Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 19,1 miljarder kronor första halvåret 2006 en ökning med 16 % eller 2,7 miljarder kronor jämfört med motsvarade period 2005. Exkluderas exporten av fisk, där en stor del utgörs av vidareexport av norsk fisk, var exportökningen 9 % eller 1,1 miljarder kronor. Den totala varuexporten ökade med 14 %. Jämfört med första halvåret 2005 har euron förstärkts marginellt mot kronan, ca 2 % medan dollarn har förstärkts med nästan 7 %. Teoretiskt borde dessa faktorer åtminstone ha haft en viss positiv inverkan på den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel. Tabell 1: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 jämfört med första halvåret 2005 SITC Produktgrupper enligt SITC Mkr Mkr Förändring % Janjuni 2005 Janjuni 2006 00 Levande djur 112 115 3 01 Kött och köttvaror 736 811 10 02 Mejeriprodukter och ägg 1227 1496 22 03 Fisk, kräft- och blötdjur 3796 5337 42 04 Spannmål och varor därav 2101 2297 9 05 Frukt och grönsaker 968 1122 16 06 Socker, sockervaror m.m. 388 559 44 07 Kaffe, te, kakao, kryddor 1142 1262 11 08 Djurfoder 206 224 9 09 Diverse livsmedel 2221 2354 6 11 Drycker 2525 2578 2 12 Tobak och tobaksvaror 141 168 19 22 Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter 26 58 123 4 Oljor och fetter 831 720-13 SUMMA 16 420 19 101 16
Jordbruksverket 2006-09-15 2(12) Tabell 2: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 jämfört med första halvåret 2005 Produktgrupper Förändring, % Janjuni 2005 Janjuni 2006 Levande djur 112 115 3 % Kött och köttvaror 736 811 10 % - Nötkött 78 53 - Griskött 300 307 - Får, lamm och getkött 7 9 - Fjäderfäkött 66 93 - Övrigt kött inkl vilt 34 48 - Beredda köttprodukter 250 300 Mejeriprodukter och ägg 1 227 1 496 22 % - Mjölk, grädde, yoghurt m.m. 435 563 - Smör och andra smörfettsprodukter 221 347 - Glassvaror 201 179 - Ost och ostmassa 276 329 - Ägg och äggalbuminer 95 78 Fisk, kräft- och blötdjur 3 769 5 337 42 % - Fisk, kräft- och blötdjur 3 442 4 984 - Beredda produkter 327 353 Spannmål och varor därav 2 101 2 297 9 % - Spannmål 606 643 - Mjöl, gryn, malt m.m. 254 229 - Ris 17 45 - Bakverk och bröd m.m. 1071 1187 - Okokt pasta 11 12 - Övr. beredningar av spannmål 142 181 Frukt och grönsaker 968 1 122 16 % - Färska och kylda grönsaker 148 201 - Frysta grönsaker 80 71 - Torkade grönsaker m.m. 24 18 - Beredda potatisprodukter 79 109 - Övriga beredningar av grönsaker 104 138 - Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter 279 248 - Fryst frukt och bär 122 152
Jordbruksverket 2006-09-15 3(12) - Saft, sylt och marmelad 80 109 - Övriga beredningar. av frukt och bär 51 75 Socker, sockervaror m.m. 388 559 44 % - Socker, melass och honung 170 326 - Sockerkonfektyrer 218 233 Kaffe, te, kakao, kryddor 1 142 1 262 11 % - Kaffe och kaffeersättningar 395 416 - Choklad och kakaoberedningar 684 766 - Te, kakao och kryddor 63 81 Djurfoder 206 224 9 % Diverse livsmedel 2 221 2 354 6 % - Soppor, såser och buljonger 335 349 - Margarin och annat matfett 110 116 - Välling och andra beredningar av 227 238 spannmål, mjöl m.m. - Övriga livsmedel 1161 1230 - Ej varufördelad handel 388 421 Drycker 2 525 2 578 2 % - Starksprit 2140 2147 - Vin 100 101 - Övriga alkoholdrycker 129 176 - Alkoholfria drycker 155 154 Tobak och tobaksvaror 141 168 19 % Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 26 58 123 % Oljor och fetter 831 720-13 % SUMMA 16 420 19 101 16 % en av produktgrupperna oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter, socker och sockervaror, fisk, mejeriprodukter samt tobak har ökat mer än genomsnittet medan exporten av oljor och fetter har minskat. I fråga om exporten av exporten av fisk rör det sig nästan uteslutande av vidareexport av norsk fisk. Den kraftiga ökningen av exporten av socker kan förklaras av panelutslaget mot EU:s marknadsordning för socker. En stor mängd socker exporterades innan EU rättade sig efter utslaget. Sverige har ett relativt stort positivt handelsnetto i handeln med spannmålsvaror och små positiva handelsnetton i handeln med levande djur och diverse livsmedel. För övriga produktkategorier är handelsnettot negativt. Vid en studie på mer detaljerad nivå ser man att exporten av helmjölkspulver och smör gått bra liksom att samma sak gäller för exporten av bakverk och bröd. På mejerisidan har även exporten av ost gått förhållandevis bra. en av beredda köttprodukter har ökat förhållandevis mycket liksom exporten av färska grönsaker, choklad och kakaoberedningar och vissa övriga förädlade livsmedel.
