Funktionshindersperspektiv på Sveriges Digitala Agenda

2013-01-28 Funktionshindersperspektiv på Sveriges Digitala Agenda Handikappförbundens åtagande som signatär Handikappförbunden är en av signatärerna av IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Vi har tre åtaganden inom ramen för agendans 22 sakområden. Vi är partner i kampanjen Digidel 2013 som sorterar under område 1 digitalt innanförskap. Vi deltar i standardisering om tillgänglig IT i flera grupper såväl i Sverige som internationellt. Standardisering spänner över flera sakområden och nämns tydligast i sakområde 13 mjuk infrastruktur. Till sist har vi åtagit oss att ta fram en översikt av funktionshindersperspektiv i förhållande till hela den digitala agendan för Sverige. En arbetsgrupp med representanter från intresserade förbund under ledning av styrelsens representant för signatärskapet har arbetat fram dokumentet med möjligheter för synpunkter från andra förbund. Det är ingen heltäckande översikt utan exempel som kan utvecklas och användas till inspiration. Vår förhoppning är att regeringen och centrala beslutsfattare ska göra funktionshindersperspektivet till en självklar del i konsekvensanalyser, i likhet med jämställdhet och andra mångfaldsperspektiv. Förutom dessa åtaganden har vi de senaste 10 åren varit aktiva när det gäller EU:s arbete med tillgänglig informations- och kommunikationsteknik. Vi konstaterar att den europeiska agendan har en annan struktur och ett tydligare uppföljningssystem. De numrerade aktiviteterna är i flera fall mycket konkreta åtaganden som går att följa upp. Ett aktuellt exempel är Action 64 om tillgängliga offentliga webbplatser som lett fram till ett förslag till direktiv som presenterades av kommissionen den 3 december 2012. De närmaste åren vill EU fortsätta skapa en digital gemensam marknad vilket givetvis får effekter för den svenska strategin. Strukturen i översikten följer rubriker i IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. 1

Innehåll Funktionshindersperspektiv på Sveriges Digitala Agenda... 1 Sammanfattning... 3 Mänskliga rättigheter, tillgänglighet och universell utformning... 4 Lätt och säkert att använda... 5 1 Digitalt innanförskap... 5 2 E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster... 5 3 Digital kompetens... 5 4 Vardagssäkerhet... 6 Tjänster som skapar nytta... 6 5 Offentlig förvaltning... 6 6 Entreprenörskap och företagsutveckling... 7 7 Vård och omsorg... 7 8 Skola och undervisning... 8 9 Demokrati... 8 10 Tillgång till kultur... 8 Det behövs infrastruktur... 9 11. Internet i Sverige och globalt... 9 12. Samhällets informationssäkerhet... 9 13 Mjuk infrastruktur... 10 14 Geografisk information... 10 15 Robust elektronisk kommunikation... 10 16 Bredband... 11 IT:s roll för samhällsutvecklingen... 11 17 Forskning och innovation... 11 2

18 It för miljön... 11 19 Jämställdhet... 11 20 Frihet på nätet... 12 21 Upphovsrätt... 12 22 It för global utveckling... 12 Bilaga Utdrag från konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning... 13 Sammanfattning Handikappförbunden bidrar med funktionshindersperspektiv på regeringens strategi IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Vi tar utgångspunkt i mänskliga rättigheter och strävar efter att identifiera konstruktiva insatser för att undanröja hinder för människor med nedsatt funktionsförmåga. Insatserna är nödvändiga för många av den femtedel av befolkningen som har en funktionsnedsättning. Universell utformning skapar nytta för majoritetsbefolkningen och för Sverige genom ökad konkurrenskraft när efterfrågan på tillgänglighet och användbar digital kommunikation ökar internationellt. Bland våra förslag finns: Regelverk för all offentligt finansierad verksamhet med universell utformning som mål. Bred satsning på utbildning om digital universell utformning, tillgänglighet och användbarhet. System för återkoppling från medborgare för att kunna åtgärda hinder tillgänglig information och kommunikation. Lyssna på barn och ungdomar med nedsatt funktionsförmåga i utformning av den digitala arbetsmiljön inom skola och undervisning. Alla medborgare oavsett funktionsförmåga ska ha tillgång till offentliga handlingar och ha förutsättningar att engagera sig politiskt. Målen för bredbandspolitiken ska innehålla tydligare konsumentperspektiv. Frihet på nätet ska gälla alla oavsett funktionsförmåga. Eventuella hinder i regelverk kring yttrandefrihet, upphovsrätt och frekvensutrymme ska identifieras och undanröjas Vår förhoppning är att regeringen och centrala aktörer ska se nyttan och göra funktionshindersperspektivet till en självklar del i konsekvensanalyser. 3

