Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken"

Transkript

1 2008 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

2 S äkerheten vid de svenska kärnkraftsanläggningarna har under året varit hög, trots störningar som gett upphov till längre stillestånd hos några anläggningar. Ett antal förbättringar har gjorts för att ytterligare förstärka säkerheten vid anläggningarna. År 2008 blev elproduktionen från kärnkraftsanläggningarna 61,3 TWh, vilket motsvarade 43 % av totalproduktionen av elektricitet i Sverige under året. Den totala genomsnittliga energitillgängligheten blev lägre än före gående år. För kokvattenreaktorerna uppgick tillgängligheten till 78 %, vilket är lägre än medelvärdet för de senaste fem åren, cirka 84 %. För tryckvattenreaktorerna blev energitillgängligheten cirka 87 % för 2008, vilket är ungefär lika mycket som medelvärdet för de senaste fem åren. Oskarshamn 3 och Forsmark 3 hade långa avställningar beroende på sprickor i styrstavarna, vilket var en bidragande orsak till de dåliga siffrorna för kokvattenreaktorerna. På tryckvattenreaktorsidan var det Ringhals 2 som med sina problem med hjälpmatarvattenkapaciteten orsakade en längre avställning. Under året startades kursverksamheten i den för samtliga svenska verk gemensamma underhållsutbildningen vid Barsebäcksverket. Här tränas el- och mekunderhållspersonal i verkslik miljö och med verkliga komponenter och system innan de utför sina arbeten i skarpt läge vid våra kärnkraftverk. Utbildningen har fått ett positivt mottagande och även internationell uppmärksamhet. Åke Karlsson Verkställande direktör Forsmark KSU Årsrapporten Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2008 produ ceras av Enheten för erfarenhetsåterföring vid Kärn kraft säkerhet och Utbildning AB. Den ges också ut i en engelsk version. Layout och original: Foto: Omslagets foto: Tryckning: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Oskarshamns Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Ringhals AB Ringhals AB Österbergs & Sörmlandstryck AB Ringhals Barsebäck Oskarshamn 2 ÅR

3 KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift- och underhållspersonalens kompetens byggs upp och underhålls genom KSUs utbildningsverksamhet, som under 2008 omfattade cirka kursdagar. Företaget producerar och förvaltar också läromedel för utbildningen. KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar de svenska kärnkraftverken. KSUs analysgrupp informerar samhällets beslutsfattare och opinionsbildare om kärnkraftssäkerhet, joniserande strålning och riskjämförelser mellan olika energiformer. Företaget bildades 1972 och ägs till 25 % vardera av Barsebäck Kraft AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Ringhals AB. KSU ingår i Vattenfallkoncernen. KSU har sitt huvudkontor i Studsvik med utbildningsenheter i Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Företaget har cirka 270 anställda, varav cirka 90 vid utbildningsenheterna. Sedan starten har nära 1,5 miljarder kronor investerats i simulatorer och kringutrustning de senaste åren i genomsnitt 140 miljoner kronor per år. WANO WANO (World Association of Nuclear Operators) är en internationell organisation som bildades 1989 för att öka kärnkraftens säkerhet och tillförlitlighet genom erfarenhetsutbyte inom olika områden. 36 länder med sammanlagt cirka 440 kärnkraftverk är medlemmar. KSU svarade under 2008 för de svenska kärnkraftsbolagens medlemskap i WANO. WANO är organiserat i fyra regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande kontor i London. KSU ingår i WANOs Parisregion. INNEHÅLL KSU...2 Introduktion...3 Historik Jämförelse mellan Sveriges reaktorer... 4 Sveriges reaktortyper BWR (kokvattenreaktor)...6 PWR (tryckvattenreaktor)...7 Drifterfarenheter 2008 Forsmark Forsmark Forsmark Oskarshamn Oskarshamn Oskarshamn Ringhals Ringhals Ringhals Ringhals Särskild rapportering...28 Styrstavsproblem...28 Elproduktionen i Sverige Läsanvisningar Produktionsuppgifternas definitioner.. 31 INES definition

4 Historik Jämförelse mellan sveriges reaktorer Kärnkraftverk Reaktortyp Elektrisk effekt (MWe) Termisk effekt Start kommersiell Netto Brutto MWt drift (år) Barsebäck 1* BWR Barsebäck 2** BWR Forsmark 1 BWR Forsmark 2 BWR Forsmark 3 BWR Oskarshamn 1 BWR Oskarshamn 2 BWR Oskarshamn 3 BWR Ringhals 1 BWR Ringhals 2 PWR Ringhals 3 PWR Ringhals 4 PWR * Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor - Kokvattenreaktor ** Avställd 2005 PWR = Pressurized Water Reactor - Tryckvattenreaktor En e r g i t i l l g ä n g l i g h e t WANOs jämförelsetal för 2008 (årsmedelvärde) BWR 74,7 % = medelvärde PWR 84,3 % = medelvärde BWR: Energitillgängligheten hos de svenska kokvattenreaktorerna blev bättre än det internationella genomsnittet för 2008, 74,7 %. Skillnaden blev dock inte lika stor som förra året. Det svenska värdet blev 77,8 %. Oskarshamn 1 och 2 lyckades bäst med drygt 88 % vardera. PWR: Energitillgängligheten hos de svenska tryckvattenreaktorerna blev högre än det internationella genomsnittet för 2008, 84,3 %. Sveriges värde blev 86,7 %. Ringhals 4 lyckades återigen med nästan 91 %. 4

5 Re a k t o r s n a b b s t o p p WANOs jämförelsetal för 2008 (årsmedelvärde) BWR 0,45 = medelvärde PWR 0,36 = medelvärde BWR: De svenska kokvattenreaktorerna hade i medeltal 1,31 snabbstopp under Det är mycket högre än förra året och det är också högre än WANOs medelvärde på 0,45. PWR: Sveriges tre tryckvattenreaktorer hade inga snabbstopp under WANOs medelvärde för världens tryckvattenreaktorer landade på 0,36. Anmärkning: Reaktorsnabbstoppen redovisas enligt WANOs definition, dvs att endast automatiskt utlösta snabbstopp per timmar kritisk reaktor tas med. Ko l l e k t i v d o s WANOs jämförelsetal för 2008 (årsmedelvärden) BWR 1,48 mansv = medelvärde PWR 0,70 mansv = medelvärde BWR: 2008 års medelvärde för kollektivdosen vid de svenska kokvattenreaktorerna blev 0,85 mansv. Det är något lägre än förra året, men mycket lägre än WANOs medelvärde på 1,48 mansv. PWR: Årets medelvärde för kollektivdosen vid de svenska tryckvattenreaktorerna blev 0,85 mansv, vilket är något högre än WANOs motsvarande värde, 0,70 mansv. 5

6 Sveriges reaktortyper BWR Ko k v a t t e n r e a k t o r BWR = Boiling Water Reactor I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med styrstavar och huvudcirkulationspumpar. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. Vattnet blir så varmt att det kokar. Den ånga som bildas går ut genom ledningar i reaktortankens övre del. 2 Den 280 C heta ångan, som flödar med kg/s 3 (beroende på reaktorstorlek), når turbinanläggningen. Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen cirka volt. Av den producerande energin tar anläggingen ca 3 % till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. 1 Ångturbin med utrustning Reaktor med utrustning Reaktortank 1 Varje kärnkraftsanläggning har en turbingenerator utom R1, F1 och F2, som har två. O1 har en en turbin och två elgeneratorer. En tredjedel av den tillförda värmeenergin omvandlas till elenergi. Turbin 2 Elgenerator 3 Ånga Elektroteknisk utrustning Kylvattenpump Bränsleelement Huvudcirkulationspump Kondensor Vatten 4 Kylvatten Fallspalt Kondensat Styrstavar Matarvattenpump Huvudcirkulationspumparna blandar matarvatten och vatten som skiljts av från ångan och cirkulerar det förbi bränslet. Vattnet tas från fallspalten (utrymmet alldeles innanför reaktortankens vägg) och pumpas in i tankens nedre del. Vid full effekt pumpas kg vatten genom härden per sekund. (I de yngsta reaktorerna, F1, F2, F3 och O3, är huvudcirkulationspumparna placerade i reaktortankens botten, s k internpumpar. Bildens rörsystem finns alltså inte där.) 5 Vattnet pumpas in i reaktortanken igen och kallas då matarvatten. Reaktorn tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar den, alltså kg/s. När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls ångan av cirka m3 havsvatten per sekund (beroende på hur stor anläggningens effekt är). Ångan övergår till vatten, s k kondensat. 6