Jordbruksverket 2006-09-15 4(12) 2. Viktiga marknader för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel 2006 Jämförelserna nedan görs mellan första halvåret 2006 och första halvåret 2005. De tre nordiska länderna, Danmark, Norge och Finland, är de viktigaste marknaderna för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel. en till Danmark, som är den viktigaste marknaden, har ökat mest (18 %) och de produktgrupper som ökat mest är mjölk och mejerivaror, frukt och grönsaker samt fisk. en till Norge har också gått relativt bra, och de produkter som gått bäst är spannmålsprodukter och frukt och grönsaker. en till Finland har bara ökat marginellt. en till USA fortsätter att tappa i värde. Det är framförallt exporten av spannmålsvaror och förädlade livsmedel som minskat. en av spritdrycker har däremot bara minskat marginellt. Med tanke på att dollarn stigit i värde är den minskningen av exporten till USA å ena sidan inte helt väntad, men å andra sidan har värdet av exporten till USA har minskat varje år efter 2002. Tabell 3: Viktiga marknader för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Land Jan-juni Jan-juni Förändring (%) 2005 (MSEK) 2006 (MSEK) Danmark 2 132 2 520 18 Norge 1 714 1 917 12 Finland 1 831 1 853 1 USA 1 987 1 804-9 Frankrike 945 1 334 41 Tyskland 1 254 1 314 5 Storbritannien 801 1111 39 Polen 499 923 85 Spanien 546 684 25 Portugal 391 568 45 Nederländerna 392 553 41 Italien 457 547 20 Ryssland 357 238-33 Kina 56 66 22 Övriga länder 3 058 3 669 20 SUMMA 16 420 19 101 16 De stora ökningarna av exporten till Frankrike, Polen, Spanien, Portugal och Italien förklaras huvudsakligen av en ökad vidareexport av norsk fisk. Även om t.ex. exporten av förädlade livsmedel gått bra till Frankrike, exporten av spannmålsvaror gått bra till Polen och Spanien och exporten av frukt och grönsaker gått bra till Italien. När det gäller exportökningarna till Storbritannien och Nederländerna är även där vidareexport av norsk fisk en viktig orsak. Men till Storbritannien har också exporten av kaffe, te och kakao samt spritdrycker ökat. Till Nederländerna har exporten av mejeriprodukter och spannmålsvaror gått bra.