Mänskliga rättigheter, tillgänglighet och universell utformning Handikappförbunden använder mänskliga rättigheter som utgångspunkt i sin verksamhet och även i översikten. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har ratificerats av Sverige och av EU. Vid den senaste statspartskonferensen i New York 2012 ägnades ett särskilt spår åt informations- och kommunikationsteknologi, IKT, som nämns i flera artiklar. Konventionen innehåller ingen definition av begreppet tillgänglighet, däremot finns en definition av universell utformning. Vi använder universell utformning samt begreppen tillgänglighet, användbarhet och begriplighet i översikten, utan att definiera dem. Den svenska funktionshindersrörelsen har tagit fram en alternativrapport om hur Sverige lever upp till konventionen som har skickats till FN. Under 2013 ska även EU rapportera till FN och utvecklingen inom det digitala området kommer att granskas. The Global Initiative for Inclusive ICT:s G3ICT, kopplat till FN utvärderar hur medlemsstater lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns möjligheter att jämföra sig med andra länder. 1 Definition av universell utformning i konventionen universellt utformade som betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. Universellt utformade ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. Se även fler utdrag från konventionen i en bilaga. 1 G3ICT rapport från 2012 http://g3ict.org/press/press_releases/press_release/p/id_59 4

Lätt och säkert att använda Staten har ansvar att undanröja hinder för användning av IKT. Tydliga spelregler kan uppmuntra det offentliga, näringsliv, forskning och civilsamhälle till att medverka i utvecklingen av ett universellt utformat samhälle. 1 Digitalt innanförskap All offentligt finansierad verksamhet ska styras av ett regelverk med universell utformning som mål. Det gäller upphandlingsprocesser, standarder och politisk styrning i samband med teknikskiften och innovationsstöd. Utgå från universell utformning av samhället, utan att utesluta särskilda lösningar, när det är nödvändigt. Begreppet digitalt innanförskap leder tanken till individen, inte till samhället. Ett funktionshindersperspektiv med utgångspunkt i mänskliga rättigheter handlar om att med ny teknik ej skapa nya hinder eller att undanröja hinder i samhället, enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att regeringen ska uppnå det övergripande målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter måste politiken inriktas på universell utformning som definieras i konventionen. Alla användare oavsett ålder, kön, ekonomi och funktionsförmåga ska ha samma förutsättningar att använda digital teknik. Det gäller även hjälpmedelsprogram. Kampanjen Digidel2013 där Handikappförbunden är en partner behöver kompletteras med erbjudande om utbildning till arbetssökande för att öka digital kompetens och delaktighet vid behov. IT-support inklusive kompetens kring användbarhet och tillgänglighet kopplat till offentligt finansierad verksamhet kan skapa efterfrågan och arbetstillfällen för personer med kompetens om universell utformning och samtidigt sprida kunskap till fler för att öka digital delaktighet. 2 E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster Det behövs en process som säkerställer universell utformning och tillgänglighet, särskilt när det gäller tjänster som utvecklas av kommersiella aktörer. Tydliga spelregler för upphandling, utveckling och utbildning kring standarder kan göra att den privata marknaden upptäcker vinsterna med ett universell utformat samhälle. Staten måste säkerställa beställarkompetensen kring tillgänglighet och universell utformning i all verksamhet som finansieras med offentliga medel, eller lyder under offentlig tillsyn för att skapa en marknad för innovativa tjänster. Målstyrning mot universell utformning måste in i kommuners och myndigheters strategidokument och handlingsplaner som rör digitala frågor. 3 Digital kompetens En stor satsning på att höja kompetensen och utbilda utvecklare i universell utformning, tillgänglighet och användbarhet behövs för att bygga bort otillgänglighet. Utbildningsinsatser måste starta tidigt och vara en självklar del redan inom tekniska program på gymnasienivå. På europeisk nivå finns läroplaner 5

