivit allt viktigare för att skapa en hållbar utveckling och locka till sig nya invånare, företag och kapital. Attraktivitet och regionförstärkning»» 1) Avsnittet bygger på fyra omvärldsanalyser, olika rapporter och resultat från seminarier med politiker, forskare, tjänstemän och näringslivsrepresentanter.

08 Uppländsk Drivkraft 3.0»» handlar inte om att kopiera andra, utan om att bygga på egna särdrag och att erbjuda något mer eller annorlunda än andra regioner. Bra och varierade bostadsmiljöer, ett brett kultur- och idrottsutbud, goda rekreationsmöjligheter, mångfald, trygghet och en bra skola är faktorer som påverkar det goda livet.... administrativa gränser suddas ut. Människor och företag rör sig allt mer i geografin, oberoende av administrativa gränser. Ökad rörlighet skapar större arbetsmarknadsregioner, vilket i sin tur genererar högre tillväxt och sysselsättning än i mindre regioner. Strukturella skillnader på arbetsmarknaden gör dock att män generellt sett pendlar längre sträckor, oftast med bil. Kvinnor åker kollektivt och gör fler kortare resor med flera stopp. Den ökade rörligheten gör att gränser luckras upp. Detta blir extra tydligt med internet som helt upphäver gränser och minskar behovet av dagligt resande. Alla delar av världen hamnar plötsligt i centrum. Regionförstoringen har gjort att Uppsala län numera är tätt sammanflätat med huvudstaden och Östra Mellansverige. Men perspektivet är större än så. I det nya Europa uppmuntras en ökad regionalisering, regionalt utbyte och utveckling över nationella gränser. För Uppsalaregionen erbjuder särskilt samarbetet i Östersjöområdet, med en marknad på 100 miljoner människor, stora möjligheter för utbyte av kunskap och innovation, handel och finansiering. Befolkningsprognos 2030. (Källa: TMR) 2010 2030, scenario hög 2030, scenario hög S* Håbo 19629 22371 24129 Älvkarleby 9103 9397 10310 Knivsta 14724 18866 21654 Heby 13382 13720 14829 Tierp 20125 20342 22251 Uppsala 197787 248063 273277 Enköping 39759 44392 50132 Östhammar 21373 21318 22885 Totalt 335882 398469 439467 * Om Stockholm inte kan bära sin del av den väntade tillväxten. fram till slutet av 2020-talet väntas antalet äldre, +70 år, att öka med ca 45 procent från 25 000 personer till 36 000 i Uppsala län. Detta ökar trycket på äldreomsorgen och sjukvården, samtidigt som kommunernas och landstinget budgetar förväntas vara hårt pressade. Jämfört med tidigare generationer kommer dagens unga in sent på arbetsmarknaden. Hög arbetslöshet och utanförskap påverkar samhällets sammanhållning och tilliten mellan människor och till samhällets institutioner. Detta är en grogrund för otrygghet och intolerans, vilket är motsatsen till den öppenhet, rörlighet och dynamik som lockar inflyttare, investerare och besökare till en region.... och nya livsstilar och värderingar växer fram... Rekordgenerationerna efter kriget har varit med om att bygga upp det moderna Sverige. De har växt upp och levt med ett kallt krig och ett delat Europa som efter murens fall blivit mer öppet, teknologiskt och globalt. Mycket av det som ansågs som exklusivt och lyxigt, såsom mobiltelefoner, tv, datorer och utlandsresor, är för dagens ungdomar en del av vardagen. Jämfört med tidigare generationer kommer dagens unga in sent på arbetsmarknaden. De har höga krav på utbildning och arbetsgivare och förväntar sig bra lön, mycket fritid och snabb karriär. Många unga kvinnor och män drivs av både ett starkt självförverkligande och tydlig tillhörighet i olika grupper. Varje generation är barn av sin tid. Nya värderingar, nya efterfrågemönster och snabbt ändrade beteenden ställer organisationer och företag inför helt nya utmaningar. Omställningen till en mer klimatsmart och hållbar samhällsutveckling befinner sig ännu i sin linda. Ingen kan slå sig till ro. Inte heller en region som vill ligga i framkant. 2 Stockholm-Mälarregionen växer... Befolkningen i Stockholm-Mälarregionen beräknas öka med omkring 650 000 personer fram till år 2030. Uppsala län hade år 2010 omkring 337 000 invånare och kommer enligt prognoser att växa till 400 000 personer år 2030, under förutsättning att Stockholms län klarar sin del av den väntade tillväxten. I annat fall kan länet ha uppemot 440 000 invånare år 2030, som fördelas med omkring 62 procent i Uppsala kommun, 22 procent i länets södra delar Håbo, Enköping och Knivsta samt 15 procent i Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar.... strukturer utmanas... Uppsalaregionen har tillsammans med Stockholms län landets yngsta befolkning. Inflyttningen gör att antalet yngre som går in på arbetsmarknaden är fler än dem som lämnar den för pension, vilket är positivt för kompetensförsörjningen. Men försörjningsbördan för dem i arbetsför ålder kommer också att öka. Var och en som arbetar i Uppsalaregionens kommuner år 2030 kommer med dagens sysselsättningsnivå på 78 procent att behöva försörja, utöver sig själv, ytterligare omkring en och en halv person. Ska detta gå ihop måste antalet sysselsatta öka och antalet arbetslösa minska.