Jordbruksverket 2006-09-15 5(12) Till Tyskland har exporten av mjölk och mejerivaror samt spannmålsvaror ökat medan det i Kinas fall rör sig om en ökning av exporten av frukt och grönsaker, framförallt exporten av frysta blåbär. en till Ryssland har minskat kraftigt och det är främst exporten av spannmålsvaror som har minskat. 3. Marknader för offensiva svenska exportintressen Bearbetade produkter med ett högre förädlingsvärde är huvudsakligen de jordbruksvaror och livsmedel där Sverige och kan konkurrera på världsmarknaden utan betydande subventioner. Därmed har Sverige också offensiva intressen för dessa produkter. Sju sådana produktgrupper är bröd- och bakverk, sockerkonfektyrer, rostat kaffe, övriga livsmedel (smörblandningar m.m.), soppor såser och buljonger, spritdrycker samt choklad och kakaoberedningar. Statistiken för första halvåret 2006 visar också att Sverige har ett handelsöverskott för fem av dessa produktkategorier; bröd- och bakverk, rostat kaffe, övriga livsmedel (smörblandningar, nikotintuggummin m.m.), spritdrycker samt choklad och kakaoberedningar medan handelsnettot är negativt för handeln med sockerkonfektyrer samt soppor, såser och buljonger. Tabell 4: Viktigaste marknaderna för offensiva svenska exportintressen Jan-juni 2006 1 Bröd och bakverk Land Sockerkonfektyre r Land Rostat kaffe 2 Land Norge 319 Norge 63 USA 132 Tyskland 185 Danmark 58 Danmark 130 Finland 162 Finland 41 Norge 28 Danmark 153 Tyskland 6 Finland 19 Frankrike 94 Island 5 Storbritannien 16 Storbritannien 50 Spanien 4 Litauen 13 Nederländern 33 Nederländerna 3 Estland 12 a USA 26 USA 2 Tyskland 6 Belgien 20 Ryssland 2 Grekland 5 Spanien 16 Slovakien 1 Ryssland 4 Övriga 129 Övriga 48 Övriga 51 Totalt 1 187 Totalt 233 Totalt 416 1 I posten övriga finns också en del export som inte är länderfördelad, så exporten till övriga länder är något överskattad medan exporten till EU-länderna i tabellen är något underskattad. 2 En marginell del av exporten avser vidareexport av orostat kaffe.
Jordbruksverket 2006-09-15 6(12) Övriga livsmedel Land Soppor, såser och buljonger Land Spritdrycker Land USA 218 Finland 128 USA 1 309 Finland 146 Danmark 76 Tyskland 65 Danmark 116 Norge 62 Storbritannien 62 Norge 107 Nederländerna 13 Danmark 62 Storbritannien 96 Tyskland 12 Norge 56 Kanada 86 Estland 7 Kanada 55 Japan 83 Belgien 6 Mexiko 50 Belgien 51 Storbritannien 5 Frankrike 38 Tyskland 34 Österrike 4 Spanien 36 Frankrike 31 Island 4 Grekland 32 Övriga 262 Övriga 32 Övriga 382 Totalt 1 230 Totalt 349 Totalt 2 147 Choklad och kakaoberedningar Land Norge 158 Danmark 122 Tyskland 94 Finland 88 Frankrike 73 Storbritannien 50 Nederländerna 39 USA 22 Spanien 13 Schweiz 13 Övriga 94 Totalt 766 Tre mycket viktiga marknader för de ovan nämnda produkterna är Danmark, Norge och Finland. För alla produktgrupper utom spritdrycker tillhör dessa tre länder de fyra viktigaste marknaderna för de undersökta produktgrupperna. Närmarknaderna är alltså mycket viktiga för den svenska livsmedelsexporten och denna struktur på exporten av bearbetade produkter är inte ny. Det verkar också som att exporten av bearbetade produkter till Danmark och Norge ökat mer än exporten till Finland och detta följer mönster för den totala exporten av jordbruksvaror och livsmedel. Norge är den viktigaste marknaden för export av bröd och bakverk, sockerkonfektyrer och choklad och kakaoberedningar medan Finland är den viktigaste marknaden för exporten av soppor, såser och buljonger. Till Danmark är exporten av bröd och bakverk viktigast.