för design för alla, men kompetenshöjning kring användbarhet, tillgänglighet och universell utformning måste även in i de diskussioner som pågår kring en europeisk kvalitetsstämpel för certifiering och utbildning i digital kompetens. I Sverige skulle ett första steg kunna vara en kartläggning av vilka gymnasieskolor, högskolor och universitet med relevanta kurser som har tillgänglighet och universell utformning som en del i utbildningen som underlag för vidare åtgärder. 4 Vardagssäkerhet Koppla samman säkerhet med universell utformning och tillgänglighet så att lösningar inte krockar med varandra samt för att öka kostnadseffektivitet. Smarta säkerhetslösningar ska vara kognitivt tillgängliga för att skapa ett rättsäkert och tryggare klimat för användare. Rättsäkerhet för användare och konsumenter hör samman med vardagssäkerhet. Konsumentskyddet måste säkerställa att information blir begriplig för alla, och att inte individer drabbas av krångliga avtal och kryphål som utnyttjas av försäljare i telekomsektorn och inom e-handel. Investeringar i säkerhetslösningar är självklara för många intressenter, medan tillgänglighet ofta är lägre prioriterad och separat vilket riskerar att leda till ökade kostnader och sämre lösningar. Det kan undvikas om man kopplar ihop frågorna och tar fram lösningar för användare med nedsatt kognitiv funktionsförmåga som utgångspunkt. Tjänster som skapar nytta Verksamhet som finansieras med offentliga medel eller står under offentlig tillsyn ska vara universellt utformad för medborgare både som kunder och som anställda. Universellt utformade tjänster skapar nytta för majoriteten av innevånare och sparar samhällets resurser. För att skapa nytta behöver tjänster vara lätta att hitta och fungera tillsammans med andra verktyg för exempelvis uppläsning och på olika plattformar. 5 Offentlig förvaltning Staten har ansvar att säkerställa att all verksamhet som finansieras med offentliga medel eller står under offentlig tillsyn följer standarder för tillgänglighet och användbarhet. Sverige behöver ett system 2 för återkoppling från medborgare för att kunna åtgärda hinder tillgänglig information och kommunikation för att inte halka efter internationellt. Det finns internationella standarder framtagna av world wide web consortium, w3c, som gäller tillgängligt innehåll på webben (WCAG) och publiceringsverktyg (ATAG). Arbete pågår för att vidga användningsområdet för WCAG till IT och telekom i bredare bemärkelse. EU-kommissionen har presenterat ett förslag till 2 Rekommendation artikel 9 i funktionshinderrörelsens alternativrapport till FN 2011 http://www.hso.se/material/projektet-manskliga-rattigheter/ 6