7 PWR Tr y c k v a t t e n r e a k t o r PWR = Pressurized Water Reactor I ånggeneratorerna strömmar det heta vattnet från reaktorn i flera tusen tuber och förångar vattnet på utsidan av tuberna. Ångan som bildas är fri från aktivitet eftersom den inte kommit i kontakt med vattnet i reaktorkretsen. Till varje reaktor Reaktor med utrustning hör tre ånggeneratorer. 3 Trycket i kretsen regleras med ett tryckhållningskärl med tillhörande avblåsningstank. Trycket höjs om man tillför värme via en elpatron och sänks om man sprutar in vatten i ångan i tryckhållningskärlet. 2 Tryckhållningskärl 2 Avblåsningstank Ånga I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med borsyra i reaktorkylvattnet. För snabb reglering används styrstavarna. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. 1 Styrstavar Elpatron 1 Vatten Vatten Bränsleelement Reaktortank 5 Den 280 C heta ångan, som flödar med cirka kg/s, delas upp på de två turbinanläggningarna och avger sin energi till 6 turbinernas rotorer. Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen volt. Av den producerade energin tar anläggningen cirka 3 % till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt Elenergi Ånggenerator I turbingeneratorerna omvandlas 1/3 av värmeenergin till elenergi. Kondensor Kylvattenpump 7 Kylvatten Tuber Kondensat 8 7 När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls den av cirka 20 m3 havsvatten per sekund. Ångan övergår till vatten, s k kondensat. Matarvattenpump 4 Reaktorkylpump 4 Reaktorkylpumparna cirkulerar cirka 6 m3 vatten per sekund i reaktorn. 8 Vattnet pumpas in i ånggeneratorerna och kallas då matarvatten. Ånggeneratorerna tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar dem, alltså cirka kg/s. 7

8 Forsmark 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) Nettoproduktion 7,0 TWh Energitillgänglighet 81,4 % Energiutnyttjande 81,0 % 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan: Externt läckage från ett rör i en av mellanöverhettarna upptäcktes, varvid en turbin stoppades. Vid en inspektion konstaterades ett hål på cirka 10 mm i diameter. Rörets godstjocklek mättes och en godsförtunning konstaterades. Även i en annan liknande ledning konstaterades tre förtunnade områden. Läckagestället, såväl som områdena med godsförtunning, åtgärdades. 17 april: Stopp av två av reaktorns huvudcirkulationspumpar. En växelriktarmodul byttes och pumparna kunde återstartas. Revisionsavställning 11 maj 29 juni Avställningen planerades till 49 dygn och var en av de mest omfattande revisionerna i Forsmark 1s historia. Mer än åtgärder var inplanerade. Flera anläggningsändringar utfördes inför kommande effektuppgradering. Miljödomstolen har gett Forsmark 1 tillstånd till förberedande arbeten inför den effektuppgradering som ligger för prövning. Förutom bränslebyte och provningar var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Översyn av 13 drivdon. Modernisering och säkerhetshöjande åtgärder i reaktorns kontroll- och säkerhetssystem, med bland annat uppgradering av delsnabbstopp och införande av ett nytt effektmätningssystem. Inspektion av kondensationsbassängen för visuell kontroll av bassängplåtarna. Total urladdning av allt bränsle för inspektion av reaktortankens botten. Åtgärder för att minska vibrationer i reaktorns avblåsningsventiler och deras ledningar. Renovering av två utloppsschakt i huvudkylvattensystemen. Inspektion av reaktorinneslutningen med hjälp av termografikamera/irkamera. Termografibild av en ventil i reaktorinneslutningen. Turbindelen Byte av pumphjul i en av matarvattenpumparna. Byte av huvudkylvattenpumparna. Införande av partikelfilter i matarvattenledningarna. Översyn av åtta reglerventiler på båda turbinerna. Renovering av vattenföringsdon till båda generatorerna. Övrigt Förberedande arbete i huvudställverket inför nästa års utbyte av ställverksutrustningen. Revisionstiden blev 56 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev 1,22 mansv. 31 juli: Delsnabbstopp löste ut på grund av lastfrånslag på en turbin. Orsaken var att turbinens automatik felaktigt löste ut generatorbrytaren. Felet var aktivt i 0,4 sekunder och har inte gått att identifiera. Turbinen fasades in efter felsökning. Elektronikkorten gicks igenom i syfte att finna orsaken till den felaktiga utlösningen. Augusti: Under augusti månad kördes reaktorn vid något reducerad effekt till följd av problemen med huvudcirkulationspumparnas frekvensomformare. Problemet upptäcktes på Forsmark 2. 1 september: Efter nya beräkningar för torrkokningsmarginalen erhölls tillstånd att öka reaktoreffekten till 108 %. 12 september: En av turbinernas huvudkylvattenpumpar stoppades på grund av för hög temperatur på ett axiallager. Undersökningarna visade att mätutrustningen felfun-gerade. 3 oktober: Prov av reaktorns säkerhetssystem utfördes för att verifiera ombyggnationen av delsnabbstoppsfunktionen. Provet utfördes genom att en matarvattenpump löstes ut. Nedstyrning och delsnabbstopp blev följden, som planerat. Turbinen löste dock ut på grund av utebliven lastsignal till turbin 12. Ombyggnationen av delsnabbstoppsfunktionen utfördes under revisionsavställningen. Provet visade att ändringen fungerade som avsett. November december: Reaktoreffekten var något reducerad på grund av att de termiska marginalerna skulle innehållas. Kontrollmätning av reaktoreffekten (TIPkörning) ochefterföljande kalibrering av detektorerna för effektmätningen (LPRMkalibrering) medförde att den termiska reaktoreffekten begränsades något. Sedan sommaren 2008 drivs Forsmark 1 och 2 vid något reducerad effekt. Orsaken är att man inte längre säkerhetsmässigt tillgodoräknar sig energilagren. I princip är energilagren stora svänghjul 8

9 som vid ett snabbstopp har som extra säkerhetsfunktion att under några sekunder mjukt varva ner huvudcirkulationspumparna. Som en konsekvens av sommarens störning, då ett åsknedslag i kraftnätet vållade produktionsstopp på Forsmark 2, beslöts att reaktorerna i Forsmark 1 och 2 inte skulle tillgodogöra sig energilagren förrän åtgärder vidtagits. 8 december: Effektreduktion för åtgärder i turbinanläggningen. Turbinaggregat 11, TA11, ställdes av för åtgärd av externt läckage från en ventil i matarvattensystemet. Därefter togs TA11 i drift och elproduktionen omdisponerades så att man reducerade effekten på TA12 för inspektion av turbinaggregat 12s turbininneslutning. Man fann ett läckage i en manlucka på ett avspänningskärl. Läckaget åtgärdades. Ett läckage i en ledning i spärrångsystemet visade sig komma från en spricka i ledningen. En bit av röret kommer att bytas vid nästa turbinavställning. Blocket producerade full effekt igen den 11 december. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall Under året Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-drift förekom inte under året. Inga snabbstopp från effektdrift förekom under året. Kollektivdos Forsmark 1 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 2. Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är 978 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,46 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 70 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 9