10 Uppländsk Drivkraft 3.0 I Uppsalaregionen finns flera nycklar till tillväxt, guldägg, som ibland kan tas för givna, men som är helt unika. Uppsalaregionens utmaningar När förändringarna i omvärlden ställs mot Uppsalaregionens styrkor och svagheter framträder ett antal utmaningar som ligger till grund för den regionala utvecklingsstrategins mål och prioriteringar. De viktigaste utmaningarna samlas under två huvudom råden som är varandras förutsättningar: 1) att utveckla ett hållbart samhälle i världsklass och 2) att bli en smart spelare på en global arena. Hållbart samhälle i världsklass Uppsala är en attraktiv region som ska bejaka en växande befolkning och säkra en hållbar tillväxt. I ett hållbart samhälle i världsklass kommer utvecklingen alla till del och miljömässiga värden tas tillvara. Därför gäller det att: 3 Dra nytta av det geografiska läget i Sveriges tillväxtmotor. 3 Växa med utvecklad livskvalitet och välfärd. 3 Inkludera hela befolkningen i arbets- och samhällsliv. Dra nytta av det geografiska läget i Sveriges tillväxtmotor Uppsala läns geografiska läge som den nordliga noden i Stockholm Mälarregionen har historiskt främjat sysselsättning, näringslivsutveckling och tillväxt. Att dra nytta av detta gynnsamma geografiska läge mitt i Sveriges tillväxtmotor innebär i praktiken att Uppsalaregionens invånare tar del av den tillväxt av nya jobb, kultur, nöjen och besöksmål som finns i den större geografin. Men också att företagen här både kan rekrytera rätt kompetens och nå ut med sina produkter och tjänster på en större marknad. Utvecklingen försenas av att järnvägar, vägar och IT-infrastruktur inte byggts ut i samma takt som befolkningen ökat. Växa med utvecklad livskvalitet och välfärd En utmaning är att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling där fler människor och företag kan mötas av livskvalitet och utvecklad välfärd i en attraktiv region. Regionen måste kunna erbjuda bostäder för olika skeden i livet och därmed säkra den fortsatta bostadsförsörjningen. Klimatförändringarna kräver att bostadsbyggandet ska vara långsiktigt hållbart och att utsläppen minskar. Minskat beroendet av fossila bränslen reducerar regionens sårbarhet inför händelser i omvärlden. Bebyggelse på landsbygden underlättas av bättre länkar till de större kommunikationsstråken. För såväl arbets- som fritidsresande bör det finnas ett dörr till dörr-perspektiv så att kollektivtrafik, gång och cykel blir det naturliga valet. Genom utbyggnad av högkvalitativt bredband och mobiltäckning i hela regionen ges också goda förutsättningar att bo, leva och verka i såväl tätort som på landsbygden. Tillgången till dricksvatten och vattenkvaliteten för nybyggnation är ett problem och måste lösas för att uppfylla EU:s vattendirektiv. En trygg och säker livsmiljö för alla är viktigt för såväl folkhälsa som jämlikhet och jämställdhet. I kommunerna ska hela skolan, från förskolan till gymnasiet, och övrig service er bjudas med högsta möjliga kvalitet och resultat. Det infor-

Uppländsk Drivkraft 3.0 11 mella lärandet, vid sidan av det formella utbildningsväsendet, blir en allt viktigare del i kunskapsinhämtningen. Ett gott näringslivsklimat är resultatet av serviceinriktad myndighetsutövning, kompetens och positiva attityder till företagande. För att hålla jämna steg med utvecklingen i Stockholms län måste nyföretagandet öka ytterligare och fler företag ges möjlighet att växa här. Tillgång till hälso- och sjukvård värderas högt av alla medborgare och sjukvården utgör i sig en av regionens viktigaste tillväxtmotorer. Sjukvården står inför stora utmaningar när det gäller patientunderlag, finansiering, organisering och kvalitetsutveckling. Öka den sociala sammanhållningen Uppsalaregionens framtid skapas av alla kvinnor och män som bor här. Alla invånares förmåga, kraft och kunskap är de viktigaste tillgångarna för hållbar utveckling och långsiktig tillväxt. Regionen har redan en ung befolkning, stor inflyttning och hög utbildningsnivå. Arbetslösheten är lägst i landet, syssel sättningen hög och tillgången till kompetens god. Trots det råder stora skillnader mellan och inom kommuner, och mellan kvinnor och män när det gäller sysselsättning, hälsa och utbildningsnivå. Arbetslösheten stiger bland personer med funktionsnedsättning och bland utlandsfödda med knappa ekonomiska resurser. Bruket av alkohol och droger gör att omkring 13 000 barn i Uppsala län växer upp i missbruksmiljöer. För att ta tillvara människors drivkraft och minska den framtida belastningen på de offentliga finanserna behöver hela befolkningen inkluderas i arbets- och samhällsliv. Den sociala sammanhållningen måste öka, och invånarna ges möjlighet att må bra och vara aktiva längre. Jämställdhet är en del i den hållbara tillväxten och förverkligas när kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina liv. En smart spelare på en global arena För att hävda sig i en alltmer sammanflätad värld är det viktigt att främja smart specialisering och stärka de regionala profilområdena. Innovation är en hörnsten för att möta globalisering, ökad internationell konkurrens och nya marknader. Därför gäller det för Uppsalaregionen att: 3 Ligga i framkant i den globala konkurrensen 3 Utveckla regionens nycklar till tillväxt Ligga i framkant i global konkurrens På den globala marknaden gäller det att uppvisa spets inom några områden. Uppsalaregionens konkurrensfördelar ligger i att omsätta ny och befintlig kunskap för att effektivisera den offentliga sektorn och utveckla affärer och företag som erbjuder varor och tjänster med stor efterfrågan i världen. Därför behöver regionens internationellt konkurrenskraftiga branscher och kluster utvecklas vidare, samtidigt som nya