Jordbruksverket 2006-09-15 7(12) Den allra viktigaste marknaden för de ovan nämnda bearbetade produkter är ändå USA. Detta förklaras främst av den stora exporten av spritdrycker, nästan uteslutande vodka, men även av export av övriga livsmedel (t.ex. nikotintuggummin) och rostat kaffe. USA är den viktigaste marknaden för alla dessa tre produkter. En annan marknad som är viktig för den svenska exporten av de aktuella produkterna är Tyskland. När det gäller exporten av bröd och bakverk är Tyskland den näst viktigaste marknaden och landet tillhör de åtta viktigaste marknaderna för alla sju undersökta produktgrupper. Även i övrigt är de viktigaste marknaderna länder i Västeuropa som Storbritannien och Frankrike. Storbritannien är framförallt en viktig marknad för exporten av övriga livsmedel, Frankrike är framförallt en viktig marknad för exporten av bröd och bakverk När det gäller nya marknader i form av t.ex. EU:s nya medlemsländer och transitionsländer i östra Europa är dessas betydelse för exporten av de undersökta produktgrupperna blygsam. Ryssland och Slovakien tillhör de tio viktigaste marknaderna för exporten av sockerkonfektyr, Litauen, Estland och Ryssland tillhör de tio viktigaste marknaderna för exporten av rostat kaffe och Estland är den sjätte viktigaste marknaden för exporten av såser. en till dessa länder är emellertid liten i absoluta tal och det är svårt att påvisa att trenden är kraftigt ökande. Istället verkat det som att exporten varierar upp och ner från år till år. en för respektive produktgrupp är koncentrerad till några få marknader. När det gäller exporten av spritdrycker går 61 % av exporten till en marknad (USA). Övrig export är emellertid spridd till ett ganska stort antal marknader. en av rostat kaffe är koncentrerad till USA och Danmark (63 %). en av soppor sås och buljonger (76 %) och sockerkonfektyrer (70 %) är koncentrerad till Norge, Danmark och Finland. Något lägre koncentrationsgrad är det när det gäller exporten av bröd och bakverk, där svarar exporten till Norge, Tyskland, Finland och Danmark för 69 % av den totala exporten. Ytterligare något mindre koncentrerad är exporten av choklad och kakaoberedningar. en till Norge, Danmark, Tyskland, Finland och Frankrike svarar för 70 % av den totala exporten. Minst koncentrerad är exporten av övriga livsmedel. en till de fyra viktigaste marknaderna USA, Finland, Danmark och Norge utgör 48 % av den totala exporten. En orsak till den bredare marknadsbasen för övriga livsmedel kan vara att det här rör sig av en mängd olika produkter. Den svenska exporten av bearbetade produkter där Sverige har offensiva intressen är koncentrerad till få marknader. Nästan 60 % av exporten av de undersökta produktkategorierna går till USA, Norge, Danmark och Finland. Motsvarande andel har under helåren 2003-2005 minskat från 67 % till 63 % så denna minskning av koncentrationen av exporten av de undersökta livsmedlen verkar ha fortsatt.
Jordbruksverket 2006-09-15 8(12) 4, Importutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Sverige importerade jordbruksvaror och livsmedel för 34,6 miljarder kronor första halvåret 2006, en ökning med 13 % eller 4,1 miljarder kronor. Exkluderas importen av fisk var importökningen 9 % eller 2,4 miljarder kronor. Den totala varuimporten ökade första halvåret 2006 med 15 %. Tabell 5: Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 jämfört med första halvåret 2006 SITC Produktgrupper enligt SITC: Mkr Mkr Förändrin g % Janjuni 2005 Janjuni 2006 00 Levande djur 65 115 77 01 Kött och köttvaror 3 288 3 659 11 02 Mejeriprodukter och ägg 1 750 2 133 22 03 Fisk, kräft- och blötdjur 5 234 6 919 32 04 Spannmål och varor därav 1 753 1 818 4 05 Frukt och grönsaker 7 086 7 690 9 06 Socker, sockervaror m.m. 854 913 7 07 Kaffe, te, kakao, kryddor 2 297 2 455 7 08 Djurfoder, ej omalen spannm. 977 1 105 13 09 Diverse livsmedel 2 008 2 348 17 11 Drycker 2 895 2 995 3 12 Tobak och tobaksvaror 890 880-1 22 Oljeväxtfrön, oljehaltiga 193 205 6 nötter 4 Oljor och fetter 1 206 1 344 11 SUMMA 30 496 34 579 13 Importen av levande djur, fisk, mejeriprodukter och diverse förädlade livsmedel har ökat mer än genomsnittet medan importen av tobak har minskat.
Jordbruksverket 2006-09-15 9(12) 5. Handelsutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2005 Tabell 6: Utvecklingen av export och import 1998-2005 Tabell 7: Utvecklingen av export och import 1998 2005 exklusive handeln med fisk (SITC 03) Handelsnetto Import Mkr % Mkr % Mkr 1998 39226 18529-20697 1999 41234 5 19257 4-21977 2000 41933 2 20786 8-21147 2001 47862 14 24824 19-23038 2002 51963 9 26535 7-25428 2003 53924 4 27926 5-25998 2004 57143 6 30731 10-26412 2005 62796 10 34858 13-27938 Import Handelsnetto Mkr % Mkr % Mkr 1998 33981 15317-18664 1999 35154 3 15507 1-19647 2000 35314 0 16598 7-18716 2001 40146 14 19907 20-20239 2002 44080 10 21416 8-22664 2003 45451 3 22269 4-23182 2004 47578 5 24050 8-23528 2005 50902 7 26022 8-24880 Kommentar till tabell 6 och 7: en har sedan 1998 ökat i en snabbare takt än importen med undantag av 1999 och 2002. Exkluderas handeln med fisk är utfallet detsamma. ens andel av importen 2005 uppgår till 55,5 % (51,1 % exklusive handeln med fisk). Motsvarande siffra 1998 var 47,2 % (45,1 % exklusive handeln med fisk). Handelsnettot är dock negativt och har successivt ökat från 20,7 miljarder 1998 till 27,9 miljarder 2005. Till en del beror detta på att många produkter som vi konsumerar inte produceras i Sverige, t.ex. tropiska och subtropiska frukter, kaffe, te, kakao, många fiskprodukter, ris, sojabönor, många vegetabiliska oljor, vin, tobak. Om man bortser från varuområden där det är naturligt med
Jordbruksverket 2006-09-15 10(12) ett negativt handelsnetto är balansen mellan import och export betydligt jämnare. Till en del beror det negativa saldot också på att vissa svenska produktionsgrenar har tappat marknadsandelar till importen. Ett typiskt exempel på detta är handeln med kött och köttvaror. Under hela perioden har exporten av förädlade produkter ökat. Tabell åtta innehåller ett urval av 13 produktgrupper. Det är dels de sju produktgrupper av bearbetade produkter som Jordbruksverket har bedömt att Sverige har offensiva exportintressen och dels sex grupper av jordbruksvaror där Sverige antingen har förhållandevis stora handelsöverskott eller stora handelsunderskott. Tabell 8 Handelsnetto för ett urval av produkt kategorier; en jämförelse mellan första halvåret 2005 och första halvåret 2006 Produktgrupp Import Jan-juni 2005 Janjuni 2005 Handelsnetto Import Jan-juni 2006 Jan-juni 2006 Handelsnetto Nötkött 1 031 78-953 1 136 53-1 083 Griskött 953 300-653 1 071 307-764 Smör m.m. 12 221 209 112 347 235 Ost och ostmassa 940 276-664 1 081 329-752 Spannmål 136 606 470 85 643 558 Mjöl, gryn, malt 66 254 188 77 229 152 m.m. Bakverk och 897 1 071 174 925 1 187 262 bröd m.m. Sockerkonfektyr 602 218-384 604 233-371 Rostat kaffe 3 130 344 214 144 374 230 Choklad och kakaoberedninga r 709 684-25 749 766 17 Soppor, såser och 598 335-263 604 349-255 buljonger Övriga 948 1161 213 1214 1230 16 livsmedel 4 Spritdrycker 477 2 140 1 663 462 2 147 1 685 För produktgrupperna nötkött, griskött samt ost och ostmassa har Sverige stora handelsunderskott som dessutom ökat mellan första halvåret 2005 och första halvåret 2006. Skälet till ökningen av handelsunderskotten är främst ökad import. När det gäller griskött samt ost och ostmassa har exporten ökat något medan den minskat när det gäller nötkött. I fallet med kötthandeln förekommer det att kött exporteras till andra länder för bearbetning. Därefter återexporteras det till Sverige för konsumtion. 3 I denna tabell avses endast handeln med rostat kaffe. 4 Bl.a. smörblandningar, sockerfria pastiller och nikotintuggummin.
Jordbruksverket 2006-09-15 11(12) Sverige har överskott i handeln med spannmål, smör samt mjöl, gryn och malt m.m. Alla dessa varor är reglerade via EU:s marknadsordningar. När det gäller spannmål har det under både 2005 och 2006 förekommit viss intervention som håller priserna uppe, men det har inte funnits några exportbidrag. EU-priserna på spannmål har legat i paritet med världsmarknadspriserna. bidrag har under delar av 2005 och 2006 funnits för export av vetemjöl, och exportbidrag finns för export av smör. Skillnaden mellan EU-pris och världsmarknadspris på smör är stor så exportbidragen för smör är följaktligen höga. Handelsnettot har mellan första halvåret 2005 och första halvåret 2006 förbättrats för spannmål och smör medan handelsnettot försämrats något när det gäller handeln med mjöl, gryn och malt m.m. För två av de grupper av bearbetade livsmedel som har studerats, sockerkonfektyrer samt soppor, såser och buljonger, har Sverige relativt stora handelsunderskott. I handeln med spritdrycker är däremot överskottet mycket stort, och förklaringen till detta är den framgångsrika exporten av vodka. För dessa tre produktgrupper har förändringarna av handelsnettot mellan första halvåret 2005 och 2006 varit förhållandevis små. Det har förbättrats något för handeln med sockerkonfektyrer och spritdrycker och försämrats något för handeln med soppor, såser och buljonger. I handeln med rostat kaffe samt bakverk och bröd har Sverige relativt stora handelsöverskott och för båda dessa produktgrupper har handelsnettot förbättrats mellan första halvåret 2005 och första halvåret 2006. För bakverk och bröd är förbättringen markant. I handeln med choklad och kakaoberedningar har ett handelsunderskott under första halvåret 2005 vänts till ett handelsöverskott under första halvåret 2006. Handelsöverskottet i handeln med övriga livsmedel har minskat kraftigt mellan första halvåret 2005 och första halvåret 2006. Under åren före 2005 har Sverige emellertid haft ett underskott i handeln med övriga livsmedel, så det framstår snarare som om 2005 var exceptionellt år eftersom exporten ökade kraftigt samtidigt som importen minskade. 6. Vidareexport första halvåret 2006 En viss del av exporten utgörs av s.k. vidareexport, dvs. varor som inte har genomgått någon nämnvärd förädling i Sverige. Delar av exporten, som första halvåret 2006 uppgick till 19,1 miljarder kronor, utgörs alltså av produkter som varken producerats eller vidareförädlats i Sverige. Nedan följer några exempel på produkter där det finns skäl att anta att stora delar av exporten utgörs av vidareexport.
Jordbruksverket 2006-09-15 12(12) Tabell 9: Handel som kan betraktas som reexport första halvåret 2006 Varuslag, HS-nr Import, Mkr Kvantitet ( 000 ton), Mkr Kvantitet ( 000 ton) Färsk lax, 030212 2 853 71 2 661 64 Färska fiskfiléer m.m. 540 10 384 7 030410 Frysta fiskfiléer m.m. 754 17 187 3 030420 Bananer, 0803 784 98 171 19 Vin 1 737 70 101 3 6 668 3 504 SUMMA Kommentar till tabell 9: en av lax till andra EU-länder motsvaras av en motsvarande importutveckling från Norge. Också exporten av bananer är att betrakta som vidareexport eftersom ingen nämnvärd förädling sker i Sverige förutom lagring, mogning och omlastning. Vidareexport av annan färsk frukt som inte odlas i Sverige förekommer fast i mindre skala än för bananer. Den svenska exporten av vin är också att betrakta som reexport eftersom Sverige inte producerar vin för export. En indikation på värdet av vidareexporten är summeringen av tabell 6, dvs. 3,5 miljarder kronor. Även om varorna i tabellen är de mest uppenbara exemplen på tänkbar vidareexport så förekommer även vidareexport även inom andra produktgrupper.