10 Forsmark 2 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) Nettoproduktion 6,95 TWh Energitillgänglighet 79,7 % Energiutnyttjande 79,1 % 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 17 februari: Avställning av turbin 22 för åtgärder på en kärvande ventil till förvärmningen av kondensat. 5 mars: Avställning av turbin 21 på grund av ett externt läckage i spärr- och läckageångsystemet. 10 maj: Effektreduktion för prov av ångledningarnas skalventiler. 6 juni: Två huvudcirkulationspumpar stoppade på grund av en felfungerande ljusbågsvakt. Efter flera dagars felsökande hittades felet, varvid vakten tillsammans med en växelriktarmodul byttes ut. Revisionsavställning 17 augusti 7 september Avställningen planerades till 21 dygn. Unikt för årets revisionsavställning var att man inte utförde något bränslebyte. Detta gjordes i samband med stilleståndet i juni/juli. Förutom provningar var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Införande av nyckelblockeringar i reaktorns utlösningskedjor. Utbyte av åtta drivdon. Åtgärder för att minska vibrationer i reaktorns avblåsningsventiler och deras ledningar. Inspektion av 20 styrstavar. Turbindelen Uppgradering av generatorernas matarrotorer. Inspektion av den generator som byttes under föregående revision. Översyn av två huvudkylvattenpumpar. Övrigt Besiktning av utloppsschakt i hjälpkylvattensystemen. Stor översyn av en hjälpkraftsdieselgenerator. I samband med provningar av reaktorns säkerhetssystem, med alla styrstavar inskjutna, erhölls ett snabbstopp på grund av bristande kommunikation mellan provningsledaren och reaktoroperatören. Vid skalventilprovning i reaktorns nödsprinklersystem upptäcktes att en skalventil i en av fyra kretsar var stängd. Ventilen hade stängts i samband med ett extra ventilprov vid förra årets revision och därmed stått stängd under hela driftsäsongen. Tillkommande arbeten Vid inspektion av reaktorinneslutningen upptäcktes ett externt läckage i systemet för avställningskylning. Sprickor hittades i en infästningssvets till en stuts som ansluter mot systemet för reaktortanklockssprinkling. Skadorna åtgärdades genom att rördelen byttes ut. Vid start av reaktorn skulle ventiler i reaktorns avblåsningssystem öppnas, vilket inte fungerade. Ventilerna hade servats och byggts om under revisionen. Åtgärder hade vidtagits för att minska vibrationerna i reaktorns avblåsningsventiler och deras ledningar. Vid återmontage av ventilerna vändes de 180º fel, vilket medförde att styrledningarna för ventilerna hamnade fel. Styrledningen för öppnafunktionen hamnade på stängafunktionens plats och vice versa. Ventilerna vändes och driftklarhetsverifierades. Revisionstiden blev 35 dygn. Förlängningen orsakades av sprickan i kylsystemet för avställd reaktor samt av problemen i avblåsningssystemet. Kollektivdosen under revisionen blev 0,4 mansv. 15 september: löste ut på högt tryck i reaktortanken. 27 november: Tillstånd att höja reaktoreffekten från 102 till 105 % erhölls efter nya beräkningar av torrkokningsmarginalerna. Under året Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Ingen coastdown-drift förekom under året. 13 juni: Ett åsknedslag i 400 kv-linjen mellan Hagby och Tuna medförde en trefasig kortslutning som i sin tur genererade en kortvarig underspänning. Felet medförde att likriktarna i styrutrustningen till reaktorns huvudcirkulationspumpar (HCP) löste ut, varvid pumparna med tillhörande energilager stoppade. Reaktoreffekten sjönk momentant till 39 %. Därefter uppstod effektpendlingar, varvid reaktorn snabbstoppades manuellt. Cirka två veckor tidigare hade det finska kärnkraftverket Olkiluoto 1 (OL1) råkat ut för en störning där även deras HCP och energilager stoppade under uppgång från revision. Den finska säkerhetsmyndigheten STUK förbjöd OL1 att tillgodoräkna sig energilagren för sina beräkningar av marginaler mot torrkokning (för hög belastning på bränslet). Beslut togs därför på Forsmark att lägga extra stora krav på marginaler mot torrkokning. För att erhålla tillräckliga marginaler ökades huvudcirkulationsflödet, vilket vid stoppet av samtliga HCP visade sig vara en bra åtgärd. 10

11 Efter störningen kördes Forsmark 1 och 2 med något reducerad effekt under hösten då ytterligare undersökningar och beräkningar utfördes. Samtliga undersökningar visade att inga skador hade uppstått på bränslet. 15 september: Vid start av reaktorn erhölls ett snabbstopp på grund av högt tryck i reaktortanken. Förberedelser inför de så kallade varma drivdonsproven pågick och man höll på att etablera fullt tryck (70 bar) i reaktortanken. Trycket steg till 71,6 bar och man sänkte trycket med hjälp av att pumpa in kallt matarvatten. Till följd härav steg reaktoreffekten något och därmed även reaktortrycket, något som tar ett par minuter. Efter inpumpningen kom fokus att ligga på genomförandet av provet och man missade det stigande reaktortrycket. Trycket kunde därmed fortsätta upp till 73 bar, vilket är den gräns vid vilken automatiskt snabbstopp löses ut, helt enligt anläggningens konstruktion. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall Kollektivdos Forsmark 2 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 1. Den termiska effekten är MW och den elekt riska nettoeffekten är 990 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,46 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 70 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 11

12 Forsmark 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nettoproduktion 7,1 TWh Energitillgänglighet 69,7 % Energiutnyttjande 69,2 % 14 januari: Effektreduktion för periodiskt ventilprov. 5 april: Effektreduktion för periodiskt ventilprov juni: Ett externt gasläckage i ventilmanövernätet i reaktorinneslutningen uppstod, varvid reservkompressorn startade automatisk för att hålla rätt tryck i manövernätet. Forsmark 3 ställdes av för att åtgärda läckaget samt byta ut skadat bränsle. Under nedgången uppstod saltvatteninläckage i turbinkondensorn, vilket i sin tur medförde snabbstopp av reaktorn. Alla automatiska funktioner fungerade, men snabbstoppet blev verkningslöst eftersom reaktorn redan var underkritisk. Läckaget i kondensorn åtgärdades under stoppet. 16 juni: Delsnabbstopp löste ut. Utförliga kontroller och undersökningar gjordes utan att man hittade orsaken. 9 juli: Coastdown-driften började. Revisionsavställning 13 juli 7 augusti Avställningen var planerad till 25 dygn. Förutom bränslebytet var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Införande av förstärkt snabbstopp. Översyn av en huvudcirkulationspump. Inspektion av styrstavar. Tömning och sanering av kondensationsbassängen. Utbyte av tre värmeväxlare till huvudcirkulationspumparna. Turbindelen Översyn av en lagerbock. Översyn av turbinens trottelventiler. Inspektion av två lågtrycksturbiner med avseende på erosionsskador. Nya lågtrycksturbiner monterades Under revisionen 2007 utfördes en garantiinspektion av lågtrycksturbin 2, varvid erosionsskador hittades. Liknande problem fanns på den gamla turbinen, men skulle enligt leverantören inte kunna uppstå på den nya. Trots detta inspekterades de övriga två lågtrycksturbinerna även här hittades skador. Övrigt Separation av elektrisk matning till objekt som tillhör säkerhetsklassad utrustning. Anläggningen byggdes med flera elskenor som matar både säkerhetsutrustning och utrustning utan reaktorsäkerhetskrav. Detta kan medföra risk för att elektriska fel på icke säkerhetsklassad utrustning slår ut matningen till säkerhetsklassad utrustning, som därmed inte kan utföra sin funktion. Tillkommande arbeten Revisionens största arbete, separation av elektrisk matning, medförde en förlängning på cirka sju dygn. Arbetet var mycket omfattande med montering av nya skenor, dragning av nya elmatningar och indikeringar samt en omfattande provning. Vid de varma drivdonsproven fann man att en indikering på ett drivdon inte fungerade, vilket medförde att växellådan havererade och måste bytas. För att möjliggöra detta arbete stoppades reaktorn. Revisionstiden blev 32 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev 0,27 mansv. 28 september: I samband med den rutinmässiga motioneringen av drivdonen uppdagades att styrstav I55 inte gick att manövrera in drivdonet löste på högt moment vid 99 % uteläge. Beräkningar visade att det inte skulle gå att göra reaktorn säkert underkritisk med det fastnade drivdonet och om den effektivaste snabbstoppsgruppen skulle felfungera samtidigt vid ett utlöst snabbstopp. Effektnedgång till 65 % utfördes för byte av styrstavssekvens till en sekvens där kraven på den så kallade avstängningsmarginalen kunde uppfyllas. 17 oktober: Oskarshamn 3 meddelade att man funnit en styrstav med brustet skaft/styrstavsförlängare. De första undersökningarna på Oskarshamn 3 pekade på att det endast skulle vara styrstavar som levererats till Oskarshamn 3 som var påverkade. 21 oktober: Ytterligare information från Oskarshamn visade att det kunde finnas stavar på Forsmark 3 med samma felbild som på Oskarshamn 3. Därmed stoppades Forsmark 3 för inspektion av styrstavsförlängarna. Misstanke fanns att problemet kunde finnas på den fastnade styrstaven I55. Forsmark 3 startades igen den 2 januari Se vidare beskrivning under Särskild rapportering. 12

