Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014
Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska uppgifter beträffande de kommunala pensionerna konkreta verktygsmodeller för cheferna att leda arbetsförmågan utveckling av samarbetet med företagshälsovården via aktivt stöd och 30-60-90 dagars principen arbetspensionsinrättningarnas möjligheter att stöda fortsatt arbete
Jobba idag för en tryggad morgondag KomPL lönesumma 16,1 mrd. KomPL avgiftsinkomst 5,0 mrd. KomPL pensioner som betalas ut 4,1 mrd. StaPL pensioner som betalas ut 3,8 mrd Personkunder ca 1,3 milj. Försäkrade (KomPL) 520 000 Försäkrade (StaPL, KyPL, FPAL) 180 000 Pensionstagare(KomPL) 355 000 Pensionstagare (StaPL, KyPL, FPAL) 280 000 Medlemssamfund (kommunsektorn) 956 - kommuner, samkommuner 473 - kommunala aktiebolag 483 Övriga arbetsgivare (staten, kyrkan) 1370 Antal pensions- och förmånsbeslut 67 000 Verksamhetskostnader 89,8 milj. s ordinarie personal ca 550 Placeringarnas värde (31.12.2012) 37,8 mrd. Placeringsavkastning (2012) 7,5 % Realavkastning åren 1988-2012 - kapitalvägd 3,8 % - icke kapitalvägd 5,3 %
Pensionssystemet i Finland
Huvuddragen i pensionssystemet i Finland Grundskydd Lagstadgat Utkomstskydd Lagstadgat Kompletterande skydd folkpension privata sektorns arbetspensioner offentliga sektorns arbetspensioner frivilliga pensionsförsäkringar Boende, arbetspensionsinkomst, familjeförhållanden FPL löntagare ArPL SjPL företagare FöPL LFöPL löntagare StaPL KomPL KyPL + övriga Individuell Banker, försäkringsanstalter
Anställda som intjänat pension inom olika arbetspensionslagar KomPL 520 000 21 % StaPL 160 000 6 % ArPL 1 500 000 60 % FöPL 210 000 8 % Övriga 15 000 1 % LFöPL 75 000 3 % SjPL 19 000 1 % En person kan samtidigt omfattas av flera olika arbetspensionslagar. Källa: PSC
Pensionsreformen 2017 pensionsreformen.fi
Nuläge
Statistikuppgifter om kommunala pensioner
De KomPL-försäkrade enligt ålder och kön 31.12.2011
KomPL-försäkrade enligt yrke 31.12.2011, de 25 största yrkesgrupperna
Finansiering av pensionerna
Av KomPL-lönesumman Fonderingsskeden inom det kommunala pensionssystemet Avgiftsinkomster = pensionsutgift Avgiftsinkomster < pensionsutgift Avgiftsinkomster > pensionsutgift Betalningsandelsinkomst Pensionsutgift
Utredning: De kommunala pensionerna har en solid finansiell bas Finansministeriets utredning /J Ahtela 040814 / www.vm.fi
Utredningsmannens förslag: En omvandling av till ett arbetspensionsbolag bör övervägas Parterna ska komma överens om klara spelregler vid övergångssituationer där kommunala funktioner bolagiseras Kommunerna ska betala en s.k. pensionsutgiftsbaserad avgift för de pensioner som betalas och som insamlats i kommunens tjänst före år 2005 För arbetspensionsanstalten bör man överväga en motsvarande förvaltningsmodell som finns inom arbetspensionssystemet. Löntagarna skulle representeras av de viktigaste avtalsorganisationerna och arbetsgivarna av Kommunarbetsgivarna. Pensionsavgiften skulle fastställas av social- och hälsovårdsministeriet.
Personer som gått i KomPL- invalidpension enligt sjukdomsgrupp år 2011 Andel av samtliga, % Alla % Sjukdomsgrupp Full invalidpension Fullt rehabiliteringsstöd Delinvalidpension Sjukdomar i rörelseorganen 35,7 31,5 59,5 43,2 Mentala störningar 20,7 40,7 15,2 25,9 Tumörer 10,3 7,7 2,6 6,5 Cirkulationsorganens sjukdomar 8,1 4,2 6,0 5,9 Sjukdomar i nervsystemet 9,8 3,1 6,0 6,0 Skador, förgiftningar mm. 5,0 7,5 1,8 4,7 Övriga sjukdomar 10,4 5,2 8,8 7,9 Alla 100,0 100,0 100,0 100,0
HBL 23.10.2013 / s forskningsrapport
Möjligheterna till att förlänga arbetskarriärerna i Finland sett ur s perspektiv
s målsättningar för att stöda fortsatt arbete Möjligast många skulle fortsätta arbeta till sin individuella pensionsålder Möjligast få invalidpensioner skulle beviljas Möjligast många skulle beredas möjlighet till fortsatt arbete fastän arbetsförmågan är sänkt
TYÖKYKY Kaari-tjänsterna hjälper till att släta ut groparna på arbetslivets väg Tidigt stöd Effektiverat stöd Stöd för återgång till arbete Stödandet av arbetsförmågan Yrkesmässig rehabilitering och delvinvalidpension Stödandet av återgång till arbetet
Lagstiftningens metoder att stöda fortsatt arbete (förändring av sjukförsäkringslagen 1.1.2011) Innehållet i lagändringen: Folkpensionsanstaltens stöd till arbetsgivare beträffande det preventiva företagshälsovårdsarbetet: Till de arbetsgivare som kommit överens om en modell beträffande uppföljning och tidigt stöd beträffande de anställdas arbetsförmåga ersätts det preventiva företagshälsoarbetet till 60%. Om modell inte finns är ersättningen av denna företagshälsovård 50%.
