LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7762-957-3 Varimages - Reseberättelser Varimages är en variant av sekvensserier som ger barnen möjlighet att själva påverka berättelsen. De kommer också att bli stimulerade att vid varje steg i berättelsen kunna lägga till detaljer själva. Sekvenserna är enkla och tydliga vilket gör att barnen kan arbeta dem tillsammans med pedagogen men även på egen hand. De olika valmöjligheterna ger dessutom möjlighet till diskussioner om hur berättelsen skall utvecklas. Innehåll 4 berättelser bestående av 4 stora bilder 12,5x12,5 cm. Varje kort har mellan 1 och 4 utskurna hål där de utbytbara bilderna skall sättas. 58 olika utbytbara bilder. Sekvenserna är färgkodade på baksidan och alla bilder är även numrerade för att lätt hitta den tänkta ordningen. Användningsområde Förskolan Specialundervisning Lågstadiet Svenska som andraspråk Undervisning i främmande språk Pedagogiska mål Att känna igen vardagliga sekvenser Att kronologiskt ordna de enskilda scenerna i en sekvens Att muntligt och skriftligt återberätta handlingen i en sekvens Att kunna påverka och förändra en berättelse Att tänka logiskt Att starta en logisk tanke och kunna utveckla den Att utöka och fördjupa ordförrådet Berättelserna Antal stora bilder Färg Antal utbytbara bilder 1. Vilse på zoo 4 rosa 16 2. Träff på tåget 4 blå 12 3. Överraskning i vattnet 4 grön 12 4. En händelserik dag 4 gul 18 1
Förslag till övningar Hitta den riktiga ordningsföljden. Återberätta händelseförloppet. Beskriva och jämföra de olika berättelserna. Använda en av berättelserna och sedan försöka utveckla den ytterligare. Skapa osannolika, annorlunda eller roliga berättelser genom att använda andra småbilder än de tänkta. Kom på andra titlar till berättelserna. Försök beskriva personer och saker i detalj. Beskriv de olika personernas känslor. Hur kunde historien fortsätta? Jämför med egna erfarenheter. Berätta en redan känd historia men ändra några detaljer. Barnen får sedan försöka komma på förändringarna. Egna rollspel med sekvenserna som bas. Pantomimer. Använda olika tempus. Skriv ner berättelsen. 2007 SICA Läromedel / Smartkids AB Box 133 191 22 Sollentuna Tel: 08-93 10 10 Fax: 08-724 60 50 www.smartkids.se E-post: info@smartkids.se 2
Vilse på zoo (rosa baksida) Läraren står tillsammans med klassen vid ingången till djurparken. Olika djur: tiger - lejon - giraff - elefant - flodhäst - säl. Djur: djur som lever på zoo, vilda djur, djur som finns i Sverige. Adjektiv: stor, liten, ung, gammal, farlig, tam, nyfiken. Verb: vänta, diskutera, lyssna, visa. Hur ser djurens naturliga miljö ut? Varför är djuren i djurparken? Vad äter djuren? Vad pratar läraren om innan de går in på djurparken? Fascinerad stannar en pojke framför buren till en apa och märker inte att resten av klassen försvinner runt om hörnet. Apan: äter en banan - hänger i en gren - räcker ut sin hand. Verb: äta, hänga, svinga sig, titta, bli distraherad. Varför märker inte pojken att de andra har gått vidare? Varför märker inte de andra att att pojken blir kvar? Har du varit med om något liknande? Pojken inser att han är ensam. När han inte hittar sina klasskamrater tänker han på vad han kan göra. Tankebubbla: sitta ner och gråta - Gå omkring och ropa efter de andra - fråga en djurskötare om hjälp. Känslor: oro, fruktan, desperation, hjälplöshet. Verb: gråta, leta efter, tänka, fråga om hjälp. Vad är bästa att göra? Var är resten av klassen och vad gör de nu? Har du själv gått vilse någon gång? Läraren hittar pojken. Läraren: skrattar och vinkar - är ilsken och arg. Pojken: han är glad - han gråter. Verb: gråta, skratta, vara glad, be om ursäkt, förklara, hitta, skälla på. Vad säger de andra barnen till pojken när de har hittat honom? Vad säger läraren? Hur skulle du be om ursäkt till läraren? 3
Träff på tåget (blå baksida) Passagerarna går på tåget. De som är kvar på perrongen vinkar. Personer på perrongen: farmor - två barn - föräldrar. Substantiv: tåg, tågvagn, lok, perrong, passagerare. Verb: gå/stiga på, gå/stiga av, resa, säga adjö, vinka. Vem reser och vart reser de? Varför följer de som står kvar på perrongen inte med? Kan barn åka själva? Hur känner man sig när man ska resa iväg/stanna kvar? Prata om egna reseupplevelser. En kvinna och en pojke såväl som en flicka och hennes morfar sitter på tåget. Alla gör någonting utom flickan. Pojken: han äter en smörgås och ryggsäcken ligger på hyllan - han tittar igenom ryggsäcken - han läser en bok med ryggsäcken bredvid sig. Verb: ringa, titta, äta, dricka, leta efter, läsa. Prepositioner: över, bredvid, på, mellan. Vem pratar morfar med? Vad gör flickan? Ge några förslag på vad flickan kan göra. lickan tänker på olika saker. Tankebubbla: hon tänker att hon pratar med pojken - hon tänker på mat - hon tänker att hon leker med en hund. Substantiv: önskningar, tankar, drömmar. Verb: tänka sig, tänka på, önska sig, prata, äta, leka. Varför tänker flickan på en hamburgare? Vem tillhör hunden? Varför tänker hon på om hon ska prata med pojken eller inte? Hur gör man för att få kontakt med någon man inte känner? De två barnen lär känna varandra. Saker mellan barnen: ett tärningsspel - en påse godis - ett gosedjur. Verb: lära känna någon, prata, snacka, fråga, leka, ge, dela. Hur började barnen prata med varandra? Vad pratar de om? Hur kan man också göra ett enkelt rollspel. Hur skulle berättelsen kunna fortsätta? 4
Överraskning i vattnet (grön baksida) Två dykare är på väg ut på havet. De vinkar till några på stranden. Båt: segelbåt - båt med aktersnurra - roddbåt. Substantiv: olika typer av båtar. Verb: segla, ro, styra, dyka, vinka, vänta, titta. Vart är de två dykarna på väg? Vad för utrustning behöver man för att kunna dyka? Vem/vilka väntar på stranden? Berätta om när du har varit vid havet. De två dykarna är nu i vattnet och är på upptäcktsfärd under vattenytan. Havsdjur: bläckfisk - sjöhäst - manet. Substantiv: olika havsdjur och fiskar. Verb: dyka, andas, titta, upptäcka, simma, visa, peka. Vilka djur och växter finns i havet? Är havsjuren på bilderna farliga? Hur kommunicerar dykarna med varandra? Hur andas dykarna i vattnet? Hur andas havsdjur och fiskar? En av dykarna upptäcker en väska på botten. Stället där väskan ligger: framför några stenar - bland några växter - på några stenar. Substantiv: väska, överraskning, skatt, äventyr, gissning. Verb: hitta, upptäcka, undra. Adjektiv: nyfiken, upphetsad. Prepositioner: på, mellan, bredvid, framför. Vad kan finnas i väskan? Hur hamnade väskan i vattnet? Vem tillhör den? Hur ska dykarna få upp den ur vattnet? Dykarna är tillbaka på stranden och alla är nyfikna på vad som är i väskan. Innehållet i väskan: skaldjur och snäckor - piratutrustning - kläder. Kategorier: havsdjur, piratutrustning, kläder, bagage. Adjektiv: stolt, glad, besviken, överraskad. Vem kan väskan ha tillhört? Hur hamnade väskan i vattnet och hur länge har den legat där? Vad händer med väskan och innehållet nu? Har du hittat något någon gång? 5
En händelserik dag (gul baksida) En familj tar linbanan upp på berget. Personer: mamma - pappa - flicka - pojke - båda barnen ihop - tomma gondoler. Familjerelationer: föräldrar, mamma, pappa, bror, syster, släkt. Ordningstal: första, andra, tredje, fjärde, sista. Prepositioner: framför, bakom, efter, före, mellan. Jämförelse: högre än, lägre än. Vad är en linbana, och en gondol? Vad används de till? Vad ska familjen göra efter att de har stigit av linbanan? Har du åkt med någon linbana? Familjen har kommit upp till toppen av berget och njuter nu av utsikten. Olika landskap: sädesfält - en stad - en dal med en flod. Substantiv: utsikt, picknickbord, stad, höghus, dal, flod. Prepositioner: uppe, nere. Adjektiv: långt borta, nära. Vad ska familjen göra sedan? Tänk på din favoritutsikt och förklara varför den är det. Familjen har satt sig ner för att sin picknick. Ett par ögon syns inne i en buske. Mat: kex och kaka - korv och pommes frites - bröd och frukt och grönt. Substantiv: olika typer av mat och dryck. Verb: packa upp, äta, hälla upp, titta, visa. Kategorier: sötsaker, bakade saker, drycker, snabb mat, nyttig mat. Vad/vem gömmer sig i busken? Är det en farlig situation? Blir man rädd? Hur skiljer sig en picknick jämfört med att äta hemma? Flickan försöker få djuret att komma närmare. Djur: kanin - hund - ekorre. Substantiv: olika djur. Verb: mata, locka, fotografera, ringa. Känslor: glad, begeistrad, entusiastisk, orolig. Varför ger flickan djuret något att äta? Vad äter de olika djuren på bilderna normalt? Varför kommer djuret inte närmare? Vem ringer mamman och varför? Vad tror du familjen vill göra med djuret? Vilket/vilka djur kan du inte ha hemma? 6