13 Under året Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-driften medförde ett produktionsbortfall på 1,9 GWh, vilket motsvarar drygt 1,5 fulleffekttimme. 13 juli: Under nedgången inför revisionen, vid cirka 20 % reaktoreffekt, felfungerade en minflödesventil till matarvattnet och ett manuellt snabbstopp löstes ut. Ventilen undersöktes under avställningen, varvid man fann att ventilspindeln satt fast i käglan med enbart ett fåtal gängor. Skadorna på gängorna, tillsammans med det faktum att ventilen indikerade 90 % öppen, gjorde att kägla och spindel bedömdes ha separerat vid störningen. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall 12 augusti: Under pågående värmning av reaktorn inför varma prov av styrstavarnas drivutrustning beslutades, när fullt tryck (6,9 MPa) nåtts, att gå till lägre driftmönster för att kunna motionera styrstavarna. Logiken i styrstavsmanöversystemet kräver vissa styrstavsmönster, så kallade driftmönster, för att tillåta motionering. Efter att en del styrstavar hade manövrerats in, togs ett nytt beslut om att gå till ett högre driftmönster. Beslutet grundades på att temperaturen och trycket i reaktortanken sjönk relativt snabbt. Effekthöjningen blev enligt mätsystemet för neutronflödet för snabb när styrstavar började dras ut, varför snabbstopp utlöste per automatik. Effektmätningen vid låg effekt är uppdelad i områden och man får inte passera genom områdena för snabbt. Kollektivdos Forsmark 3 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Oskarshamn 3. Den termiska effekten är MW och den elekt riska nettoeffekten är MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 700 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 70 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 13

14 Oskarshamn 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nettoproduktion 3,5 TWh Energitillgänglighet 88,3 % Energiutnyttjande 84,9 % 7 januari: Effektreduktion för underhållsåtgärder. 11 januari: Effektreduktion för underhållsåtgärder. 22 januari: på grund av fel i en magnetspole till en ångskalventil. 4 mars: på grund av fel i en magnetspole till en ångskalventil. 20 mars: En kortslutning inträffade i samband med inspektion av utrymmet kring kolborstarna vid Oskarshamn 1s östra generator. Händelsen ledde till turbinsnabbstängning och delsnabbstopp av reaktorn. 21 maj: Manuell avställning som en extra säkerhetsåtgärd. Anledningen var de polisiära insatser som pågick till följd av att OKG upptäckte spår av sprängmedel på en person som inpasserade till anläggningarna. Oskarshamn 1 gick ner till kall avställd reaktor och polisavsökningar gjordes i anläggningen. 16 juni: Ett blixtnedslag i ett ställverk utanför OKG ledde till att Oskarshamn 1 förlorade 130 kv-nätet, varpå reaktorn snabbstoppades. Bortfallet av kraftmatningen medförde bland annat att anläggningens fyra huvudcirkulationspumpar stoppade. På grund av en stängd ventil i en av huvudcirkulationskretsarna uppstod en ansamling av kallare vatten i denna. Vid försök att temperaturutjämna mellan kretsen och reaktortanken uppstod en temperaturtransient. För stora temperaturskillnader kan vara påfrestande för materialet och därför inleddes en analys för att ta reda på om materialet i reaktortanken hade tagit skada av stoppet. Analys och prover visade dock att temperaturskillnaden inte varit så stor att materialet skadats. Revisionsavställning 22 juni 25 juli Revisionstiden planerades från början till 23 dagar, men planen ändrades senare till 26 dygn. Förutom bränslebytet, som i år omfattade 78 bränsleelement, var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Inspektion av fuktavskiljarens dragstänger. Byte av 16 drivdon. Återkommande kontroll av reaktortanklocket, reaktortanken och interna delar. Täthetsprovning. Turbindelen Service av kylare och ventiler. Inspektion av turbinlager. Övriga inspektioner och kontroller. Tillkommande arbeten Reaktordelen Vid inspektion upptäcktes skador på svetsar som tillhör moderatortankstativet. Detta ledde till utökad provning. Under täthetsprovning av en ångskalventil upptäcktes läckage, vilket föranledde service av ventilen. Turbindelen I slutet av driftperioden uppstod problem med temperaturgivare till turbinlagren, vilket under revisionen ledde till åtgärder. Övrigt Installation av en rekombinator, vars uppgift är att genom en katalytisk process (rekombinering) återförena den vätgas och syrgas som evakueras från turbinkondensorn, till vatten. Rekombinatorn reducerar mängden gas som leds till skorstenen, varvid man får en längre uppehållstid i systemet. Kortlivad aktivitet hinner därmed klinga av och doserna till personal och allmänhet reduceras. Revisionstiden blev 32 dygn och åtta timmar. Oskarshamn 1 fasades in mot det svenska stamnätet efter genomförd provning den 25 juli. Kollektivdosen under revisionen blev 0,79 mansv. 20 september: Kontroll utfördes av vibrationspåverkan på turbinen vid effektsänkning. 8 oktober: Nedgång till kall avställd reaktor för åtgärder på en ventil i ett härdkylsystem som hade felfungerat vid periodisk provning. Ytterligare tre ventiler av samma typ undersöktes och åtgärdades. 7 november: Extra provning av en ånglednings skalventiler. Orsaken var att provningsintervallet hade förkortats sedan en ventil visat icke godkänd stängningstid vid ett tidigare prov. 19 december: Effektreduktion för provning av ångledningarnas skalventiler samt säkerhets- och avblåsningsventiler. Under året Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-drift inleddes den 1 juni och gav ett produktionsbortfall på 6,9 GWh, vilket motsvarar drygt ett halvt fulleffektdygn. 22 januari: På grund av kortslutning i en styrventil till en av ångskalventilerna ändrade styrventilen läge och ångskalventilen fick stängaorder. När en ångskalventil 14