Företagshälsovårdens utlåtande om möjligheterna att återgå till arbetet; lagändringar 1.6.2012 den sk 30-60 -90 principen Målet att förebygga långvarig arbetsoförmåga i ett tidigt skede och göra det lättare för arbetstagaren att återhämta sig från sin sjukdom och återgå till arbete Öka samarbetet mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården
Den nya verksamhetsmodellen 30 dagar: arbetsgivarens meddelande om frånvaron till arbetshälsovården 60 dagar: ansökan om sjukdagpenning till Fpa 90 dagar: arbetshälsovårdens utlåtande hur man kan utnyttja den kvarvarande arbetsförmågan
Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga (Finlex 708/2013 ) Företagshälsovårdssamarbete Arbetsgivaren och arbetstagarna eller deras representanter samt företagshälsovården ska samarbeta planmässigt och målinriktat för att genomföra lagen om företagshälsovård.
2 Företagshälsovården och samarbetet med hälso- och sjukvården Företagshälsovården ska utgående från arbetsplatsens behov samarbeta planmässigt och multidisciplinärt med primärvården, den specialiserade sjukvården och rehabiliteringen
Diskussion om relevanta metoder är liknande i de olika nordiska länderna (Läkartidningen 27-28/2014)
s arbetshälsodag 2012: Enkät till deltagarna, vilka faktorer anser du vara viktigast för att förhindra förlängd sjukfrånvaro Öka chefernas kunskap Benchmarking och best practice Möjlighet att lätt hitta information Samarbete mellan de lokala aktörerna Berätta om lyckade lösningar
Verksamhetssättet för aktivt stöd i arbetet Tidigt stöd Effektiverat stöd Stöd till återgång i arbetet Samarbete med företagshälsovården
Aktivt stöd som stöd för fortsatt arbete Tidigt stöd sökande av lösningar i arbetsenheten Process: Identifiera ta upp till diskussion avtala och handla följ upp och bedöm Företagshälsovårdssamarbete främjar arbetsförmågan Gemensamma mål och verksamhetsmodeller,klara roller och ansvar samt uppföljning och bedömning Effektiverat stöd sökande av lösningar genom nätverkssamarbete när arbetsförmågan går ner Stöd för återgång efter lång sjukfrånvaro Process: - när frånvaron börjar kontakt beredning av återgång återgång till arbete uppföljning Process: Omvärdering av situationen åtgärder för fortsatt arbete fortsatt arbete lyckas fortsatt arbete misslyckas
s möjligheter att stöda individen i fortsatt arbete 1.Yrkesinriktad rehabilitering
Kriterier för yrkesinriktad rehabilitering Sökanden är under 63 år Inkomsterna / föregående fem år >33 930,09 Möjlig risk för invalidpension Den yrkesinriktade rehabiliteringens plan är ändamålsenlig Sökande har inte rätt till yrkesinriktad rehabilitering på grund av arbetsolycksfall, yrkessjukdom eller trafikolycka (dessa lagar ersätter i första hand)
Statistik för s yrkesmässiga rehabilitering år 2013: Sökandenas medelålder 46,4 år Kvinnor 80,2 % Vanligaste yrkesgrupper: närvårdare och primärskötare, sjukskötare, barnskötare Vanligaste åldersgruppen 50-54-åringar Invandrarnas andel växer
s möjligheter att stöda individen i fortsatt arbete 2. Delinvalidpension
Andelen beviljade delinvalidpensioner av alla invalidpensioner mellan åren 2000-2011 45 40 35 % 39 30 25 25 20 18 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Försäkrade enligt KomPl
s undersökning 2011 beträffande delinvalidpensionens funktionalitet för att stöda fortsatt arbete Nöjda delinvalidpensionärer: 9/10 tycker att lösningen fungerar Arbetsvälmåga: 4/5 tycker att den personliga välmågan har ökat Sjukfrånvaro: hos 50% minskat betydande 20% i viss mån Deltagande i arbetslivet: 85 % på jobb, om pensionen beviljats inom 1 år 91 % på jobb Fortsatt arbete: Deltagarna i undersökningen tror att de kommer att orka längre i arbetslivet med hjälp av delinvalidpensionen
Exempel på bättre arbetsliv Enkäterna visar att i de kommuner som man gjort utvecklingsarbete ökar arbetsvälmågan Invalidpensioner p.g.a. depression stiger inte mera Det har blivit OK att prata om arbetsvälmåga Kommunarbetsgivarna har tagit i bruk de olika modellerna för att stöda arbetsvälmåga Vetskapen om kostnader för arbetsoförmåga har ökat Kommunarbetstagarna önska längre arbetskarriärer
Resultaten för att stöda fortsatt arbete har varit positiva s indikatorer för fortsatt arbete 2000 och 2013 (KomPL försäkrade) De som fortsatt till sin egen pensionsålder eller över den (%) 2000 2010 38,4 55,2 Invalidpensionsincidens (%) 1,07 0,90 Delinvalidpensionernas andel av alla invalidpensioner (%) 17,5 45,3 Förväntad pensionsålder för 25 åringar 58,2 60,8
TACK!