Rapport 23 2007 Utökad undersökning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker 2006-2007; slutrapport av P Bergkvist, L Wallin, A Andersson, A Strömberg, M Pearson och A Önell LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden
Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE-75 26 Uppsala, Sweden Teknisk redaktör: M Olausson Tryck: Kopieringshuset, Uppsala Uppsala 2007-2-4 Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m. I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial. För innehållet svarar författarna själva. Rapporterna utges i varierande upplagor och tilltrycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedelsverkets kundtjänst (tel 08-7 55 06) till självkostnadspris (kopieringskostnad + expeditionsavgift).
Utökad undersökning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker år 2006-2007. Slutrapport Petra Bergkvist, Lena Wallin, Arne Andersson 2, Anita Strömberg 3, Monika Pearson 4 och Anna Önell 5 December 2007 Livsmedelsverket Box 622 75 26 Uppsala Enheten för kommunstöd och 2 Enheten för kontrollprogram 3 Toxikologiska enheten 4 Nutritionsavdelningen 5 Tillsynsavdelningens stab Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007 3
Sammanfattning...5 Syfte...6 Bakgrund...6 Lagstiftning...7 Kontrollprogram för bekämpningsmedel...7 Tidigare studier...8 Material och metoder...9 Produktkategorier...9 Antal prover av frukter och grönsaker...9 Provtagning och analys...0 Resultat...3 Ekologiska grönsaker och frukter...3 Kontrollprogrammets resultat för 2006...3 Diskussion och slutsats...4 Referenser...5 Bilagor...5 4 Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007
Sammanfattning Vid Livsmedelsverket pågick under hösten 2006 till hösten 2007 en studie med inriktningen att provta och analysera ekologiskt producerade färska frukter och grönsaker med avseende på rester av bekämpningsmedel. Studien syftade till att få aktuell kunskap om ekologiskt producerade färska frukter och grönsaker är fria från bekämpningsmedel. Enligt den lagstiftning som anger hur produktion och märkning av ekologiska produkter ska utföras får inte kemiska bekämpningsmedel användas för ekologiska vegetabilier. Antalet stickprov av ekologiska livsmedel i det årliga kontrollprogrammet för undersökning av bekämpningsmedel i vegetabilier är mycket få och därmed är möjligheten liten att få övergripande kunskap om nivån av redligheten inom handeln med ekologiska livsmedel. Av det skälet utökades provtagningen av ekologiskt märkta vegetabilier under 2006 och 2007. Antalet prover av ekologiskt producerade färska frukter och grönsaker som redovisas i denna rapport var 2, där 5 var producerade i, 30 var producerade i andra EU-länder och 40 var importerade från länder utanför EU. Inräknat antalet ekologiska prover av frukt och grönsaker som provtagits inom det ordinarie kontrollprogrammet för bekämpningsmedelsrester i vegetabilier under åren 2006 - november 2007 uppgick antalet prov i undersökningen till 48 st. Resultatet visade att i endast två stickprov återfanns rester av bekämpningsmedel. I båda stickproven låg de påvisade halterna under fastställda gränsvärden. Det ena provet var taget i ett parti av svenskodlad potatis. Det återfunna bekämpningsmedlet där var dikvat, som är registrerat i för bekämpning av ogräs samt för blastdödning i potatis. Halten av bekämpningsmedel var mycket lågt, 0,0 mg/kg, strax över kvantifieringsnivån. Det andra provet med halter av bekämpningsmedel var röd paprika, odlad i Egypten. I detta prov återfanns prozymidon i halten 0,46 mg/kg. Prozymidon är ett bekämpningsmedel mot svampsjukdomar. Resultaten av detta projekt indikerar att odlingarna och kontrollen av ekologiska odlingar och den efterföljande hanteringen och kontrollen av införda och importerade vegetabilier generellt fungerar bra. Redligheten i produktionen av ekologiska grönsaker och frukter kan därför anses vara hög och den ekologiska märkningen trovärdig. Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007 5
