Linköpings Kommun: Ensamkommande flyktingbarn

Linköpings Kommun: Ensamkommande flyktingbarn AV: Erik Bruno, Diana Lugero, Linnea Nielsen Seminariegrupp B 1

Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syftefrågeställning...4 4. Metod...5 5. Källkritik...5 6. Resultat...6 7. Analys...12 8. Referenslista...17 2

1. Inledning Förra året sökte närmare 3500 ensamkommande barn asyl i Sverige. Ett ensamkommande barn har många gånger gjort en lång resa från ett land långt borta i en helt annan del av världen. Många gånger sker detta på grund av oroligheter i hemlandet och rädslan för krig och död är överhängande. De flesta barnen gör den långa resan helt på egen hand. När barnet har nått sin nya destination så landstiger de i en ny stad, ett nytt land, en ny kultur och måste i många fall möta alla de kommande svårigheterna på egen hand, utan sin familj, utan nära och kära. Det är inga lätta uppgifter som väntar ett nyanlänt barn, men för att göra allt nytt så lätthanterligt som möjligt för barnen hjälper staten och kommunen dessa barn så gott de kan. På grund av ökade oroligheter runt om i världen stiger årligen antalet flyktingbarn som kommer till Sverige. Detta gör att trycket på kommunerna blir större, då de gör vad de kan för att kunna hjälpa dessa barn. År 2012 valde Linköping att utöka sitt antal platser reserverade för ensamkommande flyktingbarn från 15-27 platser. I vår rapport vill vi undersöka kring hur denna förändring kunde bli möjlig och orsakerna bakom beslutet. Bakgrund Niklas borg blev ordförande i Socialnämnden år 2006 och då hade Linköpings kommun ett avtal med Migrationsverket om att ta emot 8 ensamkommande flyktingbarn per år. Men redan 2010 beslutades det om att stifta ett nytt platsavtal med Migrationsverket om att öka antalet platser från 8 till 15. redan 2010 ville staten i form av länsstyrelsen i Östergötland öka platserna i Linköpingskommun från 8 till 20 platser men kommunen sa nej och ville utreda mer. Linköpings kommun gick över till ett platsavtal och det ledde till påtryckningar från staten som vill att det ska bli fler platsen. Staten i from av länsstyrelsen träffas alla berörda kommuner i Östergötland en gång varje år och redogör för varje kommun hur behovet av antal platser och hur många ensamkommande flyktingbarn som befinner sig i Sverige. Dem vill framförallt öka antalet asylplatser och minst var 5 plats ska vara en asylplats. Linköpingskommun hade även ett tryck från grannkommunen Norrköping som tog emot 26 flyktingbarn 2010 1. 2010 tecknade socialkontoret i Linköpingskommun ett avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 8 platser för ensamkommande flyktingbarn för att senare under 2011 öka till 15 1 Borg, Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013 3

