Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik



Relevanta dokument
Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Temats innehåll och lärande

Pedagogisk planering

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Förslag den 25 september Fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Teknik Granbergsskolan 7-

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Astronomi, kraft och rörelse

Smidiga stegsnurraren Sonja

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Fysiken i naturen och samhället

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Kort om kursplanen i teknik

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Härliga hörselskydden Hilma

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Flaxande fjärilen Frida

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Fladdrande flygfäet Felicia

Trassliga trådspelet Troja

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Strålande skrivaren Sara

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Göteborg 5 december Teknik

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Flygande fågeln Fia. När du vevar på baksidan flaxar fågeln Fia med sin vinge. Se en film på produkten:

Lärarhandledning Fysik

Krypande kaninen Karin

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

Häftiga hästskolampan Hanna

Veviga vindsnurran Vilma

Diviga diodtavlan Diana

Lilla lyckohjulet Lina

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Spännande Skuggfiguren Sofia

Den övergripande tanken

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

WeDo 2.0 i kursplanen

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

Teknikplanering Olaus Petriskolan, Örebro

Extramaterial till Spektrum Teknik

Lysande läslampan Lillian

Kretsar kring el årskurs 4-6

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Teknikplanering Olaus Petriskolan, Örebro

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Smarta sömnmaskinen Stina

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Kursplanen i ämnet fysik

Polhem en influencer från förr Mekanikens historia

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

En produkts livscykel

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Transkript:

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik

Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns för PC, Mac och ipad

Bakgrund Startade som ett examensarbete vid Umeå universitet 2007 Företaget Algoryx i Umeå Topp 20 bland innovativa företag i Sverige

Arbeta med Algodoo Stimulera kreativitet, problemlösning, lekfullhet Samarbete - elever bygger, skapar på egen hand och i grupp Kommunikation och kunskapsdelning Använda språket, begrepp Entreprenöriella förmågan Förstärka intresset för NO och Teknik Använda som ett komplement till vanliga laborationer

SAMR-modellen av Puentedura

Algodoo och Lgr 11 Vi har plockat begrepp från det centrala innehållet i fysik och teknik. Begreppen passar att arbeta med i Algodoo genom att skapa olika scener.

Fysik 1-3: Tyngdkraft, friktion, balans, tyngdpunkt, jämvikt, flyta, sjunka 4-6 Kraft, rörelse, optik 7-9: Strålning, fiberoptik, tryck, volym, densitet, hävarmar, utväxling i verktyg, ljusets utbredning, reflektion och brytning.

Åk 1-3 Året runt i naturen Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser [Bygg ett solsystem... "kasta" runt jorden ] Kropp och hälsa Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Kraft och rörelse Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor. [pulkabacke-friktion, krafter med vektorer..., gungor-krafter i snöret, ] Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. [bygg en gungbräda. Stapla saker på varandra, när trillar det?- Material och ämnen i vår omgivning Materials egenskaper och hur material om de flyter eller sjunker i vatten. [Testa äv IRL] Vattnets olika former: fast, flytande och gas Simulering. [Gas-simulering: Värme = rörelse] Metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. [Simulera / testa sedan själva] Enkla naturvetenskapliga undersökningar. [undersök friktionskraft] Dokumentation av text, bild och andra uttrycksformer.

I årskurs 4 6 Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och [plotta energin] Fysiken och vardagslivet Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas [kommer] Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. Fysiken och världsbilden Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras Människan i rymden och användningen av satelliter. [Bygg en modell m geostationär satellit] Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur. [Modell av klocka] Fysikens metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

I årskurs 7-9 Fysiken i naturen och samhället Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. Fysiken och vardagslivet Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet. Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang. [kommer]

Teknik 1-3: Hävstänger och länkar 4-6: hållfasthet, stabilitet, konstruktioner, överföring av kraft 7-9: hållfasthet, stabilitet, konstruktion, överföring av kraft

Teknik i årskurs 1 3 Tekniska lösningar Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet

Åk 4-6 Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sam manfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och Broar. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

Åk 4-6 Teknik, människa, samhälle och miljö Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för och nackdelar med olika tekniska lösningar

Åk 7-9 Tekniska lösningar Styr och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid... Tekniska lösningar inom kommunikations och informationsteknik för utbyte av Betydelsen av egenskaper, till exempel drag och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, för slag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklaran de ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter.

Att arbeta med Algodoo är att arbeta med entreprenörskap

Entreprenörskap i skolans värdegrund och uppdrag En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Källa: Lgr 11 samt Skolverkets kursplanekonferens

Erfarenheter Hur det har berikat undervisningen ökat lärande och förståelse för eleven Intresserade och fokuserade elever, arbetar med uppgifterna Lär av varandra Vill inte gå ut på rast

Arbetssätt Introduktion: arbeta med guiderna Låta eleverna skapa fritt Låt eleverna spara scener och redovisa för klassen Använd lektionerna i lektionsdelen i Algodoo Algoboxen titta på scener och ladda upp Ge eleverna uppdrag att konstruera något. Scen att laborera i som finns tidigare. (tex hävstänger av mattias73) Skapa en laboration i Algodoo (tex kanon1) Göra ritningar Göra ett spel Scen från film konstruera och prova (tex bil över bro) Eleverna skapar och läraren utmanar, ställer frågor (förskolan) Utgå från det som eleverna skapar, prova olika material etc (förskolan)

Framgångsfaktorer tips på vägen Lära med elever Lära av elever Elevernas scener och frågor->få syn på elevers förståelse -> motivation att lära. Prova och låta det bli lite kaos Inspiration