Syfte I den årliga kontrollen av bekämpningsmedelsrester i livsmedel som genomförs vid Livsmedelsverket är endast -2 % av proverna ekologiska. Studien syftade till att uppnå följande: Ge Livsmedelsverket ett bättre underlag för att kunna bemöta konsumenters frågor om förekomst av bekämpningsmedelsrester i ekologiska grönsaker och frukter. Ge kunskap om Livsmedelsverket kan fortsätta att årligen analysera ett mycket litet antal prover av ekologiska grönsaker och frukter på marknaden och utifrån resultaten från dessa analyser få en insyn i nivån av redlighet för dessa produkter Ge svar på om samma tendens återfinns i ekologiskt producerade vegetabilier som i de konventionellt producerade- att införda och importerade vegetabilier i högre grad än svenskproducerade innehåller rester av bekämpningsmedel. Bakgrund Att konsumenter väljer ekologiska livsmedel framför konventionellt odlade är en utveckling som sker parallellt i och internationellt. Skälen för detta aktiva val varierar mellan konsumenter, men ofta återkommande motiveringar till detta val är konsumenters höga tilltro att ekologiska livsmedel jämfört med konventionellt producerade: - ger en bättre djuromsorg - är producerade på ett mer miljövänligt sätt - har högre halt av näringsämnen - ger mindre utsläpp av kemiska bekämpningsmedel - gynnar den ekologiska mångfalden - minskar lantbruksarbetarnas arbetsmiljöproblem eftersom de slipper hantera bekämpningsmedel - minskar intaget av miljögifter från livsmedel -minskar intaget av rester från bekämpningsmedel och veterinärmedicinska preparat från livsmedel Livsmedelsverket får många frågor från konsumenter om förekomsten av bekämpningsmedelsrester i både konventionella och ekologiska grönsaker och frukter. Många vill veta om de kan undvika att få i sig bekämpningsmedelsrester 6 Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007
om de äter ekologiska grönsaker och frukter. Svaret på frågan är inte enkel p.g.a. att bekämpningsmedelsrester oavsiktligt kan förekomma i ekologiska grönsaker och frukter av olika orsaker, t.ex. att marken innehåller bekämpningsmedelsrester från tidigare konventionella odlingar, spridning av bekämpningsmedel via vattenavrinning, grundvatten eller dränering, otillåten användning av bekämpningsmedel, kontaminering via vindavdrift från näraliggande konventionell odling, samt kontaminering vid lagringen. Ingen av dessa spridningsvägar är dock tillåten för mat som är märkt som ekologiskt producerad. Lagstiftning Ekologisk produktion är reglerad i den europeiska unionens gemensamma lagstiftning. Den gällande förordningen heter Rådets Förordning (EEG) nr 2092/9 om ekologisk produktion av varor och uppgifter om märkning därom på jordbruksprodukter och livsmedel. Denna förordning, tillsammans med ett antal nationella regler utgör producenters, varuförmedlares och konsumenters trygghet att livsmedel som är märkta som ekologiska också uppfyller lagarna. För att kontrollera att hanteringen av ekologiska varor följer lagstiftningen för dessa produkter kräver förordningen att åtgärderna från odling, uppfödning, livsmedelsberedning och märkning samt saluhållandet av ekologiska varor kontrolleras. För de flesta steg i processen krävs att de aktörer som arbetar med ekologiska livsmedel ska vara anslutna till ett ekologiskt kontrollorgan eller kontrollmyndighet. I finns två godkända ekologiska kontrollorgan, Aranea Certifiering AB och SMAK AB. Kommunerna har kontroll över sådana aktörer som inte står under ekologisk kontroll av kontrollorganen. Rådets förordning 2092/9 om ekologisk produktion anger att all användning av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden i alla produktionssteg. Användning av