tillväxtbransch er och företag uppstår i en kreativ och entreprenöriell miljö. Utgångspunkten för regionens konkurrenskraft ligger många gånger i den omfattande forskning och spetskompetens som finns inom såväl näringsliv som universitet och offentliga organ, utbytet med Stockholm samt deltagandet i globala nätverk. För att möta den komplexitet och föränderlighet som kännetecknar det globala, digitaliserade samhället behöver näringslivet dra nytta av de kulturella och kreativa näringarna, av konstnärens kritiska och kreativa förhållningssätt och huma nistens förståelse av människan. Trots de goda förutsättningarna och alla resurser som satsas på forskning och utbildning uppvisar Uppsalaregionen ett jämförelsevis lågt värdeskapande i form av lönesummor och tillväxt. Systemets förmåga att avkasta nytta från innovationer behöver därför stärkas. Fokus bör riktas mer mot resultatet av de stora satsningar som sker. Insatser inom spetsbranscher behöver samtidigt kombineras med entreprenörskap och företagande på bredden, oavsett bransch. Där finns en stor potential till nya företag och ökad sysselsättning. Utveckla regionens nycklar till tillväxt Varje region har sina unika förutsättningar som spelar en avgörande roll för tillväxten. I Uppsalaregionen finns flera nycklar till tillväxt, guldägg, som ibland kan tas för givna, men som är helt unika. Det gäller i synnerhet de båda universiteten, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, och Akademiska sjukhuset. Dessa har sedan lång tid haft en central roll för regionens utveckling och image och framväxt av nya tillväxtbolag. Universiteten bidrar till att göra regionen känd i globala sammanhang. Varje år sker ett starkt inflöde av nya studenter till regionen, även från andra länder. Över 45 000 ungdomar läser kurser, program och forskar i Uppsalaregionen, i Stockholm Mälarregionen mer än 150 000. Mer behöver göras för att dessa ska stanna här och bidra till att kunskapsregionen växer sig stark. Ökade inslag av entreprenörskap i utbildningarna och verksamheten inom Drivhuset leder till att fler med akademisk bakgrund startar företag. 18 minuter söder om Uppsala resecentrum ligger landets största flygplats Arlanda med nära 17 miljoner passagerare per år och över 16 000 arbetstillfällen i 250 olika företag. Närheten till Arlanda ger snabb tillgång till viktiga marknader i hela världen. För att inte miljöpåverkan ska överstiga tydligt satta gränser måste tillgängligheten till flygplatsen förbättras genom miljövänliga marktransporter. I flera kommuner finns nya anläggningar och arenor som väcker intresse i omvärlden och ger effekter på näringsliv och utveckling långt utanför de enskilda lokaliseringarna. Bland dessa kan nämnas etableringen av slutförvaret av använt kärnbränsle i Forsmark, den nyöppnande gruvan i Dannemora, Skandionkliniken och Psykiatrins Hus vid Akademiska sjukhuset, Tierp Arena, Campus Ultuna, företagsetableringar i Enköping, Logistikpark i Bålsta, idrottsarenor i Uppsala och Julmyra i Heby. Därmed är den gemensamma bilden av regionens utmaning ar tecknad. Nu gäller det att med ett samlat ledarskap och agerande stärka Uppsalaregionen så att kvinnor och män, företag och organisationer, kommuner och landsting, ska kunna dra nytta av globaliseringens möjligheter och parera dess negativa följder. 2

12 Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppsala är Europas mest attraktiva kunskapsregion. Uppsalaregionen ska vara attraktiv för fler människor och företag. Samhället och dess invånare, kvinnor och män, ska hålla samman och kunna möta en snabb expansion, mitt i landets tillväxtmotor. Vi ska jämföra oss med andra i Europa och vara bland de bästa, på några områden till och med bäst. Vi ingår i storstads- och kunskapsregionen Stockholm och bidrar med en särskild nisch av hög kunskap och innovation, markerat i regionens båda universitet och kunskapsintensiva närings liv. I kunskapsregionen baseras sysselsättning och tillväxt på allas medverkan och delaktighet. Här ska finnas god beredskap att gemensamt möta framtidens samhälls utmaningar med nya lösningar och nya arbetssätt, utifrån senast tillgängliga kunskap. En utveckling som vilar på hållbarhetens tre fundament, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, är vår ledstjärna. Från vision till åtagande Uppsalaregionens vision tar sikte på år 2030. Den ska svara upp mot omvärldens förändringar och erbjuda lösningen på den funktionella regionens långsiktiga utmaningar och ska vara kompassen för regionens utveckling. Visionen ingår i vår gemensamma berättelse. Den bygger på våra styrkor och pekar ut vart vi vill. Den ska förena och engagera. Strategiska inriktningar Den långsiktiga och riktningsgivande visionen konkretiseras i fyra strategiska inriktningar för regionens utvecklingsarbete. Tre av dessa inriktningar återfinns under rubrikerna en kompetent, attraktiv och växande region. Dessa utgör basen ur vilken den fjärde inriktningen, en innovativ region, hämtar sin kraft. Och ju bättre den innovativa regionen lyckas, desto större resurser och utrymme skapas för att underhålla och finansiera basen. Tydliga mål Strategiska inriktningar Innovativ region Växande region Kompetent region Attraktiv region Resurser Vision Uppsala är Europas mest attraktiva kunskapsregion Åtaganden Visar vad som behöver göras för att nå målen. Anslag från kommuner och landsting Statliga projektmedel (1:1) Statliga myndigheter (Tillväxtverk, Energimyndigheten, Vinnova, Arbetsförmedling, Försäkringskassa m fl) Konkretisering Kommuners & landstings verksamhetsplaner/ strategier Regionförbundets verksamhetsplan Strukturfondsprogram Trafikförsörjningsprogram Länstransportplan STUNS innovationsstrategi Klimat & energistrategi Forskningsstrategier mm Strukturfondsprogram, landsbygdsprogram och övriga EU-program Länstransportanslaget mm Operativa insatser Samarbeten Nya arbetssätt Projekt Investeringar Handlingsplaner

