Nya Moderaternas Mål och budget för Sigtuna kommun 2014-2016

Nya Moderaternas Mål och budget för Sigtuna kommun 2014-2016

Innehåll BESLUTSSATSER... 2 VÅR VISION FÖR SIGTUNA KOMMUN... 5 VÅRA GRUNDLÄGGANDE POLITISKA UTGÅNGSPUNKTER... 6 KOMMUNEN ÄR TILL FÖR INVÅNARNA... 7 KÄRNVERKSAMHETEN, SKOLAN, VÅRDEN OCH OMSORGEN, HAR HÖGSTA PRIORITET... 8 EKONOMISK, EKOLOGISK OCH SOCIAL HÅLLBARHET ÄR GRUNDEN I ALLA VERKSAMHETER... 9 UTANFÖRSKAP SKAPAT AV ARBETSLÖSHET SKA MOTVERKAS GENOM ETT MÅLINRIKTAT ARBETE INOM ALLA KOMMUNENS VERKSAMHETSOMRÅDEN... 10 EN ANSVARSFULL, STABIL OCH LÅNGSIKTIG EKONOMI... 12 KOMMUNEN SKA LEVERERA TJÄNSTER AV HÖG KVALITET TILL LÅG KOSTNAD... 14 DEN KOMMUNALA SKATTESATSEN SKA SÄNKAS TILL SAMMA ELLER LÄGRE NIVÅ SOM I JÄMFÖRBARA KOMMUNER I VÅR NÄRHET... 16 VARJE KOMMUNDEL SKA UTVECKLAS UTIFRÅN SINA FÖRUTSÄTTNINGAR... 17 POLITISK INRIKTNING PÅ NÄMNDNIVÅ... 19 BARN OCH UNGA... 19 ARBETSMARKNAD, UTBILDNING, INTEGRATION OCH GYMNASIESKOLA... 28 ÄLDREOMSORG... 34 INDIVID OCH FAMILJ... 37 TRYGGHET... 39 KULTUR OCH FRITID... 42 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD... 46 BYGG OCH TRAFIK... 49 NÄRINGSLIV OCH JOBB... 52 BUDGET... 55 DRIFTBUDGET... 55 RESULTATBUDGET... 57 SKATTER OCH STATSBIDRAG... 58 BALANSBUDGET... 59 INVESTERINGSVERKSAMHET... 60 1

Beslutssatser 1. Skattesatsen för 2014 fastställs till 19,98 procent. 2. Investeringsramen för 2014 ska uppgå till 455mkr. 3. Kommunstyrelsen och övriga nämnder medges möjlighet till omprioritering av budgeterad driftverksamhet 2014 inom givna mål och given anslagsram. Detta gäller dock inte förändringar av väsentlig art. 4. Till kommunstyrelsen delegeras att reglera nämndernas ramar för 2014 med hänsyn till vissa förändringar av teknisk art (internhyror, kapitaltjänst, löneavtal, indexhöjningar m.m.). 5. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska senast i december 2013 fastställa detaljbudget, samt styrkort med nämndmål. 6. Kommunstyrelsen ska i sin prövning av respektive nämnds ekonomiska utveckling även granska den ekonomiska realismen i beslutade budgetar, göra månatliga uppföljningar och vid behov föreslå erforderliga åtgärder, allt i syfte att säkerställa den ekonomiska balansen. 7. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska se till att verksamhetens mål och ekonomiska resultat följs upp regelbundet och att åtgärder vidtas omedelbart om avvikelser och risk för budgetöverdrag föreligger. 8. Övriga nämnder ska till kommunstyrelsen redovisa genomförd månatlig ekonomisk uppföljning samt de beslut och åtgärder nämnden gör med anledning av uppföljningen. 9. Under 2014 ska kommunstyrelsen till kommunfullmäktige lämna en delårsrapport per den 30 april med betoning på ekonomi samt en delårsrapport per den 31 augusti som omfattar såväl verksamhet som ekonomi. 10. Kommunstyrelsen ska besluta om budgetprocess för utarbetande av Mål och budget för 2015-2017, samt därefter lämna förslag till kommunfullmäktige till anvisningar för Mål och budget 2015-2017. 2

11. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att analysera och utveckla kommunens budgetprocess. 12. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att revidera och utveckla kommunens styr- och ledningssystem. 13. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utveckla kommunens processer för fysisk planering. Arbetet ska inledas första halvåret 2014. 14. Kommunens internränta för 2014 ska vara 3,0 procent. 15. Den övre ramen för total låneskuld 2014 ska vara 850 miljoner kronor. Inom denna ram har kommunstyrelsen rätt att ta upp nya lån samt omsätta lån som förfaller. 16. Kommunstyrelsen får besluta att Sigtuna kommun såsom för egen skuld ingår borgen för AB Sigtunahems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2 000 miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. 17. Den årliga borgensavgiften för 2014 fastställs till 0,3% 18. Under 2014 återlånas de pensionsmedel som avsätts inom KAP-KL (kompletterande ålderspension m.m.) och till garanti- och visstidspension. 19. Ingen utdelning på aktieinnehavet i AB SigtunaHem begärs för år 2014. 20. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för att VA- och Renhållningsverksamheterna ska överföras till ett av kommunen helägt aktiebolag senast under andra kvartalet 2014. 21. Servicedeklarationer ska tas fram i alla kommunala verksamheter. 22. Kommunstyrelsen och berörda nämnder har ett ansvar för att eleverna i Sigtuna kommuns skolor uppnår kunskapsmålen. 23. Allmän förskola från två års ålder införs från halvårsskiftet 2014. 24. Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden ges i uppdrag att från och med vårterminen 2014 använda den gemensamma prislistan för Stockholms län vid ersättning till Sigtunas egna gymnasieskolor. 3

25. Arbetet med en ny trafikplan ska inledas under första halvåret 2014. 26. Arbetet med en äldreomsorgsplan ska tillsammans med representanter från pensionärsorganisationerna inledas under första halvåret 2014. 27. Planering för ombyggnation från mottagningskök till tillagningskök på kommunens äldre- och omsorgsboenden ska inledas under 2014. 28. Äldre- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att införa Lagen om valfrihet (LOV) fullt ut och finna förutsättningar att införa valfrihetsmodeller för boende, hemtjänst och daglig verksamhet. 29. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att införa utmaningsrätt och kundvalssystem inom all kommunal verksamhet som inte är myndighetsutövning eller av strategisk betydelse. 30. Avgifter för bokning av kommunens lokaler ska återinföras även för ungdomsverksamhet i enlighet med gällande taxor. I övrigt gäller den förändrade taxan inom kultur- och fritidsnämndens område från och med den 1 januari 2014 enligt bilaga 1 i majoritetens förslag. 31. Förändrad taxa för serveringstillstånd ska gälla från och med den 1 januari 2014 enligt bilaga 2 i majoritetens Mål och budget. 32. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning antas enligt bilaga 5 i majoritetens förslag till Mål & Budget. Dock ska inte engångsintäkter inkluderas i det resultat som disponeras till utjämningsreserven. 33. Utbildning- och Arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att svara för administration och genomförande av projekt Arbetslinjen i enlighet med riktlinjerna i Nya Moderaternas Mål & Budget. Nämnde ska även verka för en samlokalisering av berörda parter i syfte att optimera effekten av projekt Arbetslinjen. 34. Avsatta medel inom den sociala investeringsfonden (15 mnkr) och kompetens- och utvecklingsfonden (25 mnkr) ska disponeras som ett gemensamt utrymme om 40 mnkr. 35. I övrigt antas bifogade förslag till Mål och budget 2014. 4

