Ordföranden har ordet

Nr 2 2014 Årgång 29

Ordföranden har ordet Glad vår alla båtvänner! Kanske har den tidiga våren gjort att båten redan är sjösatt?! Eller väntar ni på att pågående väderbakslag ska gå över? Nåväl, sommaren är på väg, det känner jag på mig. Förra numret av Krysspricken fick ni vetskap om via mail, med en länk till hemsidan, där den fanns och fortfarande finns. Jag hoppas det gick bra att läsa den även på det sättet. Vi kommer delvis att använda oss av den tekniken även i fortsättningen men detta nummer får du i handen. Förändringen sker av kostnadsskäl. Det är dyrt såväl att trycka som att skicka tidningen. Vi lägger hellre pengarna på andra delar av vår verksamhet som inte går att ordna digitalt. De fåtal medlemmar, som inte har tillgång till dator, får fortfarande sina Krysspricken hem i brevlådan i form av en enkel datorutskrift. Kretsens programverksamhet i vinter har gått på sparlåga, eftersom vi inte lyckats hitta något intresse för vinterträffar i någon av våra städer. Till exempel i Luleå och Skellefteå har man väl bara haft tid att titta på ishockey? Hade du velat vara med på vinterträffar? Å du fick ingen förfrågan! Ta då genast kontakt med styrelsen, gärna via mig, eva.k.burstrom@gmail.com, så att vi får veta det inför nästa vinters planering. Vårt önskescenario är att ha vinterträffar i Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå minst Inför sommaren planeras det för fullt för ännu en Ö-rock på Gåsören. Den kommer att gå av stapeln onsdag 9 juli. Mer om detta kan du, när det närmar sig, läsa på vår hemsida, www.sxk.se, välj kretsar och Bottenvikskretsen. Förra årets upplaga drog riklig publik och har fått mycket beröm och vi hoppas att allt, även vädret, gör att succén kan upprepas. Några bilder hittar ni på vår hemsida. Vi har i flera år bekymrats över att hamnbassängen på Gåsören blivit allt grundare. Nu vet vi att en stenhög, som bildats vid ena pirarmen är ett av problemen, som ska åtgärdas i sommar. Att öka djupet i hela bassängen jobbar vi vidare med. I sommar hoppas vi dessutom kunna lägga ut en brygga norr om norra pirarmen så att dels mer djupgående båtar och dels fler samtidigt ska kunna besöka ön. Vid den nya bryggan gäller stävförtöjning med eget ankare. Hjärtligt välkomna till vår pärla till uthamn, Gåsören! På vår hemsida lägger vi ut information, så snart vi har något att berätta. T.ex. hoppas jag kunna berätta där, när kretsens bojar kommit på plats. Viss information, t.ex. något fotoalbum, kräver inloggning för att du ska kunna se, men det mesta på kretsens hemsida är öppet för alla. Inloggning krävs också för åtkomst av vissa delar av riks-hemsidan, www.sxk.se. Bottenvikskretsen har numera även en egen sida på FaceBook. Sök upp den och be att få komma med eller maila samma önskan till eva.k.burstrom@ gmail.com. Anmäl dig till 24-timmars-segling 13 juni via Ulf Sundström, ulfsun@ bredband.se. Ulf berättar gärna för dig om 24-timmars, om du ringer honom på telefon 070-3477872. På hemsidan står det just nu bara om den segling, som utgår från Kurjoviken i Skelleftehamn, men du kan självfallet starta från andra platser. Ring Ulf! Vi ses på böljan den blå! Eva Burström