Uppländsk Drivkraft 3.0 13 Tydliga mål Varje strategisk inriktning följs av ett fåtal tydliga effektmål och makroindikatorer. Där så är möjligt, omsätts de regionala målsättningarna i lokala mål, för att ge relevans och realism utifrån nuläget och ambition i respektive kommun. Uppföljning av målen sker årligen och siktet är ställt på år 2020. 2 Innovativ region:... forts. Växande region: År 2020 ska minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på 100 Mbits/s. (Bas: 41 % år 2011). Kompetent region: Privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till minst 7 procent av bruttoregionalprodukten (BRP). (Bas: 6,93 % år 2009). Uppsalaregionen ska placera sig i topp på nationella rankinglistor över innovationskraft. (Bas: Reglabs innovationsindex år 2010). I Uppsalaregionen ska det årligen startas minst 13 företag per 1000 invånare. (Bas: 11,7 år 2010). Antalet exporterande företag i Uppsalaregionen ska ligga på minst snittet i landet, motsvarande 1 200 företag år 2010. (Bas: 875 företag år 2010). Växande region: Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas till år 2020. Det långsiktiga målet är att hälften av alla motoriserade resor ske med kollektivtrafik. (Ur landstingets trafikförsörjningsprogram, basår: 2006). Uppsala län ska få infrastrukturella investeringsmedel minst i proportion till länets andel av rikets befolkning till år 2030, motsvarande ca 3,8 procent. Uppsalaregionen ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på 3 500 personer per år, med beredskap för ytterligare 1 000 invånare per år fram till 2020. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020. (Bas: 2 miljarder ton CO2-ekvivalenter år 1990). Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. (Bas: 72,8 % år 2011). Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ska överstiga 70 procent. (Bas: 68 % år 2011). Andelen 30 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 procent. (Bas: 53,4 % år 2011). Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna 18 24 år ska understiga 10 procent. (Bas 13 % år 2011). Andelen sysselsatta i åldrarna 20 64 år ska överstiga 80 procent. (Bas: 75,7 % år 2010). Antalet studerande inom yrkeshögskolan ska uppgå till minst 2 500 år 2020. (Bas: 830 år 2011). Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro (försörjningsmåttet) ska minska till väl under 13 000 kr/inv. (Bas: 16 017 kr/inv år 2011). Attraktiv region: Omsättningen från besöksnäringen i Uppsala län ska fördubblas till år 2020. (Bas: 1 737 mkr år 2010, TEM 2010). Uppsalaregionen ska vara den bästa storstadsregionen att bo i. (Bas: snitt 122 bland länets kommuner, målnivå år 2012: Stockholms län: 91. Fokus).»» 2) I separat målbilaga beskrivs alla mål närmare, fördelade på kön, därpå är möjligt.

14 Uppländsk Drivkraft 3.0»» Åtaganden allas eller ingens ansvar? Orienteringen mot de strategiska inriktningarna och målen går via ett antal åtaganden. Dessa är utformade som uppmaningar, eller rekommendationer, om vad som behöver göras för att mål och vision ska nås. Alla åtaganden berör inte alla. Men alla berörs av några. Alla har en roll. Åtagandena är avsedda att inspirera och ge uppslag inför planering och prioriteringar av verksamhet hos regionens aktörer. Andra program, som länstransportplan, kommunala Övergripande ansvarsfördelning och finansieringsstrategi. Innovativa Växande Kompetenta Attraktiva Huvudaktörer Universitet, näringsliv, STUNS och övriga innovationsaktörer, kommuner, Akademiska sjukhuset, företagsfrämjande aktörer, Regionförbundet Uppsala län. Kollektiv trafikmyndighet (LUL), Regionförbundet Uppsala län, kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen i Uppsala län, PTS. Kommuner, universitet, utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbundet Uppsala län, arbetsliv. Kommuner, Länsstyrelsen i Uppsala län, landstinget, Destination Uppsala/Visit Uppland, Energikontoret, Regionförbundet Uppsala län. verksamhetsplaner, trafikförsörjningsprogram och EU:s strukturfondsprogram konkretiserar åtagandena. Åtgärderna har även stor betydelse som ingångar till extern finansiering av olika operativa insatser, från statliga projektmedel, EU:s olika program samt nationella myndigheter, som enligt regleringsbrev ska fördela medel utifrån regionernas egna prioriteringar. Detta utöver de resurser som regionens aktörer råder över via ordinarie budgetar och verksamheter. När utvecklingsstrategin blir allas ansvar, riskerar den att bli ingens ansvar. Mål och åtaganden är extremt komplexa och påverkas av sådant som kan ligga utanför kommunernas och regionernas rådighet. Huvudmannaskapet för vissa områden, såsom infrastruktur och kommunikationer, hälso- och sjukvård och utbildning är många gånger tydligt. Flera viktiga samhällsutmaningar, som gäller klimat- och energiomställningen, utanförskapet och ojämställdheten, fordrar emellertid nya samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att nå framgång. Regionförbundet är landstingets och kommunernas arena för engagemang i regionens utveckling, i mötet med andra regionala aktörer, myndigheter, regering och EU. Övergripande finansiering EU-medel, (ERUF och ramprogram), Vinnova, Tillväxtverket, Energimyndigheten och andra myndigheter, regionala tillväxtmedel (1:1), kommuner, landsting, näringsliv. Anslag till kollektivtrafikmyndigheten, länstransportanslaget, nationella infrastrukturmedel, kommunala investeringsbudgetar, EU (landsbygdsprogram, ERUF). Kommuner, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, EU (ESF), regionala tillväxtmedel (1:1). Kommuner, landsting (ordinarie medel), statliga kulturanslag, EU (landsbygdsprogram, ERUF m.fl.). Återblick på Uppländsk Drivkraft 1.0 och 2.0 Sedan Regionförbundet Uppsala län bildades år 2003 och fick ansvaret för att driva regionens tillväxtarbete har två regionala utvecklingsprogram sett dagens ljus. Den första versionen av Uppländsk Drivkraft fastställdes av förbundsfullmäktige 2006 och den andra versionen 2008. Till sin struktur och uppbyggnad finns många likheter mellan de föregående programmen och denna strategi. Men också flera skillnader. Uppländsk Drivkraft 3.0 har ökad tyngdpunkt på den rumsliga dimensionen och planeringen av det geografiska territoriet Uppsala län, i relation till omgivande regioner. En starkare betoning på den funktionella Uppsalaregionens styrkor, med fokus på begrepp som kunskap, kluster och konkurrenskraft. Uppländsk Drivkraft 3.0 innehåller många förslag, men inte allt. En ambition har funnits att våga välja och peka ut insatser som är av särskild vikt. Avsnittet Klimatneutrala Uppsala län i Uppländsk Drivkraft 2.0 har integrerats i hela dokumentet, inte som ett separat programområde. De enskilda invånarnas kvinnornas och männens - och det inkluderande samhällets betydelse för utvecklingen har fått större utrymme. Folkhälsans roll för regional utveckling och betydelsen av ökad jämställdhet för rikare välfärd har lyfts fram. Strategin har anpassats till Europa 2020 och försetts med siffersatta mål. En remissomgång har genomförts april september 2012. den största skillnaden består emellertid i att denna strategi vilar på idén att märkbar samhällsförändring uppnås först när det skapas en rörelse mot gemensamma mål. Med detta synsätt påverkas utveckling redan från den första kronan, i alla de verksamheter och organisationer som återfinns i regio nen. Det regionala utvecklingsarbetet får därigenom ett bredare anslag, som involverar vidare politikområden och skeenden än som vanligen återfinns i den traditionella tillväxtpolitikens projekttunga arsenal, där tillgången till resurser är knapp och styrmedlen svaga. Uppföljning leder framåt Regionförbundet kommer att följa upp utvecklingsstrategins genomslag årligen, visa hur process och samverkan bedrivs och mäta hur regionen utvecklas utifrån angivna mål och indikatorer. Den övergripande frågan är om det sker en rörelse mot de uppsatta målen och långsiktiga visionen. Inför kommande revidering av RUS sker en extern utvärdering av strategins resultat och effekter. Uppföljning av Uppsalaregionens vision sker genom återkommande jämförelser med liknande kunskapsregioner i Europa, såsom Oxford, Aachen, Pisa, Gent, Grenoble och Liège. 2

Uppländsk Drivkraft 3.0 15 Uppsalaregionen ska bidra till värdeskapande kunskap och näringsliv med bredd och spets i global konkurrens. Utgångspunkten är regionens styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil. En innovativ region Uppsala är en av Europas mest innovativa och värdeskapande regioner. Det visar internationella och nationella rankingar av innovations- och konkurrenskraft. I en alltmer sammanflätad värld räcker inte detta. Varje land och region måste sträva mot ständig förbättring, smart specialisering och tydliga profilområden för att vinna konkurrensfördelar. Utan framgång sker tillbaka gång. Det är med innovation och världsledande forskning som Uppsalaregionen kan tillhandahålla lösningar på de stora samhällsutmaningarna inom klimat- och energiområdet, hälsa och sjukvård samt hållbar samhällsutveckling. Ny och befintlig kunskap behöver omsättas i högkvalificerade varor och tjänst er som kan skapa värden i samhället och göra livet lättare för människor. Uppsalaregionens profil möter härigenom ambitionerna i den nationella innovationsstrategin och EU:s flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen. I regionens välfungerande innovationsstöd samlas akademi, offentliga aktörer och näringsliv för att tillsammans få inno- vativa idéer, oavsett ursprung, att nyttiggöras och komma samhället till gagn. Innovationer behöver inte vara gjorda av metall, utan handlar lika mycket om att utföra uppgifter smartare, att jobba tillsammans över gränser, lära av andra och våga pröva nytt. I sökandet efter det nya, det innovativa, har därför även offentlig sektor, föreningslivet och den ideella sektorn, kombinerat med ökad delaktighet och jämställdhet, stor betydelse. Innovativa företag och organisationer finns i regionens alla delar, från Älvkarleby i norr till Håbo i söder, från Heby i väster till Östhammar i öster. Regionen kan hämta ytterligare utvecklingskraft genom utökat samarbete med de innovativa miljöerna och forskningen i Stockholmsområdet. Mätbara mål Privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till minst 7 procent av bruttoregionalprodukten (BRP). (Bas: 6,93 % år 2009). Uppsalaregionen ska placera sig i topp på nationella rankinglistor över innovationskraft. (Bas: Reglabs innovationsindex år 2010). I Uppsalaregionen ska det årligen startas minst 13 företag per 1000 invånare. (Bas: 11,7 år 2010). Antalet exporterande företag i Uppsalaregionen ska ligga på minst snittet i landet, motsvarande 1 200 företag år 2010. (Bas: 875 företag år 2010). Smart och innovationsdriven tillväxt För att fortsätta att ligga i framkant måste Uppsalaregionen bygga vidare på det goda innovationsklimatet och förmågan att Strategisk inriktning Uppsalaregionen ska bidra till värdeskapande kunskap och näringsliv med bredd och spets i global konkurrens. Utgångspunkten är nyttogöra goda idéer. Med två universitet, Akademiska sjukhuset regionens styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil. samt ett kunskapsintensivt arbetsliv är grunden lagd.»»