Vår vision för Sigtuna kommun Här är det bäst att bo 2011 2012 Sigtuna kommun (plats av 290 kommuner) 161 200 Tidningen Fokus rankar varje år Sveriges 290 kommuner utifrån 36 olika kriterier. Statistik hämtad från SCB, Socialstyrelsen, Skolverket, Brottsförebyggande rådet, SKL m.fl. Källa; Tidningen Fokus, maj 2013 Sigtuna kommun ska tillhöra en av de mest attraktiva kommunerna i landet att bo, leva och verka i. Kommunen ska präglas av omsorg om invånarna, öppenhet och hög kvalitet i den kommunala servicen, trygghet för invånarna, respekt för olikheter, framåtanda, värnande om klimat natur och miljö samt en stabil ekonomi där alla viktiga beslut tas utifrån ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Barn och föräldrar i Sigtuna kommun ska uppleva att förskolor och skolor tillhör de bästa i landet och levererar tjänster som skapar höga kunskapsnivåer, trygga och självständiga elever och möjliggör en framtid med många valmöjligheter för varje individ. De äldre i kommunen ska känna att de får en trygg, högkvalitativ, stimulerande och värdig tillvaro. Att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt ska vara en självklar rättighet. De äldre ska ha ett stort mått av valfrihet och själva kunna välja bland olika former av omsorgsboenden. Sigtuna kommun ska kännetecknas av entreprenörsanda och ha Sveriges bästa företagsklimat. Här ska det vara enkelt att starta och driva företag. Kommunen kan därmed erbjuda ett brett utbud av arbetstillfällen för invånarna. Genom att fler kommer i arbete motverkas utanförskap. Ett väl utbyggt vägnät, gång- och cykelvägar samt väl utbyggda allmänna kommunikationer ska göra det lätt för alla invånare att förflytta sig inom kommunen och närregionen Alla invånare ska kunna känna stolthet över att bo i Sigtuna kommun. 5

Våra grundläggande politiska utgångspunkter Kommunen är till för invånarna (sid 7) Kärnverksamheten, skolan, vården och omsorgen, har högsta prioritet (sid 8) Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är grunden i alla verksamheter (sid 9) Utanförskap skapat av arbetslöshet ska motverkas genom ett målinriktat arbete inom alla kommunens verksamhetsområden (sid 10) En ansvarsfull, stabil och långsiktig ekonomi (sid 11) Kommunen ska leverera tjänster av hög kvalitet till låg kostnad (sid 13) Den kommunala skattesatsen ska sänkas till samma eller lägre nivå som i jämförbara kommuner i vår närhet (sid 15) Varje kommundel ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar (sid 16) 6

Kommunen är till för invånarna Detta är ett förhållningssätt som måste genomsyra den kommunala verksamheten på såväl tjänstemannanivå som på politisk nivå. Invånarna är våra uppdragsgivare, det är i deras intresse vi verkar. Alltid! Mål; Minst åtta av tio invånare ska senast år 2018 uppfatta kommunen som en högkvalitativ leverantör av förväntade tjänster till acceptabel kostnad. Hur ska detta uppnås; Invånarnas uppfattning om kommunen ska mätas, följas upp och utvärderas löpande. Minst en gång per år ska resultatet sammanställas och redovisas i kommunstyrelsen och på kommunens hemsida. Implementeringen av kommunens värdegrund ska genomföras, följas upp och utvärderas. Mätningar ska göras såväl internt som bland kommunens invånare med syfte att säkerställa att värdegrunden fungerar i realiteten. Etableringen av fristående alternativ för att utföra tjänster i den kommunala verksamheten ska underlättas i syfte att öka servicegraden och skapa valmöjligheter för kommunens invånare. Öka medborgarnas tillgänglighet till kommunal service, kommunens lokaler och kommunala tjänstemän. Öka medborgarnas möjlighet till insyn i den kommunala verksamheten genom att göra offentliga handlingar mer lättillgängliga, kontinuerligt offentliggöra kvalitetsmätningar, och såvida inte sekretesskäl föreligger, hålla öppna nämnd- och styrelsemöten. Kommunen ska som arbetsgivare skapa incitament som ökar viljan till ständiga effektivitets- och kvalitetsförbättringar hos de kommunanställda i syfte att kontinuerligt verka för en högre servicenivå. Kommunens myndighetsutövning ska kännetecknas av professionalism, integritet och ett korrekt bemötande. 7

Kärnverksamheten, skolan, vården och omsorgen, har högsta prioritet Den kommunala kärnverksamheten är skola, vård och omsorg. När hög kvalitet har uppnåtts i kärnverksamheten, när målen nåtts, först då kan eventuella överskottsresurser användas till annat. Mål; Den kommunala kärnverksamheten ska senast år 2018 tillhöra de 50 bästa i landet. Hur ska detta uppnås; Kvaliteten i de kommunala kärnverksamheterna ska mätas och utvärderas kontinuerligt. Resultatet ska offentliggöras på kommunens hemsida. Konkreta handlingsplaner ska utformas för att möjliggöra mätningar där varje förvaltning kan se sina förbättringar. Varje medarbetare ska ha en egen utvecklingsplan. Den kommunala förvaltningen ska organiseras så att kärnverksamheten, kvaliteten och effektiviteten i verksamheten alltid är i fokus och prioriteras. Innan betydande investeringar görs i annan verksamhet ska hög kvalitet och höga resultat i kärnverksamheten ha uppnåtts. Näringsverksamhet ska skötas av näringslivet, inte kommunen. Undantag kan tillåtas om det anses absolut nödvändigt för att upprätthålla god service till invånarna. 8

Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är grunden i alla verksamheter Hållbarhetsfrågorna i kommunen måste prioriteras. Långsiktig hänsyn måste tas till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i alla verksamheter och i alla beslut. Detta är avgörande för det samhälle vi formar och lämnar efter oss för kommande generationer i form av ekonomiska villkor, klimatförändringar och allmänna livsförutsättningar. Mål; Senast 2014 ska den kommunala förvaltningen organiseras så att hållbarhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet och är en integrerad del av beslutsfattandet. Hur ska detta uppnås; Kommunanställda och politiker ska ha kunskap om och alltid utgå från kommunens värdegrund och hållbarhetsperspektivet i sitt dagliga arbete. Hållbarhetsperspektivet ska finnas med och redovisas i varje större beslut som tas. En ny översiktsplan ska tas fram med utgångspunkt från hållbarhetsperspektiven och de enskilda kommundelarnas förutsättningar och behov. Ett styrsystem för hållbarhets- och kvalitetsarbete ska införas. 9

Utanförskap skapat av arbetslöshet ska motverkas genom ett målinriktat arbete inom alla kommunens verksamhetsområden Alla former av utanförskap skapar mänskligt lidande. Det skapar också kostnader för samhället. Kommunen kan göra mycket för att motverka utanförskap genom att aktivt och målinriktat arbeta i t.ex. arbetsmarknads-, bostads, utbildnings- och socialpolitiska frågor. Mål; Under 2014 ska en samordnad insats påbörjas i syfte att minska utanförskapet i kommunen Ungdomsarbetslösheten ska varaktigt minst ha halverats senast år 2018. Grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och som uppbär försörjningsstöd pga arbetslöshet ska varaktigt minst halveras senast år 2018. Hur ska detta uppnås; Arbetet mot utanförskap. Kommunledningskontoret ska koordinera och samordna berörda förvaltningars arbete mot utanförskap. Arbetet innebär en kartläggning av nuläget vad gäller utanförskap i kommunen samt förslag till förvaltningsövergripande mål och åtgärder för att minska utanförskapet. Samarbetet med det privata näringslivet i kommunen ska utvecklas och intensifieras. Genom information och utbildning ska förutsättningar skapas för det privata näringslivet att i betydligt större utsträckning kunna ta emot unga vuxna som söker lärlingsplatser och utlandsfödda som söker praktik och en väg in på arbetsmarknaden. Konkreta verktyg och initiativ för att snabbt få ut arbetssökande i näringslivet ska tas fram och utvärderas. Jobbcenters modeller för individanpassad integration, yrkesutbildning och SFI ska utvecklas. Projekt Arbetslinjen för att bryta utanförskap. För att öka kommuninvånarnas möjlighet att komma i varaktig egen försörjning och därmed bryta utanförskapet och minska beroendet av försörjningsstöd ska samarbetet mellan samtliga relevanta parter på arbetsmarknaden stärkas och intensifieras på initiativ av kommunen. Ett projekt finansierat ur den nyligen upprättade sociala fonden ska 10

startas under 2014. Samlokalisering. En samlokalisering av arbetsmarknadens viktigaste parter ske i ett s.k. Företags- och Jobbcenter. Här kan bl.a. Arbetsförmedling, Kommunen, Jobbcenter, Företagarföreningar, Försäkringskassan, Handelskammaren och Nyföretagarcentrum inrymmas. Lokalen ska vara centralt belägen i Märsta. Syftet är att stärka den direkta kopplingen mellan de parter som kan göra en skillnad för den arbetssökande samt underlätta kontakten med dessa parter för den som söker jobb. 11

En ansvarsfull, stabil och långsiktig ekonomi Kommunen drivs idag med förlust. dvs. kommunens utgifter (den löpande verksamheten) är högre än intäkterna (skatter och statsbidrag). För att täcka förlusterna säljer majoriteten varje år mark och andra gemensamma tillgångar. Detta är naturligtvis inte hållbart i längden. Den kommunala ekonomin måste tillbaka till ett läge där vi gör oss oberoende av engångsintäkter för att få resultaträkningen att gå ihop. Kommunens resultat minus exploateringsvinster 2003-2013 Grafen redovisar kommunens resultat under socialdemokraternas elva år vid makten om man tar bort intäkterna från markförsäljning och andra intäkter av engångskaraktär. Mål; Kommunens ekonomi ska senast år 2018 vara i balans och oberoende av engångsintäkter. Hur ska detta uppnås; Engångsintäkter i form av intäkter från försäljning av mark eller kommunala fastigheter får endast i undantagsfall användas för att täcka underskott i driften. 12

Budgetramarna för de enskilda förvaltningarna får endast i undantagsfall sättas så att ett underskott i den totala budgeten uppstår när intäkter av engångskaraktär räknats bort. Kommunledningskontoret ska leda en process i syfte att skapa en årlig effektivisering motsvarande 2,0 procent per år fram till 2015. Effektiviseringarna ska utföras på ett sätt som inte försämrar kvaliteten i de tjänster kommunen levererar till invånarna. Upptagande av nya lån får inte överskrida summan av avskrivningar och exploateringsvinster såvida inte absolut nödvändiga investeringar i den kommunala kärnverksamheten kräver detta. Marknadsmässig avkastning ska avkrävas alla kommunala bolag när så anses möjligt. Alla kommunala verksamheter ska kunna konkurrensutsättas och därigenom ges möjligheten att drivas av extern utförare. AB SigtunaHems hyresgäster ska ges möjlighet att friköpa hyresrätter och ombilda till bostadsrätter och ägarlägenheter. 13

Kommunen ska leverera tjänster av hög kvalitet till låg kostnad Ska Sigtuna bli en attraktiv kommun att bo, leva och verka i måste invånarna få samma höga kvalitet på utbud och service som i andra jämförbara kommuner. Sigtuna är idag en kommun med höga kostnader. Enligt Statistiska Centralbyråns sammanställning över Stockholmskommunernas ekonomi 2012 ligger kommunen över länsgenomsnittet när det gäller kostnader i den kommunala verksamheten. Skillnaden kan inte förklaras av att Sigtuna har högre kvalitet i sina verksamheter eller generellt högre servicenivå. Tvärtom rankas den kommunala kärnverksamheten lågt i jämförelse med Sveriges andra kommuner. Sigtuna har en betydligt högre andel verksamhet i egen regi i jämförelse med genomsnittet i Stockholms län. Det är ett helt rimligt antagande att en stor del av kommunens höga kostnadsläge kan förklaras genom detta. Om en verksamhet inte konkurrensutsätts eller ställs inför effektiviseringskrav är det mer eller mindre givet att kostnaderna ökar. Mål; Kärnverksamheten ska senast 2018 rankas bland Sveriges 50 bästa samtidigt som kostnaderna ska ligga i nivå med länsgenomsnittet. Hur ska detta uppnås; Det kommunala kvalitetskontoret ska kontinuerligt mäta och följa upp den kommunala verksamheten utifrån kriterierna; hög kvalitet till låg kostnad. Utfallet av dessa mätningar ska redovisas i kommunstyrelsen och kontinuerligt finnas tillgängliga på kommunens hemsida. En generell utmaningsrätt ska införas. Om en fristående aktör kan utföra en kommunal tjänst med samma eller högre kvalitet men till lägre kostnad ska det tillgodoses genom s.k. kundvalssystem. Att erbjuda personalen överta driftansvaret i en kommunal verksamhet ska ingå i utmaningsrätten. Kvalitetsgranskning. Kvalitetskontoret ska ha till uppgift att följa upp och kvalitetsgranska upphandlade kommunala tjänster. 14

Lika villkor ska gälla oavsett om utförarna är fristående eller ingår i den kommunala organisationen. Tillgängligheten till kommunens lokaler och tjänster ska ökas för personer med funktionshinder. En tillgänglighetsinventering ska utföras som grund för förbättringar. Tillsynen ska stärkas och gällande lagstiftning samt regler ska efterföljas. Hög tillgänglighet till politiker och tjänstemän ska eftersträvas och prioriteras. IT-stödet för att öka kommunens effektivitet och servicegrad ska förstärkas. Beslut, handlingar, kvalitetsutvärderingar och andra jämförelser samt stöd för en mer utvecklad valfrihet ska finnas lättillgängligt på nätet. Anställda i Sigtuna kommun ska stimuleras till att ge bättre och effektivare service till medborgarna genom möjlighet till professionell utveckling, karriärmöjligheter, individuell lönesättning, tydliga krav och förutsättningar samt genom att känna delaktighet. En tydlig gränsdragning mellan politik och tjänstemän ska finnas och respekteras. Politiken definierar målen för verksamheten, preciserar uppdragen och tilldelar medel för att uppnå dessa. Tjänstemännen styr och driver verksamheten utifrån dessa kriterier. 15

Den kommunala skattesatsen ska sänkas till samma eller lägre nivå som i jämförbara kommuner i vår närhet Skattesatsen i Sigtuna kommun är 19,98 procent. Snittet i jämförbara kommuner i vår närhet är 18,82 procent. I en jämförelse med dessa betalar en familj i Sigtuna med två inkomster (550 000 kronor) cirka 6 300 kronor mer i skatt varje år. Gör man en jämförelse med länsgenomsnittet är det cirka 9 600 kronor som skiljer, och i en jämförelse med de fem kommuner som har lägst kommunal inkomstskatt i Stockholms län, rör det sig om hela 13 500 kronor. Ska Sigtuna bli en attraktiv kommun att bo, leva och verka i, måste skattenivån överensstämma med servicen och utbudet i kommunen. Det gör den inte i dag. Mål; Skattesatsen i Sigtuna kommun ska senast år 2022 vara i nivå med jämförbara kommuner i vår närhet. Hur ska detta uppnås; När balans uppnåtts i den kommunala budgeten och den kommunala kärnverksamheten tillförts nödvändiga resurser ska skatten stegvis sänkas till i nivå med jämförbara kommuner i vår närhet genom att delar av vinsten från drift och exploateringsverksamhet används för detta syfte. 16

Varje kommundel ska utvecklas utifrån sina förutsättningar Kommunens attraktivitet beror till stor del på att kommundelarnas fördelar används på ett målmedvetet sätt. De olika kommundelarnas styrkor och särart utnyttjas och respekteras idag inte fullt ut. Det finns ingen tydlig plan för hur kommunen och de olika kommundelarna ska utvecklas på lång sikt. Mål; Senast år 2014 ska en ny översiktsplan ha tagits fram. Hur ska detta uppnås; En helt ny översiktsplan ska tas fram som i högre utsträckning tar hänsyn till de förutsättningar och behov som de olika kommundelarna har. Kulturskatter, värdefulla naturområden och historiska värden ska skyddas där så är lämpligt, medan det på andra håll bör satsas på en utveckling av bostäder och företag. Utvecklingen ska ske i nära samarbete och dialog med medborgarna genom s.k. visionsstyrd utvecklingsprocess där medborgarnas och andra intressenters synpunkter och förslag inhämtas genom work-shops, seminarier och liknande. Resultatet från detta ska sedan vara ledande i utvecklingsarbetet. 17

Kommunstyrelsen Anvisningar Mål och Budgetreglering 2014 budget Budgetreglerinar anvisningar M&B 2014 3 546 Effektiviseringsuppdrag -4 688 Tekniska justeringar -2 665 Trygghetsväktare Utökning resurs Trygghet, Krishantering, Brottsförebyggande, 1 tjänst Budgetreglering M&B 2014 665 Summa 3 546-6 688 Totalt -3 142 Centrala poster Anvisningar Mål och Budgetreglering 2014 budget Lönepott inkl indexuppräkning 34 033 Avskrivningar 13 900 Lokaklpott, drift och underhåll av nya och inhyrda lokaler 8 570 Exploateringsvinster -20 400 Uppdrag effektiviseringar -20 000 Övriga budgetjusteringar -5 684 Effektiviseringsuppdrag -1 870 Budgetregleringar M&B 2014 200 Tekniska justeringar 865 Summa 10 419-805 Totalt 9 614 Valnämnd Budgetreglering 2014 Anvisningar Mål och budget Ramförändring Budgetregleringar anvisningar M&B 2014 1 800 Övriga budgetjusteringar Summa 1 800 Totalt 1 800 18

Politisk inriktning på nämndnivå Barn och unga Skolan lägger grunden till ett livslångt lärande och kritisk tänkande. Skolan skapar förutsättningar för vidare studier, ett meningsfullt arbete och ett rikare liv. En skolgång som präglas av lärande minskar risken för utanförskap och bidragsberoende senare i livet. Skolan tillhör den viktigaste delen av den kommunala kärnverksamheten. Skolan är uppdelad på förskola, förskoleklass, grundskola, och gymnasium. Tillkommer gör särskola, fritidshem, naturskola, m.m. En utmaning med denna uppdelning är att skapa naturliga övergångar mellan verksamheterna på ett sätt som stimulerar eleverna och samtidigt skapar synergier mellan verksamheterna. Genom en holistisk syn på skolgången skapas förutsättningar för en effektivare organisation med högre måluppfyllelse. Barnomsorg Förskolan är för många barn det första steget utanför familjen. Här läggs grunden för den vidare skolgången och för att skapa goda förutsättningar för varje enskild individ att utvecklas positivt. Sedan många år har begreppet förskola en konkret innebörd genom att det finns en särskild läroplan för denna skolform och insikt om att även små barn har stor förmåga och lust att lära. Kvalitetskrav och utvärderingar ska därför omfatta förskolan i samma utsträckning som den vanliga skolan. Sigtuna ska ha en barnomsorg som tillhör den bästa i landet. Ett flertal punkter som avser skolan i föregående stycke, har påverkan även på barnomsorgen. Utöver dessa punkter vill vi lyfta fram och förtydliga följande; Utmaningar och förutsättningar Sigtuna Alla kommuner Förskola Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högsk. exam. 40 53 Inskrivna barn per årsarbetare 5,4 5,4 Kostnad (kr) per inskrivet barn 136 500 127 000 Förskoleklass Andel (%) elever av samtliga 6-åringar 80,3 95,1 Antal elever per lärare (heltidstjänst) 10,5 15,6 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högsk. exam. 70,5 84,4 Jämförelse mellan Sveriges 290 kommuner Källa: Skolverket (2013) 19

Mål; Barnomsorgen ska senast 2018 tillhöra de 50 bästa i landet. Hur ska detta uppnås; Mätning och uppföljning. All verksamhet i förskolan ska mätas, följas upp och utvärderas regelbundet för att säkerställa en hög och likvärdig kvalitet för samtliga kommunens förskolor. Resultatet ska redovisas och finnas tillgängligt för kommunens invånare. Svenska språket. Satsning på Svenska språket vid en tidig ålder i kombination med kontinuerlig mätning av språkutveckling för att skapa en grund för framtida inlärning. Servicedeklaration. En servicedeklaration ska upprättas i syfte att klargöra vilken kvalitetsnivå som ska förväntas inom barnomsorgen. Barngruppernas storlek. Barngruppernas storlek ska anpassas för att ge förutsättningar att fullt ut kunna genomföra den pedagogik som gäller på den enskilda förskolan. Allas rätt till 30 timmar. 15-timmarsbegränsningen för barn med föräldralediga eller arbetslösa föräldrar ska avskaffas. Mångfald. En mångfald vad gäller pedagogik och organisation ska stimuleras genom att underlätta för fristående aktörer att etablera sig. Som ett led i denna strävan ska personalen erbjudas ta över förskolor som idag drivs i kommunal regi och driva den vidare i privat regi. Kompetens. Andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan ska öka till att ligga i nivå med riksgenomsnittet. I dag är 40 procent (2011 42 procent) av de som arbetar inom barnomsorgen högskoleutbildade. Det kan jämföras med riksgenomsnittets 53 procent (2011 54 procent). Personlig utveckling. Medarbetarna ska erbjudas möjligheter till karriär- och kompetensutveckling (även s.k. horisontell karriär). Nattis. Ytterligare minst ett s.k. nattis ska öppnas för att underlätta för föräldrar med oregelbundna arbetstider. 20

Övergång förskola/skola. Samordning av verksamheten i förskolan med grundskolan ska öka för att skapa en mer genomtänkt övergång. Tid för planering skall göras tillgänglig för att skapa en naturlig övergång till förskoleklass. Skola Sigtuna ska bli en kommun där skolorna tillhör landets bästa. I dag är det inte så. Såväl Skolverket, Sveriges kommuner och landsting, och de båda lärarfacken, kommer i sina granskningar fram till att Sigtunas skolor är bland de sämsta i landet. Detta gäller både avseende faktiska resultat i förhållande till läroplanen samt vad gäller den upplevda och faktiska tryggheten. Resultatmässigt varierar skolorna i Sigtuna, med ett antal som underpresterar kraftigt. En starkt bidragande orsak är bristande kunskaper i svenska, vilket hämmar övrig undervisning och elevernas förmåga att tillgodogöra sig läroplanens innehåll. Utmaningar och förutsättningar GRUNDSKOLA Sigtuna Alla kommuner Andel elever som nått målen i samtliga ämnen 74,3 *194 Andel behöriga till gymnasieskolan 83,9 86,6 Andel elever i åk 9 som uppnått minst G i ämnesprov Matematik 82 *151 Engelska 96,7 *149 Svenska 97,3 *166 Andel elever som fått ett högre kursbetyg än deras provbetyg för matematik 28,7 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleutbildning 83 88 Kostnad (kr) per elev 98 800 90 400 Antal elever per lärare (heltidstjänst) 11,7 12 * Rankingvärde mellan Sveriges 290 kommuner Jämförelse mellan Sveriges 290 kommuner Källor: Sveriges kommuner och landsting, Sigtuna kommun, Skolverket (2013) 21

Övergripande mål; Grundskolan ska senast år 2018 tillhöra de 50 bästa skolorna i landet. Hur ska detta uppnås; Övergripande Aktiva skolval ska uppmuntras. Varje elev i Sigtunas skolor är unik, med delvis olika förutsättningar, behov, intressen och inriktning. En mångfald vad gäller pedagogik och organisation ska stimuleras genom att underlätta för fristående aktörer att etablera sig. Därtill bör aktiva skolval av elever/föräldrar uppmuntras för att genom ställningstagande bidra till att skapa mer konkurrens mellan de olika skolorna och engagemang bland föräldrarna. Ekonomin ska vara i balans. Skolor ska alltid vara ekonomiskt bärkraftiga och ha förmåga att uppfylla sin pedagogiska roll. Pedagogiska skolbyggnader och lokaler. Sigtuna är en snabbväxande kommun med behov av nya skol- och förskoleverksamheter. Skolbyggnader och lokaler ska vara ändamålsenliga och dimensionerade utifrån aktuella och prognostiserade behov. Planering av nya verksamheter ska ske i samråd med invånare. Ny teknik i lärandet. IT är en integrerad del av vår verklighet, och bör så vara också i skolan. Datorer, projektorer, läsplattor, Internet m.m. är alla viktiga verktyg för skolan. Verktyg är dock inte ett självändamål utan införandet av ny teknik ska ske strukturerat och genomtänkt i alla delar av skolan. Förvaltning, skolledare och lärare ska ha stödsystem som underlättar administration, rapportering och uppföljning. En mer samordnad och holistisk syn på IT är en förutsättning för synergier och högre måluppfyllelse. Maten. Maten i skolan är en viktig förutsättning för prestation och trivsel. Maten bör vara närodlad, närlagad, näringsriktig och uppskattad. Personal som arbetar med mat i skolan ska ha dokumenterad kompetens inom matlagning, näringslära och hygien. Uppföljning av skolmaten ska ske regelbundet med relevanta mätvärden för att höja kvalitet och minska matavfallet. Daglig fysisk aktivitet. En daglig fysisk aktivitet ska integreras i skolans verksamhet för att uppmuntra till rörelse, minska risken för viktrelaterade sjukdomar och höja prestationen i övriga ämnen. 22

Yttre miljö. Den yttre skolmiljön är viktig för elevernas trivsel och därmed för skolresultaten. En inventering behöver genomföras och en åtgärdsplan upprättas för att höja kvaliteten på kommunens skolgårdar. Naturliga övergångar. En naturlig övergång mellan förskolan, grundskolan och till gymnasiet. Samarbete avseende pedagogik bör förstärkas för att skapa en smidigare övergång. Övergången mellan grundskolan och gymnasium bör också förstärkas för att säkerställa att elever får en naturlig fortsättning av skolgången. Med dagens stora andel icke-behöriga elever samt stora brister i Svenska språket, skapas ett problem som måste rättas till genom tidiga insatser. Ökad jämställdhet. Jämställdhetsarbetet inom skolan ska genomsyra såväl organisation som den pedagogiska vardagen. Jämställdhet ska finnas med i alla beslut och uppföljningar för att skapa en tydlig bild av förbättringsområden och skapa konstruktiv diskussion kring förbättringsområden. Forskning kring resultat och kön ska tas tillvara och ligga till grund för planering (inklusive rekrytering). Målstyrning Mätning och uppföljning. All verksamhet i skolan ska mätas, följas upp och utvärderas regelbundet. Detta för att säkerställa en hög och likvärdig kvalitet för samtliga kommunens skolor. Fokus ska läggas på att mäta måluppfyllelse och resultatförändringar inom ramen för skolutvecklingsprogrammet. System för uppföljning ska finnas på plats för att samordna och förenkla inrapportering och uppföljning och resultatet ska redovisas och finnas tillgängligt för kommunens invånare. Lärandet är skolans viktigaste uppgift. Alla aktiviteter som bedrivs inom skolan ska syfta till måluppfyllelse eller överträffande av målen enligt läroplanen. Alla som lämnar grundskolan ska ha förutsättningar för att studera vidare. Skolutvecklingsprogrammet. Skolutvecklingsprogrammet ska prioriteras, implementeringen fortsätta och resultatet följas upp genom regelbundna mätningar. Skolutvecklingsprogrammet är antaget i en bred majoritet och utgör samsynen om målen och inriktning för verksamheten i skolan. Servicedeklaration. En servicedeklaration ska upprättas i syfte att klargöra vilken kvalitetsnivå som ska förväntas inom skolan. 23

Ledarskap Ansvar för resultatet. Det yttersta ansvaret för resultaten i skolan vilar på politiken som ska sätta konkreta mål som inte ändras för ofta. Rollfördelningen mellan politiken och tjänstemän ska vara tydlig och präglas av förtroende. Aktiva förvaltningschefer. Förvaltningsnivån ska präglas av en aktiv förvaltningschef som arbetar för att skapa förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten, ett gott samarbetsklimat, samt uppföljning av resultaten. Pedagogiskt ledarskap. Rektorer vill och ska ta ett pedagogiskt ledarskap med fokus på läroplansuppdraget. Helhetsansvar. Rektorsgruppen ska ha dynamiskt samarbete och ta ett gemensamt ansvar för helheten när det gäller skolverksamheten i kommunen. Utformning av verksamheten. Frihet ska finnas för skolledare och personal att utforma verksamheten och profilen. Lära av goda exempel. Lärande av goda exempel, såväl i Sigtuna kommun som i andra kommuner, ska tas tillvara genom struktur och systematik. Allt behöver inte uppfinnas i Sigtuna, men Sigtuna ska vara bäst på genomförandet. Kompetens Lärarna. Lärarna utgör den enskilt viktigaste gruppen för att bli en framgångsrik skolkommun. Detta bekräftas såväl av nationella som internationella studier. Fortsatt lönesatsning. En individuell lönesättning på lärarna är viktig för att skapa incitament och motivation till förbättring. Under 2013 genomfördes en begränsad och ogenomtänkt engångssatsning på ökade lärarlöner utöver det centrala avtalet. Satsningen riskerar nu att få stora negativa effekter på motivationen och sammanhållningen i lärarkollektivet om den inte fortsätter. Vi avser därför fortsätta lönesatsningen på kommunens lärare. Karriärmöjligheter. Lärare ska ha möjlighet till att göra karriär (även s.k. horisontell karriär) inom strategiska områden och individuell kompetens ska tas till vara. Koppling till universitet och näringsliv. Nära kontakter mellan skola, universitet och näringsliv är en viktig del av utvecklingsarbetet och ska struktureras och systematiseras. 24

Kompetensutveckling. Det är viktigt med strategiska satsningar på kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Rektorer ska vara ansvariga för att dokumentera, prioritera, driva och följa upp kompetensutvecklingsprojekt på sin skola. Lära av varandra. Lärare ska vara stimulerade att lära av varandra, samt inspireras av framgångsrika lärare och arbetssätt som lyfts fram. Individuell lönesättning, utmärkelser och stipendier ska användas för att premiera enskilda lärare eller skolor. Kulturskolans verksamhet ska utvecklas. En verksamhet med brett utbud ska finnas tillgänglig i samtliga kommundelar och användning av kulturskolans resurser ska uppmuntras i löpande skolverksamhet. Fristående alternativ ska uppmuntras och stöttas parallellt med kulturskolan. Detta kan göras genom exempelvis lokalbidrag. Förväntningar Höga krav. Vi ska ha höga krav på att alla elever ska lyckas och på alla i organisationen- lärare, tjänstemän och de folkvalda politikerna. Skolan är viktig och förtjänar fokus, engagemang och positiva attityder och värderingar. Återkoppling Uppföljning. Det ska finnas en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer "mjuka" värden. Genomförda uppföljningar och utvärderingar ska ligga till grund för det fortsatta skolutvecklingsprogrammet samt skapa mätpunkter över tid. Kunskapsutveckling. Kunskapsutveckling ska följas på klassrumsnivå och system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring ska finnas på plats. Lärare och rektorer ska löpande följas upp. Nämnden ska ta en aktiv del av uppföljningen som utgör diskussionsunderlag beträffande resultatutvecklingen. Föräldraengagemang. Föräldrars engagemang i sina barns skolgång ska stimuleras. Detta kan ske genom t.ex. aktiva skolval, läxläsning, återrapportering, rapportering av skolk m.m. Tillgång till information. Samtliga elever och deras föräldrar ska ha tillgång till elevens individuella utvecklingsplan, resultat och annan relevant information via ett kommungemensamt IT system (såsom portal). Fristående verksamheter bör beredas möjlighet att ta del av denna investering mot kompensation. Skolk ska omedelbart rapporteras till föräldrar via SMS eller motsvarande. 25