Han har flyt... Ord från sittbrunnen Jag är ett Mumintroll. Ja, jag kanske har en något mindre näsa, och jag saknade svans när jag såg efter sist. Men två drag har jag gemensamt med favoriterna. Det första är kärleken till havet och skärgården. Det andra är en lite filosofisk läggning och en godtrogenhet som gör att jag tror att 2014 kommer att bli den underbaraste sommaren på länge. Och hur kan jag veta det? Jo, det finns fortfarande platser som Gåshällan, där vi gjorde strandhugg förra sommaren. Och den ön inte ens är unik. Då finns det hopp för vår värld. Naivt? Ja, men vad hindrar det mig? :-) Min pappa var ett mumintroll. Han kom till Sverige som 20-åring och arbetade bort sin accent. Bara när han pratade i telefon med Finland kunde man avslöja hans ursprung. Det ursprunget gjorde att jag tillbringade alla min barndoms somrar i den finska skärgården tillsammans med mina kusiner. Varje dag sken solen, och vi tog vår träbåt och styrde ut mot Långhällen där gräslöken blommade och grodynglen simmade omkring i de solvarma pölarna. Den där träbåten hade märken i ryggstödet efter mina tänder när jag snubblade och föll framstupa. Muminpappan körde en femton hästars Ejvinrud, och vi tankade vid kajen i Berghäll där jag brukade få en Eskimo-glasspinne med choklad på. Båten är nämligen försäkrad i Svenska Sjö. Snabb hjälp utan krångel. Sjöassistans ingår. Tilläggsförsäkring för maskinskada/personskada. I somras fick jag tillfälle att återknyta banden till barndomens öar och holmar. Skärgården är något alldeles speciellt i Finland. Graniten mera rosa, klipporna rundare, vågorna högre och fackelblomstren mer illande cerisefärgade. Nog passar det bra att Kryssarklubbens årsbok handlar om Finlands skärgård i år. Krysspricken tar rygg på de stora pojkarna och följer efter med egen inspiration. Det känns rätt. Kanske för att Mumintrollen talar som min pappa när han mådde som bäst? Christina Liljestrand, redaktör Vill du också ha flyt? Ring 08 541 717 50. Räkna ut din premie på www.svenskasjo.se Båtägarnas egen försäkring Tacksam kör på fyrön Tankar, Österbotten. Redaktören stämmer in! Foto: P-A Fjellström

Gåshällan - ett hål i tiden I österbottniska kustbandet, några mil söder om Vasa, gör vi ett oförglömligt strandhugg på vår resa längs finska kusten förra sommaren. Långt från alla trendiga restauranger med flåshurtig dunka-dunkamusik tar Bertel och Eeva Östberg emot oss på sin hemma-ö. Det är som om tiden hade stannat. Vi angör en sen kväll vid 23-tiden, nyttjande kvällsbrisen in i det sista. En äldre, sammanbiten man bistår vid vår angöring vid den något gistna och spinkiga bryggan, där två finska segelbåtar redan ligger förtöjda. Solen håller på att gå ner i det guldglänsande blanka havet. Vi slår en lov på land innan vi ska krypa in i kojen. Sommarnattens milda ljus över vindpinade klippor och sänkor bevuxna av älggräs, havtorn, fackelblomster och lummiga alar förtrollar oss. Nästa morgon har de andra segelbåtarna lämnat hamnen tidigt. Ett stenkast från bryggan där vi ligger reser sig det gamla, tre våningar höga lotshuset i trä. Färgen flagnar och fågelbilderna på naturstationens anslagstavla har gulnat och rullar sig i kanten. Troligen efter en viss vånda dyker Eeva Östberg upp för att inkassera avgiften för förtöjningen. Den är hon och hennes man Bertel, den lite äldre, sammanbitne mannen, som är värdar på Gåshällan den här helgen. Eeva suckar lätt. Det är svårt att få folk att ställa upp ideellt nuförtiden. Vi betalar henne blygsamma 3 euro per natt. Om vi vill prova bastun kan vi få boka den; de erbjuder sig beredvilligt att elda. Text: Christina Liljestrand Foto:P-A Fjellström