direktiv för tillgängliga offentliga webbplatser 3 och fler initiativ som gäller gemensamma marknaden, offentlig upphandling och standardisering pågår inom EU. EU har gjort flera studier som visar att lagstiftning behövs för att få igång tillgänglighetsarbetet. Arbetet i EU är nära kopplat till motsvarande processer i USA som ligger före när det gäller reglering. I USA finns en tydligare koppling mellan medborgare som rapporterar otillgänglig offentligt finansierad verksamhet. Kommuner och landsting måste omfattas av reglering som rör tillgänglig offentlig information och kommunikation. Sverige kan även ta ett steg framåt genom att utveckla verktyg för att implementera epub3-standarden i den offentliga sektorn så att dokument blir tillgängliga. 6 Entreprenörskap och företagsutveckling Universell utformning, tillgänglighet och användbarhet inom den digitala arbetsmiljön skapar förutsättningar för entreprenörskap och företagsutveckling. Tillgänglighet och användbarhet glöms ofta bort i administrativa delar av IT-system. Om Sverige beslutar att satsa på att bli ledande på tillgänglighet och användbarhet inom digital arbetsmiljö och utveckling av användbara interna system kan vi öka vår internationella konkurrenskraft eftersom lagstiftning finns i andra länder. Behoven av begriplig och kognitivt tillgänglig teknik ökar i takt med att fler behöver arbeta i högre ålder och administrera sin egen tid digitalt. Många kreativa entreprenörer och potentiella egenföretagare kan ha osynliga funktionsnedsättningar som dyslexi. Offentliga sektorn kan se till att digitalt stöd till entreprenörskap utvecklas och testas med användare som har nedsatt kognitiv funktionsförmåga. 7 Vård och omsorg Utveckla system utifrån människors behov, inte utifrån administrativa. Användbarhet och begriplighet är viktiga för etiska aspekter och säkerhet när det gäller digitala lösningar. Istället för att öka egenmakt riskerar digitalisering av vård att skapa motsatt effekt. Om tekniken är svår att använda kan människor känna sig tvungna att be andra om hjälp och tappa kontrollen över vem som får tillgång till personliga uppgifter. Observera människor i vardagen. Går det att söka LSS-stöd om man inte kan använda personlig e-legitimation och har en god man? Kan en person med stort behov av vård i praktiken välja utförare av hemtjänst? Är webbplatser för att skaffa sig information om olika utförare tillgängliga? Omfattas privata leverantörer av hjälpmedel av konsumentregler och krav på tillgänglighet? Är klagomålshanteringen inom vård och omsorg tillgänglig, användbar och kvalitetssäkrad för målgruppen? 3 Se förslaget från EU-kommissionen i december 2012 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/eu/fakta-pm-om-euforslag/forslag-till-europaparlamentet_h0b6721/ 7

8 Skola och undervisning Barn med funktionsnedsättningar ska vara de största vinnarna på tillgänglig och användbar digital kommunikationsteknik. Viktigt att lyssna på barn och ungdomar med nedsatt funktionsförmåga i utformning av den digitala arbetsmiljön inom skola och undervisning. Skolan är offentligt finansierad verksamhet som administreras av kommuner. Vem tar ansvar för att säkerställa att digitala dokument, läromedel, system och tjänster i skolan är universellt utformade, även för vårdnadshavare med nedsatt funktionsförmåga? Digitala hårdvaror distribueras i skolor men apparater ersätter inte pedagogik och kompetens när det gäller tillgänglighet och användbarhet. Alla barn oavsett funktionsförmåga, var man bor i landet och i vilken skola man går måste ha lika rättigheter till digitala läromedel och hjälpmedel och när de får användas, till exempel uppläst text. 9 Demokrati Alla medborgare oavsett funktionsförmåga ska ha tillgång till offentliga handlingar och ha förutsättningar att engagera sig politiskt. Ska alla medborgare kunna deklarera digitalt borde vi kunna rösta digitalt. Vem säkerställer att det finns fungerande rutiner för information i tillgängliga format, tillgängliga webbsändningar från politiska debatter och presskonferenser, på riksnivå samt på regional och lokal nivå? Vilka insatser pågår för att optimera valdeltagande genom att kunna rösta tillgängligt, säkert och digitalt. Det saknas statistik och forskning om väljare med nedsatt funktionsförmåga för att se hur valdeltagandet ser ut i Sverige. I samband med det senaste presidentvalet i USA finns underlag som pekar på att digital tillgänglig teknik kan öka deltagande. Vi konstaterar att detta område är oerhört kort i jämförelsen med andra områden, trots att yttrandefrihet, och politiska rättigheter är grundläggande för en demokrati. SKL:s medborgardialog på nätet nämns, men är satsningarna universellt utformade och är digitala verktyg tillgängliga? Vem utvärderar om satsningarna leder till att fler kan vara digital delaktiga i politiska och demokratiska processer? 10 Tillgång till kultur Satsningar på digital tillgänglighet för personer med nedsatt syn och hörsel ökar inom kulturområdet. Ett av flera positiva exempel är statligt stöd kopplat till krav på tillgänglighet inom filmområdet. Universell utformning och inkludering kan öka när det gäller kognitiv tillgänglighet och till exempel behov av uppläst text. Viktigt att förutsättningar till aktivt skapande av kreativt innehåll säkerställs, inte bara att passivt ta emot kulturutbudet. Handikappförbunden har de senaste 10 åren varit aktiva när det gäller tillgänglighet till medier och kultur. Ett viktigt fortsatt steg är att säkerställa att de satsningar som görs utgår från och följs upp ur ett användarperspektiv. För att möjliggöra en fortsatt 8