gelatin, bivax, koppar, mineraloljor, svavel, såpa, bivax, mikroorganismer mm är tillåten i ekologisk produktion. Kontrollprogram för bekämpningsmedel Livsmedelsverket genomför årligen kontroll av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och vegetabiliska produkter. Denna kontroll är baserad på ett nationellt program som även inkluderar ett EU-koordinerat program. Kontrollen omfattar provtagning av både konventionellt och ekologiskt producerade vegetabiliska livsmedel, men andelen konventionella produkter dominerar stort. -2 % av det totala antalet prov i Livsmedelsverkets årliga kontroll, som uppgår till ca 500 prov, upptas av ekologiskt producerade produkter. Detta gör att antalet prov av ekologiska produkter uppgår till ett 20-tal prov. Antalet prover på ekologiska produkter är ytterst få, men motsvarar proportionellt förekomsten av ekologiska pro- Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007 7
dukter på marknaden i förhållande till konventionellt odlade grönsaker och frukter. I det nationella kontrollprogrammet, där de konventionellt odlade vegetabilierna utgör den allra största gruppen, framkommer det varje år att svenska produkter är oftare fria från bekämpningsmedel än införda eller importerade. Bekämpningsmedel påträffas i den största andelen av de provtagna EU-odlade eller importerade färska vegetabilierna. Trenden har hittills varit att större andel av de svenskodlade vegetabilier har varit fria från analyserade bekämpningsmedel ijämförelse med EU-odlade eller importerade vegetabilier. Tidigare studier I en tidigare publicerad artikel av Magkos et al, 2006 visar en tidsstudie från USA förekomsten av bekämpningsmedelsrester i ekologiskt och konventionellt odlade frukt och grönsaker. Över en 0 års period (989-998), som inkluderade 94 000 prover, varierade förekomster av bekämpningsmedelsrester i provtagningen från 20-40 % i konventionellt odlade produkter och mellan 5-5 % i ekologiskt odlade produkter. En viss ökning syntes i slutet av tidsperioden, vilket delvis förklarades med förbättrade analysmetoder och lägre detektionsgränser. De halter av bekämpningsmedel som påträffades var för det mesta lägre än gränsvärdet (MRL), men oftast hittades mer än ett bekämpningsmedel i samma produkt. I en svensk pilotstudie som genomfördes vid Universitetssjukhuset i Lund undersöktes resthalterna av tre vanliga kemiska bekämpningsmedel i urinen hos 00 vuxna människor i en sydsvensk stad (Littorin, 2005). Analyserna indikerade att halterna av vissa av de undersökta bekämpningsmedlen var lägre hos de personer som uppgivit att de föredrog att äta ekologiska livsmedel än hos dem som uppgivit att de inte föredrog ekologisk mat. En studie över tidstrender och förändringar av bekämpningsmedelsrester i konventionellt producerad frukt, grönsaker och spannmål genomfördes vid Livsmedelsverket år 2007 (Johansson et al, 2007). Den undersökta tidsperioden omfattade åren 990-2005. Resultaten av studien avslöjade en stor variation av olika bekämpningsmedel genom åren, vilket gör det svårt att dra några slutsatser om vilka bekämpningsmedel som var vanligast år 990 och hur det har förändrats fram till år 2005. För importerade grödor indikerar resultaten att resthalter från gruppen fungicider är något vanligare i jämförelse med resthalter från övriga bekämpningsmedelsgrupper. För importerade grödor fann man att att frukt och bär innehöll flest bekämpningsmedelsrester. För svenskodlade grödor var variationen större och några spe- 8 Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007