15 stänger, ökar trycket i reaktortanken och man kan då dumpa ånga förbi turbinen till kondensorn. Med en stängd ångskalventil förbjuds dock dumpning och strax därefter snabbstängs turbinen. Ytterligare något senare snabbstoppas reaktorn automatiskt. 4 mars: Ytterligare ett snabbstopp inträffade med samma förlopp som snabbstoppet den 22 januari. Samma scenario, dock en annan ångskalventil. 24 maj: Under uppstart, vid cirka 2 % effekt, och när huvudmatarvattensystemet just hade startats, lades en ventil i läge automatik innan förutsättningarna för detta var uppfyllda. Vattennivån i reaktorn steg snabbt och reaktorn snabbstoppades automatiskt på grund av hög nivå. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall 16 juni: Ett blixtnedslag nära kraftverket medförde att jordfelsskyddet för Oskarshamn 1s aggregatbrytare startade. Både aggregatbrytaren och generatorbrytaren löste sedan ut och blockets interna 6 kv-skenor blev spänningslösa. löste ut automatiskt. 22 juli: I samband med ett övervarvsprov av turbinen löste reaktorsnabbstopp ut automatiskt. Detta orsakades av ett utlöst reläskydd på generatorn som i sin tur löste ut aggregatbrytaren, varpå de interna 6 kv-skenorna blev spänningslösa. Kollektivdos Oskarshamn 1 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effek ten är MW och den elektriska nettoeffekten är 473 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,45 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 448 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 112 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två motroterande axlar. På varje axel finns en enkel och två dubbla axiella lågtrycksturbiner. På varje turbinaxel finns en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 130 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 2. 15

16 Oskarshamn 2 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) Nettoproduktion 4,5 TWh Energitillgänglighet 88,7 % Energiutnyttjande 86,7 % 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 19 januari: Effektnedgång för prov av turbinventiler. 23 februari: Effektreduktion för prov av turbinventiler. 12 mars: Under provning av anläggningens säkerhetssystem ledde ett logikfel till att anläggningen snabbstoppades automatiskt. Se nedan. 25 mars: efter en turbinsnabbstängning. Se nedan. 30 april: Nedstyrning på grund av bypass av lågtrycksförvärmare. Revisionsavställning 11 maj 12 juni Revisionstiden planerades till 25 dygn. Förutom bränslebytet var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Täthetsprovning av skalventiler. Inspektion av reaktortanken och dess interna delar. Byte av styrstavs- och drivmutterindikering. Byte av 17 drivdon. Tillkommande arbeten, reaktordelen: Åtgärd av läckage från en ångskalventil i reaktorinneslutningen. Byte av kägla och ventilspindel på en ventil i sprinklersystemet för reaktorinneslutningen. Turbindelen Garantiinspektion av generator. Installation av bypass-ventil i spärrångsystemet. Förberedelser inför projekt PLEX (Oskarshamn 2s moderniseringsprojekt). Övrigt Installation av en rekombinator, vars uppgift är att genom en katalytisk process (rekombinering) återförena den vätgas och syrgas som evakueras från turbinkondensorn till vatten. Rekombinatorn reducerar mängden gas som passerar till skorstenen. Därmed får man en längre uppehållstid i systemet. Kortlivad aktivitet hinner därmed klinga av och utsläppen av radioaktiva gaser till luften reduceras. Revisionstiden blev 33 dygn. Oskarshamn 2 fasades in mot det svenska stamnätet den 12 juni. Kollektivdosen under revisionen blev 0,43 mansv. 27 juni: Effektreduktion för åtgärd av ett ångläckage. 12 juli: Effektreduktion för prov av turbinventiler. 12 augusti: utlöstes då ett underhållsarbete på en massafångare i kondensatreningssystemet ledde till ett större läckage. Se nedan. 13 september: Effektreduktion för prov av ventiler i ång- och matarvattenledningarna. 25 oktober: Effektreduktion för åtgärd av ventilläckage och provning av ventiler. 6 december: Effektreduktion för provning av ventiler i ång- och matarvattenledningarna. Under året Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-drift förekom inte under året. 12 mars: Under pågående ordinarie provning av nivå- och tryckvakter till reaktorskyddssystemets snabbstoppsvillkor, fick en kondensat- och en matarvattenpump stopporder när ett villkor tillhörande C kanalen löstes ut. Vid tillfället var en matarvattenpump avställd för service och därmed inte möjlig att starta. Vattennivån i reaktorn började sjunka och snabbstopp erhölls till följd av låg vattennivå i reaktortanken. Logikprovning hade tidigare utförts i A- och B- kanalerna utan anmärkning. I efterhand konstaterades att en mjukvarubaserad minnesfunktion för snabbstoppsvillkoren, som finns i turbinens kontrollsystem, inte var återställd efter provningen av B-kanalen. När provningen fortsatte med utlösning av C-kanalen medförde detta att två kanaler av tre var utlösta i turbinens kontrollsystem, vilket resulterade i stoppet av pumpar. Orsaken till att minnesfunktionen inte var återställd efter provningen av B-kanalen härleddes till att den analoga återställningspulsen måste vara cirka en sekund lång för att det digitala mjukvarubaserade systemet ska kunna registrera och bearbeta signalen fullständigt. I det aktuella fallet var återställningspulsen för kort. 25 mars: Vid periodiskt prov av enskild kanal i turbinsnabbstängningskedjan, TS-kedjan, fastnade C-kanalens utlösningsventil i utlöst läge. Senare började temperaturvärdet för ett turbinlager vandra uppåt för att slutligen indikera mer än 90 grader. Ett villkor i B- kanalen i TS-kedjan löste därmed ut. Härmed var B-kanalen utlöst på grund av hög temperatur och C-kanalen på grund av den felande utlösningsventilen. Detta medförde att man hade uppfyllt villkoret 16

17 för utlösning av turbinsnabbstängning, dvs två av tre kanaler. De hydrauliskt manövrerade ångpådragsventilerna till turbinen började stänga. Här ska ångan automatiskt styras över till dumpventilerna, som ska öppna och leda ångan förbi turbinen till kondensorn. Detta gjordes också, men på grund av en tidsförskjutning i TS-signalen hann trycket stiga i reaktorn. Detta medförde i sin tur att reaktoreffekten steg. Reaktorsnabbstopp utlöstes automatiskt på hög effekt. 12 augusti: utlöstes då ett planerat underhållsarbete på en massafångare i kondensatreningssystemet ledde till ett större läckage. Anledningen till läckaget var att det skedde en förväxling av vilket av de sex filtren som skulle bytas och arbetet påbörjades på fel filter. När arbetet med att öppna filterbehållaren påbörjades, genom att lossa bultarna i lockets fläns, brast en packning på grund av trycket och ett större läckage uppstod. Detta löste ut nivåvakter i A-isoleringskedjan. Vattennivån i turbinkondensorn sjönk till låg nivå på grund av läckaget, vilket i kombination med utlöst A-isoleringskedja uppfyllde villkoret för snabbstopp av reaktorn. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall Kollektivdos Oskarshamn 2 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Barsebäck 2. Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är 590 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,5 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 444 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 109 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 130 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från två dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 1. 17