Relationer Tydlighet. Varje uppdrag (såsom medarbetare och chef) ska vara tydligt angivna, och förväntansbilden tydligt definierad. Detta är ett stöd i den dagliga kommunikationen och grunden för ett gemensamt förhållningssätt. Respekt och kommunikation. Alla relationer ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation, där alla delar ett gemensamt synsätt kring mål, verksamheten och processen till en högre måluppfyllelse. Ansvarsfördelning En tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter ska finnas på plats. Resultatkontrakt. Det ska finnas skriftliga överenskommelser med förvaltningschefer, rektorer och lärare med utgångspunkt i uppdraget att förbättra elevernas resultat. Förvaltningsfunktionen. Förvaltningen ska vara en stödfunktion för att styra, samordna, avlasta administration, och understödja verksamheten med specialkompetens. Förvaltningen ska vara organiserad för att uppfylla denna roll och därmed ta bort onödig administration från lärare och rektorer. Förvaltningen har också ett uppdrag som kontrollfunktion för att följa upp kvalitet och tidigt upptäcka problem för att sätta in relevanta resurser. Ansvarsfördelningen mellan förvaltning och rektorer ska vara tydlig. Särskilt stöd Tidig upptäckt. Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka elever som inte når målen, och insatser kopplade till dessa kunskapskontroller. Elevhälsan. Elevhälsan är en viktig del av skolan och strävan att förbättra elevernas resultat. En redan påbörjad omstrukturering syftar till en tydligare organisation och effektivare arbete. Denna omorganisation ska följas upp löpande och resultatet av den nya organisationen utvärderas. Läxhjälp. Läxhjälp av ordinarie lärare ska komplettera undervisningen. Erfarenheter från lyckade införanden ska ligga till grund för riktade insatser för elever som ligger i riskzonen för att inte klara målen. 26

Studievägledning. En stark studievägledning i grundskolan är nödvändig för att minska byten med extra studieår som följd, eller avhopp i gymnasieskolan. Genom att skapa ett bättre stöd för elever skapas ökad måluppfyllelse, nöjdhet och lägre kostnader på sikt. Trygghet. Trygghet är en grund för inlärning. Alla brott i skolan ska polisanmälas. Nolltolerans mot alla former av kränkande särbehandling ska råda. Mobbning och trakasserier ska motarbetas genom tidiga insatser. En gemensam metod ska användas av samtliga kommunala skolor. Metoden bör så långt som möjligt vara evidensbaserad och/eller bygga på goda erfarenheter i andra kommuner. Vuxennärvaro. Vuxennärvaron i grundskolan ska öka. Olika metoder för frivilligbaserad närvaro ska utredas. Barn- och Ungdomsnämnden Budgetreglering 2014 Anvisningar Mål och budget Demografi, grundskola och fritidshem samt modersmål 20 255 3 857 Minskning demografi -6 030 Budgetreglering anvisningar M&B 2014 2 750 Effektiviseringsuppdrag - 5 902 Ökad satsning svenska språket Extra anslag för genomförande av skolutvecklingsprogrammet 30 timmar för deltidsbarn samt anpassning av gruppernas storlek i förskolan Satsning på Kompetensutveckling av lärare Extra anslag för läxläsning Resurstillskott för kulturskolan Lönesatsning lärare Budgetreglering M&B 2014 26 778 Summa 23 005 18 703 Totalt 41 708 27

Arbetsmarknad, utbildning, integration och gymnasieskola Arbetsmarknad, utbildning och integration Det finns ingenting som bidrar så mycket till utanförskap och bristande integration som att stå utanför arbetsmarknaden. Sigtuna kommun har en hög andel invånare som står utanför arbetsmarknaden vilket lett till en kraftig ökning av försörjningsstödet de senaste åren. Sigtuna har också en stor andel invånare med icke-svensk bakgrund varför integrationsfrågan är särskilt viktig. För att komma in på arbetsmarknaden och motverka utanförskap krävs ett antal konkreta åtgärder. Utmaningar och förutsättningar Sigtuna Länet Arbetslösa i program med aktivitetsstöd i av den registerbaserade arbetskraften, ungdomar 18-24 år 5,2 % 4,2% Arbetslösa i program med aktivitetsstöd i av den registerbaserade arbetskraften, samtliga 16-64 år 2,6% 2,3% Total kostnad försörjningsstöd 2012 * 40,3 mkr Total kostnad försörjningsstöd 2011 * 49 mkr * Mellan 2008 2011 ökade kostnaden för försörjningsstöd med 73%. 2012 minskade kostnaden för försörjningsstöd p.ga de s.k. resursjobben. Källor: Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun Mål; Ungdomsarbetslösheten ska varaktigt minst ha halverats senast år 2018. Grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och som uppbär försörjningsstöd pga arbetslöshet ska varaktigt minst halveras senast år 2018. Hur ska detta uppnås; Mätning och uppföljning. All verksamhet ska mätas, följas upp och utvärderas regelbundet. Resultatet ska redovisas och finnas tillgängligt för kommunens invånare. 28

Samarbetet med det privata näringslivet i kommunen ska utvecklas och intensifieras. Genom information och utbildning ska förutsättningar skapas för det privata näringslivet att i betydligt större utsträckning kunna ta emot unga vuxna som söker lärlingsplatser och utlandsfödda som söker praktik och en väg in på arbetsmarknaden. Konkreta verktyg och initiativ för att snabbt få ut arbetssökande i näringslivet ska tas fram och utvärderas. Jobbcenters modeller för individanpassad integration, yrkesutbildning och SFI ska utvecklas. Projekt Arbetslinjen för att bryta utanförskap. För att öka kommuninvånarnas möjlighet att komma i varaktig egen försörjning och därmed bryta utanförskapet och minska beroendet av försörjningsstöd ska samarbetet mellan samtliga relevanta parter på arbetsmarknaden stärkas och intensifieras på initiativ av kommunen. Ett projekt finansierat ur den nyligen upprättade sociala fonden ska startas under 2014. Samlokalisering. En samlokalisering av arbetsmarknadens viktigaste parter ske i ett s.k. Företags- och Jobbcenter. Här ska bl.a. Arbetsförmedling, Kommunen, Jobbcenter, Företagarföreningar, Försäkringskassan, Handelskammaren och Nyföretagarcentrum inrymmas. Lokalen ska vara centralt belägen i Märsta. Syftet är att stärka den direkta kopplingen mellan de parter som kan göra en skillnad för den arbetssökande samt underlätta kontakten med dessa parter för den som söker jobb. Det ska råda ett intimt samarbete mellan vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, ekonomiskt bistånd och integrationsarbete. Försörjningsstödet. Försörjningsstödet ökade med 73% i Sigtuna kommun under perioden 2008-2011. 2012 sjönk nivån en aning, till huvuddelen beroende på resursjobbsprojektet, men väntas under 2013 stiga kraftig igen. Trenden måste brytas. I Upplands Väsby har man framgångsrikt satt in åtgärder som givit omedelbart ekonomiskt resultat. Dessa åtgärder består bl.a. av att alla beslut om ekonomiskt bistånd som tas av en socialsekreterare som ej jobbat längre än fyra månader granskas av en förstesekreterare innan det beviljas en medborgare. Man har även ökat den politiska ledningen genom månatliga uppföljningar och tydliga målsättningar. Andra åtgärder har varit att hitta andra boendelösningar än kortsiktiga lösningar, nya kreativa boendelösningar, genomgång av samtliga barn och deras placeringskostnader, kombination av placering av barn och stöd i de egna hemmen, osv. Exemplet från Upplands Väsby ska studeras och skyndsamt implementeras i Sigtuna kommun. 29