positiv utveckling skulle medel behövas till en nationell digital språkdatabas som kan användas till innovationer och nytta för många. Det behövs infrastruktur Teknikskiften ska användas för att skapa en digital infrastruktur för alla som bor i landet oavsett funktionsförmåga. Sverige har mycket att lära av Storbritannien när det gäller genomförandet av digitaltv-övergången 4 ur ett medborgarperspektiv. Sammansmältningen av olika plattformar går snabbt och ställer krav på en upprensning av den digitala infrastrukturen, så att det blir betydligt enklare och billigare för konsumenter att få tillgång till digitala lösningar. Bredbandstjänster till exempel online möten, teckenspråkstolkning kräver mer bandbredd men är nödvändiga för digital delaktighet, utbildning och arbete. Staten måste därför säkerställa att frekvensutrymmet används till tillgänglighet för medborgare som behöver tjänster som tar större utrymme. 11. Internet i Sverige och globalt Frihet på nätet ska gälla alla oavsett funktionsförmåga och i hela världen. Sverige agerar internationellt i frågor om mänskliga rättigheter på internet men kan bli tydligare i att inkludera funktionshindersperspektiv i engagemanget. Medan USA ökar kraven på tillgänglighet även för kommersiella medieaktörer som Netflix sätter yttrandefrihetsgrundlagen i Sverige paradoxalt nog stopp för liknande krav för så kallad beställtv. Det strider mot EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster och mot konventionens artiklar 21 och 30. Sverige tog ställning att inte skriva på ITU-avtalet 5 om Internets styrning i slutet av 2012. Det är oerhört viktigt att Sverige försvarar yttrandefriheten för medborgare. Konstruktivt globalt samarbete som syftar till att öka yttrandefriheten för människor med nedsatt funktionsförmåga behöver stärkas. Sverige kan bli tydligare i arbetet för att vidga yttrandefriheten på nätet genom satsning på universell utformning. Konsumentfrågor kräver också internationellt samarbete. Vilka rättigheter har en konsument som handlar digitalt från en leverantör med säte i ett annat land. 12. Samhällets informationssäkerhet Staten ska ta ansvar för att alla människor oavsett funktionsförmåga, kan nås i nödsituationer. Sverige kan lära mycket av till exempel Japan när det gäller erfarenheter för att nå personer med funktionsnedsättningar i katastrofsituationer. Även i Sverige behövs tydliga riktlinjer för samhällets processer om digitala strukturer inte fungerar, i nödsituationer eller när människor av olika anledningar 4 Se BBC:s dokumentation av Digital Switchover help scheme http://www.bbc.co.uk/aboutthebbc/insidethebbc/howwework/accountability/helpscheme.html 5 Pressmeddelande ITU http://www.itu.int/net/ press office I press releases 12011/S1.aspx Fler referenser till ITU http://www.itu.int/net/pressoffice/press releases/?012/92.aspx http:// www.itu.int/osg/7billion/articie-dec02.htmi 9