16 Uppländsk Drivkraft 3.0»» Kraftsamla kring utbildning och forskning i världsklass vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. De båda universiteten har en nyckelroll i att förse samhället med välutbildad arbetskraft och kvalificerad forskning. En ständigt ökad kvalitet i universitetens redan förstklassiga utbildning och framstående forskning är avgörande för regionens fortsatta attraktions- och konkurrenskraft. Totalt sett ligger Uppsalaregionen redan i topp i Europa vad gäller FoUutgifter som andel av BRP. Till 2020 bör minst nuvarande nivå eftersträvas. Stark närvaro i europeiska och nationella forsknings- och innovationsprogram understödjer detta. uppsala universitet bedriver utbildning och forskning av högsta internationella kvalitet inom ett stort antal områden. Forskningsmiljöer av världsklass, med betydelse både för samhälle och näringsliv, har byggts upp inom flera strategiska forskningsområden. Genom konceptet AIMday knyts kontakter mellan forskning och samhälle. slu är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper. Med kunskap om hur de biologiska resurserna används på ett hållbart sätt, kan utbildning och forskning vid SLU bidra med viktiga lösningar på bland annat klimatförändringarna. Studenter med god kunskap och förståelse för hur den ska tillämpas i arbetslivet har ett stort mervärde för förnyelseförmåga och kompetensförsörjning. Utbudet av studieplatser vid de båda lärosätena bör ligga i nivå med målet att långsiktigt kunna bredda rekryteringen till högre utbildning från närregionen, säkra fortsatt riksrekrytering och attrahera utländska studenter. Utveckla Akademiska sjukhuset som motor för regional utveckling och kvalificerad sjukvård. Ett av regionens verkliga styrkeområden är den högspecialiserade sjukvården vid Akademiska sjukhuset. Sjukhuset tillhanda håller vård i världsklass till regionens invånare och fungerar som en stark motor för regionens life science kluster, Uppsala universitet Uppsala universitet grundades 1477 och är idag ett brett och komplett universitet med utbildning och forskning inom tre vetenskapsområden humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap. Universitetet har 6 000 anställda och 40 000 studenter, varav 23 500 är helårsstudenter. Med 600 professorer och över 2 300 doktorander är det ett forskningsintensivt universitet. I internationella rankinglistor hamnar universitetet bland de 60-70 bästa. Det tillhör den absoluta toppen i ett europeiskt perspektiv. Bland de strategiska forskningsområdena ryms: molekylär biovetenskap Science for Life Laboratory (SciLifeLab), ett nationellt resurscentrum för storskalig forskning med fokus på biomedicin. cancer U-CAN, syftar till att utveckla bättre diagnostik och bättre karaktärisera olika tumörsjukdomar. vårdforskning U-CARE, ska ge ny kunskap kring internet som verktyg för psykosocialt stöd för människor som drabbats av sjukdomar. Energi StandUP for Energy, ska minska kostnaderna för storskalig produktion av förnybar och hållbar el till slutkonsumenter, och utveckla kostnadseffektiva och energisnåla hybrid- och elfordon. Säkerhet och krisberedskap CNDS (Center for Natural Disaster Studies), syftar bland annat till att öka komptensen hos dem som hanterar naturolyckor och förbättra möjligheterna för svensk industri att utveckla produkter och system inom naturkatastrofsområdet. Politiskt viktiga geografiska regioner UCRS (Uppsala Center for Russian Studies), ska utvecklas till ett nationellt resurscentrum för kunskap och analys av Ryssland och den post-sovjetiska sfären. E-vetenskap essence (Essence of E-science), ska i nära samverkan med näringsliv och samhälle utveckla och implementera nya e-vetenskap liga metoder. Uppsala universitet ingår som en part i den europeiska storsatsningen KIC InnoEnergy som samlar Europas absolut bästa universitet och företag på energiområdet, med en budget över 5 miljarder kronor. tillsammans med universiteten och näringslivet. Den demografiska utvecklingen med åldrande befolkning och en global efterfrågan på kvalificerade hälso- och sjukvårdslösningar öppnar möjligheter för sjukvård på export. Redan i dag är inflödet av patienter från andra delar av landet en förutsättning för sjukhusets utveckling. Satsningen Innovation Akademiska är ett gott exempel på hur kompetens och idéer kan tas tillvara på strukturerat sätt och lösningar i vardagen omsättas i nya produkter och Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Drygt 2 800 är anställda på SLU och på en årlig basis välkomnas 4 000 helårsstudenter. Ca 70 % verksamheten riktas mot forskning. Totalt utbildas 730 doktorander. Prioriterade områden för SLUs verksamhet är biobaserad samhällsekonomi och miljö, hälsa och välbefinnande. SLU kombinerar nyfikenhetsdriven grundforskning med ett nyttoperspektiv för samhället inom jord och skogsbruk, djurhållning och djurvälfärd, vattenbruk, fiske, landskapsarkitektur och landskapsutveckling. I Uranks rankning av de svenska lärosätena hamnar Sveriges lantbruksuniversitet på en tredjeplats totalt och landets främsta naturvetenskapliga universitet. Vägval Uppsala - viktigaste insatser i regionens innovationsfrämjande arbete verksamheten inom Uppsala Innovation Centre (UIC) och affärsutveckling i kunskapsintensiva företag. Uppsala BIO:s verksamhet och arbete att utveckla en innovationsplattform (BIO-X). En fortsatt samlokalisering av regionens innovationsfrämjande aktörer. Akademiska sjukhusets stöd till interna innovationer och samarbete med innovativa små och medelstora företag. Energihusets arbete med demonstrationer av ny energiteknik och kundfinansierad affärsutveckling. Uppsala universitet Innovation (UUI) för nyttiggörande av forskningsresultat inom alla sektorer. ångströms Materialakademis (ÅMA) forskningsplattform för ökat samarbete mellan materialforskare på Ångströmslaboratoriet och näringslivet. Uppsala nod för KIC InnoEnergy. företag. På motsvarande sätt kan entreprenörskap tas tillvara inom andra kommunala förvaltningar och offentliga bolag för att stimulera innovationer och långsiktigt värdeskapande företagande. Genom att tillämpa innovationsupphandling som problemlösare kan kommuner och landsting stärka den offentliga sektorns förnyelse och främja näringslivets konkurrenskraft.