platser. Under hösten 2011 1ämnade Linköpings kommun en revidering över förslaget till en ny regionalöverenskommelse. När de inkomna synpunkterna kom in så framtogs en ny version som presenterades för landshövdingens integrationsråd den 13 mars 2012. Efter det så togs ett beslutades om en ny avsiktsförklaring som skulle omfatta samtliga kommuner i Östergötland, Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland 2. Den nya avsiktsförklaringen sågs som en utveckling av det arbete som visat att det behövs ett särskilt behov av ökat antal platser och att mottagandet skulle ha god kvalité. Allt det här ledde till att kommundirektören fick i uppgift att tillsammans med socialkontoret utreda ett eventuellt ökande av mottagandet och se över hur organiseringen skulle ta form. I rapporten Mottagande av ensamkommande barn, omfattning och organisation som är utfärdad av Avdelningschef för Utredningsavdelningen Jens Samuelsson från socialkontoret så framgick det att det blev betydligt fler ungdomar i praktiken än de avtalade 15 platserna som kommunen då hade. I Augusti 2012 hade Linköpings kommun ansvar över 64 ensamkommande ungdomarna och av dem ungdomarna så bodde 27 av dem på något av Linköpings platsboende eller annat hem för vård/boende. 27 av barnen bodde i familjehem och slutligen 10 på öppna vårdinsatser. Anledningen till att det blev fler ungdomar än 15 berodde på att socialnämnden hade ett avtal som innebar att kommunen alltid skulle ha minst 15 platser varav minst 3 asylsökande. Eftersom att det inte handlade om årsplatser så kunde en ny asylsökande ungdom tilldelas en plats så fort en annan hade fått permanent uppehållstillstånd Linköpingskommun började därför att utreda om möjligheter för att kunna utöka platserna 3. Syfte/Frågeställning Vi ville ta reda på mer om hur Linköpings kommun hanterar mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och hur kommunen kom fram till att ta emot fler barn.vi ville även lära oss vilka faktorer det var som ledde till att linköpings kommun tog ett beslut om att öka antalet platser. En förståelse för hur ansvaret är fördelat och hur det ser ut i praktiken. Vi vill få en bild av hur den svenska kommunpolitiken bedrivs i praktiken och inte bara i teorin. Vår frågeställning för denna undersökning ser ut som följer. 2 Tjänsteskrivelse, regionalöverrenskommelse kring nyanländas etablering-svar till Länsstyrelssen 07/05 2012 3 Borg, Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013 4

Vad hade Linköpings kommun för syfte med att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn? Varför behövdes det? Hur togs beslutet att Linköpingskommun ska ta emot 27 st ensamkommande flyktingbarn istället för 15? För att undvika att undersökningen skulle bli alldeles för omfattande valde vi att fokusera på ett specifikt beslut, vilket även ger oss en djupare förståelse för hur beslutsfattande fungerar i allmänhet. Metod Vi har valt att rikta in oss på intervjuer, litteraturstudier samt studerat Socialnämnden, Kommunstyrelsen och länsstyrelsens protokoll. Vi anser att vårat tillvägagångssätt ska kunna ge oss bästa möjliga underlag för att kunna besvara våra frågeställningar. För att inte låta rapporten bli alldeles för stor och med tanken på den tidsbegränsning vi har så bestämde vi oss för att fokusera på två intervjuer och två litteratur. Därför har vi bestämt oss för att intervjua en verksamhetschef på socialkontoret samt socialnämndens ordförande eftersom vi anser att dem kan ge oss den informationen vi behövde för att besvara våra frågeställningar. Vi anser att det är bättre att ha primära källor som utgångspunkt och sedan använda oss av sekundära källor. Vi har även valt att använda oss av två litteraturer som vi anser kan ge oss en överblick över kommunens skyldigheter och rättigheter för att hantera ett ensamkommande flyktingbarn. Slutligen så har vi bestämt oss för att ta del av Migrationsverkets rapporter samt läst igenom de olika protokoll som socialkontoret, socialnämnden,kommunstyrelsen och länsstyrelsen har använt för att fattat ett beslut. Källkritik Vi valde att i första hand utgå ifrån intervjuer med Jens Samuelsson avdelningschef för utredningsavdelningen på socialkontoret och Niklas Borg ordförande i socialnämnden och ledamot i kommunstyrelsen. Vi anser att detta är trovärdiga källor då dessa två till stor del medverkat i beslutsfattandet om utökningen av platser. Vi vet med oss att då Niklas Borg är förtroendevald för moderaterna och kanske då vill vinkla intervjun för att framstå i god dager. Men vi valde ändå att genomföra denna intervju då han haft en stor del i 5

beslutsfattandet och vår frågeställning inte vidrör den politiska delen i beslutsfattandet så djupt, utan endast hur beslutsfattandet gick till. Den litteraturen vi använt oss av har vi använt som sekundära källor för att få en bättre förståelse för hur en kommun ska agera kring beslutsfattandet av dessa frågor. Då dessa är mer allmänt inriktade och mer grundläggande, anser vi dessa vara pålitliga då de inte gäller specifika fall som kan vinklas. De vidrör mer kring lagar och regler man ska ta hänsyn till när ett beslut som detta fattas. Migrationsverkets rapporter och socialkontorets handlingar anser vi är pålitliga då det är dessa fakta som ligger bakom kommunens beslut om att utöka. 6

Resultat Allmänt om ensamkommande flyktingbarn En person som är under 18 år och som kommer till Sverige utan någon av sina föräldrar eller någon annan vuxen person som anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller en person som är under 18år som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. 4 De flesta ensamkommande flyktingbarnen är pojkar i åldern 16-17 år. 5 Många kommer hit på grund av att de flyr konflikter i hemlandet, och många pojkar vill slippa värvas till stridande grupper. Flyktingbarnen kommer hit genom att familjen anlitar en smugglare som hjälper barnet. 6 Sverige är ett av de länderna i Europa som tar emot flest asylsökande ensamkommande barn och sedan 2009 har Sverige fått in fler och fler asylärenden. De flesta asylsökande ensamkommande barn i Sverige kommer från Afghanistan, somalia och Marocko, i den ordningen. Men har nu även börjat komma flera ensamkommande barn från Syrien, under perioden januari - mars under 2012 kom det 2st från Syrien, samma period under 2013 kom det 38st asylsökande ensamkommande barn. 7 4 1 Lag (1994:137) 5 migrationsverket.se/info/2694.html 6 Dn.se/nyheter/sverige/fragor-svar-om-ensamkommande-flyktingbarn/ 7 http://www.migrationsverket.se/download/18.13e94e3313da80a3b62c47/aktuellt+om+april +2013.pdf 7

Hur en kommun ska agera för att ta emot ensamkommande flyktingbarn Den kommunala verksamheten regleras av regeringsformen, kommunallagen samt ett antal speciallagar. I regeringsformen så står det att representativ och parlamentariskt statsskick samt det kommunala självstyret förverkliga det svenska folkstyret. Det kommunala självstyret är inte absolut och ska bygga på ett samspel mellan den centrala staten och dem lokala kommunerna. Läser man den moderna beskrivningen från kommittén om den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd ( SOU 1961:129) står det den kommunala självstyrelsen är en grundläggande och allomfattande princip för relationen mellan stat och kommun. Den säger att kommunen respektive landstinget själva ska styra, d.v.s. besluta inom sitt område beträffande de kommunala angelägenheterna. Vilka dessa angelägenheter är bestäms genom lag. Några av dem är specialreglerade i särskild lag och här föreligger i allmänhet skyldighet för kommunen eller landstiget att ombesörja dem. En förutsättning för den kommunala självstyrelsen är den kommunala beskattningsrätten. 8 8 Sveriges Politiska system, Norén Bretzer Ylva kapitel 7 8