inte kan använda digitala kommunikationsvägar. Frågan om samhället informationssäkerhet är kopplad till digital infrastruktur och digitalt innanförskap. 13 Mjuk infrastruktur Digital tillgänglighet och användbarhet kräver standardisering för att skapa förutsättningar för interoperabilitet och kravställning i upphandling. Konvergensen sammansmältningen mellan olika digitala plattformar och komplex digital distribution med många intressenter ställer stora krav på standarder. I EU:s standardiseringspaket betonas behovet av att användare medverkar i standardisering. Handikappförbunden har engagerat sig de senaste åren, men det krävs ett långsiktigt engagemang och resurser för att skapa förutsättningar att bygga upp kompetens och verksamhet. Deltagare i standardisering som agerar på ideell basis behöver ersättning för resor och tid. Samhället tjänar på att användar- och konsumentperspektiv kommer med i standardiseringsarbetet så att det inte standarder tas fram av de företag som har mest resurser. Ett exempel är EU:s mandat 376 6 om krav på tillgänglighet i upphandling av IT där leverantörerna i form av stora amerikanska företag är mest aktiva. Användarperspektiv i form av europeiska medborgare och beställare från offentliga sektorn saknas. En annan del av infrastrukturen är kopplad till det svenska språket. Det behövs en svensk digital språkinfrastuktur som underhålls och utvecklas av en oberoende instans som kan tillhandahålla öppna data för utveckling av tekniker där tal blir text (taligenkänning) och text blir tal (talsyntes). 14 Geografisk information Geografisk information kopplat till tillgänglighet och positionering kan användas till innovationer om Sverige blev bättre att satsa på öppna data. Människor med nedsatt funktionsförmåga kan bli stora vinnare om tillgängliga och användbara applikationer utvecklas. Det behövs etiska riktlinjer för tjänster och innovationer för att säkerställa säkerhet och integritet särskilt för människor med nedsatt autonomi. 15 Robust elektronisk kommunikation Samordning och kommunikation, samt planering för alternativa lösningar om lokala kommunikationsnät slås ut är avgörande med så många olika aktörer på marknaden. Nationella transparanta driftstörningsdatabaser dit leverantörer rapporterar skulle kunna underlätta för kunder att hitta information och samordna lösningar. Bland medlemsförbunden i Handikappförbunden finns organisationer som representerar användare med elöverkänslighet som är beroende av telefoni via tråd för att kommunicera. Det borde vara samhällsekonomiskt lönsamt att utveckla alternativ och prova lokala lösningar som kan användas om trådlös elektronisk kommunikation slås ut. Se även alternativrapport till FN kommentarer till artikel 9 7 6 EU mandat 376 http://www.mandate376.eu/ 7 Alternativrapporten http://www.hso.se/material/projektet-manskliga-rattigheter/ 10

16 Bredband Målen för bredbandspolitiken ska innehålla tydligare konsumentperspektiv. Reella valmöjligheter för konsumenter ser olika ut beroende på ekonomiska förutsättningar, var man bor och boendeform. Det måste bli enklare och billigare för konsumenter oavsett funktionsförmåga att jämföra alternativ på marknaden och få tillgång till de bästa alternativen oavsett var man bor. En analys utifrån behoven hos konsumenter med olika variabler till exempel nedsatt funktionsförmåga, olika boendeformer, olika ekonomiska förutsättningar och inte bara geografiska förutsättningar behövs för att säkerställa optimal tillgång till bredband. Inspiration kan hämtas från ett hjälpprogram i Storbritannien i samband digitaltvövergången. Frekvensutrymmet måste som vi tidigare tagit upp användas så att tillgänglighetsbehov säkerställas, vilket International Telecom Union, ITU, har uppmanat till. IT:s roll för samhällsutvecklingen Staten ska ta en tydligare beställarroll och säkerställa universell utformning och konsumentperspektiv för att Sverige ska nå målen i den digitala agendan. Marknaden fungerar bättre och mer effektivt med tydligare spelregler. 17 Forskning och innovation Sverige ska höja ambitionen till att bli ledande inom universell utformning. Forskning om kognitiv digital tillgänglighet är ett område som kan skapa tillväxt. Kunskapen om tillgänglighet, användbarhet och universell utformning måste öka i utbildningar som en del av läroplanen. Staten ska också använda instrument för att uppmuntra att universell utformning ses som en drivkraft för innovation. Men det behövs också en marknad som tar vara på innovationerna. Därför är det viktigt att offentliga sektorn upphandlar digitala produkter och tjänster som är universellt utformade. 18 It för miljön Universellt utformad IT ska kopplas till hållbar utveckling. Idag har allt fler svårt att ta till sig långa texter eftersom skärmar blir allt mindre, vilket påverkar avståndet till det papperslösa samhället. Möjligheten att få en text uppläst kan göra att färre skriver ut handlingar. Om verktygen för distansarbete blir bättre kan fler, även med nedsatt funktionsförmåga, arbeta och mindre resande gagnar miljön och samhällsekonomin. I dagsläget har verktygen för digital realtidskommunikation stora brister när det gäller universell utformning och tillgänglighet vilket försvårar möjligheterna för fler att delta. 19 Jämställdhet Universell utformning av det digitala samhället med jämställdhet och ökad mångfald i IT-sektorn är en samhällsvinst. Mångfald i kön, ålder, etnicitet, funktionsförmåga, 11