Uppländsk Drivkraft 3.0 17 Stöd utvecklingen inom regionens konkurrenskraftiga branscher. I Uppsalaregionen finns det inom flera branscher ett värde skapande näringsliv med internationell spets, helt i linje med EU:s målsättningar om smarta specialisering. Inom några branscher finns redan mogna företag och stark industri, medan andra främst består av små, snabbväxande bolag med stor potential. Kunskapsintensiv industri. De kunskapsintensiva industriföretagen i regionens norra delar håller yppersta klass inom områden som massatillverkning, kärnkraft, verktygstillverkning, specialgjutning, pulvermetallurgi och specialkablage. Många av dem har gått stärkta ur finanskrisen och förädlingsvärdena ökar år efter år. För bibehållen och stärkt konkurrenskraft är det helt avgörande att dessa företag ökar produktionens kunskapsinnehåll genom samarbete med akademin samt att de kan rekrytera rätt kompetens. För det senare har Teknikcollege Uppland etablerats. Omställningen till en hållbar sam hällsutveckling är en stark drivkraft för teknik-, varu- och tjänsteutveckling inom alla branscher. Life science. Forskning och utveckling inom Akademiska sjukhuset, de två universiteten, statliga verk och företag har lagt grunden för en life science sektor som idag står för en betydande del av sysselsättningen och den värdeskapande tillväxten i landet. Stora investeringar i bland annat SciLifeLab, som drivs tillsammans med Karolinska Institutet, Stockholms universitet och KTH, gör att Uppsala kan hävda sin position som attraktiv miljö för utveckling av företag inom området. Fungerande mäklarfunktioner mellan industri, sjukvård och akademi förkortar vägen från idé till marknad och leder till fler samarbetsavtal av det slag som tecknats mellan Uppsala BIO och Roche kring BIO-X. Energi och miljö. Omställningen till en hållbar samhällsutveckling är en stark drivkraft för teknik-, varu- och tjänsteutveckling inom alla branscher. Inom området finns en god utvecklingspotential vad gäller forskning vid Uppsala universitet och SLU samt ett antal pågående större strategiska forskningssatsningar såsom KIC InnoEnergy. I regionen har det utvecklats flera energilösningar som nu är etablerade på världsmarknaden. En mångfald av miljöteknikföretag med stor potential står på tur för marknadsintroduktion. Inom STUNS 3 byggs det upp användardrivna demonstrationsmiljöer och behovsmotiverade innovationsprojekt för hållbar energianvändning och försörjning. Informationsteknik. I regionen finns ett växande kluster kring informations- och kommunikationsteknik (IKT), bland annat inom spelutveckling och animation. Branschen har stor potential att växa ytterligare och med rätt insatser har Uppsala möjlighet att bli en nordlig pendang till Kista. I gränssnittet mellan IKT, life science, kreativa näringar och clean tech kan nya gröna företag och applikationer växa fram. KIBS-företagen. De exporttunga branscherna och företagen är beroende av att det finns starka värdekedjor av specialiserade underleverantörer och konsulter att tillgå. I Stockholm Uppsalaregionen är framväxten av nya kunskapsintensiva tjänsteföretag (KIBS) stark tack vare god tillgång på kompetens, kunskap och nätverk. För att bli en ännu starkare bas för fler KIBS-företag behöver regionen locka till sig nya etableringar av huvudkontor, marknadsfunktioner och konsulter, förutom att stödja nya företag.»» 3) Stiftelsen för samverkan mellan universiteten, näringslivet och samhället.

18 Uppländsk Drivkraft 3.0»» Främja framväxt av nya tillväxtbolag genom en varaktig infrastruktur för innovation. Den regionala innovationsstrategin Vägval Uppsala utgör en plattform för samverkan mellan innovationsfrämjande aktörer, stärkt av den samlokalisering som skett i Uppsala Science Park. Flera av innovationssystemets aktörer lever på kortsiktiga ekonomiska resurser och projekt. För att skapa en varaktig regional infrastruktur för innovation är det viktigt att säkra en långsiktig finansiering av basorganisationerna, till vilka externa projekt senare kan knytas. Tillgången på kapital i olika utvecklingsskeden är en flaskhals som hindrar tillväxten i innovationsbaserade bolag. Nya fonder och kapitallösningar som tar hänsyn till detta behöver byggas upp med stöd från kommande strukturfondsprogram inom EU. Genom att tillföra tillväxtbolag industrialiseringskompetens kan en större överlevnadsförmåga och ökad lönsamhet uppnås. För att fånga upp nya innovativa företag och entreprenörer bör innovationssystemets aktörer ha beredskap att bredda sig geografiskt samt öka inflödet av idéer och innovationer från kvinnor och unga. Fler och växande företag Uppsalaregionen behöver ett gynnsamt företagsklimat för att stödja näringslivsutveckling på bredden och ökad sysselsättning. Fler företag bidrar till ett mer varierat och dynamiskt näringsliv. Varje kommun bör sträva efter att erbjuda ett så bra företagarklimat som möjligt, så att fler företag kan etableras och växa till stora företag i regionen. Systematiska skillnader som gör att kvinnor är mindre delaktiga i företagandet behöver korrigeras. Erbjud rådgivning och stöd till kvinnor och män som vill förverkliga sina idéer genom eget företagande. I Uppsalaregionen finns organisationer som Nyföretagarcentrum, Coompanion, Drivhuset och Almi som erbjuder kostnadsfri rådgivning och stöd till dem som vill starta företag. Genom tätt samarbete aktörerna emellan ska huvudprincipen vara att varje kund ska kunna hänvisas rätt oavsett vilken ingång de väljer. Potential att öka antalet nya företag finns framför allt bland personer med utländsk bakgrund, studenter och kvinnor, där målet på sikt borde vara att kvinnor startar och driver hälften av alla företag i regionen. Ett gott stöd i nystartskedet ökar företagens bärkraft över tid. tagarklimat Varje kommun bör sträva efter att erbjuda ett så bra föresom möjligt... Utveckla det lokala företagsklimatet. Möjligheten för flera kvinnor och män att starta och driva företag ökar på platser som erbjuder ett gott företagsklimat. Detta inbegriper grundförutsättningar som bra kommunikationer, tillgång till kompetens och utbyggd digital infrastruktur. Brister i IT-infrastrukturen gör att det idag inte är möjligt att driva företag på ett effektivt och modernt sätt i flera mindre tätorter och på delar av landsbygden. Kommunerna råder över andra faktorer i det lokala företagsklimatet, såsom effektivare service, ökad rättssäkerhet i hanteringen av ärenden samt bemötande som präglas av god förståelse för företagandets villkor. Kommunernas placering på olika rankingar av företagsklimat bör förbättras. Öka näringslivets internationalisering. Andelen exporterande företag och exportvolymer är ett viktigt mått på hur väl regionens näringsliv förmår att skapa värden ur satsade resurser. Fler små och medelstora företag skulle kunna öka lönsamheten genom att vidga sin marknad internationellt. För att uppnå snittet i riket borde redan idag 300 fler företag ägna sig åt export. Att ta klivet över nationsgränsen är dock komplicerat och kräver förberedelser. Genom det regionala samarbetet Uppsala Going Global erbjuds företag tillgång till internationella nätverk och förstärkta stöd- och kompetensfunktioner som ett första steg ut i världen. Invandrares kunskaper om andra länders förhållanden, samt utländska alumnistudenter är viktig tillgång i detta arbete. Samarbetet inom Stockholm Business Alliance och varumärket The Capital of Scandinavia bör fördjupas för att få fler utländska etableringar till regionen. 2