Länsstyrelsen har också ett viktigt uppdrag genom att verka för nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar ( Ur länstyrelsensinstruktionen 2007:825) 9 Enligt lag så är myndigheter i Sverige skyldiga att meddela socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att nämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Eftersom att ett ensamkommande barn befinner sig i en sådan situation ska därför en anmälan göras till den kommun där barnet befinner sig i. Migrationsverkets anvisningar av ett asylsökande barn är att betrakta som en anmälan enligt kap 14. 1 2 st SoL. ( socialtjänstlagen) Ankommstkommun: En ankomstkommun är den kommun som barnet först har gett sig till känna för svensk myndighet och erbjuds enligt socialtjänstlagen ett tillfälligt boende i den kommunen. Det innebär att alla kommuner kan bli en ankomstkommun men det sker oftast till de kommunerna där Migrationsverket har sitt kontor där ensamkommande barn kan ansöka om asyl. En kommun blir en ankomstkommun när Migrationsverket anmäler enligt 2 kap 2 SoL. kommunen ansvarar för boende och att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i SoL. Anvisningskommun: Migrationsverket anvisar efter ett tag barnet till en kommun med överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. Dessa kommuner har en överenskommelse med Migrationsverket om att ordna långvariga boenden och mottagande för ensamkommande barn. Platserna är både avsedda för barn som är asylsökande samt för barn som redan har ett uppehållstillstånd. Det är kommunen som ska ansvara för att barnet får stöd och hjälp, utreda barnets behov, fata beslit om insatser, placera i lämpligt boende och se till att barnet får tillgång till skolundervisning. Ibland kan ett barn anvisas till en kommun som inte har någon överenskomelse men Migrationsverket. Det kan ske när barnet har önskemol om att bo tillsammans med en släkting eller nära anhörig. Socialtjänsten har även då samma ansvar att utreda barnets behov. 10 9 9 Sveriges Politiska system, Norén Bretzer Ylva kapitel 8 10 http://ensamkommandebarn.skl.se/kommunensansvarensamkommande 9

Olika ansvarsområden i en kommun. Överförmyndarnämnden Det är överförmyndarnämnden som ansvarar över att ordna en god man till ett ensamkommande flyktingbarn. Nämnden ansvarar även över tillsynen av den gode mannen samt fattar beslut om den gode mannens arvode. Dem som sitter i nämnden är förtroendevalda och ska följa bestämmelserna i kommunallagen,förvaltningslagen samt föräldrabalken. Det är Migrationsverket och socialnämnden i den kommun där flyktingbarnet befinner sig i som kan ansöka om en god man hos överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden är skyldig att informera om en gode mans uppdrag samt dennes redovisningsskyldighet och gällande lagstiftningen. Socialnämnden Nämnden ansvar för de ensamkommande barnen är i förstahand boendet/ familjehemsutredningar, skola samt instanser och bistånd enligt socialtjänstlagen, t.ex. kontaktperson. Nämnden har enligt gällande bestämmelser skyldighet att utreda barnets behov och besluta om lämpligt boende. Boendet kan både vara ett familjehem eller ett HVBhem som står för Hem för Vård och Boende. Nämnden ska även tillsammans med den Gode mannen på alla sätt försöka hjälpa barnet att få kontakt med sin familj och släktingar eftersom det är avgörande betydelse för barnets hälsa och välbefinnande. 11 Gode man En god man är en person som kan företräda en ensamkommande asylsökande barn i sverige. Ansökan om gode man görs av Migrationsverket eller socialnämnden hos överförmyndarnämnden i kommunen. Överförmyndarnämnden kan även självmant ta upp frågan. Målet är att inget barn sak behöva stå utan ställföreträdare under sin tid i Sverige. Gode mannen ska träda in i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe och ska ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dennes angelägenheter. Den gode mannen sak inte sköta den dagliga områden och tillsynen av barnet och har heller ingen försörjningsplikt gentemot barnet. Den gode mannen ska inte heller företräda barnet i en rättslig prövning eftersom det sköts av det offentliga biträdet. Den gode mannen har både rättigheter och skyldigheter att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter som t.ex. ha inflytandet över frågan om barnets boende, bestämma hur barnets tillgångar ska användas, 11 Ensamkommande barns rätt en vägledning för den gode mannen. Kommunen m.fl Von Schéele Eva, Strandberg Ingemar. Kapitel 2-5 10