Annars för värdarna en ganska maklig tillvaro. Bryggan har visserligen farit illa av vindens och havets framfart. Men inte är det nödvändigt att hålla den i toppskick! Förresten finns det gott om tid... Bertel ser tacksamt på när min sambo P-A skruvar fast något löst som en liten insats i underhållet. Sen passar han själv på att ta en liten paus på rygg i strandkanten. Måsarna skriar och dyker efter fisk. Eeva rättar stillsamt till de platta stenarna på gången framför bryggan. Släkten Östbergs ö Det visar sig att Bertel har arbetat vid Sjöbevakningen som hade stationering på ön tills de lade ner 1972. Hans släkt har rått om Gåshällan sedan Laga skiftet och har ett gammalt torp här. Nu är det mest skolklasser och Närpes skriftskolegrupper som kommer till Gåshällans naturstation. Föreningen hyr ut logementen med de extremt smala våningssängarma i järn, kanske ditskaffade när huset byggdes på 1940-talet. I köket finns gasspis, men bäst funkar vedspisen, tycker Eeva. Ett träkors har rests ute på hällan för att locka till andakt. Eeva tycker att det mest för tankarna till förlista fartyg. Vi följer stigen över ön genom älggräs och havtornssnår, in mellan alar och tallar, och tittar på släkten Östbergs gamla torp på andra sidan ön. Här finns också På andra sidan av ön ligger den gamla lotsstationen som Närpes Motorbåtssällskap förvaltar. flera bodar, en gammal lotsstation som restaurerats och flera bryggor. Just idag nyttjas de av ett tiotal båtar när traktens motorbåtsfolk, Närpes Sjösällskap, gör sin söndagsutflykt. En snabb titt på deras hemsida avslöjar att de roar sig med begivenheter som diplomutdelning. Vi får en känsla av att tiden står stilla även här. Idag verkar det blir sillunch med nypotatis kokad i medhavd panna över öppen eld. Fint besök På söndagskvällen tar Bertel sin båt för att hämta ett ett nygift par som ska tilbringa en vecka här ute. De har åkt långt och är försenade. När de äntligen dyker upp med ett hav av bagage ser ler de lyckligt mot oss. Det är gudagott att få dra sig tillbaka hit. Här är man långt borta från världen. Bertel och Eeva Östberg andas långsamhetens lov i takt med hela ön. Bastu och uthuslänga finns på Gåshällan.

I kvällsljuset eldar vi själva i bastun som är exakt som basturna i min barndoms somrar vid Finska viken. I en stor vattentunna i bastukammaren värms tvättvatten upp. Vid hårtvätten i plasthandfatet minns jag hur det brukade svida när schampot rann ner i ögonen. Jag undrar filosoferar om schampo svider mindre nuförtiden, eller om jag bara minns det som lite otäckt. Härligt var i alla fall att låta håret bölja i vågorna när jag doppade mig efteråt. Med det i tankarna följer jag den lilla stigen ner till badbryggan. En hög stege leder rätt ner i havet. Ingen ser mig när jag simmar nakkupelle. (Reportaget är publicerat i annan version i På Kryss i våras) Vi utför reparationer av plastbåtar Gelcoatskador, repor och sprickor, polering och vaxning, rekonditionering... Ring oss! Vi kommer till dig och fixar! Kan det bli enklare? Foto: Christina Liljestrand Riitta: 070-780 26 69 Epost: ritta@bothniaservice.se Bo@thnia Service AB

Foto: Leif Thylin Tommy brinner för Gåsören En av de nya ledamöterna i kretsens styrelse är Tommy Lindmark. Han är rätt imponerad av de andras energi och idérikedom. Gåsörenkommittén är det som engagerar honom allra mest. derhållningen står rockgruppen Stonewaters och Tomas Linge Lindgren & vänner. Hemliga gästartister utlovas! I år kommer det att bli en extra varierad repertoar, eftersom en trio bestående av Therese Thylin, mezzosopran, Elisabeth Sundin, sopran och Sofia Nilsson, piano kommer att underhålla i pausen med klassisk musik. Sångerskorna studerar på Operahögskolorna i Oslo respektive Stockholm. SXK Bottenvikskretsens styrelse: Ordförande: Eva Burström, 070-660 14 25, eva.k.burstrom@gmail.com Vice ordförande: Ulf Sundström, 070-347 78 72, ulfsun@bredband.net Skattmästare: Christer Norberg, 070-626 12 56, nor@comhem.se Sekreterare: Lars Ulfsparre,070-592 45 33, larsulfsparre@hotmail.com Ledamot: Tommy Lindmark, 070-647 62 05, tommy@flurkmark.com Suppleanter: Rolf Larsson och Kenneth Bergström Den nya motorbåten blir flitigt använd som transportmedel ut på Gåsören, där han också har sommarstuga. Tommy är en riktig friluftsmänniska och friskus. Han älskar att paddla kajak och gjorde förra året en långtur från Pite-Rönnskär och söderut mot Hamnskär, Furuögrund, Halsön och Bergskär. Vad är på gång på Gåsören just nu? Vi har förlorat den stora handikappbryggan, men kommunen har beviljat medel till en ny. Det är också muddring på gång. Även stora båtar ska kunna lägga till vid bryggan! Att Gåsören ska bli mer tillgängligt för kommuninnevånarna är ett annat mål för Tommy. Som det är nu besöks ön av många småbåtsägare, men tanken är att även de som inte har egen båt ska kunna ta sig dit. Därför finns bland annat planer på att skärgårdsbåten M/S Lapponia ska angöra Gåsören när den turar förbi under ett par veckor i augusti i år. Sommaren 2012 gifte sig Tommy och Solveig Lindmark ute på Gåsören, där de också har sin sommarstuga. Skellefteå borde satsa på fräscha och fina Gåsören som utflyktsmål, tycker Tommy. Här ute skulle man kunna ha utställningar och arrangemang med teater. Men då måste som sagt transportfrågan lösas mer permanent. Vad är höjdpunkten på Gåsören i sommar? Det största arrangemanget, som vi planerar för fullt, är Ö-rock den 9 juli. För un- Foto: Tommy Lindmark