18 Oskarshamn 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) Nettoproduktion 7,1 TWh Energitillgänglighet 71,4 % Energiutnyttjande 70,3 % 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 14 februari: I slutet av 2007 visade mätningar att Oskarshamn 3 fått en bränsleskada. I slutet av januari förvärrades skadan och den 14 februari ställdes anläggningen av för härdläcksökning och byte av skadat bränsle. Förutom att tre skadade bränsleknippen laddades ut ur härden och ersattes med nya, tillfördes reaktivitet i form av ett antal nya bränsleknippen. Detta för att minska produktionsbortfallen på grund av coastdown-drift i samband med att den årliga revisionsavställningen flyttades fram två månader. Innan fasningen genomfördes var man också tvungen att åtgärda ett fel på ett tidrelä. Strax efter fasningen stoppades uppgången på grund av att en reglerventil i turbinens huvudångsystem inte öppnade som förväntat. Ungefär tolv timmar efter att felet identifierats, fasade Oskarshamn 3 åter mot kraftnätet och uppnådde full effekt på morgonen den 25 februari. 23 maj: Oskarshamns sammanlagda bruttoproduktion passerade 200 TWh. 9 juni: En huvudcirkulationspump stoppade och försök till återstart misslyckades. Efter utbyte av några elektronikkomponenter i pumpens drivaggregat kunde pumpen återstartas utan anmärkning. 30 juni: En ny bränsleskada upptäcktes. Denna åtgärdades under revisionsavställningen. 6 september: Effektreduktion för ventilprov. På grund av bränsleskadan utfördes effektuppgången efter provet långsamt och försiktigt. 1 oktober: Beslut fattades om att gå ner med Oskarshamn 3 till kall avställd reaktor på grund av oklarheter i anläggningens säkerhetsanalyser. Anläggningens funktion kunde ifrågasättas vid långsamt fallande spänning på yttre nät i kombination med att aggregatbrytaren eller dess skydd inte fungerade som förväntat. Oskarshamn 3 var avställd fram till revisionsavställningen den 5 oktober och fasades inte in mer under Under revisionen skedde en omkonstruktion, vilken har gjort Oskarshamn 3 robust mot denna typ av störning. Revisionsavställning 5 oktober 1 januari Revisionen skulle, enligt planeringen, omfatta 21 dygn och vara avslutad den 25 oktober. På grund av problem med styrstavar förlängdes revisionen och anläggningen fasades in mot kraftnätet först den 1 januari Förutom bränslebytet var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Läcksökning av allt bränsle i härden och urladdning av skadat bränsle. Inspektion och provning av samtliga styrstavar och byte av styrstavar på grund av skador på styrstavsförlängare. Endast felfria styrstavar har monterats i reaktorn. Provning av reaktortankstutsar. Inspektion av moderatortankstativet. Byte av fyra sonder och byte/renovering av två drivenheter i mätsystemet för neutronflöde i lågeffektområdet, 0 8 % effekt. 11 augusti: Ett fel uppstod i regleringen av ventilerna till mellanöverhettarna, vilket medförde att dessa stängde. I samband med detta fick man en reaktornedstyrning. Beslut fattades att åtgärda felet i samband med revisionsavställningen. Felet medförde att Oskarshamn 3 inte kunde producera full effekt. Leverans av statorn till den nya generatorn som ska installeras

19 Turbindelen Inspektioner inför moderniseringsprojektet PULS. Service av reglerventiler. Åtgärder på turbinlager. Övrigt Projekt PULS har som mål en säkerhetsmässig modernisering för att uppfylla myndighetens krav och höja den elektriska effekten till MW samt byte av kritiska komponenter för att säkra den fortsatta driften. Projektets åtgärder var planerade att införas under revisionsavställningen 2008, men senarelades till den 1 mars 2009 på grund av försenade leveranser. Avställningen planerades pågå i cirka 90 dagar. Revisionstiden blev 89 dygn. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall Kollektivdosen under revisionen blev 0,28 mansv. Under året Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-drift förekom inte under året. Inga snabbstopp från effektdrift förekom under året. Kollektivdos Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 3. Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 700 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 130 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 19

20 Ringhals 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Dygnsmedeleffekt (%) Nettoproduktion 4,6 TWh Energitillgänglighet 61,8 % Energiutnyttjande 61,4 % 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 27 mars: Osignalerat stopp av en huvudkylvattenpump under cirka 11 timmar, ingen effektreduktion. 14 april: Sänkning av reaktoreffekten till 103 % på grund av obefogad stängning av en turbinsnabbstängningsventil på turbin april: Reduktion till cirka 57 % reaktoreffekt för prov av huvudångledningarnas skalventiler. 20 april: Kraftkontroll beordrade nedreglering med 100 MW i cirka 2 timmar på grund av att linjen mellan Söderåsen och Horred togs ur drift. En presenning hade blåst upp och lagt sig över ledningen. 3 maj: I samband med en obefogad stängning av en snabbstängningsventil på en lågtrycksturbin löste effektreduktion och turbinsnabbstopp ut. Den obefogade stängningen av snabbstoppsventilen resulterade i att det blev hög nivå i en dränagetank tillhörande turbin 11s mellanöverhettare, varvid turbin 11 snabbstoppade helt korrekt och i enlighet med logiken. 9 maj: Effektreduktion till cirka 99 % på grund av att en snabbstängningsventil på en lågtrycksturbin stängde obefogat. 13 juli: Reduktion av reaktoreffekten på grund av hög temperatur i havet och i kondensationsbassängen. 19 juli: Reduktion till cirka 56 % reaktoreffekt för prov av huvudångledningarnas skalventiler. 27 juli: Effektreduktion på grund av hög temperatur i havet/kondensationsbassängen. 29 juli: Effektreduktion på grund av hög temperatur i havet/kondensationsbassängen. 2 augusti: Urdrifttagning av turbin 12 på grund av kraftigt ångläckage från packboxen till en reglerventil. 4 augusti: Coastdown-driften började. Revisionsavställning 16 augusti 31 december (fasning första turbin ) Tillgängligheten under driftsäsongen var 61,8 % och nettoproduktionen blev 4,55 TWh. Avställningen planerades till 47 dygn. Förutom bränslebyte och provningar genomfördes följande stora arbeten: Reaktordelen Modifiering av kylare i resteffektkylsystemet. Byte av en huvudcirkulationspump. Ombyggnad av reaktorns säkerhetsventiler. Förberedelser för moderniseringsprojektet RPS/SP2. Miljökvalificeringsprojektet MILK fortsatte med miljökvalificering av elkomponenter. Införande av ny bufferttank för dränering och fyllning av reaktorbassäng. Byte av reläer i säkerhetssystemet i en delsub (C-sub). Översyn av en pump i härdnödkylsystemet. Utbyte och omgummering av rör och ventiler i saltvattenkylsystemet i reaktordelen. Turbindelen Turbin 11 och 12, byte av skovlar i lågtrycksturbinernas steg 7. Turbin 11 och 12, byte av gummibälgar, tätningar mellan turbinaxel och turbinhus. Utbyte och omgummering av rör och ventiler i turbindelens saltvattenkylsystem. Turbin 11, utbyte av ångavtappningsledning till matarvattenförvärmare 3. Turbin 11 och 12, utbyte av transmittrar och reglerkretsar. Övrigt Utbyte av 6 kv-ställverk, ordinarie internt nät. Revisionstiden blev 142,4 dygn, en förlängning med 95,5 dygn jämfört med den planerade tiden, 47 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev 1,43 mansv, vilket ska jämföras med budgeterade 1,40 mansv. 2 oktober: Revisionsförlängning på grund av tryckförändringar i härdnödkylsystemet. Under den normala revisionsavställningsperioden modifierades härdnödkylsystemet genom flytt av en säkerhetsventil som tidigare orsakat ett flertal störningar. I samband med provkörning av systemet efter modifieringen konstaterades att systemtrycket tillfälligt överskred tillåtet värde. Orsaken till att trycket steg var med största sannolikhet luft i systemet. Olika avluftningsmöjligheter infördes, dock utan att problemet löstes helt. Detta arbete pågick fram till den 30 oktober då en ny lösning togs fram. 30 oktober: Planerat bortfall på grund av åtgärder i härdnödkylsystemet. Efter en tids försök med olika avluftningsvarianter beslutades att en dämpning av systemtrycket vid start skulle installeras i form av så kallade tryckklockor. Tryckklockan, 20

Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Foto: Annika Örnborg, Ringhals Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning.

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken P roduktionen vid de svenska kärnkraftsanläggningarna nådde inte upp till normal omfattning under. Stora moderniserings- och effekthöjningsprojekt

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2006 2007 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2 KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten. 2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel: Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken

Läs mer

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000 3/00 TERTIALRAPPORT September december 2000 Tertialrapport 3/00 Rapporten täcker perioden september till och med december 2000 Inledare 5 Sammanfattning av händelser 7 Internationellt 8 Barsebäcks kärnkraftverk

Läs mer

Vad menas med gamla reaktorer?

Vad menas med gamla reaktorer? Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas

Läs mer

Tekniska data Ringhals

Tekniska data Ringhals Tekniska data Ringhals Här har vi samlat kortfattade tekniska data om våra anläggningar. Reaktor Turbin Elutrustning Värt att veta om våra anläggningar R1 R2 Nettoeffekt (el) MW 865 865 Reaktortyp Kokvattenreaktor

Läs mer

STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning

STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning av Björn Lindqvist En turbogenerator kan exempelvis vara en ångturbin med tillhörande generator/generatorer. Under en sådan turbogenerator finns en kondensor

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Foto: Annika Örnborg, Ringhals KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning.

Läs mer

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 45 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 26,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

PM till Statnett. Februari 2010 PRISTOPPAR PÅ DEN NORDISKA ELMARKNADEN

PM till Statnett. Februari 2010 PRISTOPPAR PÅ DEN NORDISKA ELMARKNADEN PRISTOPPAR PÅ DEN NORDISKA ELMARKNADEN PM till Statnett PRISTOPPAR PÅ DEN NORDISKA ELMARKNADEN Pöyry Energy Consulting is Europe's leading energy consultancy providing strategic, commercial, regulatory

Läs mer

Beslut om dispens från kravet på återkommande kontroll av vissa komponenter för Oskarshamn 1

Beslut om dispens från kravet på återkommande kontroll av vissa komponenter för Oskarshamn 1 Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2016-05-04 Er referens: 2016-04390 Diarienr: SSM2016-1324 Handläggare: Giselle García Roldán Telefon: +46 8 799 42 55 Beslut

Läs mer

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tomas Lackman Seniorkonsult, Risk Management 1 Varför ökad automatisering Ekonomi Kvalité Tid

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

Luftkylda Kylaggregat VANGUARD DRIFT & SKÖTSEL ANVISNINGAR

Luftkylda Kylaggregat VANGUARD DRIFT & SKÖTSEL ANVISNINGAR Luftkylda Kylaggregat VANGUARD DRIFT & SKÖTSEL ANVISNINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Dimensionerande Data 3 Igångkörnings och Serviceprotokoll 3 Uppställning och Installation 4 Åtgärder före Idrifttagande

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 46 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 24,9 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Installationsmanual ML40 Plus

Installationsmanual ML40 Plus Installationsmanual ML40 Plus 1. Beskrivning ML40Plus är en speciellt konstruerad drivenhet för autopiloter på båtar. Den passar de flesta typer av segelbåtar, även sådana med ror-kult. ML40Plus kräver

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

IA HECON LOCAL. Installationsinstruktioner

IA HECON LOCAL. Installationsinstruktioner Installationsinstruktioner Installationsinstruktioner 1.0 Allmän information Användandet av dessa instruktioner förutsätter att användaren är väl bekant med handhavandet av både blockenheten och hydraulsystemet

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Verksamhetsberättelse 2011 Förord Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk imättades 1981 och lyder f.n. under miljödepartementet. Nämndens

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Förbättringar av säkerheten i äldre reaktorer baserat på nya kunskaper och säkerhetsutveckling

Förbättringar av säkerheten i äldre reaktorer baserat på nya kunskaper och säkerhetsutveckling UTREDNINGSRAPPORT 2012-10-31 Dok nr: Utredningsgrupp: Lars Bennemo, Wiktor Frid, Anders Hallman, Tomas Jelinek, Gustaf Löwenhielm, Lovisa Wallin Författare: Anders Hallman Fastställd: Lars Skånberg Förbättringar

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

ARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk.

ARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk. ARCUS löser ett antal problem både vid mätning på motorer i drift och på bänk vid kontroll och reparation. Mätningar på bänk eller golv i reparationsverkstaden

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar

Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar Skall man elda med ved i värmepannor skall man ha en ackumulatortank. Bekvämligheten och komforten ökar, verkningsgraden förbättras och utsläppen till

Läs mer

DANA R. Felsökningsguide

DANA R. Felsökningsguide DANA R Felsökningsguide LARM OCH FELMEDDELANDEN FÖR INSULINPUMPEN SKÄRM BETYDELSE ÅTGÄRD Skärmen för svagt batteri visas när batteriet inte längre räcker till för att driva pumpen. Ett ihållande larm aktiveras

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects Reglering med Kärnkraft Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects Sammanfattning av två Elforsk-projekt En första studie 2011 kring möjligheter att lastfölja med kärnkraft: Elforsk 12:08 Uppföljning i

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

KOBRA. Användarmanual. Manual 025

KOBRA. Användarmanual. Manual 025 KOBRA Användarmanual Manual 025 Säkerhet Ankarspelet skall inte användas som förtöjning utan en avlastning skall alltid skapas via en pollare eller liknande. Båtens motor skall alltid vara igång som en

Läs mer

ALL-1 EC ELEKTRISK FETTPUMP INSTRUKTIONER & ANVÄNDARMANUAL

ALL-1 EC ELEKTRISK FETTPUMP INSTRUKTIONER & ANVÄNDARMANUAL ALL-1 EC ELEKTRISK FETTPUMP INSTRUKTIONER & ANVÄNDARMANUAL SIDRUBRIK PRODUKTBESKRIVNING Centralsmörjningspumpen är av kolvtyp. Det elektroniska styr- och övervakningskortet är placerat i motorns plastkåpa,

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Årsredovisning 2014. Året som gått

Årsredovisning 2014. Året som gått Årsredovisning 2014 Året som gått Innehåll Om Ringhals...3 Teknikfakta...4 Vad hände på Ringhals 2014?...5 Ringhals produktion - väl värd att fira...6 Elåret i Sverige...8 Driftåret på Ringhals Produktion

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Solceller Snabbguide och anbudsformulär

Solceller Snabbguide och anbudsformulär Solceller Snabbguide och anbudsformulär Maj 211 Detta dokument har tagits fram inom ramen för SolEl-programmet, mer info finns på www.solelprogrammet.se. Projektet har kallats "Underlag för anbudsförfrågan

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-2-24 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 9 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med,8 TWh sedan förra veckan och uppgår nu

Läs mer

Nu kan du le ikapp med din Smiley!

Nu kan du le ikapp med din Smiley! Nu kan du le ikapp med din Smiley! Professionell egenkontroll inom temperaturövervakning för dagligvaruhandel, restaurang och storkök Det handlar om livsmedelskvalitet, ekonomi och kundernas bästa. Du

Läs mer

Luftkonditionering 2009

Luftkonditionering 2009 Luftkonditionering 2009 Innehåll Så här fungerar det!...3 Svalt, skönt och lönsamt!...4 Portabla aggregat...5 Luftkylda paketaggregat... 6 Vattenkylda paketaggregat... 7 Splitaggregat med innedel/-ar för

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet 1974 1976 1980 1980 1993 1988 1989 1994 1998 1999 2000 2001 2006 Dipl. Ing., Tekniska Högskolan i Helsingfors Driftsättare, Asea-Atom (Västerås Olkiluoto Västerås)

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

7414036-9 G 21 C 7/14

7414036-9 G 21 C 7/14 (19) SVERIGE SW [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass ' 7414036-9 G 21 C 7/14 PATENT-OCH (44 Ansökan utlagd och utlägg- 76-08 - 09 Publiceringsningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-6-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 27 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 28,8 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING

INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING ARITERM Solstyrning RC-SolEx ARITERM Solstyrning RC-SolEx Innehållsförteckning Viktiga funktioner...2 Produktinformation...3 Tekniska data...4 Huvudmeny...5 Meny temperaturer...6

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept

5 Skapa ett vinnande koncept 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Idégenerering Varje gruppmedlem har idégenererat egna koncept som löser huvudfunktionerna innan ett idégenereringsmöte genomfördes. Under idégenereringsmötet presenterades

