BARN OCH UTBILDNING VERKSAMHETSPLAN

BARN OCH UTBILDNING VERKSAMHETSPLAN Frivilliga skolformer LÄSÅRET 2014-2015 1

Innehållsförteckning: Verksamhetsplan..sid. 3 1. Inledning. sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete. sid. 3 2.1 Vision...sid. 3 2.2 Mål...sid. 3 2.3 Mål med avseende på kunskapsuppdraget...sid. 3 2.4 Mål med avseende på värdegrundsuppdraget...sid. 4 2.5 Rapport om systematiskt kvalitetsarbete.. sid. 4 3. Likabehandlingsplaner.sid. 4 4. Uppdraget...sid 4 5. Lagreglering inom förskolans/skolans område...sid. 5 6. Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten...sid. 5 7. Nulägesbeskrivning sid. 5 8. Information och kommunikation.sid. 8 8.1 På nämnd/förvaltningsnivå..sid. 8 8.2 På verksamhetsnivå.sid. 8 9. Ansvarsområden.sid. 9 9.1 Förskolechefs/rektors ansvar..sid. 9 9.2 Övrigas ansvar.sid. 9 2

VERKSAMHETSPLAN 1. Inledning Skolverksamheterna styrs av nationella och lokala mål. De viktigaste nationella styrdokumenten utgörs av skollagen samt läroplaner för de olika verksamheterna. Läroplanerna för skolan innehåller även kursplaner med tillhörande kunskapskrav. Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen det kommunala uppdraget som uttrycks i Ekonomisk plan. 2. Systematiskt kvalitetsarbete 2.1 Vision Frivilliga skolformer ska nu och i framtid vara ett centrum för gymnasial utbildning och vuxenutbildning. Med ett brett utbud och hög kvalitet ska vi vara främsta alternativet för kommunens innevånare och sökande från en betydligt större region. Kunskaper, värdegrund och språkutveckling för nyanlända är i fokus och genomsyrar vår lärande organisation. Utveckling för ständiga förbättringar ska vara ett signum för hela verksamheten. Varje elev ska: - nå sina studiemål i en trygg miljö utan kränkningar och trakasserier. - ges det stöd som man behöver utifrån sina förutsättningar. 2.2 Mål I läroplanerna för förskolan/skolan uttrycks mål, krav och riktlinjer. Målen riktar sig till barnen och eleverna medan krav och riktlinjer vänder sig till de vuxna. Utifrån de statliga och kommunala styrdokumenten arbetar samtliga skolor i kommunen fram sina egna mål för verksamheten i arbetsplanen. Av den skall det framgå hur målen i läroplanen och kursplanerna skall förverkligas samt hur verksamheten skall utformas och organiseras. En lokal arbetsplan/pedagogisk planering är en förutsättning för att alla parter inom förskolan/skolan (elever, personal och vårdnadshavare) skall kunna sträva mot samma mål. 2.3 Frivilliga skolformers mål avseende kunskapsuppdraget Gymnasieskolans och vuxenutbildningens huvuduppdrag är kunskaper. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete med kunskapsmålen i fokus är målet att kontinuerligt öka elevernas måluppfyllelse med resultat som: - ökat meritvärde i gymnasiegemensamma ämnen - ökat meritvärde programvis - ökat antal elever med gymnasieexamen - ökat antal elever med yrkesexamen - ökat antal behöriga till högskolestudier - ökad närvaro i skolan 3

Varje elev ska: - nå kunskapsmålen i sin studieplan - stöttas utifrån sina förutsättningar och behov - känna trygghet och studiero Exempel på insatser för att nå målen: Uppföljning och utvärdering av resultat. Var finns våra brister och vad kan vi förbättra? Ett systematiskt arbete med Bedömning för lärande Vi formar utvecklingslag/ämneslag med uppgift att utveckla program/ämne för ökad måluppfyllelse 2.4 Frivilliga skolformers mål avseende värdegrundsuppdraget Ingen ska kränkas eller på annat sätt behöva känna sig utsatt eller utanför. Trygghet och trivsel är allas ansvar. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete med Likabehandlingsplanen som ett vardagsverktyg ska vi alltid verka för en nollvision beträffande kränkningar och trakasserier. Exempel på insatser för att nå målen: En medarbetare har uppdraget att informera och kommunicera med samtliga elevgrupper Två Likabehandlingsgrupper jobbar aktivt En teaterföreställning under höstterminen med uppföljning Utbildning för personal i normkritiskt tänkande Programforum där rektor möter alla klasser Organisation för insatser om kränkning förekommer Allas uppdrag att jobba med normer och värden i sin undervisning 2.5 Rapport systematiskt kvalitetsarbete Rapport upprättas på verksamhetsnivå. Den skall vara klar senast 1 oktober och redovisas för Barn- och Utbildningsnämnden under perioden oktober till december. 3. Likabehandlingsplaner Upprättas och rapporteras till nämnd. Skall ingå i rapporten av det systematiska kvalitetsarbetet. 4. Uppdraget Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 4

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ) 5. Lagreglering inom förskolans/skolans område Med koppling till den direkta verksamheten finns enbart en lag, skollagen, men liksom inom andra områden finns andra lagar som också måste beaktas. Exempel på sådana är kommunallagen, tryckfrihetsförordningen, personuppgiftslagen, sekretesslagen m fl. 6. Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten Skolan styrs huvudsakligen genom de statliga styrdokumenten men naturligtvis också av kommunala som kommunfullmäktige beslutar om på förslag från BUN. De kommunala målens huvudsakliga syfte är att visa hur kommunen ska arbeta och prioritera, för att de nationella målen för skolan ska uppfyllas i kommunens skolor. I Filipstads kommun återfinns de kommunala målen i den årliga ekonomiska planen. 7. Nulägesbeskrivning Frivilliga skolformer bedriver en bred verksamhet för att kunna erbjuda ungdomar och vuxna bästa möjliga utbud av utbildningar utifrån givna förutsättningar såsom kommunens storlek, näringslivets behov av arbetskraft och de studerandes efterfrågan. Kännetecknande för hela verksamheten är en strävan att erbjuda en god kvalité och ett brett utbud trots begränsade resurser. Detta ställer stora krav på flexibilitet i allt från organisation till hur pedagoger jobbar med alternativ till traditionell klassundervisning. Gymnasieskola Organisation program Spångbergsgymnasiet erbjuder utbildningar inom: - 10 av 18 nationella program varav 2 är högskoleförberedande och 8 är yrkesprogram - Introduktionsprogram IM med 5 olika inriktningar - Gymnasiesärskola Individuella programmet 5

Utbildningar med nuvarande elevtal (sept 2014) Bygg- och anläggningsprogrammet BA 57 Inkl. Bergteknik El- och Energiprogrammet EE 32 Varav 2 IMPRIV Fordons- och Transportprogrammet FT 22 Varav 8 IMPRIV GYSÄR 3 Handels- och Administrationsprogrammet HA 19 Varav 2 IMPRIV Hantverksprogrammet frisör HV 24 Introduktionsprogram IM utan koppling till program 17 Endast för nyanlända utan godk Introduktionsprogram språk 56 SVA frå grundskolan Industritekniska programmet IN 12 Naturvetenskapliga programmet NA 44 Restaurang- och Livsmedelsprogrammet RL 13 Varav 2 IMPRIV Samhällsvetenskapliga programmet SA 38 Varav 1 IMPRE Vård- och omsorgsprogrammet VO 19 Varav 6 IMPRIV Totalt 365 Ingår 9 elever med förlängd studietid Elever som är nära behörighet följer nationellt program som s.k. PRIV-elev (IMPRIV) på yrkesprogram eller som PREPARAND-elev (IMPRE) på högskoleförberedande program. Ledningsorganisation Organisationen är uppdelad i tre rektorsenheter. RE1. Rektor: Per-Arne Söderstedt Bygg-och anläggningsprogrammet BA inkl. åk 1 och åk 2 bergteknik. El- och energiprogrammet EE och Industritekniska programmet IN. RE2. Rektor: Thomas Larsson Bygg-och anläggningsprogrammet BA åk 3 bergteknik. Fordons- och transporttekniska programmet FT, Handelsprogrammet HA, Hantverksprogrammet HV, Restaurang- och livsmedelstekniska programmet RL och Vård- och omsorgsprogrammet VO. Rektorsenheten omfattar också all vuxenutbildning. RE3. Rektor: Mattias Belin Introduktionsprogrammen IM, Naturvetenskapliga programmet NA samt Samhällsvetenskapliga programmet SA. Personal Spångbergsgymnasiet har ca. 33 lärartjänster för de nationella programmen samt IM, ca. 7,5 tjänster för nyanlända och ca. 2 tjänster för gysär. Skolan har behov av ett mycket stort spann 6

av kompetenser p.g.a. det breda utbudet. Utöver lärare har vi ca. 5 tjänster som mentorer, handledare etc. som kompletterar det pedagogiska arbetet Personal Verksamhetschef 0,5 Rektor 2 Lärare ca. 33 SYV servar även grsk 1,3 Skolsköterska 0,8 Kurator 0,5 Planerare 0,2 Adm. Ansv. 1 Mentorer + övr 5 Vuxenutbildning Frivilliga skolformer bedriver en stor och bred verksamhet för vuxna, Grundvux, Gymnasial vux, Svenska för invandrare SFI, Särvux och upddragsutbildning. Gymnasial vuxenutbildning integreras till största delen med gymnasieskolan. Vård- och omsorgsutbildning har en stor verksamhet med ett gott samarbete med socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen AF. SFI är en verksamhet som stadigt ökat de senaste åren. Under senaste året har vi ytterligare ökat möjligheterna till särvuxstudier vilket mottagits väl med ökat antal studerande. Grundvux + Gyvux allmänna ämnen 79 Gyvux vård 43 SFI 87 Inkl. 30 platser AF Särvux 17 Bergteknik 3 Totalt ca. 229 Personal Verksamheten är mycket personaleffektiv p.g.a. integrering med gymnasieskolan och distansstudier där så är möjligt. Rektor 0,5 Lärare Ca. 10 SYV 0,5 Planerare 0,2 Adm. Ansv. 1 Övr 2 7

8. Information och kommunikation 8.1 På nämnd-/förvaltningsnivå Verksamhetschefen deltar i tre olika grupper på förvaltningsnivå: 1. Förvaltningschefens ledningsgrupp som består av verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan och för frivilliga skolformer liksom utvecklingsledaren och den administrativa skolledaren. 2. Rektorsgruppen som består av alla rektorer inom förvaltningens ansvarsområde. 3. Gruppen för central samverkan i vilken arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter deltar. Förutom ovan nämnda grupperingar är verksamhetschefen adjungerad till nämndens sammanträden. 8.2 På verksamhetsnivå För en effektiv styrning och ledning, god samverkan och ett faktiskt inflytande har vi en organisation enligt följande: Verksamhetschef/rektor och rektorer utgör ledningsgrupp med kontinuerlig dialog och möten varje vecka. MBL enligt MBL-lagen Vid behov Skyddskommité 3 möten/termin Samverkansgrupp för Frivilliga skolformer övr fack 4 möten/termin Arbetsplatsträffar APT 1 möte/månad Mentorslag med kärnämneslärare och karaktärslärare 1 möte/månad Utvecklingslag/Ämneslag med ämneslärare 3 möten/månad Elevhälsateam med skolsköterska, kurator, mentor 1 möte/vecka Skolledning och SYV 1 möte/månad Lagarbete sker i några olika sammansättningar. De olika lagen fördelar ansvaret för de olika arbetsuppgifterna och mentorskapet så att alla känner sig delaktiga. Mentorslag Mentorslag består av lärare i både karaktärsämneskurser och kärnämneskurser, detta för att skapa en helhet för eleven i den utbildning som hon/han valt. I gruppen finns samtliga mentorer för ett program. Utvecklingslag/ämneslag Utvecklingslag/ämneslag har fått i uppdrag att ansvara för elevens ökade måluppfyllelse utifrån övergripande mål som examensmål och läroplansmål. Här sker också ett kontinuerligt arbete med och lärande kring betyg och bedömning, programutveckling, elevinflytande och språkutveckling. Utvecklingslag/ämneslag arbetar fokuserat kring eleven i ett visst ämne eller 8

ämnesområde. Arbetet kretsar kring pedagogiska frågor inom ämnesområdet. Här finns samlad kompetens kring innehåll, betyg och bedömning och det är också här de primära stödinsatserna bör föreslås. 9. Ansvarsområden 9.1 Förskolechefens/Rektors ansvar Som förskolechef/rektor har man dubbla uppdrag; ett statligt och ett kommunalt. I det statliga uppdraget ingår att ansvara för elevernas måluppfyllelse såsom det uttrycks i lag- och förordningstext. Lokala beslut kan inte frånta förskolechefen/rektor det ansvaret. Dessutom är förskolechefen/rektor elevernas rättsgarant. Förutom det ansvar som följer av det statliga uppdraget är förskolechefen/rektor kommunal mellanchef som vilken annan kommunal mellanchef som helst, i annan förvaltning. I detta ingår att hantera och ansvara för ekonomin inom sitt ansvarsområde liksom att hon/han har det fulla personalansvaret för sin personal. 9.2 Övrigas ansvar För övriga befattningars ansvarsområden hänvisas till dokumentet Uppdraget som Det upprättas vid anställning och uppdateras en gång per år vid medarbetarsamtal. 9