ciella grupper av grödor som innehöll mer bekämpningsmedelsrester utmärker sig ej. Någon förändring över tiden ses inte över den studerade tidsperioden. I Livsmedelsverkets kontrollprogram för bekämpningsmedel under de tre åren som föregick denna studie, år 2003-2005 ingick 4 prov av ekologiskt producerade färska frukter och grönsaker. Av dessa återfanns inte bekämpningsmedel i något prov. Material och metoder Produktkategorier Kartläggningen begränsades till livsmedelskategorierna färska grönsaker och frukter. Orsaken var att efterfrågan på kunskap om bekämpningsmedelsrester i ekologiska livsmedel är störst för dessa livsmedelskategorier. Studien hade inriktning mot provtagning av de färska vegetabilier som finns i störst mängd som ekologiskt producerade. Vegetabilier som bara finns i en liten mängd på marknaden, eller under en mycket begränsad tid har inte provtagits i projektet. Provtagningen av vegetabilierna har gjorts från de länder från vilka huvuddelen som konsumeras i odlas. År 2006 låg provtagningens tyngdpunkt på svenskproducerade vegetabilier samt bananer och citrusfrukter. Knappt hälften av proverna togs i sådana grupper där svenskodlat dominerade. Under år 2007 har 35 prov av vegetabilier provtagits och då med inriktning mot införda och importerade vegetabilier. De största produktgrupperna av ekologiska frukter och grönsaker som finns på marknaden under en årscykel har ingått inom detta projekt. Ett viktigt krav för svenskodlade vegetabilier inom projektet var att inte samma odlare provtogs flera gånger. Dock, för införda och importerade vegetabilier undersöktes inte om samma odlare har provtagits fler gånger. Därför kan produkter från samma producent ha provtagits fler gånger för införda och importerade produkter. Antal prover av frukter och grönsaker Totalt har 2 prov av ekologiska vegetabilier provtagits år 2006-2007 inom projektet. Vegetabilierna kom från 6 länder. Därav upptog svenskodlade vegetabilier 5 prov, medan antalet prov av införda vegetabilier uppgick till 30 st och antalet importerade prov till 40 st. Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007 9
Inom det nationella pesticidkontrollprogrammet har år 2006 och fram till november 2007 tagits 27 prov av färska ekologiska vegetabiliska produkter. Tillsammans uppgår antalet stickprov av ekologiska färska frukter och grönsaker till 48 st. Då kontrollprogrammets ekologiska prover inkluderas i 2006-2007 års projektprovtagning uppgick antalet produktgrupper som provtogs totalt till 2 st och de härrörde från 6 länder. Andelen prov från uppgick till 4 % (6 prov), medan andelen införda från andra EU-länder uppgick till 26 % (38 prov) och andelen importerade prov var 33 % (49 st prov). För att ett prov skulle gälla som ekologiskt fick provtagarna inledningsvis kontrollera att den ekologiska märkningen på produkterna var korrekt: att varans märkning innehöll begreppet ekologisk, eko, bio el liknande och att namn på det ekologiska kontrollorgan som kontrollerat det sista steget i produktionen fanns angivet på varans märkning, med hela namnet eller i kodform. KRAV-märkning av produkterna är likställt med ekologisk märkning och anger att produkterna har producerats i enlighet med KRAVs regler för ekologisk produktion. Provtagning och analys Provtagningen genomfördes av Jordbruksverkets inspektörer, som även genomför de årliga provtagningarna för den nationella kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier. Samma metodik för provtagning användes för projektets prover som för kontrollprogrammets. Provtagningarna genomfördes framför allt hos de största livsmedelsgrossisterna men även hos lokala grossister av ekologiska produkter och i detaljhandeln. Proverna skickades till AnalyCen AB i Lidköping för analys av bekämpningsmedelsrester. Samma analyspaket användes för de ekologiska produkterna som används för konventionellt odlade. Därmed blev analyserna jämförbara mellan odlingsformerna. Dessa analyspaket täcker upp det spektrum av bekämpningsmedel som är troligt att hitta i konventionellt odlade vegetabilier. Analyspaketen innehåller flera olika metoder beroende på vilka vegetabilier som analyserades. För vidare information om analysmetoder och analyserade bekämpningsmedel, se Livsmedelsverkets Rapport nr 3/2006: Bekämpningsmedelsrester i vegetabilier 2005. 0 Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007
Projektets prover Antalet prover som togs av de olika produktkategorierna styrdes i hög grad av hur stort utbudet på marknaden var under provtagningsperioden. Minst 5 prov togs av varje vegetabiliegrupp. Antalet redovisade prov uppgick till 2 st (se tabell ). Det totala antalet prov som togs var dock högre. I vissa fall framkom senare att två prov tagits av samma produkt från samma producent men vid olika tidpunkt. Det senast tagna provet utelämnades då. Ett varuprov av sallat togs felaktigt som ekologiskt producerat fast märkningen visade att det var konventionellt odlat. Detta prov utelämnades också från rapporteringen. Tabell. Frukter och grönsaker provtagna inom det ekologiska projektet år 2007-2008. Vegetabilier Odlingsområde Antal stickprov Apelsiner Tredjeland 5 Bananer Tredjeland 20 Broccoli EU 5 Citroner EU Tredjeland 4 Kiwi EU Tredjeland 2 4 Morötter 3 Paprika EU Tredjeland 3 3 Potatis 5 Rotfrukter EU 7 Sallat EU 3 Tomater EU Tredjeland 4 7 Vitkål 6 Äpplen EU Tredjeland 5 8 3 Totalt 2 Urval av kontrollprogrammets ekologiska livsmedel Inom Livsmedelsverkets årliga kontroll av bekämpningsmedelsrester år 2006 till och med november 2007 var 45 st prov av ekologiska produkter. I denna kontroll ingår även produkter av ekologisk barnmat, spannmålsprodukter, ris och Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007
fruktdrycker. Från gruppen färska grönsaker och frukter uppgick antalet prov under dessa år till 27 st (se tabell 2). Dessa prover inkluderades i denna studie. Projektets och kontrollprogrammets provtagning överlappade så att produkter från samma producent kan ha provtagits i det nationella kontrollprogrammet som i projektet för samma typ av vegetabilier och även för de införda eller importerade vegetabilier. Provtagnings- och analysmetodiken var dock identiska för projektproverna och kontrollprogrammets. Därför redovisas resultatet från provtagningsprojektet och kontrollprogrammets prover av ekologiska frukter och grönsaker tillsammans. Tabell 2: Provtagna ekologiska produkter i Livsmedelsverkets årliga kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester i vegetabiliska produkter år 2006-2007. Livsmedel Ursprungsland Antal stickprov Bananer Tredjeland Bordsdruvor Tredjeland Hallon EU Lök Tredjeland Morötter Palsternacka Paprika Tredjeland 2 Potatis 4 Potatis EU 2 Päron EU Päron Tredjeland Ruccola Ruccola EU Slanggurka 2 Zuccini Äpplen EU 3 Äpplen Tredjeland 3 Totalt 27 2 Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007
Resultat Ekologiska grönsaker och frukter Analysen av de totalt48 proverna visade att två av de undersökta ekologiska proverna innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. Båda prover var redan konsumerade när analysresultatet presenterades. Det ena av dessa prover var taget år 2006 i ett parti av svenskodlad potatis. Det återfunna bekämpningsmedlet var dikvat, som i är registrerat för bland annat blastdödning i potatis. Den återfunna halten var mycket låg och uppgick till 0,0 mg/kg, Gränsvärdet för dikvat i potatis är 0.05 mg/kg. Orsaken till den uppmätta halten av bekämpningsmedel har inte kunnat fastställas, men har utretts av det berörda certifieringsorganet. Det andra av proverna med resthalter togs år 2007. Provet var av röd paprika från Egypten. Bekämpningsmedlet som återfanns var procymidon, ett bekämpningsmedel mot svampsjukdomar. Halten i provet var 0,46 mg/kg. Gränsvärdet för denna substans i paprika uppgår till 2 mg/kg. Grossisten där varuprovet tagits informerades om att provet innehållit bekämpningsmedel. Kommande import av partier av paprika från den berörde leverantören belades med krav att uppvisa certifikat att dessa inte innehåller procymidon. Antalet prover med uppmätta halter av bekämpningsmedel i de 48 undersökta provernauppgick i denna studie således till 2, vilket utgör drygt % av proverna. Ingen av proverna låg över gällande gränsvärden för de analyserade bekämpningsmedlen. Kontrollprogrammets resultat för 2006 Resultaten från denna utökade provtagning av ekologiska färska frukter och grönsaker kan jämföras med 2006 års resultat från provtagningen inom kontrollprogrammets färska vegetabilier i motsvarande grupper, bestående av 20 prov. Huvuddelen av dessa prov var konventionellt odlade. Av de 20 prover som togs härrörde 224 prov av svenskproducerade vegetabilier. Av de svenskodlade vegetabilierna var andel utan bekämpningsmedelsrester 64 %. 34 % innehöll rester av bekämpningsmedel, men i halter under gränsvärdet medan ytterligare ca 2 % innehöll halter över nationellt eller EU-gemensamt gränsvärde. För de prover av frukt och grönt som odlats utanför var andelen utan bekämpningsmedelsrester 28%. Andelen med halter av bekämpningsmedel, men Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007 3
under gränsvärden uppgick till 66%, medan andelen med överskridande av gränsvärden för ett eller flera bekämpningsmedel uppgick till 6%. Resultaten av kontrollprogrammets prover från 2006 skiljde sig inte mycket från resultaten från tidigare års provtagningar. Diskussion och slutsats Begränsat till de provtagna vegetabilierna och till den avgränsade tidsperioden visade kartläggningen att redligheten i produktionen märkningen och kontrollen av ekologiska frukter och grönsaker generellt är hög, men att även i denna grupp av livsmedel kan rester av bekämpningsmedel förekomma. Hur och var bekämpningsmedlen har tillförts produkterna har inte blivit klarlagt. Denna frågeställning ingick inte heller i projektets omfattning. Inte heller framkom om bekämpningsmedlen påförts genom en aktiv åtgärd eller genom oavsiktlig kontaminering från intilliggande fält, icke rengjorda lagringsutrymmen för vegetabilierna eller av någon annan orsak i senare steg i hanteringen. Studien indikerar att det begränsade antalet prov av ekologiska färska grönsaker och frukter som genomförs inom kontrollprogrammets ramar ändå är kostnadseffektiva genom att de kan anses representera en större del av den ekologiska marknaden vad gäller rester av bekämpningsmedel. Kartläggningen kunde inte påvisa några skillnader i redligheten mellan de svenskodlade och de införda eller importerade vegetabilierna, eftersom antalet prover med halter av bekämpningsmedel var så få. För de konsumenter som efterfrågar färska frukter och grönsaker som innehåller ett minimum av bekämpningsmedelsrester är de ekologiskt odlade varorna det bästa alternativet oavsett om produkterna produceras inom eller utanför. Kartläggningen visar också att den redligheten som rör användning av bekämpningsmedel är betydligt högre inom produktion och distribution av ekologiska färska vegetabilier än inom konventionella produkter, där totalt 5 % av proverna överskred gällande gränsvärdet för åtminstone ett bekämpningsmedel. Denna studie visar att den övervägande andelen av ekologiska odlare utesluter användningen av kemiska bekämpningsmedel i enlighet med lagstiftningen för ekologisk produktion. Resultaten visar också att hanteringen för att utesluta risken för kontaminering av produkterna med bekämpningsmedel i efterföljande hantering är mycket god. 4 Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007
Redligheten i produktionen av ekologiska grönsaker och frukter kan därför anses vara hög och den ekologiska märkningen trovärdig. Referenser Andersson, A., Jansson, A. och Eskhult G. 2004. Bekämpningsmedelsrester i vegetabilier 2003. Livsmedelsverkets rapport nr 2/2004. http://www.slv.se Andersson, A. och Jansson, A. 2005. Bekämpningsmedelsrester i vegetabilier 2004. Livsmedelsverkets rapport nr 7/2005. http://www.slv.se Andersson, A., Jansson, A och Hallström, A. 2006. Bekämpningsmedelsrester i vegetabilier 2005. Livsmedelsverkets rapport nr 3/2006. http://www.slv.se Johansson, M., Fohgelberg, P., Wallin, S. och Jansson, A. 2007. Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Tidstrend och förändringar av bekämpningsmedelsrester i livsmedel mellan åren 990 och 2005. http://www.naturvardsverket.se Littorin,, 2005. Uppskattning av befolkningens exponering för kemiska bekämpningsmedel en pilotstudie. Rapport till Naturvårdsverket. http://www.imm.ki.se Magkos F, Arvaniti F, Zampelas, 2006. Organic food: buying more safety or just peace of mind? A critical review of literature. Food Food Science and Nutrition (46: 23-56, 2006) Rådets förordning (EEG) nr 2092/9 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel http://eur-lex.europa.eu Bilagor Bilaga : Odlingsland och antal ekologiska prover tagna inom projektet år 2006-2007. Bilaga 2: Odlingsland och antal prover tagna inom Livsmedelsverkets kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester år 2006-november 2007. Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007 5
Bilaga. Ekologiska vegetabilier provtagna år 2006-2007 inom projektet, fördelade på ursprungsländer och antal prover. Vegetabilie Ursprungsland Antal Stickprov Summa antal prov av repektive vegetabilie 5 Apelsiner Sydafrika Uruguay 4 Bananer Dominikanska 20 Republiken Equador 7 Peru 2 Broccoli Danmark 5 Holland Italien 2 Spanien Citroner Italien 5 Sydafrika 4 Kiwi Chile 6 Italien 2 Nya Zeeland 3 Morötter 3 3 Paprika Egypten 6 Holland Israel 2 Italien Spanien Potatis 5 5 Rotfrukter: Jordärtskockor Kålrötter Palsternackor Rödbetor Svartrötter Danmark 4 8 Sallat Tomater Danmark Holland Italien Nederländerna Israel Italien Spanien 4 5 4 2 6 Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007
Bilaga. fortsättning. Ekologiska vegetabilier provtagna år 2006- november 2007 inom projektet, fördelade på ursprungsländer och antal prover. Vegetabilie Ursprungsland Antal Stickprov Summa antal prov av repektive vegetabilie Vitkål 6 6 Äpplen Argentina Italien Nya Zeeland 8 2 5 6 Totalt: 2 Bilaga 2. Ekologiska frukter och grönsaker provtagna år 2006- november 2007 inom SLVs kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester. Livsmedel År Ursprungsland Antal stickprov Bananer 2006 Dominikanska republiken Bordsdruvor 2006 Sydafrika Hallon 2007 Ungern Lök 2006 Argentina Morötter 2006 Palsternacka 2007 Paprika 2006 Israel Paprika 2007 Israel Potatis 2006 Finland 2 Potatis 2006 2 Potatis 2007 2 Päron 2006 Argentina Päron 2006 Italien Ruccola 2007 Italien Ruccola 2007 Slanggurka 2006 2 Zuccini 2007 Äpplen 2006 Argentina 2 Äpplen 2007 Italien 3 Äpplen 2006 Sydafrika Totalt 27 Livsmedelsverkets rapport nr 23/2007 7
Rapporter som utgivits 2006. Mikroprofil Gris Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar av M Lindblad. 2. Nyckelhålet för spannmålsprodukter av A Laser Reuterswärd. 3. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, januari 2006 av C Normark och K Mykkänen. 4. Studie av förstföderskor Organiska miljögifter hos gravida och ammande. Del Serumnivåer av A Glynn, M Aune, P O Darnerud, S Atuma, S Cnattingius, R Bjerselius, W Becker och Y Lind. 5. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel Resultat 2005 av I Nordlander, H Green och I Nilsson. 6. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-37, by L Merino and M Åström. 7. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T 2 by C Åstrand and L Jorhem. 8. Krav på livsmedelsföretagarna Utbildning i livsmedelshygien. 9. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, april 2006 av C Normark och K Mykkänen. 0. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Dricksvatten 2006:, mars av T Šlapokas och C Gunnarsson.. Rapportering om livsmedelstillsyn 2005 Tillsynsmyndigheternas rapportering om livsmedelstillsyn av D Rosling. 2. Rapportering av dricksvattentillsyn 2005 Tillsynsmyndigheternas rapportering om dricksvattentillsyn av D Rosling. 3. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2005, EC and National Report by A Andersson, A Jansson and A Hellström. 4. Kontroll av svenska musselodlingar av I Nordlander. 5. Studie av förstföderskor Organiska miljögifter hos gravida och ammande. Del 2 Bröstmjölksnivåer samt korrelationer mellan serum- och bröstmjölksnivåer av S Lignell, A Glynn, M Aune, P O Darnerud, R Bjerselius och W Becker. 6. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-38 by L Merino and M Åström. 7. Proficiency Testing Food Chemistry, Vitamins in Foods, Round V-4 by H S Strandler and A Staffas. 8. Förslag till framtidens nyckelhålsmärkning i storhushåll certifieringssystem och nya kriterier av U Bohman och A L Reuterswärd. 9. Fiskkonsumtion risk och nytta. Risk- och nyttovärdering baserad på innehållet av dioxin/pcb, metylkvicksilver och vissa näringsämnen i fisk. 20. Svenska barns matvanor 2003 resultat av enkätfrågor av W Becker och H Enghardt Barbieri. 2. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Dricksvatten 2006:2, september av T Šlapokas, C Gunnarsson och M Foucard. 22. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T 3 by C Åstrand and L Jorhem. 23. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, oktober 2006 av C Normark, K Mykkänen, I Tillander och C Gunnarsson.
Rapporter som utgivits 2007. Algtoxiner i avsaltat dricksvattena 2. Nationellt tillsynsprojekt 2006 om livsmedelsmärkning 3. Indikatorer för bra matvanor av W Becker 4. Interkalibrering av laboratorier: Mikrobiologi Livsmedel, januari 2007 av C Normark och K Mykkänen 5. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-39 by L Merino and M Åström 6. Nutrient Analysis of Dairy Foods and Vegetarian Dishes by M Arnemo, M Arnemo, S Johansson, L Jorhem, I Mattisson, S Wretling and C Åstrand 7. Proficiency Testing: Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T:4 by C Åstrand and L Jorhem 8. Riskprofil: Yersinia enterocolitica av S Thisted Lambertz 9. Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av E Ankarberg, M A, G Concha, P O Darnerud, A Glynn, S Lignell och A Törnkvist 0. Riskvärdering av metylkvicksilver i fisk av K Petersson- Grawé, G Concha och E Ankarberg. Risk assessment of non-developmental health effects of polychlorinated dibenzo-p-dioxins, polychlorinated dibenzofurans and dioxin-like polychlorinated biphenyls in food by A Hanberg, M Öberg, S Sand, P O Darnerud and A Glynn 2. Fiskkonsumtion: risk och nytta av W Becker, P O Darnerud och K Petersson-Grawé 3. Riksprojekt 2006: Mögel och mykotoxiner av P Johnsson och A M Thim 4. Interkalibrering av laboratorier: Mikrobiologi Livsmedel, April 2007 av C Normark och K Mykkänen 5. Rapportering av livsmedelskontrollen 2006 av Doris Rosling 6. Interkalibrering av laboratorier: Mikrobiologi Dricksvatten 2007:, mars av T Šlapokas och C Gunnarsson 7. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2006 av D Rosling 8. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel; Resultat 2006 av I Nordlander, H Green och I Nilsson 9. Lead Extracted from Ceramics under Household Conditions by L Jorhem, P Fjeldal, B Sundström and K Svensson. 20. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-40 by L Merino and M Åström. 2. Proficiency Testing Food Chemistry, Vitamins in Foods, Round V-5 by H S Strandler and A Staffas. 22. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T 5 by C Åstrand and L Jorhem. 23. Utökad undersökning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker 2006-2007; slutrapport av P Bergkvist, L Wallin, A Andersson, A Strömberg, M Pearson och A Önell LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden ISSN 04-7089