Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft



Relevanta dokument
TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

Vad menas med gamla reaktorer?

Relcon Scandpower AB. Box Sundbyberg. Relcon Scandpower. Presentation på SOLE seminariet Teleborgs slott november 2008 Per Hellström

Hur allokera riskerna till SIL? Annie Svensson Manager / Senior Consultant Scandpower AB

Framställning av elektricitet

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Förbättringar av säkerheten i äldre reaktorer baserat på nya kunskaper och säkerhetsutveckling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Betydelsen av att tillgodoräkna icke säkerhetsklassade systemfunktioner i PSA

Så fungerar kärnkraft

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

Analys av mänsklig tillförlitlighet inom kärnkraft

Produktens väg från idé till grav

Forsmarks historia Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Förnyade säkerhetsvärderingar av tåligheten mot vissa händelser - stresstest

I detta första informationsblad ges även en överblick över projekt och aktiviteter som redan avslutats.

Kärnteknik Mekaniska komponenter i kärntekniska anläggningar. DNV Nuclear Technology. Symposium i Stockholm den november 2001

PSA på 3 minuter. 1 Severe Accident Management Anders Henoch Ringhals AB

Kärnkraft och värmeböljor

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

Utredningar och forskning till följd av Fukushima Dai-ichi olyckan Delprojekt 1, etapp 5, inom utredning av den långsiktiga säkerhetsutvecklingen

Så fungerar kärnkraft version 2019

Genomförda moderniseringsåtgärder i svensk kärnkraft för att uppfylla kraven i SSMFS 2008:17 samt säkerhetsbetydelsen av dessa åtgärder

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Forsmarksincidenten den 25 juli 2006

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects

Tekniska data Ringhals

Översikt över forskningen på kärnbränsle, termohydraulik och svåra haverier

Statens kärnkraftinspektions författningssamling

Innehållsförteckning:

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1.

Ringhals en del av Vattenfall

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

Fjärrvärme från kärnkraft Möjligt redan idag

Ringhals historia från 1965 till 2014

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Rivning. av kärnkraftverk Nov Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Projektgodkänt. Intern. Status. Anna Borg/ENT. Hélène Gunnarsson/GAI/ Björn Gustafsson/VDS/ Nej. Nej

Säkerhet i snabbreaktorer

Angående erhållande av behörighet som fartygselektriker

Säkerhetsfunktioner rstå varandra? Finns behov av att avvika från normal säkerhetsfunktion s vissa betingelser under uppstart, ändringar i processen

Riskhantering. med exempel från Siemens

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3

Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

SIL i praktiken i processindustrin

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Säkerhetsprinciper, normer och kriterier SNOK. Ringhals

SKI-PERSPEKTIV VILKA FORSKNINGSMÅL BIDRAR DETTA PROJEKT TILL?

Granskning av OKG Aktiebolags helhetsbedömning av Oskarshamn 1

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN: Tillgänglig på

Underlagsrapport avseende bemötande av kommentarer från granskning av Oskarshamn 2:s preliminära säkerhetsredovisning

Fjärrvärme från kärnkraft Möjligt redan idag Oskarshamn

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1

Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Transformator konferens Stavanger /4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige

Deltagare på resan. Linn Bydell. Andreas Karlsson. Robin Henningsson. Hanna Wigert. Jonas Olandersson. Vattenfall. Forsmark. Oskarshamn.

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:

Granskning av OKG uppfyllande av 20 SSMFS 2008:17 - RÖP

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:

Säkerhetsförbättringar av kärnkraftsreaktorer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Forsmarks Kraftgrupp AB

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

SKI arbetar för säkerhet

SKI Rapport 95:63 SSI-rapport Säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken 27*07. November 1995

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid kärnkraftverk Utfärdad i Helsingfors den 22 december 2015

Dagens program Hjärtligt välkomna! Eva Halldén, ny VD på Ringhals Gösta Larsen Kommunikationschef

Agenda. Tid Aktivitet Föreläsare Åtgång tid 08:30 Registrering vid TS recep. Transport till våning 5.