Inte bara ventilation Maskinvägen 18, 931 37 Skellefteå, 0910-398 98 www.wimaplat.se info@wimaplat.se VI TILLVERKAR: VERKTYG, SPECIALMASKINER, JIGGAR & KALIBRERAR MÄTVERKTYG www.profix.se

Liten Lady dejtar stor världsomseglare Text och foto: Lasse Karlsson Ostindiefararen Götheborg är världens största oceanklassade segelfartyg byggt i trä med sina 47,5 meter - en kopia av det skepp med samma namn som 1745 gick på grund och sjönk i Göteborg. Förra sommaren kunde denna mäktiga skapelse beskådas i Bottenviken när Luleå stad invigde Södra Hamnplanen som man jobbat med att restaurera under lång tid. Skulle hon få passera Skellefteå utan att uppmärksammas? Knappast, tyckte Lasse Karlsson på Finnhällan. Aktuell dag kom svågern Janne, och vår Nauticat 33 Blue Lady avgick från sin hemmahamn ute på Finnhällan utanför Skellefteå med Bjuröklubb som första mål. Vi hade måttlig sydostlig vind och i övrigt bra väder, fastän givetvis motvind. Lite skvalpigt var det ombord, men vi tog skydd för en lång fikarast vid SXK:s uthamn Gåsören och kollade AIS:en. Den visade att Götheborg kom seglande i drygt 5 knop i den tilltagande brisen med nordlig kurs på västra sidan av Holmön. Vi lade ut en skärande kurs på sjökortet rakt österut norr om Skötgrönnan och satte segel. Det blev dikt bidevind med en fart av 5 6 knop i riktning rakt ut till havs. Strax nordost om Skötgrönnan söder om Skellefteå hörde vi på VHF:en Sjöräddningens båt Rescue Skellefteå meddela att man hade för avsikt att gå ut med ett par aspiranter för en navigeringsövning. Jag är själv med i SSRS och hjälper till med en del övningar, så vi tog kontakt med skepparen, som tyckte att Götheborg kunde utgöra ett bra mål för övningen. Eftersom vi hade en allt besvärligare bris mot oss och svårt att hålla kursen för segel, vände vi för att i Kurjoviken ansluta till SSRS båt där det fanns plats ombord. Inne i Kurjan var det helt lugnt, men vi delgav skepparen våra erfarenheter från brisen ute på havet. Rescue Skellefteå lade ut söderut med dånande Scaniamotorer, och Rönnskärsver- Blue Lady, Nauticat 33, i redoläge för spaning. ken passerades i 35 knop. Vi såg på AIS:en att Götheborg lagt om kursen till ca 90 grader (rakt ostlig kurs) utanför Vännskärs fyr. Men det var inga problem, vi kom ju i bra fart. Vi passerade Bjuröklubbs fyr på samma sätt som Rönnskär medan Götheborg fortsatte på sin nya kurs, till synes rakt över till Finland. När så landlä upphörde vid Bjuröklubb kom sjön vräkande rakt emot oss. Efter en stund mådde en av praktikanterna mindre bra. Hon iakttog så att säga intensiva studier av botten på en hink men var tapper och beordrade oss att fortsätta detta till trots. Bra virke i den tjejen, något att ta tillvara för SSRS! Götheborg - en hägring??? Även andra i besättningen började anta en grå ansiktsfärg, men led i det tysta. Vår fart hade gått ner till 8 knop och Götheborg fortsatte mot Finland i 6 knop. Då fattade skepparen beslutet att avbryta och vända tillbaka mot hamn - under rådande omständigheter ett helt riktigt beslut. Men det grämde oss att detta stolta skepp skulle få passera Skellefteå oss förutan! Nytt försök Några dygn senare hade Götheborg gjort det hon skulle i Luleå med kanoner, salut och allt och kunde återvända söderut. Vi fick veta att hon skulle lämna kaj vid 20-tiden på kvällen. Enligt besticket borde hon med motvind och cirka 5 knops fart passera Bjuröklubb på sydlig kurs någon gång på förmiddagen nästa dag. Det blev ånyo avgång med Blue Lady från Finnhällan, nu med högsta chefen (särbon) ombord. I svag vind och med högst måttlig sjögång närmade vi oss Skötgrönnan igen när vi upptäckte dimma rakt förut. Chefen har inte någon rutin på detta, och vi förberedde oss på vad som komma skulle. Dimman var mycket tät när vi sökte oss in mot gamla lotshamnen på Bjuröklubb för övernattning inför nästa dags möte. Den gav inte med sig, utan låg kompakt hela aftonen och kvällen. Vi passade på att spåra Götheborg på AIS:en och såg att hon nu kom i 7 knop närmaste vägen förbi Rödkallen. Rackarns, hon kommer att passera tidigt! konstaterade vi efter nytt bestick. Det blev till att snabbt gå i säng, så man skulle komma sig upp och igång nästa morgon.

Jag sov lite på ohåga, och när jag vaknade klockan 4 kunde jag konstatera att dimman fanns kvar och inte verkade ha lättat sedan gårdagen. Hunden viftade på svansen och tyckte att husse var snäll som skulle rasta henne redan I akterruffen sov både chefen och hennes katt Smulan lugnt vidare medan vi klev ut i fukten. Vi konstaterade att då radar saknas ombord var chansen att hitta fartyget ute i ärtsoppan lika med noll. Lika bra att ge upp och gå och lägga sig igen! Men först ett rejält fika som tröst, eftersom magen börjat kurra. Efter att ha fikat och plockat undan passerade jag styrhytten. Där ute hade dimman lättat! Jag tog mig snabbt upp till sjökortsbordet för att se om det skulle gå att hinna ut och möta detta stolta fartyg ändå. Chansen fanns! Men avgång borde ha skett för fem minuter sen typ! Chefen och hennes katt tittade sömndrucket fram ur den varma kojen då skeppsgossen helt sonika startade motorn och lade ut från kaj klockan 5 på morgonen. Maskinen gick på högt marschvarv och vi styrde rakt ut till havs där dimbankarna dansade balett runt oss samtidigt som solen med ett rosa skimmer kom upp ovan horisonten i nordost. Klockan närmade sig 6, dimman glesnade allt mer och solen börjar värma lite. Situationen verkade vara under kontroll, eftersom vi hade tillryggalagt en rejäl sträcka. Tanken slog mig, att man ju garanterat hade vakt ombord på Götheborg. VHF hade de säkert också. Jag anropade dem på kanal 16 med svar och övergång till kanal 68 och frågade efter deras passageavstånd från Bjuröklubbs udde. Vi behövde inte vänta länge innan vi i kikarna såg en prick inne i en dimbank ganska rakt norr om vår position. Pricken växte och fram kom ett fartyg som såg ut att komma från en annan värld. Stor var hon också. Hon gick väl inte så vackert i sjön, utan liknade mer en seglande kaj. Tyvärr hade hon motvind, så seglen var beslagna vid detta tillfälle. Vi närmade oss snett akterifrån och till slut kunde vi vinka till varandra, men vi höll ett behörigt avstånd. Några minuter följdes vi åt innan vi vände stäven mot hemmahamnen. Götheborg var fångad och vi hade nått vårt mål att få se denna unika skapelse ute till havs, fast hunden och katten verkade ta det hela med ro. Vi hade nu en hel dag på ett strålande vackert hav att se fram emot. Så här i efterhand kommer jag att tänka på att när Ladyn för ett par år sen körde chicken race med ett övande hangarfartyg från NATO lite längre norrut. Nu hade vi mött Götheborg. Vad månde bliva tredje gången? Det enda som är lite synd är att vi var helt ensamma därute. Det var en syn som man inte glömmer. Ses vi i någon hamn kan jag säkert ljuga ihop lite mer detaljer över en kopp kaffe. Jag fick genast svar med förmaning om att av säkerhetsskäl inte komma för nära vid själva mötet. Vi pejlade avstånd och lade in kurs på kortet. GPS:en var igång och allt var klart för ett spännande rendezvous. Ostindiefararen Götheborg - så mäktig på nära håll! 47,5-metersfartyget passerar våra farvatten. Hej då! Au revoir! Auf wiedersehen!

,, Ingen fara. Jag kan vartenda grund häromkring.,, HYDRAULCYLINDRAR Trasig cylinder? Behov av dämpning eller kanske bara förlänga kolvstången? Vi renoverar och modifierar befintliga hydraulcylindrar. Vi har även ett eget hydraulcylinderprogram där du själv kan komponera ihop din cylinder så den passar dina behov. Då vi har de vanligaste cylinderrören och kolvstängerna i lager kan vi erbjuda korta leveranstider. Kontakta oss för prisuppgift. Säger du sådär ibland? Då är du inte ensam. Och förmodligen har du bra koll på dina hemmavatten om inget oväntat inträffar förstås. För även en rutinerad båtägare kan få problem till sjöss. Motorn kan stanna, din GPS kan visa fel, du kan bli sjuk eller helt enkelt bara vara lite ouppmärksam ett ögonblick. Därför är det smart att vara medlem i Sjöräddningssällskapet, även om du är mer eller mindre uppvuxen på havet. I medlemskapet ingår nämligen vår förebyggande utryckning för hela familjen. Det innebär att vi kommer och hjälper till när det behövs, långt innan det blir någon akut fara för livet. Vi är den enda organisationen i Sverige som är helt inriktad på sjöräddning. Att rädda liv är vår viktigaste uppgift. Och vi gör det ideellt, utan bidrag från staten. Tack vare 2 000 välutbildade frivilliga sjöräddare kan vi ha jour dygnet runt längs hela svenska kusten och i de stora sjöarna. Men för att kunna fortsätta behöver vi ditt stöd. Ge ett bidrag eller bli medlem på sjoraddning.se. Eller ring 077-579 00 90 och prata med oss. Svedjevägen 8 J Skellefteå Tel 0910-375 00 www.anjomekanik.se Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Frivilliga sjöräddare sedan 1907.

(Favorit i repris) Av Christina Liljestrand Segling med S/Y Celeste matchade Åsas äventyrslust Av Christina Liljestrand Foto: Åsa Marklund Åsa Marklund i Luleå sporras av utmaningar. Hon är en varm tjej med mycket go och aptit på livskvalitet. Med sin obändiga vilja och framtidstro som gläds över och söker äventyret är hon en person som tillåter sig göra nya landvinningar hela tiden. Det var nog 2004 som Åsa köpte sin första båt, hon är lite osäker. Vid fikabordet efter en basketmatch berättade jag att jag funderade på segelbåt. Ett par skulle just sälja sin, och jag köpte den osedd, eftersom de sa att det var en bra börjabåt. Jag hade bara vindsurfat förut, men tänkte att det skulle vara häftigt. På den vägen är det Lärdomar med S/Y Celeste Efter sommaren 2012 var jag lite besviken på segelsäsongen och längtade fortfarande iväg. På nätet hittade jag en sajt och anmälde mig att segla med S/Y Celeste, en 65 fots racer/cruiser som tog emot 12 gästande seglare. Konceptet kallas för äventyrssegling, berättar Åsa. Vi utgick från Långedrag utanför Göteborg och seglade söderut längs Skagerack och in på danskt och tyskt vatten. Oftast var det dygnetruntsegling som gällde. Vi blev tilldelade ansvar för seglingen i 4-timmarspass och hjälptes åt att laga mat. Åsa påpekar att det egentligen inte handlade om någon seglingskurs, men att hon ändå tycker att det var väldigt lärorikt på många plan. Besättningen var oerhört kunnig och hon snappade upp nya lärdomar under tiden. Kaptenen Bengt Tarre beskriver hon som en enormt positiv person som ingjuter lugn och trygghet. Han ser snabbt var ens gränser går. Seglingen präglades av oerhört tillåtande atmosfär. Minnen för livet Stora Bältbron var en häftig upplevelse, fortsätter Åsa. Vi passerade under den på natten, och det var en väldig trafik, fullsmockat med båtar med lanternor. Det gällde att hålla reda på GPS:n och tungan rätt i mun. Utanför Danmarks kust var vågorna stora och slog över båten. Samtidigt lyste mareld i vattnet omkring oss. Det är kanske det mest minnesvärda på resan. Segling är ju inte alltid lugna vatten och sol, påminner Åsa. Om Åsa Marklund från Luleå räds inte äventyret. Här i sin båt Tough Enough. Foto: Lucas Nilsson

det blir busväder går det ju inte att bara stanna, man får anpassa segelytan efter vinden i stället. Jag minns en gång när jag kröp fram över däck för att få tag i grej och en våg sköljde över båten så att jag blev genomblöt ända in på bara skinnet, innanför kläderna. Jag tänkte att det var nog inte vad tjejerna hemma trodde att jag betalade för Men de gånger det kändes lite kusligt kunde kaptenen Bengt komma kutande med kameran. Då kunde man ju inte vara rädd! Det hela blev en oerhört social tillställning, för fastän vi som var med inte kände varandra sedan förut fick vi dela mycket. Som alltid på en båt, var det ju också på en ganska begränsad yta. Först Danmark och Tyskland, sen Norge Åsa fortsätter: Den första resan gav mersmak, och i somras gjorde jag om det, nu med destination Norge. Vi seglade norrut från Långedrag den här gången, via Skagen och längs Norges sydkust, en sommarsegling. I Bergen gjorde vi uppehåll och åkte skidor på glaciär i två dagar. Vi hann också bland annat bestiga Prekestolen och äta middag på turiststationen. Sista natten var vi i Skagen där vi hyrde cyklar. Åsa rekommenderar äventyrssegling till den som vill uppleva lite mer. Om du som jag längtar efter nästa steg, men inte riktigt vad det är, då måste du testa detta! Att segla med Celeste var helt underbart, ett steg vidare, något nytt, som inte var dyrare än vanlig charter. Det är ett sätt att testa sina gränser och inspireras. Och man behöver inte bära hela ansvaret själv, det är uppdukat och bara att slappna av och njuta. Läs mer: S/Y Celestes blogg: farr65r.blogspot.se/ Mer information: www.sjosportcharter.se/ aeventyrssegling/ Foto: Magnus Nyd Preikestolen var en av höjdpunkterna (!) på Celestes segling till Norge. Foto: Magnus Nyd

Behöver du nytt kapell eller nya dynor till båten? Vi skräddarsyr, nytillverkar och reparerar textil t ex kapell, sprayhoods, bomkapell, vindskydd till båt, dynor och textilinredning till båt, husvagn och skoter. Vi erbjuder också tvätt och impregnering av kapell, segel och tält. Välkommen till våra lokaler i Norrfjärden! Origotex AB, Håkansövägen 9, 945 31 Norrfjärden, 0911-20 00 02 info@origotex.se

Nya medlemmar i Bottenvikskretsen Esa Kalla, Kemi, Finland Stefan Brohlin, Skelleftehamn Laila Sjöberg, Vasa, Finland Pär Bergquist, Skellefteå Välkomna! Hemsida: www.sxk.se/bottenvikskretsen Krysspricken: Christina Liljestrand, redaktör Tfn.0730-97 04 15 Mejla ditt bidrag till: christina.textkonsult@gmail.com OBS! Foton (och annonser) bör vara högupplösta för att det ska bli ett bra resultat - helst inte tagna med mobiltelefon. Ansvarig utgivare: Eva Burström Foto framsida: P-A Fjellström Foto: Christina Liljestrand