utbildning, ekonomi med mera är viktiga för att fler ska bli digitalt delaktiga och medverka till samhällsnytta. Forskning på området behöver stärkas och lyftas fram. 20 Frihet på nätet Frihet på nätet ska gälla alla oavsett funktionsförmåga. Eventuella hinder i regelverk kring yttrandefrihet, upphovsrätt och frekvensutrymme ska identifieras och undanröjas. Arbete för att uppmuntra skapande av innehåll på nätet ska även gälla personer med nedsatt funktionsförmåga. Tillgänglighet och användbarhet i programvaror för kreativt innehåll kan förbättras. Artikel 21 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste säkerställas. 21 Upphovsrätt Sverige ska verka för att upphovsrättsliga hinder för tillgängliga medier undanröjs. Kulturdepartementet har de senaste åren visat ett starkt engagemang i tillgängliga medier. Internationellt har frågan om upphovsrätt diskuterats eftersom artikel 30 i konventionen innehåller en tydlig formulering. States Parties shall take all appropriate steps, in accordance with international law, to ensure that laws protecting intellectual property rights do not constitute an unreasonable or discriminatory barrier to access by persons with disabilities to cultural materials. Ännu saknas ett avtal som rör uppläsning av digitalböcker inom World Intellectual Property Organization, WIPO. EU har frågan om upphovsrätt högt på agendan 2013. I Sverige har vi nära koppling till Daisykonsortiet och den nya EPUB3 standarden och vi kan välja att vara förebilder på området. 22 It för global utveckling Sverige ska driva frågor om universell utformning, tillgänglighet och avändbarhet i biståndsarbete. Det handlar till exempel om att säkerställa yttrandefrihet i konflikter, information i katastrofsituationer men också om att skapa förutsättningar för utbildning och egen försörjning för personer med nedsatt funktionsförmåga. EU:s funktionshinderstrategi innehåller spridning av konventionen till andra länder. Det skulle Sverige kunna bidra till inom ramen för global digital utveckling. 12

Bilaga Utdrag från konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 4 Allmänna åtaganden 1. Konventionsstaterna åtar sig att säkerställa och främja fullt förverkligande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning utan diskriminering av något slag på grund av funktionsnedsättning. I detta syfte åtar sig konventionsstaterna följande: a) att vidta alla ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder, administrativa och andra åtgärder för att uppfylla de rättigheter som erkänns i denna konvention, b) att vidta alla ändamålsenliga åtgärder, däribland lagstiftning, för att modifiera eller avskaffa gällande lagar, bestämmelser, sedvänjor och bruk som är diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning, c) att ta hänsyn till skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i alla riktlinjer och program, d) att avhålla sig från varje handling eller förfarande som är oförenligt med denna konvention och att säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i enlighet med konventionen, e) att vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering på grund av funktionsnedsättning från alla personers, organisationers och enskilda företags sida, f) att genomföra eller främja forskning och utveckling av universellt utformade produkter, tjänster, utrustning och anläggningar enligt definitionerna i artikel 2 i denna konvention, som skulle fordra minsta möjliga anpassning och lägsta kostnad för att tillmötesgå de särskilda behoven hos en person med funktionsnedsättning, att främja tillgängligheten till och användningen av dem samt att främja universell utformning vid utveckling av normer och riktlinjer, g) att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik, samt hjälpmedel som är lämpliga för personer med funktionsnedsättning, med prioritering av teknik till överkomligt pris, h) att lämna tillgänglig information till personer med funktionsnedsättning om hjälpmedel, innefattande ny teknik och andra former av stöd, service och tjänster, i) att främja utbildning om de rättigheter som erkänns i denna konvention för specialister och personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning, så att de bättre ska kunna ge det stöd och den service som dessa rättigheter garanterar. Artikel 9 om tillgänglighet tar upp informations- och kommunikationsteknologi till när det gäller information, kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service i nödsituationer ( 9.1b) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt (9.2.g) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi och -system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad. (9.2.h) 13