Analys av mänsklig tillförlitlighet HRA-begreppets tillämpbarhet vid revisionsavställning

RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS

Regeringen, Miljö- och energidepartementet Stockholm

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring

Felträdsanalys FTA

Säkerhetsledning. Ringhals AB

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel

Säkerhetsprinciper, normer och kriterier SNOK Del 2. Ringhals

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Projekt Clink - Spårbarhet av krav på säkerhetsredovisning i SSMFS 2008:1

Hur allokera riskerna till SIL? Ivan Mares Senior Principal Consultant Scandpower AB, Kontorschef Göteborg

Arbetsgrupp RS I 3 Bonn, 16 mars 2011 RS I /9 Internt telefonnummer: De första övervägandena avseende konsekvenser av Fukushima

Det senaste NPSAG-mötet, nummer 14, ägde rum den 24 maj 2005 med Göran Hultqvist (Forsmark Kraftgrupp) som ordförande.

Sectra Critical Security Services. Fel bild

Att fatta rätt beslut vid komplexa tekniska upphandlingar

Återkoppling från VK Del

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Kärnkra' är vansinnigt dyrt. 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace

CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating

Uppföljning av erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima

Information om utländska kärntekniska anläggningar

Transkript:

Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft Michael Knochenhauer VD Scandpower AB IFEA Sikkerhetssystemkonferansen / 3-4 november 2011, Gardermoen

Översikt över föredraget Introduktion till kärnkraft Grundläggande säkerhetsprinciper Hur analyseras och övervakas säkerheten? Slutsatser och några paralleller till olja och gas

Introduktion till kärnkraft Kärnkraft i världen Beskrivning av ett kärnkraftverk Säkerhetsfunktioner Uppbyggnad av säkerhetssystem

Kärnkraft i världen Omkring 435 kommersiella kärnreaktorer i 30 länder och 284 forskningsreaktorer i 56 länder Ett 30-tal reaktorer under konstruktion, främst i Asien Över 60 ytterligare reaktorer planerade (ökande )

Kärnkraft i Sverige c:a 50% av genererad elkraft Forsmark Tre kokvattenreaktorer nettoeffekt 3159 MW Ägare: Vattenfall, Mellansvensk Kraftgrupp och E.ON Oskarshamn Tre kokvattenreaktorer nettoeffekt 2222 MW Ägare: E.ON och Fortum Ringhals En kokvattenreaktor och tre tryckvattenreaktorer nettoeffekt 3660 MW Ägare: Vattenfall och E.ON Barsebäck Två efter regeringsbeslut avställda kokvattenreaktorer (B1 1999, B2 2005) Ägare: Ringhals AB

Tryckvattenreaktorn Vanligaste reaktortypen i världen (3 av 10 i Sverige) Primärcykel radioaktiv / sekundärcykel ej radioaktiv Färre kontrollerade områden än kokvattenreaktorn lättare att utföra underhållsarbeten Fler komponenter som behöver underhållas än i kokvattenreaktorn, bl.a. ånggeneratorer och tryckhållare C:a 15-17 MPa, 315 o C

Kokvattenreaktorn Vanligaste reaktortypen i Sverige (7 av 10 i drift) En cykel (radioaktiv) Mindre tekniskt komplicerad än tryckvattenreaktorn, t.ex. inga ånggeneratorer Fler kontrollerade områden än tryckvattenreaktorn, t.ex. turbinanläggningen C:a 7-8 MPa, 285 o C

Bränslet i en kärnkraftsreaktor En kärnkrafthärd innehåller omkring 15 miljoner kutsar staplade i långa rör som sätts samman till bränsleelement Varje bränslekuts avger energi motsvarande 800 liter dieselolja 3-4 kutsar = årsbehovet av energi för en normalvilla

Konventionella parametrar och deras säkerhetsbetydelse Högt tryck 7 MPa för kokvattenreaktorn och 17 MPa för tryckvattenreaktorn Materialkrav Rörbrott / konsekvenser vid rörbrott Hög temperatur omkring 300 C Materialpåverkan Miljötålighet Risk för temperaturtransienter Medium ånga, vatten Miljötålighet Översvämning vid rörbrott / okontrollerat utflöde

Specifika parametrar för den nukleära processen och deras säkerhetsbetydelse Radioaktiva material Strålning / giftiga Materialpåverkan Måste inneslutas Hög energitäthet - reglering Styrstavar Flöde huvudcirkulationspumpar Absorbatorer, t ex bor Resteffekt Energiproduktionen fortsätter efter det att reaktorn stoppats Krav på kylning under lång tid Reaktor, bränslebassäng, mellan- och slutförvar

Utmaningar vid konstruktionen av en säker reaktor Fissionsprocessen måste stoppas Styrstavar skjuts, faller eller manövreras in Reaktivitetsgift kan tillföras (bor) Reaktortanken måste tryckavsäkras Om isolering sker mot turbin måste reaktortanken tryckavsäkras Härden måste hållas kyld Kylmedium måste pumpas in Resteffekt måste föras bort Om turbin och kondensor kopplas bort måste resteffekten tas omhand av andra system Allt detta kräver funktion hos säkerhetssystem!