vilken skola barnets ska gå i osv. När barnet fyllt 18 år och blir myndig så upphör godmanskapet. Länsstyrelserna ska: Förhandla med kommunerna om mot- tagande av ensamkommande barn och ungdomar Utveckla samverkan mellan kommuner och myndigheter Samordna arbetet med uppdraget Överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn Kommuner blir erbjudna av Migrationsverket att teckna överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn. Kommuner som har tecknat en sådan överenskommelse kan också teckna en överenskommelse om att tillhandahållande av ett visst antal platser i till exempel ett gruppboende för asylsökande ensamkommande barn. I praktiken så innebär det en genomströmning av barn där fler barn kan anvisas till en kommun med asylplatser efter att tidigare barn fått uppehållstillstånd eller lämnat platsen efter ett avslag. Kommuner kan därför komma att få fler barn i sitt omhändertagande än man har antal platser i överenskommelse eftersom att barn som erhållit uppehållstillstånd fortfarande är kommunens ansvar. Kommuner kan även teckna ett särskilt avtal om att tillhandahålla ett visst antal boendeplatser för ensamkommande barn som har erhållit uppehållstillstånd. Kommunerna får även ersättningar från staten för att ta emot asylbarn och de som redan har uppehållstillstånd i form av bidrag som man kan eftersöka samt få i förväg efteråt. 12 Hur gör Linköping? Av de 27 platser som Linköping idag har avsedda för ensamkommande flyktingbarn är 6 av dessa asylplatser, dvs. avsedda för barn som inte ännu fått beviljat uppehållstillstånd. Ett barn som söker asyl måste få ett svar på sin asylansökan senast 3 månader efter att ansökan lämnats in. Under dessa 3 månader ansvarar kommunen för barnets välbefinnande och ser efter barnets grundläggande behov såsom boende, mat och även utbildning. Detta barn upptar då en av dessa sex asylplatser tills dess att ansökan har behandlats. Om barnet får rätt att stanna kvar i landet och har haft sin asylperiod här får barnet stanna kvar i kommunen. När barnet först kommer hit gör kommunens handläggare en utredning av barnet och ser efter vilka behov barnet har av hjälp. Är det bäst att barnet får bo på ett av stadens två hem för 12 http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d4269b03a/ Rapport_ensamkommande+barn_februari+2013.pdf 11

ensamkommande flyktingbarn eller har barnet släkt i området som kan ta hand om barnet, behöver barnet något extra stöd i någon form? Denna utrednings följs sedan upp skriftligt var tredje månad och minst ett fysiskt möte var sjätte månad. Detta varierar dock mycket utefter vilka behov barnet har, ibland kanske det måste hållas ett fysisk möte varje vecka. I Linköping finns två hemför ensamkommande flyktingbarn, dessa är Aktiv omsorg och Olivia omsorg. Dessa hem måste ha fått ett HVB (hem för vård och boende) godkännande för att bedriva sin verksamhet. Olivia omsorg har uppemot 20 platser på sitt hem och Aktiv kan vara flexibla med hur många de kan ta emot. Det är på dessa hem som har de officiella platserna för Linköping, det är här Linköpings 27 platser återfinns. Kommunen anser dock att det är bra att inte blanda människor av olika ålder och kön på dessa hem, så i regel är det endast pojkar mellan 16-18 år som bor här. Dessa uppgifter blir då lite missvisande då det kan se ut som att Linköping endast tar emot 27 pojkar i åldern 16-18 år. Detta eftersom de personer som bor i en familj inte räknas som en av de 27 och eftersom kommunen helst finner ett hem till flickor och pojkar i yngre åldrar finns dessa inte med i ovanstående uppgifter. Idag har Linköping uppemot 60 barn i kommunen däribland även yngre pojkar och flickor 13. Dessa hem fungerar som en förälder för barnen i praktisk mening, de ska se efter barnens behov, ge dem mat och husrum, fickpengar och även se till att barnen går till skolan. Vid behov ser de även efter vad som behövs, om ett barn behöver någon form av psykisk hjälp eller liknande. I Linköping delar omsorgs och socialnämnden på uppgifterna kring de ensamkommande barnen. Omsorgsnämnden ansvarar för kontrakten med hemmen och undersöker så att allt går rätt till och att kraven på hemmen efterlevs. Missköter sig något av hemmen är det omsorgsnämndens uppgift att se till att standarden höjs eller att hemmet byts ut. Socialnämnden ansvarar för att barnen får den personliga hjälp de behöver och att de får leva under de förhållanden som passar barnet bäst, om de behöver bo i en familj eller om de passar bra in på ett hem. För att de ensamkommande barnen inte ska kosta kommunerna för mycket får de stöd från staten som ska täcka alla utgifter som rör barnen. Kommunen får ett bidrag på 1600 kr för varje plats per dygn och ytterligare ett bidrag på 300 kr för varje plats som är belagd. Utöver de så tillkommer ett årligt tillskott på en halv miljon kr som finns för att underlätta mottagandet och öka kvaliteten på mottagandet 14. 13 Borg, Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013 14 http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d4269b03a/ Rapport_ensamkommande+barn_februari+2013.pdf 12

