Miljöredovisning 29 Härryda kommun 21-2-1 Miljösamordningen
Miljöredovisning Härryda kommun 29 1
Innehåll FÖRORD... 2 MILJÖREDOVISNING 28 I KORTHET... 3 INLEDNING... 5 NÅGOT FRÅN VÅR OMVÄRLD... 6 RESULTAT OCH NYCKELTAL... 7 1. Energi... 7 2. Trafik... 1 3. Bo i Härryda... 13 4. Medborgares delaktighet... 16 5. Naturen i Härryda... 2 KOMMUNENS EGET ARBETE... 23 KÄLLOR... 26 Förord Härryda kommun arbetar vidare för en hållbar utveckling. Att skapa delaktighet i miljöarbetet är viktigt, vilket uppmuntras på många sätt. Jag vill därför redovisa några trevliga aktiviteter som enskilt kanske inte innebär så mycket men som tillsammans ändrar riktning på vårt sätt arbete. Lördag kväll den 28 mars var det släckt i mitt och många andras hus som en manifestation för klimatet. Kommunen deltog i Earth Hour både genom att uppmana invånare och anställda att släcka lampor, TV och datorer under en timme på kvällen. Gatubelysningen släcktes även den under en timme och det var intressant att se grannskapet i stearinljusets sken. Vårt deltagande i programmet Uthållig kommun är något som jag aktivt följer. Den 29 oktober skrev vi under på Handslaget som är Västra Götalands manifestation för att bryta beroendet av fossil energi till 23, ett viktigt steg från ord till handling. För kommunens räkning undertecknade jag också en global överenskommelse World Mayor and Local Governments Protection Agreement för att visa vårt engagemang och åtagande för minskad klimatpåverkan inför FN: s klimatkonferens i Köpenhamn i december. Under en septembervecka var vi många som deltog i Utmaningen till jobbet utan bil. Att tävla mot den källsorterande hunden Faxe var verkligen en utmaning på Återbruksdagen i Kulturhuset i oktober. Och jag får väl erkänna Faxe slog mig med flera sekunder. Jag konstaterar dock att kan Faxe källsortera så kan vi! Sen avslutade vi året med att låta energisnåla LED-lampor i adventsljusstakarna sprida julstämning i kommunhuset. Avslutningsvis vill jag uppmärksamma och stötta det breda engagemang som finns både inom kommunen, näringslivet och hos kommuninvånarna. Tillsammans kan vi åstadkomma stora förbättringar i linje med hållbar utveckling. En god miljö är en förutsättning för framtiden och skapar ett attraktivt uthålligt samhälle. Annette Eiserman-Wikström Kommunstyrelsens ordförande 2 Miljöredovisning Härryda kommun 29
Miljöredovisning 29 i korthet Härryda kommuns miljöredovisning är indelad i fem områden. Varje område följs upp genom olika mått och nyckeltal. För att ge en kortfattad bild av läget har vi samlat några av nyckeltalen här. Genom tre olika index gör vi också en sammanfattande bedömning av varje område och nyckeltal. Index En glad min om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll och tillräckligt snabbt En tveksam min om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll och men för långsamt En sur min om vår bedömning är att arbetet är går åt fel håll eller saknas helt Område Läs mer! Energi Koldioxidutsläpp per invånare sidan 7 Klimatrankning av Sveriges kommuner, rankning 27 sidan 7 Energianvändning per invånare sidan 8 Uppvärmning av kommunens lokaler sidan 24 Trafik Bilinnehav och körsträckor sidan 1 Bränsleförbrukning, bensin och diesel sidan 1 Andel miljöfordon av nyregistrerade fordon sidan 11 Resande med kollektivtrafik sidan 11 Cykelbanor sidan 11 Boende Naturinformation sidan 13 Vattenproduktion sidan 14 Halter av tungmetaller i avloppsslam sidan 14 Miljöredovisning Härryda kommun 29 3
Delaktighet Insamlad mängd hushållsavfall, kg/invånare sidan 16 Materialåtervinning sidan 17 Miljöcertifierade/miljödiplomerade företag sidan 18 Skolor med Grön Flagg sidan 18 Naturen Naturvårdsprojekt sidan 2-21 Ekologisk odling (28) sidan 21 Nedfall svavel sidan 22 Nedfall kväve sidan 22 4 Miljöredovisning Härryda kommun 29
Inledning Arbetet med miljöredovisningen för 29 har samordnats av miljösamordnare Karin Meyer tillsammans med Hållbar idé AB. Resultaten och nyckeltalen utgår från de nationella miljömålen men är grupperade på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns typiska miljöfrågor: Energi Trafik Boende Delaktighet Naturen För att kunna få en bättre bild av miljöpåverkan i Härryda kommun görs i vissa fall jämförelser med andra kommuner i västra Sverige, i första hand Kungälv och Lerum, som bedöms ha i stort sett samma typiska miljöfrågor som Härryda kommun. Viktiga aktiviteter eller händelser inom kommunens eget arbete beskrivs också i miljöredovisningen. De data som ligger till grund för redovisningen finns samlade i en databas. Kontakta gärna Karin Meyer om ni önskar få tillgång till denna. Vi tackar alla som bidragit med underlag! Politiska inriktningsmål för miljö Fullmäktige antog politiska inriktningsmål för miljö på sitt junimöte. Att utforma lokala miljömål för Härryda kommun är en viktig del i kommunens ansvar som lokal aktör. Eftersom utgångspunkten är riksdagens beslutade mål får de lokala målen den styrka och legitimitet som eftersträvas. stora effekter även utanför den egna verksamheten. 14 miljömålsområden tas upp och till varje finns en till fem punkter antagna som beskriver målen. Arbetet med verksamhetsmål är påbörjat. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 11. 12. 13. 14. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Miljöpolicyn Miljöpolicyn för Härryda kommun från 1998 gäller fortfarande och kompletterar miljömålen som viktigt styrdokument för miljö. Den är en gemensam plattform i arbetet att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljöpolicyn bygger på åtta punkter: 1. Hushålla med naturresurserna. 2. Tag hänsyn till människor och natur. 3. Planera gemensamt för en bättre miljö. 4. Alla ska vara delaktiga. 5. Informera och utbilda. 6. Värdera miljöåtgärder på lång sikt. 7. Köp miljöanpassade varor och tjänster. 8. Samverka och skapa delaktighet. Härryda kommun ska verka för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Det innebär att förutsättningar för framtida generationers livskvalitet ska bevaras. Härryda kommuns arbete för hållbar utveckling ska vara en förebild för kommuninvånare och företag och bör ge Miljöredovisning Härryda kommun 29 5
Något från vår omvärld Det finns många intressanta frågor på dagordningen när det gäller miljö- och hållbar utveckling. Detta är ett axplock av de frågor som kan ha betydelse för miljöarbetet i Härryda kommun. Klimatfrågan avtal 21? Debatten kring klimatpåverkan fortgår på lokal, nationell och internationell nivå. Detta globala miljöhot kommer att kräva tuffa beslut med förändrade styrmedel. Efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i slutet av 29 är det dock mycket oklart när ett nytt internationellt avtal tas fram och hur detta ska se ut för att få så stora utsläppsminskningar som möjligt av klimatpåverkande ämnen. Kanske kommer man att kunna enas under årets konferens i Mexico City. Sveriges 16 miljökvalitetsmål en viktig del av Sveriges miljöarbete De nationella miljökvalitetsmålen har utretts under 29. Denna utredning föreslår en förlängd tid för flera av målen, från att uppnås 22 till 225. SMART Energi Inom Västra Götalandsregionen har en klimatstrategi med inriktning på att senast 23 bryta beroendet av fossil energi tagits fram. Sex fokusområden tas upp som ger en bred ansats i processen; 1. Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön logistik 3. Effektiva persontransporter 4. Förnybara drivmedel 5. Ökad produktion av energi från skog, åker, sol och vind 6. Energieffektiv konsumtion och produktion av varor och tjänster Flertalet av kommunerna i Västra Götalandsregionen, däribland Härryda kommun, har tillsammans med ett antal olika organisationer även undertecknat en överenskommelse Ett västsvenskt handslag för klimatet. Forskningscentrum Hållbar stadsutveckling Det är Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, som ligger bakom satsningen. För knappt två år sedan bjöd man in svenska universitet och högskolor att ansöka om att få etablera ett internationellt kunskapscentrum för hållbar stadsutveckling. Chalmers och Göteborgs Universitet nappade och skrev ihop en ansökan tillsammans med Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen och Svenska miljöinstitutet IVL, vilket alltså lett till att forskningscentrat hamnat i Göteborg. Begreppet hållbar stadsutveckling brukar delas in i tre delar: ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara städer. Det gör det till en omfattande fråga: Det krävs långsiktiga lösningar inte bara för klimatet och tillväxten utan också för att motverka segregationen som gör städerna socialt delade. Finanskrisen Många har funderat på hur finanskrisen har påverkat miljöfrågorna. Vissa menar att krisen har inneburit och innebär möjligheter för bland annat ny teknik inom miljöoch energiområdet. En tydlig effekt som ses är att hushållens konsumtionsvanor förändrats, åtminstone på kort sikt. Fler tänker över inköp och investeringar en extra gång. Minskad konsumtion som leder till en minskad resursanvändning är positiv ur miljösynpunkt. 6 Miljöredovisning Härryda kommun 29
Resultat och nyckeltal Resultaten är grupperade utifrån de nationella miljömålen och på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns viktigaste miljöfrågor/-problem. Energi Trafik Boende Delaktighet Naturen Nyckeltal Nyckeltalen är ett verktyg för att kunna göra jämförelser, över tid av miljödata med andra kommuner. Arbetet med nyckeltal har intensifierats på lokal, regional och nationell nivå eftersom de spelar en viktig roll i uppföljningen av miljömålen. 1. Energi Detta område berör i första hand det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Energianvändning för transporter redovisas i avsnittet Trafik. Där redovisas även problematiken med olika utsläpp till luft. Växthuseffekten innebär att växthusgaser som främst koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens medeltemperatur kring plus 15 grader. Utan denna effekt skulle medeltemperaturen vara cirka 3 grader lägre. Problemen med förhöjd växthuseffekt uppstår när halterna av de gaser som normalt finns i atmosfären blir högre. Den successiva klimatförändringen framkallar miljöproblem i världen, som torka, avskogning, erosion, isavsmältning vid polerna och glaciärer, rubbade ekosystem etcetera. Den främsta orsaken till ökningen av växthusgaserna är förbränningen av fossila bränslen. En hållbar nivå för utsläppen är cirka 1 6 kilogram koldioxid per person och år. Utsläpp av koldioxid Den växthusgas som i första hand bidrar till ökningen av växthuseffekten är koldioxid. Därför är utsläppet av koldioxid per person och sektor ett bra nyckeltal för att spegla situationen i Härryda kommun. De största utsläppen av koldioxid kommer från transporterna samt från anläggningar för uppvärmning av bostäder och lokaler. Koldioxidutsläpp kg per invånare 7 6 5 4 3 2 1 Källa: RUS 199 2 25 26 27 Transporter Energi Arbetsmaskiner Industri Lösningsmedel Under de senaste femton åren kan vi se en minskning av utsläppen av koldioxid när det gäller energiförsörjning. Främsta orsaken till minskningen beror sannolikt på konvertering från fossilbaserad uppvärmning till biobränslebaserad fjärrvärme. Tidigare har data från SCB använts för detta nyckeltal, nu används istället RUS (Regionalt uppföljningssystem som Länsstyrelserna ansvarar för, www.rus.lst.se). Beräkningssättet skiljer sig åt genom att trafikens påverkan baseras på trafikmängd och vägnät istället för på försåld mängd drivmedel. I Svenska Naturskyddsföreningens klimatrankning 27 hamnade Härryda kommun på 26 plats, nära medelvärdet. Miljöredovisning Härryda kommun 29 7
Jämförelse mellan kommuner, koldioxidutsläpp ton per invånare 7 6 5 4 Energikällor De vanligaste energikällorna i kommunen är el, olja och fjärrvärme där el- och oljeanvändningen minskar i takt med fjärrvärmeutbyggnaden. Elförbrukningen 27 är den lägsta sedan 199 räknat per invånare. Elförbrukning per person och folkmängd 3 35 12 2 3 11,5 1 Källa: RUS 199 2 25 26 27 Härryda Kungälv Lerum Skillnaden mellan kommunerna består främst i en högre andel koldioxid från transporter i Härryda och Kungälv. Transporter och resvanor i kommunen beskrivs närmare i avsnittet Trafik. Energianvändning Den totala energianvändningen per invånare minskar och ligger för första gången sedan 199 under 2 kwh/inv. Hushållen samt transporterna står för den största energianvändning i kommunen. Energianvändning, kwh per invånare 3 25 2 15 1 5 Invånare 25 2 15 1 5 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 Folkmängd Källa: SCB kommunala energibalanser Energiplan Elförbrukning per invånare Energiplanen för Härryda kommun antogs av kommunfullmäktige i januari 24. I planen finns tre övergripande mål: Kommunen ska främja omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Kommunens energiförsörjning ska vara trygg, säker och miljöanpassad. Energipolitiken ska i kommunen bidra till att hålla nere och långsiktigt minska de globala utsläppen av koldioxid, svavel och kväveoxider. Under 29 har energiplanen följts upp och utvärderats. Bland annat framgår att användningen av olje- och elpannor har minskat kraftigt under perioden. För kommunen som geografiskt område uppskattas att den förnybara andelen energi till uppvärmning har ökat från drygt 1 procent 21 till cirka 45 procent 28. 11 1,5 1 9,5 9 8,5 MWh 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 Industri Transporter Hushåll Övrigt Källa: SCB kommunala energibalanser 8 Miljöredovisning Härryda kommun 29
Fjärrvärme Fjärrvärmeverket i Landvetter togs i drift under 22 och i Mölnlycke under 24. Därefter har nya exploateringsområden anslutits efterhand. Fjärrvärmenätet försörjer inte bara bostäder, utan också kommunala lokaler och andra verksamhetslokaler. Fjärrvärmen i Mölnlycke och Landvetter har expanderat mer är ursprungligen planerat. Detta gör att de totala leveranserna 28 var ca 63 GWh, jämfört den långsiktigt planerade volymen i dessa orter på 58 GWh. I Hindås har en privat biobränslebaserad närvärmeanläggning etablerats, vilken uppskattas leverera ett par GWh under 28. Utredningar har även gjorts om närvärme i Rävlanda (Förbo, Eon, m.fl.). Kommunens fastigheter värms upp till 4 procent med fjärrvärme. G Wh Levererad mängd fjärrvärme 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 21 Beräknat 28 211-enligt planen Biobränsle Olja Källa: Uppföljning Energiplan, 21-1-14. Utvecklingsscenariot för läget 211 (i diagrammet kallat 211-enligt planen) jämförs med hur långt man kommit 28 (i diagrammet kallat Beräknat 28). Vindbruk Det finns inga områden av riksintresse för vindbruk i Härryda kommun. Arbete pågår med att ta fram en vindbruksplan som planeringsunderlag för lämpliga platser för utbyggnad av vindkraftverk. Miljöredovisning Härryda kommun 29 9
2. Trafik De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Utsläpp av koldioxid från trafiken redovisas i avsnittet Energi. Vägtrafiken bidrar med mest luftföroreningar. Andra källor är flygtrafiken samt anläggningar för uppvärmning av bostäder och arbetsmaskiner. Luftförorening från transporter är främst kväve- och svaveldioxider, kolväten och partiklar. Flera av dessa kan lokalt orsaka negativa effekter. - Människors hälsa påverkas negativt. - Skogens träd och jordbrukets grödor skadas. - Material som gummi, plast, metall och kalksten bryts ner snabbare. - Nedsmutsning av byggnader. Luftföroreningar kan även transporteras lång väg och orsaka skador i andra områden än där de släpps ut. Bränsleförbrukning redovisas i avsnittet Energi och buller i avsnittet Bo i Härryda. Vägtrafik Härryda kommun har en utspridd bebyggelse som koncentreras i flera större samhällen, en relativt begränsad lokal arbetsmarknad samt närhet till Göteborg. Detta ger ett stort transportbehov. En stor del av pendling och övriga persontransporter sker med bil. Bilinnehavet fortsätter att minska medan körsträckorna ökar. Bilinnehav, antal per 1 invånare 48 47 46 45 44 43 42 41 4 1995 1998 2 23 24 25 26 27 28 Körsträckor och jämförelse mellan kommuner, mil per invånare 9 85 8 75 7 65 6 1998 23 25 27 Härryda Kungälv Lerum VGR Riket Källa: SCB. Korrekt data för Lerum saknas år 2. VGR = Västra Götalandsregionen Bränsleförbrukning, MWh 25 2 15 1 5 199 2 22 24 26 Bensin Diesel Källa: SCB Transporter och kommunikationer Variationen i bensinförbrukning är liten. Trenden för Härryda kommun är dock en viss ökning fram till 23 men därefter en minskning. Dieselförbrukningen ökar stadigt. Miljöfordon Enligt Vägverkets kriterier för miljöbilar (24), klassas bilarna in efter energianvändning, avgasutsläpp samt säkerhet och i förhållande till storlek. En etanol- eller biogasbil får inte vara för energislukande för att klara kriterierna. Extremt bränslesnåla bilar klassas också som miljöbilar, trots att de drivs med bensin eller diesel. Källa: SCB/Sika Institute 1 Miljöredovisning Härryda kommun 29
Antal fordon i Härryda kommun, vissa typer av miljöfordon 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 El Etanol-hybrid/E85 Källa: SCB/Sika Institute Övriga hybrider 26 27 28 Naturgas/Biogas Klimatpåverkan från de nya bilar som registrerades i Härryda under 28 minskade med 15 procent jämfört med 27 och med 22 procent jämfört med 26. Härryda hamnar därmed på plats 4 bland Sveriges 29 kommuner. 28 fanns totalt 568 registrerade bilar som drivs med antingen etanol, gas eller med någon annan form av hybridmotor. Kollektivtrafik För Göteborgsregionens del, där Härryda kommun ingår, arbetar man med målbilden K22. Den syftar till att samla regionen kring en målbild i vilken kollektivtrafikens marknadsandelar ökar till 4 procent år 225. Under 29 har en ny motorvägshållplats kommit till i Landvetter vilken skapar möjlighet att resa från Landvetter mot Borås och Kinna. Trafik mellan Mölnlycke och Göteborg har utökats till 1 turer i timmen i högtrafik. Antalet resor med kollektivtrafik för Härryda Kommun var 29 3 5 enkelresor vilket är en ökning med ca 4,5 procent. Nya vägvanor Under hösten 29 har cirka 2 5 hushåll i Mölnlycke kontaktats via telefon för att tala om hushållets resvanor. I Mölnlycke finns tillgång till en god kollektivtrafik som har utvecklats under de senaste åren. Syftet med dialogen var att påverka resvanor som i förlängningen medverkar till att minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att antalet bilresor ska minska till förmån för kollektivtrafik, cykel och gång. Dialogen med hushållen pågår i tio av medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) under åren 28-21. Under den tiden kommer cirka 4 hushåll att kontaktas. Även dialog med företag har pågått under året. Samordning sker genom GR och finansieras med bidrag från Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram (Klimp), samt med medel från kommunerna och Västtrafik. Utmaningen - till jobbet utan bil Kampanjen Utmaningen - till jobbet utan bil genomfördes i slutet av september. Under kampanjveckan uppmanades anställda ta sig till arbetet åtminstone en dag utan att använda bilen. Åtta procent av Härryda kommuns anställda lovade att resa med annat än bil. Elanders och Christian Berner var två företag i kommunen som deltog. I hela Göteborgsregionen deltog 222 organisationer. Cykla och gå Under 29 byggdes 1 33 meter gångoch cykelbana. Under de tre föregående åren byggdes totalt 4 65 meter gång- och cykelbana. Ett verksamhetsmål är att bygga minst 1 meter årligen. Utbyggnaden är beroende av exploateringstakten för nya bostadsområden, eftersom nya cykelvägar även anläggs i anslutning till områdena. Miljöredovisning Härryda kommun 29 11
Landvetter flygplats, landningar per år 4 35 3 25 2 15 1 5 1997 1999 21 23 25 27 29 Källa: Luftfartsverket Enligt statistiken från Luftfartsverket, har knappt 3,7 miljoner passagerare passerat Landvetter flygplats under 29 och en fjärdedel av dessa är inom inrikestrafiken. Landvetters flygplats arbetar med att begränsa sin miljöpåverkan, bl.a. genom ett nytt navigationssystem och åtgärder för trafiken till och från flygplatsen. Göteborgsregionens luftvårdsprogram Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingående kommuner medverkar, tillsammans med Vägverket och olika företag, till att följa upp och utvärdera luftkvaliteten i området samt att ta fram åtgärder till förbättringar. Detta gör man genom ett luftvårdsprogram. Utsläpp av kvävedioxid leder till försurning och övergödning. Höga halter av kvävedioxid bidrar också till produktionen av marknära ozon, vilket kan orsaka olika hälsoproblem hos människor samt skador på vegetationen. Transporterna är den dominerande källan för kvävedioxider. Det nationella miljömålet för kvävedioxid innebär bland annat att årsmedelvärdet 2 mikrogram per kubikmeter luft i huvudsak ska underskridas år 21. Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid (årsmedelvärde) är 4 mikrogram per kubikmeter luft och gäller från 25. Mätning kvävenedfall görs vid Klippan, se diagram under Naturen i Härryda. Mobila mätningar i Mölnlycke Sedan mitten av december 29 mäter Göteborgsregionens luftvårdsprogram luftkvaliteten i Mölnlycke centrum. Mätningarna ska ge svar på om vi klarar de normer och målvärden som finns för utomhusluft. Mätningarna pågår till och med mars 21 med en mobil mätvagn som står framför biblioteket i Mölnlycke. Luftföroreningarna man tittar på är främst kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM1), som framförallt kan kopplas till trafikens utsläpp. Utifrån mätresultaten kommer en bedömning att göras hur luftkvaliteten på mätplatsen förhåller sig till lagens miljökvalitetsnormer samt miljökvalitetsmålet Frisk luft. Efter mätningarna t.o.m. januari 21 kan man konstatera att värdena ligger lägre än i centrala Göteborg men att variationerna ser likadana ut, dvs. med högre halter när trafikintensiteten är hög och vid stabil väderlek. 12 Miljöredovisning Härryda kommun 29
3. Bo i Härryda De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Utsläpp från uppvärmning redovisas i avsnittet Energi. Befolkningen fortsätter att öka, under 29 med över en procent. Detta innebär ökad byggnation av bostäder och infrastruktur och därmed ökar även energianvändningen, trafiken och avfallsmängden. En viktig del av kommunens arbete är därför att fokusera på hur denna ökning ska hanteras. Utmaningen är att ha tillräckligt med bostäder och infrastruktur och samtidigt utnyttja naturresurserna på rätt sätt. Grönområden Grönområden är viktiga inom tätorterna. Både vuxna och barn använder dem till exempel för rekreation, umgänge, lek och fritidsaktiviteter. Grön Plan för tätorterna kommer att remissbehandlats under våren 21. Buller Buller kan orsaka olika hälsoproblem hos människor som sömnproblem, stress, minskning av koncentrationsförmågan eller ökning av risken för hjärtproblem. Riksdagens antagna riktvärden för samhällsbuller är 3 decibel ekvivalent ljudnivå inomhus och 55 utomhus. Maximal ljudnivå inomhus är 45 decibel nattetid och 7 vid uteplats i anslutning till bostad. Åtgärder som kan reducera buller från vägeller tågtrafik kan vara plank, bullervallar eller lägre hastighet. En annan vägbeläggning kan också ge lägre buller, liksom att byta ut fönster på huset. Främsta källorna till buller i Härryda kommun är trafiken på vägar, järnvägar och Landvetter flygplats. På flygplatsen följs bullerfrågan upp med regelbundna redovisningar av flygvägsystem. Bullerreducerande start- och landningsprocedurer har också införts, samtidigt som moderna flygplan bullrar mindre och successivt ersätter äldre plan. Trots detta är många störda av buller från flygplatsen. Nya flygvägar togs i bruk 15 januari 29. Tillsammans med det nya flygledningssystemet innebär detta att det totala antalet bullerstörda minskat. Med bullerstörda avses max bullernivå 7 db(a) minst tre gånger per dygn. Enligt dom från Miljööverdomstolen ska Luftfartsverket åtgärda bostäder som exponeras för över FBN 55 db(a). På grund av vägtrafiken i kommunen överskrids riktvärdet för buller vid cirka 3 fastigheter (ekvivalent buller utomhus). Här ingår endast de fastigheter där mätningar eller beräkningar har utförts. En bullerutredning för Mölnlycke tätort har gjorts under 29. Bullervallar har byggts vid Råda Portar under året. Hönekulla by Härryda kommun bygger nu flerbostadshus och ett äldreboende i ett område i direkt anslutning till Mölnlyckes nybyggda centrumbebyggelse. Det exponerade läget ställer särskilda krav på byggnadernas utformning och placering. De energikrav som ställts innebär att byggnadernas energianvändning ska vara halverad jämfört med Boverkets minimikrav. Krav ställs också på att bostäder ska anslutas till fjärrvärmenätet. Skiss från markanvisningstävling för Hönekulla By. Källa: SWECO Miljöredovisning Härryda kommun 29 13
Dricksvatten Vatten är jordens viktigaste resurs. Vi behöver rent vatten som livsmedel men också inom olika näringar. Det är viktigt att skydda denna resurs från föroreningar samt använda vattnet på ett uthålligt sätt. Tre vattenverk levererar dricksvatten i Härryda kommun. Två av dem tar råvatten från grundvattentäkter, Rävlanda och Hällingsjö. Den tredje och största är en ytvattentäkt som tar råvatten från Finnsjön i Mölnlycke. Finnsjöns vattenverk försörjer orterna Härryda, Mölnlycke, Landvetter samt Landvetter flygplats. 75 procent av kommunens befolkning är anslutna till kommunala anläggningar, medan resten får sitt dricksvatten från egna vattentäkter. En vattenförsörjningsplan håller på att utarbetas. Konsumtionsvattnet i Härryda är mjukt. Den totala hårdheten i vattnet mäts i tyska hårdhetsgrader (dh). Finnsjön och Rävlanda har 3 dh och Hällingsjö 1,5 dh. Det kommunala vattnets ph-värde är cirka 8 och har låg fluoridhalt. Vattenproduktion, kubikmeter per år 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 24 Finnsjöns vv 25 26 27 28 Rävlanda vv Hällingsjö vv Inköp från Mölndal och Partille Källa: VA/Avfall, Härryda kommun. vv = vattenverk Idag i Härryda kommun är den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn cirka 15 liter eller knappt 55 kubikmeter per år. 29 Avlopp Utsläpp av orenat avloppsvatten till yt- och grundvatten kan skada miljön och människors hälsa. I avloppsvatten finns näringsämnen som fosfor och kväve som orsakar övergödningsproblem och bakterier som kan förorena både dricksvatten och badplatser. I reningsverket avskiljs framför allt fosfor, organiskt material och till viss del kväve. Många ämnen kan inte brytas ned, exempelvis olika metaller. Dessa hamnar till största delen i slammet, men går till viss del även ut i naturen. Restprodukten från reningsverken är avloppsslammet som antingen används som jordförbättring eller förbränns. Avloppsvatten kommer dels från hushåll och dels från olika typer av verksamheter. Tre fjärdedelar behandlas i reningsverk och resterande del i enskilda avlopp (cirka 3 5 anläggningar). I Härryda kommun finns två reningsverk, ett i Hällingsjö och ett i Rävlanda som byggdes år 2. Avloppsvatten från Mölnlycke och Landvetter (9 procent av den totala mängden avloppsvatten) leds till Ryaverket. Halterna av tungmetaller i slammet från Rävlanda reningsverk, Hällingsjö reningsverk och Ryaverket är låga jämfört med de gränsvärden som gäller, vilket innebär att det kan användas på åkermark. Idag tas slammet omhand i Göteborg genom kompostering och upparbetning till jord eller fyllnadsmaterial. Avfall Avfall redovisas i avsnittet Medborgares delaktighet. 14 Miljöredovisning Härryda kommun 29
Radon Radon är en gas som kan avges både från mark och byggnadsmaterial (blågrå lättbetong). Risken för radon i mark beror på bergartens uranhalt, bergets sprickighet och hur krossat det är. Radon kan även finnas i dricksvattnet. Radongas kan orsaka lungcancer och därför har gränsvärden tagits fram. Gällande gränsvärde för radon inomhus är 2 becquerel per kubikmeter luft. WHO (Världshälsoorganisationen) har dock rekommenderat att denna nivå sänks till 1 Bq/m³. I Härryda kommun är det vanligast med radon från byggnadsmaterial. I marken bedöms radonhalten vara låg till normal. Områden med normalriskmark, på grund av genomsläppliga isälvsavlagringar, finns bland annat i Mölndalsåns dalgång, Rävlanda och Hällingsjö. Ingen mark har klassats som högriskområde. Radonriskkartan som togs fram 1983 har under 25/26 omarbetats och kompletterats. Det finns små moränområden i kommunen som kan innebära problem med markradon, Tahultsdrumlinen är ett sådant område. Radonmätningar genomfördes under vintern 27 i alla förskolor och i alla skolor vintern 28. Nu pågår mätning i alla äldreboenden. Resultaten av mätningarna tyder på att man med ganska enkla åtgärder kan uppnå godkända värden. Miljöredovisning Härryda kommun 29 15
4. Medborgares delaktighet Alla nationella miljömål berörs. Medborgarnas delaktighet är ett av nyckelorden i Agenda 21. För att öka miljömedvetenheten och delaktigheten är det viktigt med kunskap och kommunikation. Ett bra mått på människors och verksamhetsutövares miljöengagemang är att analysera olika beteenden, som till exempel hantering av avfall och olika typer av miljöledning, -certifiering. Avfall Hushållsavfall består främst av organiskt material och förpackningsavfall. Den optimala hanteringen är att sortera ut båda dessa avfallsslag och därmed öka återvinningsgraden. Hantering av avfall kan leda till olika miljöproblem som förorening av mark, grundvatten och ytvatten, utsläpp av växthusgaser, smittospridning, dålig lukt, etcetera och det är därför viktigt att avfallet hanteras på rätt sätt. Hushållsavfall och liknande avfall från bostäder, kontor och verksamheter går till Sävenäs avfallsanläggning för energiåtervinning eller till kompostering. Avfallsplan Under 29 har avfallsplanen för Härryda kommun utvärderats och reviderats. I planen finns sex övergripande mål: Minska avfallets mängd och farlighet. Skydda kommuninvånarnas hälsa och miljö. Främja en god resurshållning. Erbjuda god kommunal service. Eftersträva en kostnadseffektiv hantering. Öka återanvändning och återvinning. Till dessa finns detaljerade mål och aktiviteter t.o.m. 21. Under 29 pågick arbetet med en regional avfallsplan. Avfallsmängder Insamlad mängd hushållsavfall, kg per invånare 25 2 15 1 5 21 22 23 24 I den totala mängden ingår avfall från hushåll, kontor och Landvetter flygplats 25 Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Mängden hushållsavfall som samlats in ökade tidigare men sedan 28 minskar mängderna. Det kan vara en effekt av den vikande konjunkturen men är trots allt ett trendbrott. Total mängd avfall per behandlingsslag, kg per invånare 6 5 4 3 2 1 26 21 23 25 27 29 Deponi Kompostering Materialåtervinning 27 28 29 Destruktion Energiåtervinning Insamlat hushållsavfall, avfall från Bråta återvinningscentral och förpackningar och tidningar från återvinningsstationer Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Endast avfall till kompostering ökar från föregående år. Ett av de nationella delmålen för avfall anger att senast år 21 ska minst 5 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. 16 Miljöredovisning Härryda kommun 29
Mängd avfall vid Bråta återvinningscentral, kg per invånare 3 25 2 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Grovavfall lämnas till Bråta återvinningscentral för sortering och materialåtervinning. Boende östra delen av kommunen lämnar dock grovavfall vid Råssa återvinningscentral i Bollebygds kommun. Dessa mängder redovisas alltså inte i här. Mängd elektronikskrot vid Bråta återvinningscentral, kg per invånare 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Mängden elektronikskrot beräknas ligga i nivå med 28 års insamling. Härryda kommun ligger ganska lågt i förhållande till flertalet kommuner i Västra Götalands län och ca fyra kilo lägre än rikssnittet. Insamlingen vid återvinningsstationerna har minskat för alla fraktioner utom glas. Anledningen till den stora minskningen av tidningar är bland annat en nedgång totalt sett för tidningar, tidskrifter och reklam. Material från återvinningsstationerna, kg per invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 26 27 Förpackningar av glas Metallförpackningar Förpackningar av hårdplast Pappersförpackningar Tidningar Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Hemkompostering Fler komposterar sitt matavfall. Detta leder till att man får ett utmärkt jordförbättringsmedel och kan minska avfallstransporterna. Totalt har 4 674 hushåll anmält att de komposterar, en ökning med 219 hushåll sedan 26. Detta innebär att cirka hälften av enfamiljsbostäderna i kommunen komposterar. 28 29 Återbruksdag på Mölnlycke kulturhus Sagostund med Renova, en källsorterande hund och bokbyte var några av de aktiviteter som ingick i Återbruksdagen. Den arrangerades av Mölnlycke kuturhus i oktober i samverkan med Samhällsbyggnad. På biblioteket har man även haft utställning med tema Återbruksslöjd med Härryda hembygdsförening och skapat en Hållbar utveckling hylla. Miljöredovisning Härryda kommun 29 17
Miljöledningssystem i företag Att införa ett miljöledningssystem i företaget är ett bra sätt att få kontroll på dess miljöpåverkan. Det finns flera typer av miljöledningssystem, men det är ISO 141 och EMAS som är mest kända. Många företag väljer också att miljödiplomera verksamheten, en enklare variant av miljöledningssystem. Grön Flagg Detta är Sveriges största miljöutmärkelse anpassad för skolor och förskolor. Grön flagg är ett bevis på att skolornas verksamheter prioriterar miljöarbetet, delaktigheten och demokratin mellan både personal och elever samt följer principerna för hållbar utveckling. Utmärkelsen erhålls av stiftelsen Håll Sverige Rent. Antal företag certifierade enligt ISO 141 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1999 21 23 25 27 29 Källa: www.certifiering.nu Härryda Kungälv Lerum Antal företag med miljödiplomering 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Källa: Göteborgs Stad Symbolen för miljödiplomerade verksamheter. Flaggan som visar att verksamheten fått utmärkelsen Grön Flagg. Antal förskolor och skolor med Grön flagg 18 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Källa: Håll Sverige Rent Härryda kommuns skolor arbetar aktivt med miljöfrågor. Antalet skolor och förskolor som har fått Grön flagg är nu 14 stycken: Barrskogens förskola Borgåsens förskola Furuhällsskolan Gärdets förskola Hindås förskola Högadalskolan Landvetterskolan Lunnaskolan Pixbo förskola. Pixbo Montessoriskola Rävlanda skola Sjöholmens förskola Skogsgläntans förskola Vällsjöskolan 18 Miljöredovisning Härryda kommun 29
I juni hissade Gärdets förskola i Rävlanda den gröna flaggan. Gärdets förskola jobbar med temat kretslopp. De komposterar, har köksträdgård och äter förstås gärna av det som odlas. Att lära sig grunderna hur naturen fungerar och få en känsla för naturen i tidig ålder är något man prioriterar på förskolan. Gärdets förskola hissar Grön flagg. Ekologiska livsmedel Ekologisk livsmedelproduktion sker utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och konstgjorda tillsatsämnen, vilket innebär en större hänsyn till miljö och människors hälsa. Efterfrågan i Sverige på ekologiska livsmedel ökar stadigt. Earth Hour Den 28 mars 29 klockan 2.3-21.3 släckte miljontals människor ljuset i en manifestation för klimatet. Härryda kommun deltog genom att släcka gatubelysningen, uppmana anställda att särskilt noga släcka på sin arbetsplats när man går hem inför helgen och informera kommuninvånarna och företag. Att släcker gatubelysningen var en synlig åtgärd. De som sett satellitbilder över jorden förstår hur mycket belysning som står på och därmed att mycket elenergi går åt. Gatubelysningen i Härryda består av cirka 6 5 lampor. Under en timme drar de tillsammans 9 kwh. Det motsvarar vad ett villahushåll på 4 personer använder till belysning under ett år. Om man däremot har bytt ut de 1 mest använda glödlamporna till lågenergilampor räcker motsvarande energimängd till två års belysning. Totalt deltog 3988 städer i 88 länder i manifestationen som arrangerades av Världsnaturfonden WWF. I Sverige hade fler än 4 organisationer, 65 skolor och 14 företag anmält sig. Några personers reflektioner från Earth Hour i Härryda kommun: - Vi tittade på stjärnhimlen. - Vi släckte alla lamporna, men hade TVn på för att se på fotbollsmatchen. - Vi bjöd hem vänner på middag och hade tända stearinljus. - På fikarasterna på min arbetsplats har vi pratat mycket om Earth Hour och vad man ska göra den timmen. - I en sexårsgrupp på Örtagårdens förskola ritade man teckningar och barnen berättade sina tankar om hur man kan spara el. Använda spisen mindre, lägga sig tidigt och släcka lampor var några idéer. - Grannen som var bortresta och hade belysningen på timer, lyste upp hela kvarteret när vi andra släckte! - På Elanders släckte vi ned hela helgen. Miljöjulkalender på webben Miljötips från personer i Västsverige gavs i en ny julkalender på webben för en hållbarare jul. Kalendern var ett samarbete mellan 2 kommuner i Hållbar utveckling Västs kommunnätverk. Ett tips var hur vi kan skapa julmys med mycket effektivare lampor i adventsljusstakar och julgransbelysning. Det handlar om nya LEDlampor som passar i vanliga ljusstakar och sparar 97 procent av elen jämfört med de gamla glödlamporna. Just detta gjordes inför jul i adventsljusstakarna i kommunhuset i Mölnlycke. Miljöredovisning Härryda kommun 29 19
5. Naturen i Härryda Det är många av de nationella miljökvalitetsmålen som gäller för naturen och naturresurserna i Härryda kommun; Några lövträd i Högäset och Långenäs är naturminne och 11 biotopskydd finns i skogsmark. - Levande skogar Strandskydd gäller för både sjöar och större vattendrag. Syftet med strandskyddet är att bevara djur- och växtarter men också att trygga förutsättningarna för friluftslivet. Vissa andra miljöer är också generellt skyddade såsom stenmurar, odlingsrösen, alléer, småvatten och våtmarker i jordbruksmark. - Ett rikt odlingslandskap Naturvårdsplan - Bara naturlig försurning - Ingen övergödning - Giftfri miljö - Levande sjöar och vattendrag - Myllrande våtmarker - Ett rikt växt- och djurliv Naturen har såväl ett egenvärde som ett värde för människor bland annat som resurs för forskning, undervisning eller för rekreation. Härryda kommun är en skogskommun med många sjöar. Det finns över 1 sjöar som är större än en hektar och av dessa är 36 större än 1 hektar. Skyddad natur i Härryda Naturen kan skyddas på olika sätt. Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av friluftsområden och skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för värdefulla arter. År 29 var totalt 714 hektar skyddade, oförändrat från föregående år: Natura 2: 198 ha Naturreservat: 484 ha (utom Risbohult och Klippan som ingår i Natura 2) Biotopskydd: 32 ha Arbete med naturvårdsplan pågick som ett underlag i den pågående revideringen av översiktsplan och beräknas klar våren 21. Känd kunskap om naturvärden samlas i en naturdatabas. Wendelsbergs friluftsområde Nya informationstavlor, bänkar och folder över området blev klara under året. Detta tillsammans med naturvårdande skogsröjning och rensning av dammar och förbättring av murarna gör att området nu har fått en ansiktslyftning. Målsättningen är att fler ska hitta till detta värdefulla friluftsområde som ligger centralt i Mölnlycke. Åtgärderna i parken är en del av kommunens lokala naturvårdsprojekt där Naturvårdsverket är medfinansiär med statliga bidrag till kommunal och lokal naturvård. Fler naturvårdsprojekt har pågått under året; naturvårdsplan, ridstigar i Tahult, fågelholkar och naturguide. Naturreservat som Länsstyrelsen arbetat med under 29 är Hålsjön-Rambo mosse, utökning av Klippans naturreservat, Bråtaskogen samt Yxsjön. Natura 2 är ett ekologiskt nätverk av skyddade områden inom EU. I Härryda är Klippan, Labbera och Maderna klassificerade som Natura 2-områden. Landskapsbildsskydd finns i Härskogen vilket innebär att exploatering är begränsad. 2 Miljöredovisning Härryda kommun 29 Ny bänk vid Guldfiskdammen i Wendelsbergsparken.
Fiskevårdsåtgärder i Storån Projektets målsättning är att få tillbaka den vandrande fisken i Rolfsåns vattensystem. Laxen ska kunna återvända till Storån. Flodpärlmusslan ska kunna föröka sig och ålarna ska kunna vandra utan hinder. För att uppnå detta arbetar två länsstyrelser och fyra kommuner tillsammans, där Härryda är en av kommunerna. Detta gör man genom att bygga fiskevägar och riva dammar som inte används. Våren 21 ska åtgärderna vara klara. För mer information: www.rolfsan.se Skogen 6 procent av landarealen består av skog (3 hektar). Främst finns det barrskog, men också en del lövskog. Det finns 13 nyckelbiotoper, särskilt utpekade små skogsområden med höga naturvärden. Ytan av dessa motsvarar två procent av kommunens skogsmark (26). Areal miljömärkt skogsbruk enligt FSC, antal hektar 35 3 25 2 15 1 5 Källa: FSC 24 26 Härryda Kungälv Lerum FSC, Forest Stewardship Council, är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett frivilligt ackrediteringsprogram för organisationer och företag som certifierar skogsbruk och produkter från dessa skogar. Andelen FSC-certifierad skog var 26 cirka 1 procent av arealen skogsmark. Hela den areal som kommunen äger är certifierad enligt FSC från och med 25. Ekologisk odling Ekologisk odling sker utan användning av konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, vilket bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras. KRAV-märket visar bland annat att produktionen sker utan bekämpningsmedel och konstgödsel, att husdjuren behandlas väl och får vistas ute i det fria samt att genmodifierade organismer inte förekommer i livsmedlet. Andel av åkerarealen som har miljöstöd, procent 35 3 25 2 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Areal KRAV-godkänd åker- och betesmark, antal hektar 3 25 2 15 1 5 Källa: KRAV 21 22 23 24 25 26 27 28 Det finns 873 hektar åker- och betesmark i Härryda kommun. En fjärdedel hade 27 miljöstöd. 28 fanns det totalt 315 hektar KRAV-godkänd åker- och betesmark, det vill säga 36 procent av den totala åkermarken, en stor ökning sedan 27. Miljöredovisning Härryda kommun 29 21
Försurning Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Men skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket alltså inte bara genom nedfallet av försurande ämnen. Vatten som drabbas av försurning visar lågt ph och låg alkalinitet. Utfällningen av aluminium och tungmetaller från marken ökar. Försurningen har effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurande ämnen i nederbörd, luft, vatten och mark gör att material vittrar snabbare. Därigenom skadas till exempel byggnader och även föremål som är kulturhistoriskt värdefulla. I marken påverkas rörledningar och fornlämningar. Också människans hälsa kan påverkas, bland annat av dricksvatten från försurade brunnar. I Härryda kommun har både vattendrag och skogsmark påverkats av försurningen. Sjökalkning genomförs regelbundet enligt ett kalkningsprogram. Stora kalkningsinsatser upprätthåller idag tillfredställande vattenkvalitet och bevarar den biologiska mångfalden i de större sjöarna och vattendragen. I Klippans naturreservat finns en fast mätpunkt som ingår i övervakningen av luftföroreningar i regionen via IVL. Där mäts nedfallande mängder av svavel och kväve via så kallade krondroppsmätningar på skogsytan. Nedfall Klippan, kg per hektar och år Svavel Kväve 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1989/199 Källa: IVL 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2 21/22 23/24 25/26 27/28 Räknat från 199 minskar nedfallet av svavel stadigt medan tendensen för kväveoxider är något minskande men inte med en lika tydlig trend. Övergödning Övergödning orsakas av fosfor och kväve som tillförs vatten eller mark. Den ökar produktionen av bland annat alger och andra växter i vattenmiljöer. Den stora mängden organiskt material kräver syre för att brytas ned. Detta kan leda till syrefattiga miljöer. Övergödningen kan också påverka människors hälsa genom höga halter av nitrat i grundvatten. Nedfallet av kväveoxider bidrar också till övergödning. Andra källor är ammoniak och gödsel från jordbruket samt fosfor och kväve från avloppsreningsverk och industri. Reningsgraden för fosfor ligger 29 på 99 procent för såväl Hällingsjö som Rävlanda reningsverk. För kväve var reningsgraden 22 procent för Rävlanda och ca 6 procent för Hällingsjö. 16 14 12 1 8 6 4 2 199/1991 1992/1993 1994/1995 1996/1997 1998/1999 2/21 22/23 24/25 26/27 22 Miljöredovisning Härryda kommun 29
Kommunens eget arbete Med energin som språngbräda Härryda kommun deltar under 28-211 i Energimyndighetens program Uthållig kommun med energin som språngbräda. Programmet kompletterar och förstärker kommunens utvecklingsarbete på energiområdet och för minskad klimatpåverkan. Arbetet inriktas på kommunala transporter, kommunala fastigheter, näringslivsutveckling, fysisk planering, energiplan, indikatorer, kommunikation och satsning inom en sektor. Miljökalender med tema När mormor var ung Miljökalendern är en av kommunens största satsningar på att nå ut med miljöinformation till hushållen. Temat för 21 är För en hållbar framtid unga går från ord till handling. Här visas goda exempel på vad som görs inom verksamheter som når unga i kommunen, där både barn och vuxna är engagerade. För nionde året i rad skickas miljökalendern till alla hushåll, företag och skolor. Vår serie av miljökalendrar syftar till att ge miljötips och bidra till kunskap om vad hållbar utveckling innebär och ökad miljömedvetenhet. Personalleasing av miljöfordon Personalen har från 28 erbjudits att leasa miljöfordon, 35 personer har utnyttjat detta erbjudande. Gatubelysning Fram till 27 fanns 6 3 belysningspunkter varav två tredjedelar var kvicksilverlampor. Övriga var nästan uteslutande av högtrycksnatriumtyp. Under 28-29 har cirka 2 2 kvicksilverlampor bytts ut. De högtrycksnatriumlampor som vi byter till är av longlifetyp som har en angiven livslängd på cirka 48 timmar, vilket är tre gånger längre livslängd jämfört med kvicksilverlamporna och traditionella högtrycksnatriumlampor. Detta innebär att två av tre lampbyten (som genomförs med kranförsedd lastbil) inte behöver utföras och kan sparas in. Mat för folkhälsa och hållbar utveckling Måltidsservice arbetar vidare med målsättningen att grundlägga bra matvanor hos barnen för att bidra till en utveckling med hållbara människor och fungerande ekosystem. Vid matsedelsläggning och val av produkter strävar man efter att vara klimatsmarta. Man har ökat antalet vegetariska rätter på matsedeln och på Hulebäcksgymnasiet finns varje dag ett vegetariskt alternativ. Leveranserna av grönsaker sker två gånger i veckan istället för tre. Man försöker minska svinnet i matsalarna. Ekologiska bananer köps och en del MSC-certifierad fisk men andelen ekologiska produkter har av ekonomiska skäl minskat från 1 till 4 procent. Rättvisemärkt kaffe serveras i kommunhusets kafeteria. Mer fjärrvärme Biobränsleeldad fjärrvärme står idag för 7 procent av uppvärmningen i kommunala lokaler. Den miljödiplomerade kommunala fastighetsfunktionen fortsätter att aktivt jobba med energiuppföljning för att kunna optimera driften. Uppvärmningsform kommunens lokaler 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 23 24 25 26 27 28 29 Källa: Driftstatistik, Härryda kommun Värmepump Fjärrvärme Olja Vattenburen el Direktverkande el Miljöredovisning Härryda kommun 29 23
Kraftsamling inom utbildning, kultur och fritid Arbetet som startade 27 fortgår med sektorn för utbildning och kultur uppdrag att arbeta mer fokuserat på miljö och hållbar utveckling. Alla enheter ska bidra med en ny åtgärd som sedan följs upp och samtidigt som ytterligare åtgärder planeras för. Åtgärderna kan handla om allt från information till exempel till föräldrar och barn eller aktion till exempel förändrad konsumtion. En tvåårig utbildningsplan genomförs 29 211, med fokus på enhetschefer och miljöombud. Till höstens utbildning hade enheterna gjort en uppföljning av sitt arbete med hållbar utveckling. Generellt sett är det tydligt att arbetet för hållbar utveckling har kommit långt och det är mycket glädjande att se hur arbetet allt mer läggs in i enheternas kärnverksamhet. Nedan presenteras några goda exempel: Gärdets förskola nämns som exempel från förskoleverksamhet (1-5 år) på sidan 19. Hällingsjöskolan (6-12 år) Skolans mål är att alla ska få grundläggande kunskaper i resursanvändning och förstå sin roll i en hållbar utveckling. Den övergripande strategin för arbetet är att under hela läsåret arbete med fokus på Biffen Bilen och Bostaden. En lokal kursplan ska tas fram. Detta har resulterat i temaarbeten om allt ifrån mat, förpackningar och avfallshantering till natur, energianvändning och avlopp. Allt arbete utmynnade under vårterminen i en utställning. Till denna bjöds föräldrarna in och eleverna hade bakat bröd med rättvisemärkta råvaror som serverades med rättvisemärkt kaffe. Arbetet fortsätter med fokus på bland annat transporter, pappersanvändning och det sociala perspektivet av Hållbar utveckling. I projektet Du, jag och vi ska man arbeta med självbilder, empati och solidaritet. Båtsmansskolan (12-16 år) Man arbetar övergripande för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. De lokala målen är tre; 1. alla ska känna sig trygga på vår skola 2. Eleven ska vara delaktig i sitt lärande och i sin sociala utveckling. 3. Öka elevernas medvetenhet om hur vardagliga handlingar och val kan bidra till en positiv utveckling av miljön. I strategin för arbetet ingår miljöombud och miljögrupp samt att arbeta ämnesövergripande med fokus på ekologi, energi och ekonomi. Man jobbar med fler ämnesövergripande teman inom NO och SO, storylinearbeten där fokus har legat både på miljöfrågor och sociala frågor, t ex främlingsfientlighet. Praktiska resultat är bl a återbruk inom textilslöjden en fixargrupp som lagar möbler och dekorerar uppehållsrum och andra gemensamma lokaler samt förbättringar inom IT-området. Miljögruppen kommer att utökas med elevrepresentanter och en handlingsplan för skolans miljöarbete ska tas fram. Man kommer att arbeta med reklam kring miljövänliga produkter, ekologiska utmaningar i vardagen, miljötema av typen från ax till limpa samt projekt kring jämställdhet. Hulebäcksgymnasiet Övergripande mål är Hela Hulebäck Handlar Hållbart vilket innebär att Hulebäcksgymnasiet bidrar till hållbar utveckling genom kunskaper, färdigheter, förståelse och aktiv handling, att öka förståelsen för de globala sambanden i hållbar utveckling (ekonomiskt, socialt och ekologiskt) samt att minska miljöpåverkan. Strategin för arbetet är att lägga fokus på ekologisk och ekonomisk utveckling. Alla arbetar efter två linjer; dels handlar det om att öka och förbättra sorteringen av avfall och minska mängden kopierat material, 24 Miljöredovisning Härryda kommun 29