Säkerhetssystem generell princip 1st line of defence De system som förväntas fungera vid ett normal störning, t.ex. Hydrauliskt snabbstopp i BWR Hjälpmatarvattensystem (högtryckssystem) Situationen betraktas som OK om 1st line of defence fungerar 2nd line of defence System som aktiveras vid fel i 1st line of defence, t.ex. Skruvstopp i BWR Nödkylsystem (lågtryck) Betraktas som incident (eftersom 1st line of defence fallerat) Ibland finns ytterligare system Borsystem för avställning i BWR, etc. etc.

Svenska BWR redundans och separation

Svenska BWR redundans och separation

Barriärer och djupförsvar Barriärer Djupförsvarsnivåer Kategorier av beroenden

Fysiska barriärer inom kärnkraft 1. Bränslet 2. Bränslets kapslingsrör Kan bränsletemperaturen hållas under 1200 oc uppstår ingen härdskada 3. Reaktortanken med anslutande rörsystem Är tanken intakt och en eventuell härdsmälta kan hållas innanför minskar risker för utsläpp 4. Reaktorinneslutningen Används för att innehålla en eventuell härdsmälta och minimera utsläppet till omgivningen 5. Reaktorbyggnaden Kontrollerad ventilation, ev utsläpp är filtrerat

Djupförsvar är ett centralt begrepp! IAEA Levels of defence in depth

Levels of defence in depth (IAEA INSAG 10)

Kontroll av beroenden kritisk för fungerande djupförsvar Environment Information to the component Activation signal Blocking signal Component protection M Component Information from the component Status indication Measurement Operation and maintenance Operating power Activation power Cooling, etc. Power supply Auxiliary systems

CCF Initiator Functional Kategorier av beroenden Category Functional Dependencies Description Dependence on shared mechanical or electrical equipment, such as common support systems, power supply or control signals. Human Action Dependencies Subtle Dependencies Common Cause Initiators Dependence via shared human actions: Failures of consecutive actions to mitigate a transient or accident sequence systematic test or maintenance errors. Dependencies specific to the actual demand conditions and typically not detected in normal operation or by surveillance tests (may also be a physical dependence). Initiating event, which arises from the system or component failures, or from the disturbances in the plant processes (intrinsic events). Area Events External Events Dynamic Effects Common Cause Failures Events occurring within the plant, but outside of plant systems and processes Events occurring outside the plant, and outside of plant systems and processes Failures in connection to dynamic effects occurring together with pipe breaks Failure of identical (or closely similar) components due to common vulnerabilities

System Configuration Defence Failure Probability Systemkonfigurationer och deras effektivitet som skydd mot beroenden Single train system Redundant system N out of m Technical and administrative Fail safe Management system Work preparation DKV (operability readiness control) Work practices Redundancy Separation Functional separation Organisational time-wise separation Stepwise introduction and test & maintenance 10-1 10-2 10-3 Diverse system Functional diversity 10-4 Fully redundant and diversified systems/ functions Redundancy within diverse sections Operational diversity Software diversity 10-5 10-6

Generella konstruktionsprinciper i kärnkraftverk DBA design basis accidents Konstruktionsstyrande Enkelfelstålighet Konstruktion- och analyskriterium Enkelfel, inkl. dess direkta följdfunktioner, ska postuleras på den mest kritiska komponenten kombinerat med yttre nätbortfall Automatiserade säkerhetsfunktioner Skyddar mot mänskligt felhandlande 30-minuters regel vid störningar och haverier 8-timmars regel vid svåra haverier Skydd mot beroenden och CCF Skyddar redundansen mot utslagning

Separationsprinciper för kontrollutrustning Centrala kontrollrummet Apparatrum eller dieselbyggnader Avstånd Skiljevägg Avstånd Skiljevägg Kabelareor (kulvertar) Avstånd Skiljevägg Avstånd Skiljevägg Processutrymmen Sub A Sub C Sub B Sub D

RPS Reactor protection system logic

Separationsprinciper för reaktorbyggnad Sub A Sub B Sub C Sub D

Exempel: Kontroll av vattennivå i reaktortanken normaldrift

Exempel: Kontroll av vattennivå i reaktortanken störd drift

Hur analyseras säkerheten? Deterministisk analys Probabilistisk säkerhetsanalys (PSA) MTO/HRA Human reliability analysis Riskuppföljning och riskmonitorer

Hur analyseras säkerheten i ett kärnkraftverk? Deterministisk säkerhetsanalys Förloppet efter en antagen störning analyseras DBA Design Basis Accident Varje barriär studeras för sig Syftar till att verifiera att tillåtna värden på tillståndsparametrar ej överskrids Anger krav (success criteria) för säkerhetssystemen Probabilistisk säkerhetsanalys (PSA) Syftar till att identifiera onormala händelsesekvenser som kan leda till oönskad konsekvens såsom härdskada Alla barriärer och det sätt de samverkar på vid olika störningar betraktas Komponentfel och mänskligt felhandlande beaktas Värderar (kvantitativt) anläggningens säkerhet MTO/HRA-analys Syftar till att analysera människans och arbetsorganisationens betydelse för anläggningens säkerhet Krav på att analyserna hålls aktuella. Dessutom genomförs PSR med jämna mellanrum (Periodic Safety Review)

PSA Probabilistisk säkerhetsanalys Störning Anläggningen reagerar Sluttillstånd Kvantifiering Inledande händelse Spädmatning 327 314 323 Händelseträd Avställning Tryckavsäkring Resteffektkylning Konsekvens OK Härdskada HS pga utebliven spädmatning Felträd OK OK Härdskada Utebliven funktion 327 Utebliven funktion 323 Härdskada Övertryckning Härdskada Omfattande modeller Ingår i SAR Används löpande för riskinformerade analyser. Levande analyser krav på kontinuerlig uppdatering

HRA Human Reliability Analysis Ingår som del i PSA Syfte att kvantifiera operatörsingrepp och mänskligt felhandlande Typer av mänskligt felhandlande Typ A före störning Typ B felhandlande som initierar störning Typ C felhandlande vid hantering av störning Metodik Detaljerade scenarioanalyser tillsammans med operatörer pfs performance shaping factors; exempel Komplexitet Stressnivå Utbildning Tillgänglig tid

En PSA-modell har många användningsområden Riskoptimering Optimering av barriärerna med avseende på testintervall och hindertider Riskuppföljning Barriärer ur spel Riskmonitorering On-line risk What-if analyser Revisionsplanering Exempel Skärmbild från RiskSpectrum RiskWatcher

Likheter med olja & gas Många av utmaningarna är desamma Hårdvara: pumpar, rör, värmeväxlare, reservkraft, övervakning, kontrollrumsinformation Höga tryck och temperaturer skall hanteras Höga krav på säkerhet Starkt fokus på säkerhet i design och drift Djupförsvar och barriärer viktigt Erfarenhetsåterföring viktig Säkerhet baseras på både deterministiska krav och probabilistisk analys och kriterier

Skillnader mot med olja & gas Safe state statisk Avstängning och tryckavlastning Fokus på konsekvenser inom anläggningen Fokus på att mildra konsekvenser (consequence mitigation) Fokus på analys av design och installation Analyser vid driftstart och större ombyggnader Safe state dynamisk Avställd, vattentäckt och långsiktigt kyld härd. Fokus på konsekvenser utanför anläggningen Fokus på att undvika olyckor (accident prevention) Fokus på analys av driftfas och underhåll Kontinuerliga analyser under verkets livstid Strängare krav på barriärer, redundans, oberoende och fysisk separation Krav på kontinuerlig analys och uppföljning av säkerhet

Olikheterna till trots utmaningen är i grunden till stor del densamma

Tack för uppmärksamheten! Allow me to introduce myself, I'm the statistical probability! Nice to meet you, I'm the residual risk!

For more information, please contact: Michael Knochenhauer President Scandpower AB T +46 8 4452141 E mkn@scandpower.com W www.scandpower.com w www.lr.org www.riskspectrum.com