Hur togs beslutet Beslutet att ta emot 27 istället för 15 ensamkommande flyktingbarn i Linköpings kommun fattades i novembersammandraget av kommunstyrelsen år 2012, och började gälla 1 januari 2013. Denna ändring grundades i statens och Östergötlands länsstyrelses önskemål om utökning av platserna då behovet ökat senaste åren. Önskemålet gäller främst utökning av antalet asylplatser. Då Linköping är en av Östergötlands största kommuner kände de ett ökat ansvar att ta emot fler. Socialkontoret får i uppdrag att undersöka kring möjligheterna för Linköping att utöka sitt platsantal, utan att kvalitén på omhändertagandet får en negativ påverkan. Niklas Borg, socialnämndens ordförande, och Jens Samuelsson, avdelningschef för utredningsavdelningen på socialkontoret, höll samråd över hur många Linköping skulle kunna klara av att ta in. De kommer först fram till att Linköping skulle klara av att utöka med åtminstone 10 platser till och de första förlaget som skickades till socialnämnden var att Linköping skulle öka antalet platser från 15-25. När socialnämnden sedan tog del av detta förslag insåg dem att de kunde öka antalet platser till 27 utan att behöva lägga till en ytterligare asylplats. Detta skulle även göra att Linköping nu tog emot fler flyktingbarn än Norrköping som länge klagat på Linköping då de ansett att dem inte tar sitt ansvar. Att det slutligen blev precis 27 platser beror helt enkelt på grund av detta. 15 Finansiering Att ta emot ensamkommande barn ska inte kunna ses som någon vinstaffär, ej heller en förlustaffär, det är därav viktigt att årsbudgeten ska sluta upp på plusminus noll. Socialnämnden ansvarar för att se över kostnaderna som lagts ut och eftersöker pengarna från staten. Kostnader för personalen ingår dock inte i den budget staten står för. Detta gör att kommunen även själv måste se över sina ekonomiska möjligheter till utvidgning av platser osv. När Linköping nu utvidgade från 15-27 platser krävdes de att det tillsattes två nya handläggare, dessas löner måste då kommunen själva stå för 16. I rapporten kan man läsa att en ökning från 15 till 25 platser även skulle innebära en ökning till 6 asylplatser eftersom att 25% ska vara asylplatser. Det innebär att det blir en dubbel omsättning för ensamkommande barn. Socialkontoret kommer fram till att utökningen 15 Borg, Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013 16 Borg, Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013 13

kan tecknas med bidrag från Migrationsverket men att man även måste öka med en yttligare handläggare. Socialkontoret gjorde bedömningen att man var tvungen att öka till minst 5 socialsekreterare eftersom att en socialsekreterare kan handlägga ca 15-20 ärenden per handläggare. 2012 hade kontoret ungefär 60 aktuella barn och en utredningen kom fram till att en ökning från 15 platser till 25 skulle leda till ungefär 100 aktuella barn. Total kostnad 2 socialsekreterare finansieras av Migrationsverket 1 200 000 kr 3 socialsekreterare finansieras av kommunen 1 800 000kr 0,2 gruppchef, finansieras av Migrationsverket 135 000kr 0,3 adm assistent finansieras av Migrationsverket 135 000kr Summa 3 270 000 kr Övriga verksamhetskostnader: Migrationsverket ersätter normalt platsboende, familjehem och övriga institutionskostnader samt öppenvård. Linköpings kommun får även ett engångsbelopp om 30 tkr per barn som skall täcka kostnaden för gode män och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande barn. 17 17 Sammanträdesprotokoll, Dnr Sn 2012-138 Socialnämnden 31/10 2012 14