SFI-verksamheten. Verksamheten inom Svenska För Invandrare (SFI) ska intensifieras, effektiviseras och dimensioneras i samordning med de behov som finns inom vuxenutbildningen och gymnasiets introduktionsprogram. Individens behov av arbete, integration och skola ska vara avgörande för undervisningens omfattning. Även SFI ska omfattas av den generella utmaningsrätten. Introduktionsutvecklingsprogram. Ett introduktionsutvecklingsprogram med syfte att ge nyanlända en individanpassad och målinriktad introduktion med målet att inom två år klara sin egen försörjning och vara delaktiga i samhället ska implementeras. Praktikplatser och valideringsmetoder tas fram i nära samarbete med näringslivet och ideella aktörer. Sommarjobben. Sommarjobb för kommunens gymnasieungdomar ska utvecklas och sommaren 2014, så långt det är möjligt, ska alla ungdomar som vill ges möjligheten till ett sommarjobb. Detta sker bl.a. genom ett utökat och systematiserat samarbete med näringslivet. Vuxenutbildning. All vuxenutbildning ska vara upphandlad med fokus på kvalitet och valfrihet. Näringslivskontakter. I kommunens näringslivskontakter ska beredas utrymme för samtal om arbetsmarknadsfrågor. Underlag för sådana samtal ska tillhandahållas och föredras av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i samarbete med näringslivsenheten. Medarbetarna ska erbjudas möjligheter till karriär- och kompetensutveckling (även s.k. horisontell karriär). 30

Gymnasieskolan Gymnasieeleverna i Sigtuna har stor valfrihet genom att de har tillgång till fyra gymnasieskolor inom kommunen och dessutom hela utbudet av utbildningar i Stockholms län. Samtidigt ställer detta höga krav på det kommunala Arlandagymnasiet att erbjuda attraktiva program och genomföra dessa med hög kvalitet för att en större del av 16- åringarna ska söka till kommunens egen gymnasieskola Utmaningar och förutsättningar Sigtuna Alla kommuner Antal elever per lärare (heltidstjänst) 13,6 11,6 Kostnad (kr) per elev 97 200 100 300 Andel elever som fullföljt utbildning inom 4 år 74 77 Andel invånare (20 år) med grundläggande behörighet till univ. och högskola 56 64 Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan 43,4 *94 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleutbildning 85 81 Jämförelse mellan Sveriges 290 kommuner * Rankingvärde mellan Sveriges 290 kommuner Källor: Sveriges kommuner och landsting, Sigtuna kommun, Skolverket (2013) Mål; Andelen elever som lämnar Arlandagymnasiet med gymnasieexamen ska senast 2018 vara minst 91%. Meritvärdet ska förbättras till minst länssnittet 14,2 poäng. Hur ska detta uppnås; Mätning och uppföljning. All verksamhet ska mätas, följas upp och utvärderas regelbundet. Resultatet ska redovisas och finnas tillgängligt för kommunens invånare. Länsprislistan. Sigtuna kommun ska under 2014 gå med i den gemensamma prislistan för gymnasieskolan i Stockholms län. Behovsstyrt programutbud. Utbudet av program och inriktningar ska kontinuerligt utvärderas med hänsyn till behov, innehåll och ekonomi. Program och inriktningar ska inom ramen för gällande regelverk dynamiskt följa samhällsutvecklingen och 31

gymnasieelevernas behov av utbildning. Lärarbehörighet. Gymnasielärare ska för fortsatt anställning ha behörighet att undervisa och sätta betyg i respektive ämnen. Individanpassat introduktionsprogram. För alla de elever som vill läsa vidare men inte har gymnasiebehörighet ska Introduktionsprogrammen (IM) på individuell basis tillhandahålla den undervisning som krävs för att eleven ska kunna gå vidare i gymnasieskolan. En genomlysning av IMs hittillsvarande verksamhet ska genomföras och ligga till grund för en satsning med fokus på elevens behov. En satsning på och förbättring av en individanpassad 9-årig grundskola borde på sikt minska eller helt eliminera behovet av ett individanpassat introduktionsprogram. Lärlingsutbildning. Gymnasieskolans lärlingsutbildning skall utökas och omfatta fler programinriktningar. Elevens förutsättningar och önskemål skall vara vägledande. Fler näringsidkare skall knytas till gymnasieskolan i syfte att samarbeta om lärlingsutbildning och utveckla denna. Fokus skall vara att eleven skall finna en framtida sysselsättning som kan leda till egen försörjning och personlig utveckling. Gymnasiets yrkesprogram. Gymnasiets yrkesprogram bör utvecklas så att utexaminerade elever kan möta marknadens krav på kompetens. Gymnasieskolan ska i samråd med näringslivet finna former för ändamålsenlig yrkesutbildning. Sommarskolan. Arlandagymnasiets sommarskola ska fortsätta och utvecklas till ett aktivt verktyg för bättre studieresultat och integration. Undervisning har hittills bedrivits i matematik och svenska. Särskild kompetens för svenskundervisning ska finnas och samordnas med SFI. Medarbetarna ska erbjudas möjligheter till karriär- och kompetensutveckling (även s.k. horisontell karriär). Svenska språket. Kunskapen i svenska är nyckeln till goda studieresultat och den viktigaste faktorn för att motverka utanförskap. Därför ska svenska språket prioriteras och nödvändiga resurser allokeras för att nå snabba resultat. Särskilda behov. Alla elever med särskilda behov i gymnasieskolan ska få dessa tillgodosedda. Trygghet. Trygghet är en grund för inlärning. Alla brott i skolan ska polisanmälas. Nolltolerans mot alla former av kränkande särbehandling ska råda. Mobbning och trakasserier ska motarbetas genom tidiga insatser. En gemensam metod ska 32

användas av samtliga kommunala skolor. Metoden bör så långt som möjligt vara evidensbaserad och/eller bygga på goda erfarenheter i andra kommuner. Servicedeklaration. En servicedeklaration ska upprättas i syfte att klargöra vilken kvalitetsnivå som ska förväntas inom gymnasieskolan. Utbildning- och Arbetsmarknadsnämnden Budgetreglering 2014 Anvisningar Mål och budget Demografi gymnasieskolan och SFI -2 912 657 Minskning demografi (Sfi) -375 Budgetreglering anvisningar M&B 2014-5 200 Effektiviseringsuppdrag -3 124 Resurstillskott försörjningsstödsenheten, 1 tjänst Omställning av introduktionsprocess för nyanlända Utökning av antalet sommarjobb Resurstillskott Företags- och Jobbcenter Stöd IM; svenska, matematik, 4 tjänster Budgetreglering M&B 2014 8 006 Summa -8 112 5 164 Totalt -2 948 33