19 Uppsalaregionen erbjuder bostäder efter behov och är en del av huvudstadsregionen med hållbara kommunikationer i alla riktningar. Kommuner och orter har egen utvecklings- kraft och skapar goda livsvillkor för regionens invånare. En växande region Uppsala är en av landets snabbast växande regioner och en integrerad del av huvudstaden. Tillväxten förväntas fortsätta, och kan enligt prognoser leda till att regionen får ytterligare 100 000 invånare till år 2030. Tillgången till bostäder och inflyttning är kommunicerande kärl och varandras förutsättning. Den snabba tillväxten förutsätter tillgång till bostäder, en robust infrastruktur och goda kommunikationer som människor och verksamheter kan lita på. Tillväxten ska bejakas, med bibehållen livskvalitet och balans mellan sociala, ekologiska och ekonomiska hänsyn. En samordnad planering av infrastruktur, kommunikationer och bostäder fordrar en gemensam bild för hur den övergripande fysiska, rumsliga strukturen ska hanteras. Därför har en gemensam målbild 2030 tagit fram. Målbilden bygger på tidigare politiska överenskommelser och kommunernas översiktsplaner. Den kompletterar översiktsplaneringen i två riktningar. Den regionala inriktningen ska vara en utgångspunkt för kommunernas översiktsplanering, och innehållet i översiktsplanerna ska avspeglas i den regionala planeringen. Målbilden utgår från funktionella samband, oberoende av administrativa gränser, och är därför en regional konkretisering av den bredare strukturbild som tagits fram för Stockholm Mälarregionen i Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2010). Den visar inte allt, utan fokuserar på de vägar och orter som bedöms som allra viktigast för att hålla ihop delarna i en helhet. Målbildens inriktning konkretiseras och fördjupas i länsplanen för regional transportinfrastruktur, i den nationella planeringen av transportinfrastruktur, i landstingets trafikförsörjningsprogram och i den digitala agendan för utveckling av IT-infrastrukturen och elektroniska kommunikationer. Strategisk inriktning Uppsalaregionen erbjuder bostäder efter behov och är en del av huvudstadsregionen med hållbara kommunikationer i alla riktningar. Kommuner och orter har egen utvecklingskraft och skapar goda livsvillkor för regionens invånare. Mätbara mål Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas till år 2020. Det långsiktiga målet är att hälften av alla motoriserade resor ske med kollektivtrafik. (Ur landstingets trafikförsörjningsprogram, basår: 2006). Uppsala län ska få infrastrukturella investeringsmedel minst i proportion till länets andel av rikets befolkning till år 2030, motsvarande ca 3,8 procent. Uppsalaregionen ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på 3 500 personer per år, med beredskap för ytterligare 1 000 invånare per år fram till år 2020. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020. (Bas: 2 miljarder ton CO2-ekvivalenter år 1990). År 2020 ska minst 90 procent av alla hushåll och verk samheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på 100 Mbits/s. (Bas: 41 % år 2011).»»

20 Uppländsk Drivkraft 3.0»» En långsiktigt hållbar tillväxt kan inte byggas enbart på relationen till Stockholm. Regionen måste också ha en egen konkurrenskraft och attraktivitet. skapas genom goda bytespunkter. Ett dörr-till-dörr perspektiv på resandet förkortar restider och ökar turutbudet via dessa punkter. En långsiktigt hållbar tillväxt kan inte byggas enbart på relationen till Stockholm. Regionen måste också ha en egen konkurrenskraft och attraktivitet. Viktigt är därför att utveckla fler storregionala samband, främst mot Västerås och övriga delar av Stockholm-Mälarregionen, Gävleborg och Dalarna. Arlanda ger goda internationella förbindelser och många arbetstillfällen. Under perioden 2010 2021 satsar staten, regionen och kommunerna knappt sex miljarder kronor på den statliga infrastrukturen i länet, varav omkring 600 miljoner kronor är medfinansiering för citybanan i Stockholm. Målbilden visar noder och stråk med två övergripande inriktningar: 1) Regionala samband för kommunikation och tillgänglighet, och 2) Regional orts- och områdesstruktur för hållbar tillväxt och goda livsvillkor. Bättre kommunikationer och tillgänglighet knyter samman regionen Ett effektivt och hållbart transportsystem måste både bejaka en ökad rörlighet och leda till en minskning av de klimatpåverkande utsläppen. Transportsystemet ska främja regional tillväxt och regional balans och ge förutsättningar för hållbart resande över gränser. Effektiva transportlösningar behöver skapas för godstrafik och kollektivt arbetsresande. Nio av tio invånare bor i tätorter och längs regionens stora kommunikationsstråk, samtidigt som regionen har ett stort antal boende på landsbygden. Viktiga kopplingar mellan de stora stråken, lokala och medelstora orter och glesare delar av regionen Utveckla de storregionala stråken. Ett tågbaserat och integrerat kollektivtrafiksystem gör det lättare och snabbare för människor att förflytta sig i regionen mellan hem och arbete, fritid och nöje. Kollektivtrafiken behöver kombineras med en pålitlig och tät lokaltågs- och regionaltågstrafik. Den interregionala och nationella trafiken är särskilt viktig i stråken mot Stockholm. Trafiken på Mälaroch Ostkustbanan måste köras oftare och i rätt tid, samt svara upp mot ett ökande resandebehov och växande befolkning. För att få en hävstång för en god utveckling bör också bostäder, arbetsplatser, offentliga servicefunktioner och andra viktiga besöksmål lokaliseras så att kollektivtrafikresande är det naturliga valet.