Analys Vad hade Linköpings kommun för syfte med att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn? Varför behövdes det? Hur togs beslutet att Linköpingskommun ska ta emot 27 st ensamkommande flyktingbarn istället för 15? Enligt statistiken från Migrationsverket är andelen av ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ständigt ökande. Det man kan se är att när en konflikt i ett annat land uppstår så ökar oftast flyktingströmmarna från det landet till Sverige. Ett exempel är då bland annat Syrien där flyktingströmmarna har ökat nu på senare tid till följd av oroligheterna som härjar i landet. En fråga man då kan ställa sig är kommer dessa oroligheter att lugna ner sig eller att eskalera runt om i världen? Om det lugnar ner sig så kommer antagligen flyktingströmmarna att minska och om oroligheterna fortsätter öka runt om i världen kommer flyktingströmmarna till Sverige troligen att öka. Till följd av de ökande antalet flyktingbarn som kommer till Sverige valde staten i form av länsstyrelsen att de ville att fler kommuner skulle ta sitt ansvar att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn. Linköping var en av dem kommunerna som genom det kommunala självstyret valde att ta ett större ansvar eftersom det är en stor kommun med bra ekonomi och de ansåg att de var moraliskt rätt att ta sitt politiska ansvar och hjälpa behövande människor. Det kan diskuteras om det hade tagits samma beslut om det var ett annat ideologiskt lagt parti vid makten. Eftersom att kommuner ska använda sig av lokaliseringsprincipen kan man anta att Linköpings kommuns invånare också känner att man som stor kommun ska ta sitt moraliska ansvar, då de har indirekt tagit detta beslut när de röstat fram dessa representanter. Det är endast genom platsantalet som kommunen tar detta moraliska ansvar, då de redan har ett ansvar i form av socialtjänstlagen som säger att en kommun måste ingripa om ett barn är i behov av skydd. Linköping har ett avtal med Migrationsverket om ett platsantal, men då de har dessa skyldigheter i form av socialtjänstlagen finns det alltid mer barn i kommunen än det officiellt finns platser. Det var inte bara viktigt för Linköpings kommun att ta emot så många som möjligt utan de vill även ha en god kvalité på verksamheten. De var viktigt att kvalitén inte skulle drabbas på grund av ett för stort ökat antal som leder till ett större ansvar för kommunen. Socialkontorets 15

undersökning visade på att en ökning till 25 platser var möjlig utan att påverka kvalitén i negativ riktning. När förslaget sedan hamnade hos socialnämnden insåg kommunen att de kunde utöka med ytterligare två platser utan att behöva öka antalet asylplatser, med denna ökning hade man nu fler platser än Norrköping. Konkurrensen mellan Linköping och Norrköping hade vuxit på senare år då Norrköping länge sagt att Linköping inte tar sitt ansvar. Att siffran tillslut landade på 27 istället för 25 beror då helt enkelt på detta. Vi kan anta att de kunde göras eftersom även om den officiella siffran är 27 så finns det ett stort mörkertal och den officiella siffran egentligen inte är så viktig. Genom den nya avsiktsförklaringen valde Östergötland att ta ett gemensamt ansvar för de ensamkommande barn som kommer till länet. Som de beskrivs i Norén Bretzers bok om olika kommuners olika förutsättningar på grund av storlek och ekonomi, kunde man tillsammans hjälpas åt att ta det ansvaret som behövdes och tillsammans utöka sitt plats antal. Detta kan indirekt gjort att vissa kommuner känt sig tvingade att ta emot ensamkommande barn, även om de egentligen inte hade resurserna till de. Men det kan även vara bra då ansvaret delas över länet istället för att de stora kommunerna får ta de fulla ansvaret. Socialnämnden med hjälp av socialkontoret fick i uppdrag att undersöka kring möjligheterna att utöka platsantalet. Där efter lämnade Socialkontoret vidare ett förslag på 25 platser till socialnämnden som sedan valde att utöka platserna till 27 då det fanns möjlighet för detta. Slutligen skickades förslaget vidare till kommunstyrelsen för ett beslut. Det man kan se är att i Linköpings kommun så fördelas ansvaret av ensamkommande flyktingbarn på olika nämnder. Det i sin tur leder till att det blir mycket krångligare när man ska utkräva ansvar vid ett missnöjde. Socialnämnden måste gå genom överförmyndarnämnden när en gode man har missköt sig. Och när det gäller upphandlingen av boende för ensamkommande barn så tas det beslutet av omsorgsnämnden. Att ha så många olika instanser krävs enligt Svensk lag. Det positiva med detta är att hela beslutsfattandet och ansvaret inte samlas på samma plats då ett för stort ansvar kan leda till att alla punkter inte blir lika uppmärksammade. Det negativa med detta är att det tar tid att genomföra en förändring. Detta utmärker sig till exempel då socialnämnden ser efter att hemmen sköter sitt arbete på rätt sätt, men det är omsorgsnämnden som ansvarar för kontrakten med hemmen i Linköping. Ett exempel på kommunalt självstyre visade Linköpings kommun genom att 2010 inte fullt möta statens önskemål på att ta emot 20 flyktingbarn. Man valde att stanna på 15 och sedan utreda vidare kring möjligheter att utöka ytterligare, vilket man gjorde två år senare. Detta är bra eftersom kommunen vet oftast bättre själv om hur mycket de kan klara av och inte. 16

Genom att undersöka kring detta beslut har vi sett prov på hur central den kommunala självstyrelsen är i den svenska politiken, hur kommunen har haft det sista ordet. Men även hur utbrett samarbetet är mellan kommuner i Östergötland, hur de tillsammans slutit upp för att möta problemen i regionen och tillsammans arbetat för att uppnå de gemensamma målen. 17

Referenslista Litteratur: Strandberg Ingemar,Von Schéele Eva. (2010)Ensamkommande barns rätt. Stockholm:Norstedts Jurdik AB. Norén Bertzer Ylva.(2010) Det Svenska Politiska Systemet. Lund:Studentlitteratur AB. Handlingar Linköpings Kommun, Tjänsteskrivelse : regionalöverenskommelse kring nyanländas etablering- svar till länstyrelsen 07/05-2012 ( hämtad 7/10-13) Sammanträdesprotokoll 2012-10-31, Socialnämnden, Linköpingskommun Dnr Sn 2012-138 158 ( Hämtad 7/10-13) Elektronisk: Frågor och svar om ensamkommande flyktingbarn DN 2009 http://www.dn.se/nyheter/ sverige/fragor-svar-om-ensamkommande-flyktingbarn/ (Hämtat 10/10-12) Migrationsverket, Aktuellt om ensamkommande barn och ungdommar April 2013 http:// www.migrationsverket.se/download/18.13e94e3313da80a3b62c47/aktuellt+om+april +2013.pdf ( Hämtad 8/10-12) Sveriges Kommuner och Landsting. För ett bättre mottagande av ensamkommande barn och ungdommar. 2010. http://ensamkommandebarn.skl.se/kommunensansvarensamkommande ( Hämtad 8/10-12) Intervju: Borg, Niklas. Socialnämndens ordförande från 2006. Intervju i Linköpings stadshus 7/10-13 Samuelsson, Jens. Avdelningschef för utredningsavdelningen på socialkontoret. 18