Läs mer

Montering och installation av solfångare

Montering och installation av solfångare Montering och installation av solfångare 2007-07-01 Innehåll www.trebema.se 1. Allmänna monteringsråd... 2 2. Montering och uppsättning av solfångarna... 4 3. Driftsättning av solfångarna... 5 4. Service

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA-MÅL - DEL 1 26B:5

AVGÖRANDEN I VA-MÅL - DEL 1 26B:5 26B:5 Kommun, som ej iakttagit föreskrivet prövningsförfarande i fråga om en av fastighetsägare påstått felvisande vattenmätare, har, när skälig anledning förelegat att ifrågasätta riktigheten av mätvärdena,

Läs mer

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara! Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader

Läs mer

Skapa systemarkitektur

Skapa systemarkitektur GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen

Läs mer

Driftinstruktioner Arbrå

Driftinstruktioner Arbrå Driftinstruktioner Arbrå Före start av anläggningen. - Stäng alla dräneringsventiler för vatten och tryckluftledningarna (OBS tryckluften i botten på barnbacken) - Använd dränkpumpen i brunnen så att flödet

Läs mer

INSTALLATIONSANVISNING SHUNT FS 36. Installationsanvisning. Shunt FS 36

INSTALLATIONSANVISNING SHUNT FS 36. Installationsanvisning. Shunt FS 36 Installationsanvisning Shunt FS 36 1 Introduktion Vattenburna värmegolv är så kallade lågtemperatursystem, vilket innebär att framledningstemperaturen är betydligt lägre än vad konventionella radiatorsystem

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad 1. BAKGRUND Götesjö Djur & Jord bedriver idag ekologisk (KRAV) mjölkproduktion med ca 30 kor och rekrytering på Ulfsgården, Gillstad. Ett nytt stall med plats för

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

1 Introduktion till SIPP Säker Indikering av Petroleum Produkter... 2. 2 Systemöversikt... 3. Beskrivning... 3. Konstruktion och funktion...

1 Introduktion till SIPP Säker Indikering av Petroleum Produkter... 2. 2 Systemöversikt... 3. Beskrivning... 3. Konstruktion och funktion... 1 Introduktion till SIPP Säker Indikering av Petroleum Produkter... 2 2 Systemöversikt... 3 Beskrivning... 3 Konstruktion och funktion... 3 32.1 Drift stationär enhet för tömning av transformatorgropar...

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Granskning av anmälan - Forsmark 1/2-Höjning av konstruktionstrycket i system 323

Granskning av anmälan - Forsmark 1/2-Höjning av konstruktionstrycket i system 323 Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Tillsynsrapport Datum: 2014-11-24 Er referens: FQ-2011-0835 Diarienr: SSM2011-2962 Granska i tillsyn Forsmarks Kraftgrupp AB Objekt 1 och /2 Ansvarig handläggare:

Läs mer

1. Allmänna säkerhetsinstruktioner Definition av symboler som används i denna manual.

1. Allmänna säkerhetsinstruktioner Definition av symboler som används i denna manual. BRUKSANVISNING 1. Allmänna säkerhetsinstruktioner Definition av symboler som används i denna manual. I denna instruktionsmanual har instruktionerna gällande säkerhet märkts med den allmänna symbolen för

Läs mer

INSTRUKTION Budget ANA

INSTRUKTION Budget ANA INSTRUKTION Budget ANA Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert.se Upplaga 12621 Sid 1 GARANTIVILLKOR Ni har just installerat ett filter från Aqua Expert AB, ett ledande företag

Läs mer

Järnvägens elanläggningar

Järnvägens elanläggningar Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att

Läs mer

Allmänt. Götaverkens Sportdykarklubb 2006-11-13

Allmänt. Götaverkens Sportdykarklubb 2006-11-13 Allmänt LW-450E är en kompressor som är tillverkad av Leonard & Wagner. Namnet kan tydas så att 450 är kapaciteten i antalet minutliter och E står för att den går på en trefas elmotor. Den har tre stycken

Läs mer

LK Elpanna - 4,5. Utförande. Rörinstallation. Funktion/Förutsättningar. Montage

LK Elpanna - 4,5. Utförande. Rörinstallation. Funktion/Förutsättningar. Montage LK Elpanna -,5 Utförande LK Elpanna,5 kw är en vägghängd elpanna, främst avsedd för lågtempererade värmesystem som t.ex. golvvärme. LK Elpanna,5 kw levereras helt komplett. Endast vatten och ström behöver

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA Perifal Sol Solen är den stjärna som är belägen i centrum av vårt solsystem. I omloppsbanor kring solen rör sig solsystemets planeter, bland dessa jorden. Solljuset förser

Läs mer

Drift och underhållsblad för Haddock 600

Drift och underhållsblad för Haddock 600 Drift och underhållsblad för Haddock 600 1 2 Innehållsförteckning Översyn Sid 3 Luftning Sid 3 Kemisk Fällning Sid 3 Filterbyte Sid 3 Filterbyte Fortsättning Sid 4 Tömning, Dränering, Deponi och Slamsugning

Läs mer

Installationsanvisning. Syreaktivator

Installationsanvisning. Syreaktivator Installationsanvisning Syreaktivator Viktig information före installation Kontrollera så att godset inte har blivit skadat under transporten. Transportskada skall omedelbart anmälas till transportföretaget.

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17 Läget på elmarknaden är en gemensam elmarknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning OPEX Installations- och skötselanvisning 2009-05-01 www.trebem a.se Innehåll Leveransomfattning...2 Komponentförteckning...2 Installation Pannrum och skorsten...3 Rökrörsanslutning...3 Elektrisk installation...3

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 213-12-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 5 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 2,4 TWh sedan föregående rapport och uppgår

Läs mer

Installationsanvisning CS- stokeranläggning

Installationsanvisning CS- stokeranläggning Installationsanvisning CS- stokeranläggning Version 2.0 fr.o.m. mars 2007 Läs noggrant igenom hela manualen innan installationen påbörjas! Generalagent Sverige BN Energikonskult AB Norbergsvägen 30 * Box

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Vedkombi 330 Bruksanvisning

Vedkombi 330 Bruksanvisning Vedkombi 330 Bruksanvisning Produktpresentation Effektiv och användarvänlig vedkombi som kapar och klyver veden i ett moment. Producerar ca 5 m3 per timme. Klarar vedlängder upp till 53 cm och veddiameter

Läs mer

Vattenfelsbrytare esystop flow

Vattenfelsbrytare esystop flow 151217 sida 1 av 3 Installationen bör utföras av en fackman. Vattenfelsbrytaren esystop flow är anpassad till branschregler Säker Vatteninstallation. För installation av och sensor i systemet se separat

Läs mer

1 Introduktion till SIPP Säker Indikering av Petroleum Produkter... 2. 2 Systemöversikt... 3. 2.1 Beskrivning... 3. 2.2 Konstruktion och funktion...

1 Introduktion till SIPP Säker Indikering av Petroleum Produkter... 2. 2 Systemöversikt... 3. 2.1 Beskrivning... 3. 2.2 Konstruktion och funktion... 1 Introduktion till SIPP Säker Indikering av Petroleum Produkter... 2 2 Systemöversikt... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2 Konstruktion och funktion... 3 3 Drift stationär enhet för tömning av transformatorgropar...

Läs mer

Installationsanvisning

Installationsanvisning Installationsanvisning Läs följande instruktioner noga innan du installerar enheten. Tack för att du valt en Embraco Sliding Unit, som är ett luftkylt utomhusaggregat. Denna enhet är speciellt designad

Läs mer

Solfångarstyrning SWP140

Solfångarstyrning SWP140 Solfångarstyrning SWP140 Innehåll. Solfångarstyrningen består av ett antal komponenter. 1 st Styrning kapslad i ljusblå/vit låda 1 st Givarkabel för solpanel, längd ca 12 meter. Gul anslutningskontakt.

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer