stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Programplan Främja kvinnors företagande 2007 2009 Delprogram 1.

1. Främja kvinnors 3. 2007-09-04. 1. 3. Programplan 2. 4. 4 Delprogram 1. företagande 2007 2009 Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärker näringsliv i Sverige

Innehåll Kvinnors företagande stärker 21. 3. 1 Bakgrund och uppdrag... 2 2 Programmets syften... 3 3 Mål... 4 4 Kundnytta, målgrupper och samverkan... 5 4.1 Kundnytta och framgångsfaktorer... 5 4.2 Målgrupper... 6 4.3 Samverkan med andra organisationer... 6 5 Beskrivning av området kvinnors företagande... 7 5.1 Fakta om kvinnors företagande... 7 5.2 Företagande är inte könsneutralt... 8 5.3 Finansiering... 9 5.4 Erfarenheter och lärdomar från tidigare arbete inom området... 10 5.5 Utvärdering av tidigare arbete inom området... 11 5.6 Potential inför framtida arbete med kvinnors företagande... 12 6 Programmets innehåll... 13 6.1 Programmets inriktning och delprogram... 14 DELPROGRAM 1 Information, rådgivning och affärsutveckling... 14 DELPROGRAM 2 Insatser inom nationella program... 16 2. Kvinnors DELPROGRAM 3 Utveckling av finansieringsmöjligheter... 17 DELPROGRAM 4 Attityder och förebilder... 18 6.2 Programmets genomförande samt grov tidplan... 20 7 Budget... 21 8 Kommunikation... 22 9 Uppföljning och utvärdering... 23 Referenser... 24 stärker n i Sverige

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska.4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 2 1 Bakgrund och uppdrag länder. Proportionerna mellan andelen kvinnor och andelen män som driver företag är däremot lika i de flesta av dessa länder. Cirka 25 procent av företagarna i Sverige är kvinnor. Under år 2006 startades 35 procent av företagen av kvinnor. Det finns därmed en stor potential för ökat företagande bland kvinnor. Fler kvinnor som driver företag skulle innebära att fler affärsidéer tas tillvara och att Sveriges möjligheter till hållbar ekonomisk utveckling stärks. Utöver generella satsningar för att främja nyföretagande och tillväxt inom befintliga företag, satsar regeringen på ett treårigt program för att främja kvinnors företagande. Den 10 maj 2007 fattade regeringen beslut om att ge Nutek i uppdrag att genomföra och samordna ett treårigt program. Programmet omfattar 80 miljoner kr under år 2007, varav minst 50 miljoner ska gå till delprogram 1 samt 7 miljoner till Almis innovationsfinansiering. Programmet ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och till att fler av de företag som drivs av kvinnor växer. Programmet består av fyra delprogram: DELPROGRAM 1: Information, rådgivning och affärsutveckling DELPROGRAM 2: Insatser inom nationella program DELPROGRAM 3: Utveckling av finansieringsmöjligheter DELPROGRAM 4: Attityder och förebilder

Kvinnors företagande stärker 21. 3. Programmets syften Det övergripande syftet med programmet är att främja kvinnors företagande och därigenom bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i Sverige genom att: fler kvinnor startar nya, livskraftiga företag. fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer. Programmet ska bidra till att följande uppnås: fler kvinnor kan tänka sig att starta företag. andelen kvinnor av samtliga nyföretagare utgör minst 40 procent vid programperiodens slut. fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer, t.ex. genom att en större andel av de kvinnor som driver företag väljer att göra det på heltid eller att fler kvinnor som driver företag väljer att anställa personal. höja kunskap och kompetens om kvinnors företagande. insatser riktade till kvinnor integreras i rådgivarorganisationers och myndigheters verksamheter. För respektive delprogram har specifika syften definierats. 2. 2 Kvinnors stärker n i Sverige 3

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. Följande mål återfinns i Nuteks regleringsbrev för år 2007. De utgör.4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 4 3 Mål programmets övergripande mål. Insatserna inom respektive delprogram är verktyg för att uppnå de övergripande målen för programmet. Övergripande mål för programmet 1 Minst 35 procent av unga kvinnor i åldern 18 30 år säger vid programperiodens slut att de helst vill vara företagare. År 2006 (Entreprenörskapsbarometern): 27 procent 2 Andelen kvinnor av samtliga nyföretagare utgör minst 40 procent vid programperiodens slut. År 2006 (ITPS/SCB Nyföretagsstatistik): 35 procent 3 Företag som deltagit i program som drivs av Nutek ska, två år efter avslutat program, vara mer framgångsrika i tillväxttermer som ökad omsättning, ökad sysselsättning etc, än en grupp jämförbara företag som inte deltagit i program. Inom de olika delprogrammen finns även mål på insatsnivå i form av utfalls-, resultat- och effektmål. Dessa återfinns i specifika uppföljningsoch utvärderingsplaner för de olika insatserna inom delprogrammen. Dessa mål är utformade så att om de nås bidrar de till att uppnå programmets syften och övergripande mål.

Kvinnors företagande stärker 21. 3. Kundnytta, målgrupper och samverkan 4.1 Kundnytta och framgångsfaktorer Programmet är en del av en större näringspolitisk satsning, som handlar om att förbättra förutsättningarna för företagande generellt, där detta program särskilt fokuserar på potentialen i att utveckla kvinnors företagande. För att uppnå de övergripande målen med programmet krävs inte bara en eller ett par åtgärder, utan en rad olika insatser på både kort och lång sikt. Därför omfattar programmet en bredd i insatserna som till sin karaktär är mycket olika. Merparten av resurserna i programmet innebär att affärs- och innovationsutvecklingsinsatser blir mer synliga och tillgängliga för de kvinnor som vill delta i projekt tillsammans med andra företagarkvinnor för att starta eller utveckla sina företag. Nuteks erfarenheter och utvärderingar som gjorts visar att företagare som tar del av insatser som dessa upplever att de fått nya perspektiv, kunskaper och infallsvinklar. De har fått tillgång till nya nätverk och upplever sig stärkta i sin roll som företagare. Inga pengar i programmet går direkt till enskilda företagarkvinnor, dvs. inga bidrag direkt till individer eller företag, i syfte att de ska starta eget eller utveckla det egna företaget. Aktiviteterna inom programmet omfattar även att visa på förebilder och att på olika sätt synliggöra kvinnors företagande samt sprida kunskaper om kvinnors företagande. Förebilder är viktiga för att inspirera och visa på möjligheterna i företagandet och att kvinnor finns i alla branscher. Sammantaget är bedömningen att insatserna inom programmet sätter betydelsen av kvinnors företagande i fokus och att de kvinnor som tar del av insatserna kommer att stärkas och utvecklas i sitt företagande, genom affärsutveckling, utökade nätverk, nya affärsmöjligheter etc. Några framgångsfaktorer för att programmet ska lyckas är tydlighet i kommunikationen, så att insatserna verkligen når kvinnorna samt att även privata aktörer bedömer det som intressant att delta i genomförandet av programmet. Samarbete, samverkan och engagemang inom ramen för programmet är likaså avgörande intressenterna är många, både internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. 2. 4 Kvinnors stärker n i Sverige 5

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. 2 Kvinnor som vill starta eller ta över företag..4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 6 4.2 Målgrupper Målgrupper för insatserna inom programmet är: 1 Kvinnor som driver företag, själva eller tillsammans med andra, och som vill att deras företag ska utvecklas. 3 Kvinnor som kan tänka sig att starta företag. 4 Aktörer som arbetar med att främja nyföretagande, företagsutveckling samt utveckling av starka regioner. 5 Allmänhet, politiker, media och andra grupperingar i samhället som har intresse av kunskap om kvinnors företagande, dess roll och betydelse i samhället. Vi relaterar till de ovan definierade målgrupperna 1 2 genom att använda begreppet företagarkvinnor. I detaljplaneringen av de olika aktiviteterna inom delprogrammen kan målgrupperna preciseras ytterligare. 4.3 Samverkan med andra organisationer I flera av delprogrammen är ett nära samarbete med andra organisationer avgörande för att Nutek ska lyckas nå ut med insatserna och aktiviteterna, nå målgrupperna och framgångsrikt genomföra programmet. Några exempel är länsstyrelserna, regionförbund, näringslivs- och branschorganisationer, rådgivare, finansiärer, andra myndigheter etc. Inom ramen för regeringens satsning på att utveckla kvinnors företagande har VINNOVA fått ett uppdrag att finansiera forskning. Forskningen är viktig för utvecklingen av området och Nutek avser att samverka med VINNOVA och andra forskningsaktörer.

Kvinnors företagande stärker 21. 3. Beskrivning av området kvinnors företagande I Nuteks Att främja kvinnors företagande (Infonr 021-2007) samt Finansieringssituationen för kvinnor som är företagare kunskapsöversikt och analys (Infonr 018-2007) beskrivs området kvinnors företagande. Här följer en sammanfattning. 5.1 Fakta om kvinnors företagande En utgångspunkt för att främja kvinnors företagande är att kvinnor är underrepresenterade bland såväl företagare totalt som nyföretagare. Cirka 25 procent av företagarna är kvinnor. I Nuteks Entreprenörskapsbarometer 2006 studeras inställning till entreprenörskap och företagande bland unga (18 30 år). I denna undersökning framkom att 67 procent av kvinnorna och 80 procent av männen kan tänka sig att bli företagare. Även bland nyföretagare är kvinnor underrepresenterade. I 2006 års nyföretagarstatistik (ITPS) framkom att 35 procent av samtliga nyföretagare var kvinnor. Andelen nyföretagare som är kvinnor har dock ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden, vilket tyder på att skillnaderna är på väg att minska. Andelen företagare bland sysselsatta är lägre bland kvinnor än bland män. Siffror från SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att andelen företagare totalt är 10 procent och att andelen företagare bland kvinnor och män är 5 respektive 14 procent. Det finns även vissa skillnader mellan kvinnor och män sett till åldersstrukturen bland småföretagare. Kvinnor som driver företag tenderar att vara yngre än män som är företagare. Den största andelen företagare bland kvinnor, 32 procent, återfinns i ålderskategorin 41 50 år medan största andelen företagare bland män, 37 procent, återfinns i kategorin 51 60 år. De allra flesta företag är små. Både kvinnor och män driver i hög grad solo- eller mikroföretag, men den genomsnittliga företagsstorleken tenderar vara något mindre bland kvinnor. Andelen soloföretag är 50 procent bland kvinnor och 41 procent bland män och 7 procent av de företag som leds av män har 10 eller fler sysselsatta jämfört med 4 procent bland de företag som leds av kvinnor. 1 Det svenska företagandet är lika könssegregerat som arbetsmarknaden i stort. Kvinnor och män tenderar att vara sysselsatta i olika branscher, även om kvinnor finns i alla branscher. Kvinnor återfinns i stor utsträckning inom handel, hälso- och sjukvård samt inom kultur och personlig service medan män oftare än kvinnor är verksamma inom 1 Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 2. 5 Kvinnors stärker n i Sverige 7

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 8 branscherna bygg och tillverkning. De allmänna könsskillnaderna i yrkesval och verksamhetsområden återspeglas alltså även i företagandet. Den vanligaste branschen bland kvinnor är handel (26 procent), tätt följd av uthyrning och företagstjänster och renhållning, rekreation, kultur, sport och annan service (båda 23 procent). Vissa av de verksamhetsområden där kvinnor är överrepresenterade kännetecknas allmänt sett av en låg företagaraktivitet. Detta gäller exempelvis många verksamhetsområden inom vård- och omsorgssektorn. Här är företagaraktiviteten dock relativt låg bland både kvinnor och män. Att många kvinnor är sysselsatta inom sådana sektorer kan där.4 med vara ett skäl av flera skäl till den stora könsskillnaden i andelen företagare totalt sett. När det gäller tillväxtvilja finns ingen skillnad mellan kvinnor och män. De allra flesta, ungefär tre av fyra, skulle vilja låta företaget växa om det fanns möjlighet. Andelen som inte vill växa är lika stor bland kvinnor och män. 5.2 Företagande är inte könsneutralt Kvinnor och män är företagsamma och de företagsamma uttrycken tar sig många olika former både bland kvinnor och män. 2 Däremot är begreppet företagande inte könsneutralt. 3 Det associeras till maskulina normer och en manlig värld. Det är även avgränsat till en specifik typ av företagsamhet det vi normalt associerar till som företag och näringsliv. 4 Före 1980-talet uppmärksammades knappast kvinnor i studier av företagande. 5 Statistiken om företagande var inte heller uppdelad på kön. 6 Idag finns viss statistik, även om behovet av fortsatt utveckling är stort, t.ex. återstår problem med till exempel uppdelning efter kön i företag som involverar både maka och make. Under 1980-talet växte förståelsen fram att kvinnor som ville starta och driva företag upplevde att de inte fick den hjälp de önskade, hade sämre villkor och i vissa fall till och med motarbetades av etablerade strukturer. 7 Behovet av kunskap om kvinnors specifika villkor och verklighet som företagare ökade. Likaså växte behovet av att utveckla me 2 Johannisson och Lindmark 1996, Företag, företagare, Företagsamhet, Lund: Studentlitteratur. Pengarna eller livet. Perspektiv på kvinnors företagande, NUTEK: B 1995:3. Holmquist och Sundin (red) 2002, Företagerskan, Stockholm: SNS Förlag 3 Ahl, H 2002, The making of the Female Entrepreneur, Jönköping: Jönköpings International Business School. Pettersson. K 2002, Företagande män och osynliggjorda kvinnor, Uppsala: Uppsala university. Wigren, C 2003, The Spirit of Gnosjö. The Grand Narrative and Beyond, Jönköping International Business School. 4 Gawell, M 2006, Activist Entrepreneurship. Attacing Norms and Articulating Disclosive Stories, Stockholm University School of Business. Berglund, K 2007, Jakten på entreprenörer: om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen, Mälardalens högskola. 5 Holmquist och Sundin (red) 2002, Företagerskan, Stockholm: SNS Förlag. 6 Statistiken delades upp på kön år 1996. 7 Pengarna och livet. Perspektiv på kvinnors företagande, Nutek 1995:3. Affärsrådgivare för kvinnor, Nutek R 1996:55. Affärsrådgivare för kvinnor. Utvärdering del 1 och 2, Nutek 1998:4/5.

Kvinnors företagande stärker toder och verktyg som passade för kvinnor. Detta var grunden till att man i början av 1990-talet initierade ett särskilt program för att främja kvinnors företagande med fokus på kunskap, information och affärsrådgivning (se nedan Nuteks tidigare arbete). Å ena sidan ser kvinnors företagande ut ungefär som männens. Å andra sidan finns vissa skillnader till exempel i verksamheters branschtillhörighet och företagsstorlek. Det finns också studier som tyder på vissa skillnader i språkbruk och uttryckssätt. 5.3 Finansiering 21. 3. Finansieringsfrågor lyfts fram som ett särskilt viktigt område för kvinnors företagande inom forskning såväl som av praktiker. Därför gjorde Nutek i samband med uppdraget att ta fram ett programförslag en genomgång av studier som behandlar skillnader i finansieringssituationen mellan kvinnor och män. 8 Även om skillnaderna många gånger inte är särskilt stora så finner man i de flesta studier att det finns könsskillnader och att kvinnor tycks ha svårare att finansiera sina verksamheter. 9 Detta problem är inte specifikt för Sverige utan återfinns i de flesta andra länder. Sammantaget kan vi konstatera att det sällan handlar om direkt diskriminering baserat på individuella egenskaper hos den som söker finansiering, utan mer om strukturella skillnader och olikheter i till exempel verksamhetsinriktning och efterfrågan på finansiering. Följande huvudorsaker som förklarar skillnader mellan kvinnor och mäns tillgång till företagsfinansiering har identifierats: Branschskillnader: Kvinnor och män tenderar att verka i olika branscher. De branscher där kvinnor ofta finns bedöms vara mindre lukrativa från finansiärernas utgångspunkter. Man avser då främst småskaliga verksamheter inom tjänstesektorn, t.ex. inom personlig service och/eller inom handeln. Efterfrågan på små lån: Kvinnors företag är i genomsnitt mindre än männens liksom de lån som kvinnor efterfrågar. Finansiärer bedömer ofta att små lån är mindre lönsamma för dem att teckna. Hanteringskostnaden är ungefär lika stor för ett litet som för ett stort lån medan finansiären tjänar mer på stora lån. Denna affärsmässiga och rationella bedömning leder då till att kvinnor missgynnas i större utsträckning än män. Manliga normer styr: Kvinnor kan ha andra idéer och handlingsmönster i sitt företagande jämfört med män. De finansiella aktörerna, i sin tur, har kanske inte nödvändig kunskap/erfarenhet för att kunna bedöma kvinnors affärsidéer. Utgångspunkten är här att män och de verksamheter som män representerar utgör normen. Betydelsen av rätt kontaktnät: I vissa studier pekar man på att kvinnor har annorlunda kontaktnät än män och att detta kan påverka finansieringsmöjligheterna. Kontaktnätens betydelse har särskilt lyfts fram i de studier som studerat skillnader i tillgång till riskkapital. 8 Finansieringssituationen för kvinnor som är företagare, Nutek info 018-2007. 9 Detta har visat sig i studier av finansiering till såväl företagsstart, utveckling av verksamheten som tillgången till riskkapital. 2. Kvinnors stärker n i Sverige 9

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. innebär att kvinnor till följd av rådande värderingar eller normer ofta.4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 10 Olika risköverväganden: Kvinnor kombinerar ofta företagande med ett stort ansvar för hem och familj. Detta dubbla ansvar kan leda till ett annat sätt att se på risker och stora lån relaterade till företagandet. Huvudansvaret för familjen kan också missgynna kvinnor i finansiärernas ögon. Mindre säkerheter: Kvinnor har generellt sett lägre löner och mindre förmögenheter än män, vilket innebär att kvinnor oftare har mindre eget kapital att använda vid företagsstart eller som säkerhet för lån. Värderingar: I en av studierna tar man upp en förklaringsfaktor som saknar självsäkerhet i kontakter med myndigheter och finansiärer, och därmed kan få svårare att övertygande redogöra för sina affärsidéer. Detta kan också göra att finansiärerna har en uppfattning om kvinnor som mindre kapabla företagare än män. De förslag till lösningar på kvinnors finansieringsproblem som förordas i studierna, och de insatser som redan finns i Sverige och internationellt, omfattar oftast marknadskompletterande finansieringslösningar, som motsvarar de finansieringsbehov kvinnor har. Till exempel förordas möjligheter till mikrokrediter, att kraven på säkerheter ses över samt att på olika sätt öka kunskapen om kvinnors företagande hos de finansiella aktörerna. 5.4 Erfarenheter och lärdomar från tidigare arbete inom området Nutek har sedan år 1993 haft i uppdrag att arbeta med att främja kvinnors företagande. 10 Syftet med insatserna har varit att nå fler kvinnor och även grupper av kvinnor som normalt sett inte deltar i närings- och regionalpolitiska program. Därför har uppdragen varit att främja kvinnors företagande främst utifrån kvinnors liv, situation och önskemål. Medlen har använts till kompetensutvecklings- och företagsutvecklingsprojekt av olika slag. Satsningen 1993 1996 omfattade stöd till och arbete med affärsrådgivare för kvinnor i 62 kommuner i de dåvarande regionalpolitiska stödområdena 1 och 2, det vill säga norra Sverige exklusive kuststräckan. De flesta av kommunerna fortsatte med detta arbete i 5 6 år. Efter projekttidens slut övergick verksamheten i några kommuner till att bli lokala resurscentra för kvinnor. År 1997 fick Nutek i uppdrag att även erbjuda delfinansiering för affärsrådgivare för kvinnor i vissa utvalda kommuner i Sverige (främst dåvarande målområde 2 och 5b). Dessa erbjudanden avsåg från början två år men förlängdes sedan till fyra år. 10 De första uppdragen sträckte sig över åren 1993 1996, 1997 2001, 2002 2004. Satsningen har som mest disponerat 12 miljoner kronor under ett budgetår men beloppet har vanligtvis omfattat omkring 6 miljoner kronor per år. Under åren 2005 och 2006 har finansiella och personella resurser minskat och insatserna fokuserats på projektstöd till affärsrådgivning samt kunskapsproduktion.

Kvinnors företagande stärker Sedan 1998 har Nutek även haft i uppdrag att fördela medel till resurscentra för kvinnor. 11 Det övergripande syftet med stödet till resurscentra för kvinnor är att de ska bidra till en hållbar tillväxt där såväl sociala, ekonomiska som miljömässiga dimensioner beaktas. Resurscentra för kvinnor ska förbättra kvinnors villkor och förutsättningar i de regionala tillväxtprogrammen, RTP och inom de regionala utvecklingsprogrammen, RUP. I dagsläget har 75 procent av projekten som beviljas medel via resurscentra inriktning på entreprenörskap. Inom ramen för Nuteks program för kvinnors företagande 2002 2004 fortsatte affärsrådgivningsprojektet med ALMI och Nyföretagar Centrum som huvudsakliga bidragsmottagare. Under programmets tid nåddes cirka 2 000 kvinnor. Projekten syftade till att långsiktigt arbeta för att fler kvinnor startar och driver företag. Vidare var tanken att kunskaper om kvinnors företagande ska integreras i rådgivarorganisationernas ordinarie verksamhet. Målgrupp för satsningen har således varit både presumtiva företagare, kvinnor som driver företag samt rådgivare. Arbetet med att främja kvinnors företagande har även medfört insatser för att göra kvinnors företagande synligt. För att utveckla underlag för informationssatsningarna har satsningar på statistikutveckling gjorts. I arbetet har det också förmedlats kunskap och information till, samt arrangerat erfarenhetsutbyte mellan, affärsrådgivare för kvinnor, resurscentra för kvinnor, jämställdhetsexperter samt projektledare i programmets projekt. Nutek har också medverkat i framtagandet av två 21. 3. högskolekurser med fokus på arbetet som rådgivare samt framtagandet av olika skrifter. Därutöver har Nutek medfinansierat forskningsprogrammet FEM (Female Entrepreneurship & Management) samt medverkat i internationella nätverk och projekt (WES, ProWoman, Women toward leadership in business and agriculture). 5.5 Utvärdering av tidigare arbete inom området De utvärderingar som gjorts av insatserna har visat att de kvinnor som deltagit är mycket nöjda. 12 År 2005 gjorde konsultföretaget FBA bedömningen att målet med 80 procents kundnöjdhet uppnåtts. Företagarna som tagit del av insatserna lyfter fram att dessa bidragit till att de har fått nya perspektiv, kunskaper och infallsvinklar. De har fått tillgång till nya nätverk och upplever sig stärkta i sin roll som företagare. Dessutom har insatserna bidragit till att utveckla nya kunskaper om de branscher där kvinnor driver företag samt de styrkor och svagheter som i viss mån kan sägas känneteckna kvinnors företagande. Affärsrådgivarorganisationerna har upplevt en ökad efterfrågan från kvinnor som vill starta och driva företag. Det har också uppstått en ökad efterfrågan från en bredare grupp av företagare på de metoder och kunskaper som utvecklats i olika projekt. 11 Dessa centra har allt mer kommit att arbeta med entreprenörskap. Medlen för resurscentra har stigit från 16 miljoner kronor till att för år 2007 uppgå till 36 miljoner kronor. Som mest avsattes 51 miljoner kronor 2006. 12 Se Nutek R 1996:55, R 1998:4/5, R 2001:1, R 2001:3 och R 2005:23 2. Kvinnors stärker n i Sverige 11

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. Det finns många likheter mellan kvinnors och mäns företagande. De stora variationerna är snarare mellan olika branscher eller olika stor.4 leksklasser för att bara nämna några skillnader. Men det går att peka på Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 12 Utvärderingar trycker på vikten av att målgruppen definieras på olika sätt för olika insatser. Målgruppen kvinnor består i detta fall av både nyföretagare, soloföretagare och tillväxtföretagare. Det är därför av stor vikt att ytterligare definiera och avgränsa vilka man vill nå och vilket stöd man vill ge. I utvärderingarna framhålls vikten av uthållighet i arbetet. Trots insatser konstaterades det år 2005 att man bara nått en bit på vägen med att integrera affärsrådgivning för kvinnor i den ordinarie verksamheten inom rådgivarorganisationerna och i arbetet med de regionala tillväxtprogrammen (RTP). 5.6 Potential inför framtida arbete med kvinnors företagande specifika frågor som tenderar att skapa olikheter. En del av olikheterna kan i sin tur relateras till just olikheten kvinna/man. Företagandet är till stor del manligt präglat och så även de offentliga och privata stödsystemen för företagande. Även om insatser för att främja kvinnors företagande pågått sedan år 1993 tyder analysen av dagens situation på att arbetet behöver fortsätta. Information och affärsrådgivning till kvinnor som vill starta och/eller utveckla sitt företagande är en mycket uppskattad insats som når ut till intresserade kvinnor. Erfarenhet och uppföljningar tyder på att det ordinarie systemet för att främja företagande ännu bara delvis har inkluderat ett genusmedvetande i utformandet och genomförandet av sitt arbete. Därmed kvarstår behovet av insatser direkt riktade till kvinnor och de som arbetar med kvinnors företagande. Det är dock viktigt att kvinnors företagande inte utvecklas till ännu en annan stereotypisk bild av företagande. Kvinnor är en heterogen grupp och vissa delar av den gruppen visar stora likheter med män inom sina yrkesgrupper och branscher. Finansiering är ett kunskapsområde som framhålls i såväl forskning som av personer med praktisk erfarenhet av arbete med kvinnor som vill starta och/eller utveckla sina företag. Finansiering är centralt för företagande i allmänhet, men några aspekter av dessa frågor verkar vara av särskild stor betydelse för kvinnors företagande. Det kan röra sig om att kvinnor driver företag i branscher eller i former där finansieringsfrågor är extra besvärliga. Det kan också röra sig om bemötanden, uttrycks- och bedömningssätt där kvinnor skiljer sig från rådande manliga normer. Till detta kvarstår behovet av ett fortsatt arbete med studier, statistikutveckling och forskning för att öka förståelsen för kvinnors företagande. De studier som gjorts under de senaste decennierna har lagt en mycket viktig grund för att synliggöra och öka förståelsen för kvinnors företagande.

Kvinnors företagande stärker 21. 3. Programmets innehåll Tyngdpunkten i programmet som helhet ska ligga på att utveckla företagandet och att bidra till tillväxt i redan etablerade företag. Hela spektrumet av företagandet är viktigt i programmet, men för att uppnå programmets syften är det av stor vikt att programmets innehåll och genomförande inte fokuserar enbart på potentiella och nystartade företagarkvinnor. Programmet för att främja kvinnors företagande är treårigt, medan regeringens beslut om finansiering fattas årligen. Programmet omfattar fyra delprogram som löper under 2007 2009: DELPROGRAM 1: Information, rådgivning och affärsutveckling DELPROGRAM 2: Insatser inom nationella program DELPROGRAM 3: Utveckling av finansieringsmöjligheter DELPROGRAM 4: Attityder och förebilder Aktiviteterna i delprogrammen är av olika karaktär och skiljer sig åt även i resursbehov. De olika delprogrammen omfattar insatser som ger effekter på såväl kort som lång sikt. En del av insatserna kan genomföras omedelbart medan andra kräver förberedelser och därmed har en uppbyggnadsfas innan själva genomförandet kan komma igång. I några fall formas ett projekt för att ta fram ett koncept eller ett resultat, i andra fall genomförs en upphandling. Huvuddelen av resurserna i programmet ligger på delprogram 1: Information, rådgivning och affärsutveckling. Det innebär inte att övriga tre delprogram är mindre viktiga, utan att insatserna inom dessa områden inte kräver lika mycket finansiella resurser. Beprövade modeller som enligt Nuteks erfarenheter motsvarar företagarnas behov och efterfrågan ska prioriteras inom programmet. I så stor utsträckning som möjligt ska sådana modeller väljas som uppmuntrar privata aktörer att delta i programmets genomförande. Samarbetet med såväl privata som offentliga aktörer centralt, regionalt och lokalt är avgörande för att vi ska lyckas nå ut med programmet till målgrupperna och för att programmet ska ge effekter som varar även efter programmets slut. Nuteks roll i programmet är dels att ha en samordnande funktion som omfattar ansvar för övergripande kommunikation, informationsspridning, erfarenhetsutbyte samt målutformning och resultatuppföljning av insatserna inom programmet, dels att vara genomförare, ofta i samarbete med andra aktörer. 2. 6 Kvinnors stärker n i Sverige 13

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. många företagarkvinnor som verkar inom tjänstesektorn..4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 14 1:1 1:2 6.1 Programmets inriktning och delprogram DELPROGRAM 1 Information, rådgivning och affärsutveckling Delprogrammet syftar till att göra information, rådgivning och affärsutvecklingsinsatser mer tillgängliga och anpassade för kvinnors behov och efterfrågan. Här ingår även utbildning för rådgivare som gör att genusperspektivet integreras i arbetet. Delprogrammet fokuserar i stor utsträckning på de Länsstyrelsen medfinansierar projekt inom affärs- och innovationsutveckling Denna insats gör det möjligt för kvinnor som vill starta företag alt. utveckla sina företag, utan speciella krav på verksamhetens inriktning, företagsform eller företagsstorlek, att delta i projekt som ger tillgång till rådgivning, coachning, mentorskap, nätverk och/eller utbildning eller motsvarande verktyg och metoder. Gemensamt för dessa verktyg är att de används i mötet med andra människor, ofta i grupp, och innebär möjligheter till affärsutveckling, nya kunder, utvecklade nätverk och för företaget att växa. Hur? Under 2007 omfattar budgeten totalt 50 miljoner kronor. Medel för denna satsning inom programmet fördelar Nutek till länsstyrelserna enligt en fördelningsnyckel som Nutek tagit fram. Både privata och offentliga aktörer kan söka projektbidrag. Länsstyrelserna ansvarar för projekthantering- och bedömning samt beslut enligt föreskrift, indikatorer samt övriga återrapporteringskrav som Nutek beslutat. Länsstyrelsens medfinansiering får uppgå till högst 65 procent. Nutek får enligt regeringsbeslutet omfördela medel om ett län inte använder sin andel. Spridning av beprövade modeller, metoder och verktyg En rad modeller, metoder och verktyg har visat sig fungera väl i samband med affärsutveckling. Denna insats handlar om att dokumentera, paketera och marknadsföra metoderna, så att de blir tillgängliga för fler. För att effektivt kunna sprida modeller och verktyg krävs en kanal för att nå ut. Hur? Nutek upphandlar privata aktörer som i samarbete med dem som utvecklat modellerna designar materialet, både pedagogiskt och kommunikativt, och i samarbete med Nutek sprider dessa väl fungerande modeller/metoder. Nutek avser att under programperioden driva olika projekt i samarbete med de personer och företag, som har utvecklat metoden eller verktyget samt tar ansvar för att i samarbete med andra bidra till att metoderna, verktygen etc. når sin målgrupp.

Kvinnors företagande stärker 21. 3. Utveckling av nya modeller och verktyg för affärsutvecklingsinsatser Nya modeller och verktyg behöver också utvecklas för att tillgodose företagarkvinnors behov och efterfrågan. Intressant att utveckla kan vara: Design av tjänster/tjänsteutveckling. Det handlar om att se helheten och att utgå från företagets ryggrad affärsidén. Nå företagarkvinnor som tidigare inte deltagit i affärsutvecklingsinsatser. Det kan gälla skogsägare, designer, konsthantverkare och småföretagare inom turistnäringen. Säljutbildning. Många utbildningar för företagare skulle tjäna på att innehålla mer säljutbildning och säljträning. Hur? Här kommer Nutek att under programperioden erbjuda medfinansiering till något eller några projekt, som kan utveckla nya och intressanta modeller och verktyg. Utbildning av rådgivare Med denna insats fortsätter Nutek att arbeta för att offentligt finansierad affärsrådgivning ska arbeta med genusperspektiv, en god pedagogik och ha ett professionellt förhållningssätt inklusive goda kunskaper i samtalsteknik. Därutöver måste rådgivare givetvis ha kunskaper inom olika fack- eller specialområden. Satsningen omfattar även stöd till utbildning, erfarenhetsutbyten och mötesplatser riktade till rådgivare. Med genuskunskap och förstärkta kunskaper om specifika branscher kan rådgivningen bättre anpassas till etablerade och blivande företagarkvinnor. Hur? Här kommer Nutek att genom projektbidrag alternativt upphandling erbjuda medfinansiering till projekt alt företag, som kan utveckla och tillhandhålla utbildning till rådgivare enligt ovan. Utveckling av branschguider på Företagarguiden (nutek.se) En utgångspunkt för såväl fler nya, livskraftiga företag som för fler växande företag som startas och drivs av kvinnor, är att det finns information och vägledning som är lättillgänglig och gör det enkelt att ta reda på vad som gäller inför företagsstart och företagsutveckling. Nutek driver idag två informationstjänster, Företagarguiden på webben och Startlinjen via telefon. Nutek arbetar kontinuerligt med att ta fram användbara branschguider. Hur? Nutek tar fram två branschguider på Företagarguiden, dels för hushållsnära tjänster (klar i juli 2007), dels för vård- och omsorg (klar senast den 1 januari 2008). 2. 1:3 1:4 1:5 Kvinnors stärker n i Sverige 15

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 16 1:6 2:1 2:2 Fler starta företag-dagar Nutek har tillsammans med Skatteverket, Bolagsverket, AMS, Tullverket och Försäkringskassan etablerat så kallade starta företag-dagar, där myndigheterna presenterar sin information, sina stödresurser och svarar på frågor från nyföretagare. Under 2006 deltog 1 619 nyföretagare vid ett femtontal arrangemang. En majoritet av deltagarna var kvinnor. Under år 2007 är ambitionen att genomföra omkring 25 starta företagdagar. Hur? Under hösten 2007 planerar Nutek att i samarbete med Skat.4 teverket, Bolagsverket, AMS, Tullverket och Försäkringskassan genomföra omkring tio starta företag-dagar riktade till kvinnor t.ex. utifrån branschfokus. DELPROGRAM 2 Insatser inom nationella program Delprogrammet syftar till att mer kraftfullt nå kvinnor inom tre redan etablerade nationella program, som Nutek driver eller delfinansierar. Ägarskiftesprogrammet Med denna insats ska koncept anpassas, utvecklas och spridas i syfte att underlätta och främja ägarskiften med kvinnor som köpare På uppdrag av regeringen genomför Nutek ett program för att underlätta ägarskiften i företag. Det övergripande syftet med programmet är att öka antalet lyckade ägarskiften. Många som gärna skulle vilja driva företag har inte reflekterat över att man kan köpa ett företag, dels för att det har saknats anpassad rådgivning för vad som gäller vid förvärv av företag, dels för att det saknas förebilder. Entreprenörskapsprogrammet Med denna satsning på starkare entreprenörskap på universitet och högskola ska unga kvinnors attityder till företagande främjas så att de ser företagande som ett likvärdigt alternativ till anställning. Detta sker dels genom att öka inslaget av entreprenörskap vid universitet och högskola i program och kurser, där en stor andel unga kvinnor är studenter, dels genom inspirationsaktiviteter, så kallade förinkubatorsverksamhet samt genom aktiviteter riktade till inkubatorer, såsom utbildning i rådgivning och coachning. På detta sätt stärks den röda tråden av entreprenöriella aktiviteter genom hela utbildningssystemet. Nutek driver på regeringens uppdrag ett nationellt entreprenörskapsprogram. Syftet med entreprenörskapsprogrammet i stort är att öka intresset för och kunskaperna om entreprenörskap på grund- och gymnasieskolan samt universitet och högskola för att öka ungas entreprenörsanda. Målet för Entreprenörskapsprogrammet i sin helhet är att unga i framtiden ser företagande som ett lika naturligt val som att vara anställd.

Kvinnors företagande stärker 21. 3. Nationella mentorprogrammet ALMI Företagspartner och Jobs & Society driver ett nationellt mentorprogram Mentor Eget företag. Insatsen i delprogram 2:3 syftar till att stärka det nationella mentorprogrammet för att dels nå och rekrytera fler kvinnor som vill ha en mentor, dels för att rekrytera fler kvinnliga mentorer. Nutek fördelar medel till ALMI Företagspartner och Jobs & Society med krav på återrapportering, uppföljning etc. Hur? Delprogram 2 verkar genom tre befintliga nationella program och via aktörer som verkar regionalt och lokalt. Delprogrammet genomförs i huvudsak enligt de direktiv och beslut som fattades när de nationella programmen startades. För samtliga insatser inom delprogrammet gäller att projekt kommer att finansieras och genomföras via upparbetade kanaler och under hela programperioden 2007 2009. DELPROGRAM 3 Utveckling av finansieringsmöjligheter Delprogrammet syftar till att göra finansiering mer tillgänglig för företagarkvinnor på sikt samt att öka kunskaperna om finansiering av kvinnors företagande. Programmet omfattar inga bidrag direkt till enskilda företagarkvinnor, dvs. inga pengar förmedlas direkt till individer eller företag, för att starta eget eller utveckla det egna företaget. Almis innovationsfinansiering Andelen kvinnor som söker patent och finansiering för att kommersialisera sina innovationer är mycket låg. Denna insats innebär att Almis innovationsfinansiering stärks med 7 miljoner kronor för 2007. Insatsen syftar till att andelen kvinnor som får innovationsfinansiering från Almi ska öka med minst 50 procent under programperioden. Hur? Almis finansiering till kvinnliga innovatörer stärks för att öka möjligheterna för kvinnor att kommersialisera sina produkter. Det kan gälla förstudiemedel som ger innovatören möjlighet att få nödvändig experthjälp för till exempel kommersiell eller teknisk utvärdering, specialister inom marknad, juridik, patent samt villkorslån för att genomföra kommersialiseringen. Medel fördelas till Almi med krav på återrapportering, uppföljning etc. Nätverk med kvinnliga affärsänglar Genom denna satsning ska kvinnors deltagande i nätverk för affärsänglar stöttas och informations- och matchningsinsatserna mellan kvinnor som äger företag och affärsänglar ska öka. Hur? Nutek formerar arbetet i ett gemensamt projekt med Svenska riskkapitalföreningen. Insatsen kommer att konkretiseras under hösten 2007. 2. 2:3 3:1 Kvinnors stärker n 3:2 i Sverige 17

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4...4 inspirera företagarkvinnor inom tjänstesektorn att satsa på tjänsteinno Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 18 3:3 3:4 Analys av statliga kapitalförsörjningsinsatser Nutek kartlägger utfallet av statliga kapitalförsörjningsinsatser för kvinnor resp. män samt granskar hur de styrande instrumenten tar hänsyn till kvinnors finansieringsbehov. Förslag till åtgärder ska tas fram utifrån resultaten. Hur? Nutek genomför ett analysprojekt. Resultatet blir en rapport till regeringen, som ska vara klar senast den 31 oktober 2007. Tjänsteinnovationstävling Aktiviteten innebär att Nutek i nära samarbete med näringslivsorganisationer, näringslivet, regioner och kommuner etc. lokalt, regionalt och centralt tar fram ett tävlingskoncept för tjänsteinnovationer. Syftet är att vation för att utveckla sina företag och att visa på goda exempel. Generellt är det svårare att finna finansiering för affärsutveckling inom tjänstesektorn, där många kvinnor driver företag. I tjänsteföretag är möjligheterna till säkerheter ofta begränsade. Traditionellt brukar innovationer förknippas med teknikutveckling, men många företag tjänar idag sina pengar på att utveckla tjänster och att paketera dessa, ofta i samverkan med andra företag. Företagets kunder upplever då en större nytta som de är beredda att betala för. Serviceinnovationer sker ofta i nya branscher och kräver nya metoder för bedömning. Det är viktigt att lyfta fram innovativa tjänsteföretag ledda och ägda av kvinnor som förebilder samt att lyfta fram och synliggöra företag med tillväxtpotential. Hur? Tävlingskonceptet bör enligt regeringsbeslutet ha en lokal, regional och nationell uppläggning och förankring, där kvinnor med nya eller utvecklade affärsidéer inom tjänstesektorn lyfts fram. Nutek ansvarar för att tillsammans med ett antal partners, såväl offentliga som privata, ta fram ett koncept och att genomföra tävlingen, där upphandling kan vara ett alternativ. DELPROGRAM 4 Attityder och förebilder Delprogrammet syftar till att fler kvinnor startar och utvecklar företag genom att lyfta fram förebilder, påverka attityder och att synliggöra kvinnors företagande och dess betydelse för tillväxt i fakta och statistik. Företagarkvinnor är en heterogen grupp och genom att lyfta fram företagarkvinnor i olika åldrar, inom olika branscher, med olika bakgrund och utbildningsnivå och kvinnor som verkar både nationellt, regionalt och lokalt, visar vi på möjligheterna i företagandet. På längre sikt kommer insatserna inom detta delprogram att påverka attityder så att fler vill starta eget, överta befintliga företag och bli företagare. Förebilder är också viktiga för de kvinnor som redan driver företag, det vill säga de inspireras av andra företagarkvinnor, som utvecklar

Kvinnors företagande stärker sina företag genom att anställa personal, utvecklar nya produkter/tjänster och hittar nya marknader. Hur? Arbetet i delprogrammet genomförs i samverkan med andra aktörer, som varierar utifrån målgrupp och kanal, även regionalt och lokalt. Flera olika insatser och arbetssätt kommer att användas för att på ett effektivt sätt nå olika grupper av kvinnor. Arbetet utförs integrerat med övriga delprogram, där attityder och förebilder genomgående är viktiga att lyfta fram. 21. 3. Synliggöra kvinnors företagande Nutek ska i samarbete med relevanta aktörer ta fram fakta om kvinnors företagande genom att presentera bl.a. könsuppdelad statistik och publicera detta på ett sådant sätt att det blir tillgängligt för olika målgruppers behov. Attityder och förebilder Nuteks ska lyfta fram företagarkvinnor som förebilder för att visa att kvinnor är företagare och driver företag i alla branscher. Insatser ska göras med lokala, regionala och nationella aktörer. Aktörer och nätverk för företagarkvinnor Ett stort antal aktörer och nätverk arbetar med kvinnors företagande. Nutek ska göra kontaktinformation om nätverk som främjar kvinnors företagande tillgänglig för fler. Nutek ska även på andra sätt och som en del i sitt informationsarbete möjliggöra för aktörer och nätverk att synas och vara tillgängliga för kvinnor som vill starta, driva och utveckla företag. 2. 4:1 4:2 4:3 Kvinnors stärker n i Sverige 19

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. Insatserna inom programmet genomförs på olika sätt och med olika fokus över tiden, då delprogrammen och de aktiviteter som ingår skiljer sig åt till sin karaktär. Årliga aktivitetsplaner kommer att tas fram inom programmet, så att 2008 års och 2009 års aktiviteter med god framförhållning kan planeras..4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 20 6.2 Programmets genomförande samt grov tidplan Program Främja kvinnors företagande 2007 2009 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Delprogram och aktiviteter DELPROGRAM 1 1:1 Länsstyrelsens medfinansiering 1:2 Spridning av modeller och verktyg 1:3 Utveckling av nya modeller och verktyg 1:4 Utbildning av rådgivare 1:5 Branschguider på Företagarguiden 1:6 Starta företag-dagar DELPROGRAM 2 - Insatser inom befintliga program DELPROGRAM 3 3:1 Almis innovationsfiansiering 3:2 Nätverk med kvinnliga affärsänglar 3:3 Analys av statliga kapitalförsörjningsinsatser 3:4 Tjänsteinnovationstävling DELPROGRAM 4 - Attityder och förebilder Uppföljning och utvärdering Samordning och erfaträffar Internationell konferens förberedelse inför genomförandet genomförandet efterarbete

Budget Kvinnors företagande stärker 21. 3. För 2007 omfattar programmet 80 miljoner, varav minst 50 miljoner enligt regeringsbeslutet ska gå till delprogram 1:1, Information, rådgivning och affärsutveckling samt 7 miljoner till Almis innovationsfinansiering. Det innebär att 23 miljoner återstår för Nutek att hantera och arbeta med inom programmet. Under programperioden 2007 2009 förväntas Nutek tilldelas nya medel för att kunna genomföra programmet enligt regeringsbeslutet. En mer detaljerad aktivitetsplan tas fram inför varje budgetår. Medel motsvarande 2,5 procent (för år 2007: 2 000 000 kr) får enligt regeringens beslut användas till Nuteks programanknutna kostnader. Budget Kvinnors företagande 2007 1 Administrativa kostnader etc 650 000 Erfaträffar 1 800 000 DELPROGRAM 1 Länsstyrelsens medfinansiering till affärsoch innovationsutvecklingsprojekt 2 50 000 000 Branschguider, starta-eget dagar. Modeller, metoder & verktyg. Utbildning av rådgivare 2 450 000 DELPROGRAM 2 Entreprenörskapsprogrammet. Ägarskiftesprogrammet. Mentor-Eget företag 14 750 000 DELPROGRAM 3 Almis innovationsfinansiering 7 000 000 Kvinnliga affärsänglar. Analyser statlig kapitalförsörjning. Tjänsteinnovationstävling 1 150 000 DELPROGRAM 4 Fakta & statistik. Förebilder. Aktörer & nätverk 2 200 000 Summa för 2007 80 000 000 1 Anslag för år 2008 och 2009 framgår av Nuteks kommande regleringsbrev. Regeringen har uttalat att Kvinnors företagande (Nutek) inkl. forskningsdelen (VINNOVA) under programperioden ska omfatta 280 miljoner. 2 Under år 2007 fördelas 50 000 000 kr till länsstyrelserna och 7 000 000 kr till ALMI, enligt regeringsbeslutet. Återstående 23 miljoner kr för 2007 hanterar Nutek på det sätt som bedöms ge optimal effekt inom befintliga ramar för att kunna genomföra resten av programmet. 2. 7 Kvinnors stärker n i Sverige 21

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. Programförslaget omfattar kommunikationsinsatser på flera nivåer, dels.4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 22 8 Kommunikation på en övergripande programnivå, dels inom respektive delprogram. Den övergripande kommunikationsstrategin kommer därför att konkretiseras i kommunikationsplaner för de olika aktiviteterna i varje delprogram. Eftersom målgruppen är heterogen anpassas kommunikationsaktiviteterna efter varje delprograms specificerade målsättningar. Syftet med kommunikationen är att: Skapa kännedom hos definierade målgrupper om programmets innehåll och förutsättningar när programmet antagits och delprogrammen specificerats. Bidra till en nyanserad bild av det svenska näringslivet genom att: Ge underlag för en ökad medierapportering om kvinnors företagande. Använda olika kanaler för att på olika sätt kommunicera förebilder, det vill säga kvinnor i rollen som företagare och i olika branscher, etnicitet, åldrar, geografisk hemvist. Adressera och utmana problematiken kring språknormer och associationer i samband med företagande. Bidra till en positiv attityd till kvinnors företagande. Bidra till diskussionen som ger en nyanserad bild av företagarkvinnor och kvinnors företagande. För mer information hänvisas till programmets Kommunikationsplan.

Kvinnors företagande stärker 21. 3. Uppföljning och utvärdering Uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande 2007 2009 följer strukturen i Nytta Nuteks system för uppföljning och utvärdering. Det innebär i detta fall att en övergripande uppföljnings- och utvärderingsplan finns för programmet som helhet samt att specifika planer för respektive delprogram/ insats inom programmet tas fram vid behov. För nya delprogram/insatser ska planer upprättas och, i de fall medel kanaliseras genom redan befintliga insatser, ska befintliga uppföljningsoch utvärderingsplaner uppdateras och justeras. Därefter genomförs uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna enligt uppföljnings- och utvärderingsplanerna, se bilagor. På programnivå genomförs en övergripande resultatvärdering för hela programmet, med utgångspunkt från uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna enligt planerna. För varje delprogram ska indikatorer definieras för att mäta måluppfyllelse. På programnivå genomförs en årlig resultatvärdering med utgångspunkt från de uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter som genomförs i respektive delprogram/insats. Nutek ska även lämna en årlig redovisning av programmet i samband med årsredovisningen. En översyn/utvärdering av hela programmet kommer att genomföras efter ett års programverksamhet, vid halvårsskiftet 2008. Översynen kommer att inkludera uppföljning av aktiviteter och resultat för samtliga delprogram samt en övergripande värdering av programmets genomförande. Översynen ska innehålla förslag till förbättringar för den återstående programperioden. Vid programperiodens slut ska ITPS i enlighet med regeringsbeslutet utvärdera programmet. För mer information hänvisas till programmets Uppföljnings- och utvärderingsplaner. 2. 9 Kvinnors stärker n i Sverige 23

3. nde stärker näringslivet i Sverige 4.. 1 Regeringsbeslut, uppdrag till Nutek att genomföra och samordna.4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. ors företagand er näringslivet erige 24 Referenser ett program för att främja kvinnors företagande, 2007-05-10, N2007/4596/ENT, N2006/9663/ENT, N2007/2432/ENT 2 Uppdrag till Nutek att ta fram ett programförslag (N2002/11216/NL), 2006-12-14

Infonr 056-2007 Form: Ordförrådet AB Tryck: Danagårds Grafiska Tryckt i 120 ex. september 2007. Därefter tryck vid behov. 2K Nutek stärker näringslivet i hela Sverige genom att bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner.