Vägledning tillsyn och energi

Miljösamverkan Östergötland Vägledning tillsyn och energi För inspektörer MÖTA:s projekt inom Energitillsyn [2009]

Innehållsförteckning Inledning... 3 Inför tillsynsbesöket... 4 Vid tillsynsbesöket... 4 Att göra efter tillsynsbesöket... 5 Bedömningar utifrån checklistan... 6 Stöd vid krav om kartläggning och effektivisering... 14 Vad säger Miljöbalken?...15 Miljömål...17 Bästa möjliga teknik, bästa tillgängliga teknik...17 Domar och EG direktiv...18 Vad har vi för ledning av dessa domar i Miljööverdomstolen?...20 Lästips... 21 2

Inledning Den här vägledningen har tagits fram inom Miljösamverkan Östergötland (MÖTA) av en arbetsgrupp inom projektet Energitillsyn (Nina Eskilson Norrköping, David Hansevi Mjölby, Enver Memic Finspång, Britta Munksten Länsstyrelsen och Lisa Nilsson Linköping). På senare år har klimatpåverkan hamnat allt mer i fokus och därmed också energifrågorna. I Östergötland har vi ett regionalt delmål för energi som säger att elanvändningen för produktion inom industrin 2010 ska ha minskat och ligga i nivå med eller vara lägre än användningen inom respektive bransch i övriga EU länder. Kommunerna och Länsstyrelsen har som tillsynsmyndighet en viktig roll som pådrivare för att få till stånd såväl energieffektiviseringar som utbyte av fossila energikällor inom bland annat industrin. Framöver blir energitillsynen alltmer prioriterad med tanke på miljöbalkens krav på hushållning med energi kopplat till kravet på verksamhetsutövarens kunskap och egenkontroll. Den kommunala energi och klimatrådgivningens roll är att effektivisera energianvändningen genom att ge opartiska råd till verksamhetsutövare och allmänhet. Tillsynsmyndighetens roll är att se till att syftet med och kraven i miljölagstiftningen uppfylls. I projektet har vi tagit fram material som kan användas som verktyg vid tillsyn av olika typer av verksamheter. Materialet som har tagits fram har två målgrupper, tillsynsmyndigheterna (TM) och verksamhetsutövarna (VU); denna vägledning (TM), checklista för energifrågor (TM) samt arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning (VU). Vägledningen och checklistan är kopplade till varandra, bland annat genom hänvisningar i checklistan till förklarande texter i vägledningen. 3

Inför tillsynsbesöket Förutsättningarna för att diskutera energifrågor vid tillsynen är bäst vid en föranmäld inspektion eller ett särskilt inbokat besök med energi som tema. När du tar kontakt och bestämmer tid med verksamheten, var tydlig med att energifrågor kommer att vara en viktig fråga vid mötet. Det är också viktigt att påpeka att ansvarig för energifrågor bör delta vid tillsynsbesöket då det kan vara flera personer än den som normalt hanterar miljöfrågor. Hos en del större verksamhetsutövare kan det t.ex. vara en fastighetschef eller en driftchef som kan svara på vilken energianvändning verksamheten har. För verksamheter som hyr lokaler kan någon representant från hyresvärden med fördel medverka. Be verksamhetsutövaren att till tillsynsbesöket ta fram elräkningar och underlag som de kan få från fastighetsägaren. Innan tillsynsbesöket skickas arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning samt Energimyndighetens faktablad Minska företagets energianvändning ut till verksamheten. Varje inspektör väljer sedan själv om den ifyllda energikartläggningen ska skickas in till tillsynsmyndigheten innan besöket eller efter besöket. Inför tillsynsbesöket kan du tänka igenom vad du vill uppnå med besöket. Vad vet du om verksamhetens energiarbete? Vad finns det för framtida planer på verksamheten och dess omgivning? Vilka uppgifter finns i tillstånd, anmälan, miljörapportering m.m.? Gå gärna igenom checklista för energifrågor vid tillsyn och avgör vilka frågor som du tar upp vid sittande bord eller vid rundvandringen. Du kan med fördel skriva en dagordning till besöket. Dagordningen kan t.ex. innehålla tider, presentation av deltagare, presentation av verksamhetens arbete med energi, genomgång av lagkrav, tidigare utskickat material och checklista för energifrågor vid tillsyn samt rundvandring och avstämning. Önskar du läsa på ämnesområdet utöver denna vägledning så finns information att hämta under rubriken Lästips, sist i vägledningen. Om du arbetar på en kommun så ta gärna kontakt med din lokala energi och klimatrådgivare innan tillsynsbesöket. Vid tillsynsbesöket Att ta med till inspektionen: Vägledning tillsyn och energi Checklista för energifrågor vid tillsyn Arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning och energiplan Energimyndighetens faktablad Minska företagets energianvändning Dagordning Vid tillsynsbesöken måste diskussioner angående energianvändningen ske med gott omdöme. Både stora och små verksamheter bör upplysas om behovet av att minska energianvändningen. Det råder enighet om att effektivare energianvändning är en nyckel för utvecklingen av ett hållbart energisystem och för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Alla bedömningar visar också att möjligheterna är mycket stora och ofta ekonomiskt lönsamma. Börja gärna med en presentationsrunda. Gå igenom dagordningen och ändra vid behov. Följ gärna upplägget i checklista för energifrågor vid tillsyn. 4

Vid genomgång av lagkrav kan du ta upp egenkontroll, omvända bevisbördan, kunskapskravet och kravet på bästa möjliga teknik m.m. För mer tips se under rubriken Stöd vid krav om kartläggning och effektivisering. För att få diskussion och fylliga svar är det bra att ställa öppna frågor. Frågor som svarar på Var? Hur? Varför? Till grund för vidare diskussioner är det bra om verksamhetsutövaren visar handlingar från arbetet med energifrågan som, energistatistik, drift och underhållsrutiner, inköpspolicys m.m. Om det finns ett miljöledningssystem med mål för energianvändningen bör det också finnas åtgärder och sätt att följa upp användningen. Kom även ihåg att fråga om deras energiplan, potentiella åtgärder för att minska energianvändningen samt hur energibesparingsåtgärder kopplas till egenkontrollen. Fortsätt med konkreta frågor om energislag och energianvändning använd då gärna checklista för energifrågor vid tillsyn. Gör en rundtur i verksamheten. Här kan du fortfarande stödja dig på checklista för energifrågor vid tillsyn. Gör en summering av besöket och om möjligt gå igenom dina slutsatser. Du bör här informera om den fortsatta handläggningen. Innan tillsynsbesöket avslutas så bör man komma överens om när en förenklad energikartläggning och energiplan (enligt arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning) ska lämnas in. Om verksamhetsutövaren redan har tagit fram en egen energikartläggning eller energiplan kan den användas istället. Att göra efter tillsynsbesöket Efter tillsynsbesöket upprättas ett inspektionsprotokoll. Av protokollet bör det framgå vilket datum energikartläggningen, energiplanen eller kompletteringar ska lämnas in till tillsynsmyndigheten. När energikartläggningen och energiplanen inkommit till tillsynsmyndigheten är det dags att ta ställning till om den är tillräckligt omfattande. Om inte bör du begära in kompletteringar. Det är viktigt att du som inspektör kan gå vidare i din tillsyn utifrån materialet och få en bild av vad kan åtgärdas snarast och vilka åtgärder som är mera långsiktiga. Projektets mål är att verksamheter i Östergötland ska ha genomfört en energikartläggning och att relevanta energibesparingsåtgärder genomförs. Det är upp till varje tillsynsmyndighet att avgöra när kartläggningen och energiplanen kan anses tillfylles och eventuella förelägganden kan beslutas. Inom projektet kommer arbetsmöten att anordnas. Vid mötena kommer det att ges tillfälle för frågor och avstämning samt diskussioner om vilka krav som kan ställas. 5

Bedömningar utifrån checklistan Det här kapitlet följer upplägget för checklista för energifrågor vid tillsyn som finns som en bilaga till vägledningen. Tanken är att du här ska få lite mer vägledning inför genomgången av checklistan. Läs gärna i arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning så får du fler tips. Numreringen i nedanstående avsnitt är kopplade till checklistan. Organisation Organisationen är viktig för att se om någon eller några har ansvaret för att ha koll på energianvändningen, sammanställa statistik, bedöma åtgärder och investeringar. Det som är viktigt här är att den/de som har ett ansvar också ska ha de befogenheter som behövs för att utöva ansvaret. 1. Energikartläggning En energikartläggning är en utförlig genomgång av energianvändningen. En kartläggning kan innehålla en beskrivning av anläggningen, energianvändning och flöden, variationer och åtgärder för effektivisering. Titta på arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning. 6

2. Tomgångsförbrukning Tomgångsförbrukning kan upptäckas genom att besöka/gå igenom anläggningen när ingen eller liten verksamhet pågår nattvandra och då kritiskt granska och ifrågasätta allt som använder energi. Genom att stänga av utrustningar och se till att energiansvarig sköter detta fortsättningsvis kan energikostnaderna sänkas redan idag och stora pengar sparas. Inköp av tidur och annan utrustning som stänger av utrustningar är ofta mycket lönsamma investeringar. Ett enkelt sätt att uppskatta tomgångseffekterna är att be elnätsbolaget om förbrukningssiffror under midsommar/julafton. Frågor att ställa: Kan tomgångsförbrukningen minska? Förslag på möjliga åtgärder: Utbilda och stimulera personalen att upptäcka felaktigheter som bidrar till ökad energiförbrukning. Nattvandra för att se om fläktar, belysning eller annat är igång fast produktionen inte är det. Stäng av maskiner som inte används. Reducera ventilationen när man inte är där. Installera tid och temperaturstyrning på motorvärmare som finns för t.ex. personalens bilar. Använd grenkontakter med strömbrytare så undviks onödig stand by (elanvändning). Gäller främst i kontorslokaler. 3. Belysning Det har visat sig att belysningen utgör cirka 20 % av verkstadsindustrins elförbrukning. Genom byte till effektivare ljuskällor och armaturer, utformning av belysningen, samt genomgång av belysningsbehovet, kan tillförd effekt kraftigt minskas. Effektiv styrning med hjälp av skymningsrelän och rörelsedetektorer ger ytterligare energibesparingar. Idag finns enkla och billiga närvarogivare. Det har visat sig att el till belysning kan reduceras med ca 40 % med en enkel närvarogivare för kontorsrum. 7

Det finns många myter om energieffektiv belysning. Några felaktiga påståenden är att det inte lönar sin att installera lågenergilampor för att de drar så mycket el vid tändningen eller att de inte är effektiva eftersom det i tillverkningsprocessen tillförs mer energi än vad lampan sparar in. Det finns även myter om att belysning drar mindre el om den hålls tänd än om den tänds och släcks. Frågor att ställa: Varför är belysningen tänd? Är all armatur nödvändig? Används energieffektiv belysning? Hålls armaturer rena och i gott skick? Förekommer mycket belysning utomhus? Förslag på möjliga åtgärder: Rengör fönster och öppna upp för dagsljuset. Rengör belysningskällor och armaturer. Måla med ljusa färger. Inför närvaro och sektionsstyrning. Närvarodetektor släcker belysningen på förinställd tid när ingen vistas i lokalen, eller i del av lokalen. Inför driftstidsstyrning på belysningen. Reglera ljusnivån efter dagsljustillgången. Byt ut vanliga glödlampor mot lågenergilampor. Undvik halogenlampor av glödtyp, använd istället metallhalogen eller lågenergilampor. Installerad effekt kan minskas genom att välja högfrekvensdrift (HF don) om tekniken så medger. Högfrekvensdrift innebär att man använder modern teknik för att förbättra lysrörsprestanda och samtidigt förbättra arbetsmiljön. Den installerade effekten kan sänkas med ca 20 % jämfört med konventionella driftdon (för 50 Hz). Även livslängden för ljuskällan ökar. Smutsiga armaturer medför dålig belysning, alltså dåligt utnyttjande av den belysning som finns. In och urkoppling av ytterbelysning kan styras av dagsljussensorer (skymningsrelä). Inför separat styrning av armaturer nära fasader eller takfönster. 8

4. Ventilation, uppvärmning & kyla För en behaglig och energieffektiv lokalkomfort är det viktigt att få de tre systemen ventilation, kylsystem och värmetillförsel att fungera tillsammans så optimalt som möjligt. Syftet med den allmänna ventilationen är att skapa en hälsosam luftmiljö. Ventilationen kan i viss mån betraktas som ett kylsystem, varför man bör vara uppmärksam på hur mycket man ventilerar på vintern när även uppvärmningsbehov finns. Att samtidigt kyla och värma lokaler kan inte betraktas som särskilt effektivt. Om företaget ska förändra till exempel ventilationsanläggningen är det mycket viktigt att kontakt tas med fackman. Frågor att ställa: Förekommer samtidig uppvärmning och kylning av lokalerna? Detta är mycket vanligt och är kanske det mest lönande att åtgärda. Finns möjligheter att ta tillvara spillvärme? Finns möjligheter till värmeåtervinning? Finns det fjärrvärme eller fjärrkyla i området? Varför ventileras produktionslokalerna? Vilken temperatur passar i produktionslokalerna? Är fönster och dörrar ordentligt stängda? Finns elelement, aerotemprar, luftridåer som kan bytas ut eller styras bättre? Finns det tidsstyrning av ventilationen och i så fall hur? Är tidsstyrningen igång och vilka rutiner finns för att kontrollera den? Vilket uppvärmningssystem finns? Möjligheter till konvertering till förnyelsebara bränslen? Hur bereds varmvatten? Förslag på möjliga åtgärder: Undersök möjligheterna till värmeåtervinning, t.ex. på ventilation, kyloch spillvatten. Se över flöden och temperaturnivåer. Rengör ventilationskanaler/filter. Isolera rör och varma ytor. Undersök om det går att dra ned på ventilationen utanför produktionstid. Om man t.ex. har ett elvärmebatteri för uppvärmning av luften i ett omklädningsrum, kan det styras så att luften värms upp enbart när omklädningsrummet används? Se över möjligheterna för konvertering. Gör en plan för hur konvertering ska ske för åtgärder som inte vidtas nu. Lågbelastad oljepanna ger dålig verkningsgrad sommartid. Finns möjlighet till solfångare? För mer information läs Krav på kylaggregat som finns att beställa hos Energimyndigheten 9

5. Tryckluft Svensk industri använder 3 % av den totala elenergin till tryckluftsproduktion, verkstadsindustrin motsvarande 8 %. Tryckluft är en av basfunktionerna i många industriella sammanhang och används till exempel för drift av handverktyg. Fördelar kan vara att verktygen är lätta jämfört med eldrivna verktyg, och att det är lång hållbarhet. Men verkningsgraden är mycket låg. Det teoretiskt högsta värdet är 25 %, men de flesta systemen ligger mellan 5 10 %. Idag finns bättre alternativ i elektriska verktyg som har en verkningsgrad på upp till 90 %. Alltså förloras upp till 95 % av tillförd elenergi när man använder tryckluft, men bara 10 % för elektriska verktyg. Alla tryckluftssystem har sannolikt något läckage. Här åskådliggörs extrakostnader vid tryckluftsläckage: Hålets diameter (mm) Läckageflöde (m3/min) Effektbehov kompressor (kw) 1 0,06 0,4 1 600 5 1,5 10 39 600 10 6 40 176 400 Energikostnad per år vid ett elpris på 45öre/kWh (kr) Frågor att ställa: Är tryckluft det bästa för ändamålet? Finns alternativ till dagens tryckluftsanvändning? Stängs kompressorn av när den inte används? Används alla delar av tryckluftsnätet? Är distributionsnätet trycksatt längre tid än nödvändigt? Har man letat upp eventuella läckage i ledningarna? Går det att sänka systemtrycket? Lägre tryck ger lägre läckage. Är kompressorn rätt dimensionerad? Utnyttjas överskottsvärme från kompressorerna? Vad kontrollerades vid kontroll av kompressorn? Förslag på möjliga åtgärder: Det kanske finns effektivare lösningar för att uppnå önskad funktion. Ta i första hand bort onödig användning, och i andra hand konvertera om möjligt till eldriven utrustning. Stäng alltid av. Eftersom det alltid förekommer något läckage så går kompressorn och därmed läcker det. Om det finns ledningar som inte används så ska dessa inte vara trycksatta. Undvik långa slangledningar med hänsyn till tryckfall och läckagerisk. Nattvandra och lyssna efter läckageljud. Inför rutiner för regelbunden kontroll. Se över dimensioneringen på kompressorn. Om lasten varierar kraftigt kan det vara lönsamt att ha flera kompressorer så att extremt låga laster med sämre verkningsgrad kan undvikas. Dela eventuellt upp trycknätet. Inför värmeåtervinning. För mer information läs Krav på tryckluftssystem som finns att beställa hos Energimyndigheten 10

6. Pumpar, fläktar och motorer Elmotorer används inom alla branscher för exempelvis drift av pumpar, fläktar, bearbetningsmaskiner och transportsystem och svarar för cirka 65 % av den totala energianvändningen inom industrin. Energimyndigheten har sammanställt en lista på de energieffektivaste elmotorerna som säljs i Sverige (de som uppfyller kraven för eff1). Bakgrunden är att EU tagit fram ett klassificerings och märkningssystem för elmotorer. Klassificeringssystemet gäller än så länge bara vissa motorer. Även om en högeffektiv motor är dyrare att köpa än en mindre effektiv, tjänar man i många fall in merkostnaden redan på ett år genom att energi och driftkostnader blir lägre. Fläktar används till exempel för ventilation och kylning av processer eller lokaler. Svensk industris användning av pumpar motsvarar ungefär 18 % av den totala industrins elanvändning. För både fläktar och pumpar är driftskostnaden fem till tio gånger större än investeringen. Frågor att ställa: Viken funktion har pumpen/motorn? Behövs den? Är drifttiderna anpassade till de verkliga behoven? Är utrustningen rätt dimensionerad? Är det lönsamt att ersätta gamla fläktar och pumpar? Finns möjlighet till intermittent drift (start/stopp med utrustning för mjukstart och mjukstopp)? Sker kontinuerligt underhåll och justeringar? Är det möjligt att effektstyra motordrifter? Används energieffektiva motorer? Finns underhållsplan för motorer? Förslag på möjliga åtgärder: Överdimensionering är vanligt, se över. Ersätt gamla pumpar med nya effektivare enheter som är anpassade till aktuella flöden. Det är viktigt att kontinuerligt se över utrustning, filter och annat. Smuts, feldimensioneringar och annat kan medföra onödig energianvändning. Det är viktigt att anlita rätt kompetens med kunskap om hela systemet och alla funktioner, t.ex. företag för drift och underhåll. Motsatsen till detta är alltså att olika fackmän tillkallas för att se över olika delar av ett system, men ingen har kompetens eller i uppdrag att se helheten. Med t.ex. frekvensomvandlare kan energianvändningen för motorer optimeras genom att utrustningen kan köras med minsta nödvändiga effekt istället för att alltid gå för fullt. Vid inköp: köp motorer i den mest effektiva klassen, eff1, i de fall det är relevant. Ta fram en underhållsplan. För mer information läs Krav på fläktar samt Krav på pumpar som finns att beställa hos Energimyndigheten 11

7. Industriportar Portar som öppnas och stängs med stort värmeläckage ut genom de öppna portarna leder till stort energislöseri. Moderna lösningar kan ge minskade energiförluster med minst 30 %. De nya portarna har en intelligent och flexibel styrteknik som gör det möjligt att manövrera portarna snabbare med bibehållen säkerhet. Energieffektiva portar ger dessutom bättre arbetsmiljö med mindre drag, buller och avgaser. Frågor att ställa: Kan man byta ut äldre portar till nyare? Kan öppningstiden kortas? Är portarna täta? Värms luften upp vid öppningen? Förslag på möjliga åtgärder: Inför rutiner för öppningstider. Se till att det är enkelt att stänga, t.ex. genom att ha strömbrytare nära. Se regelbundet över tätningen. Använd luftslussar. I de fall ridåvärmare används: styr tiden för uppvärmning så att den blir kortare. Det ger ett ökat incitament till att stänga snabbare. Plastdraperi kan annars vara ett alternativ till ridåvärmare. 8. Last och effektstyrning Laststyrning betyder att man fördelar effektuttaget så att exempelvis inte all utrustning sätts igång precis samtidigt på morgonen. Om man planerar igångsättandet kan man fördela effekten och minska toppeffekten. Effektstyrning av motorer (varvtalsreglering) kan ofta ge stora besparingar. Företaget bör se över sitt energiavtal. Om man minskat toppeffekten kan man kanske sänka sin huvudsäkring/abonnerade effekt vilket i många fall medför en betydlig ekonomisk förtjänst. (Jämför med en villas huvudsäkring, det är liknande för industrin men mer avancerat.) Vilken miljövinst ger då detta? Det finns en stor miljövinst med laststyrning vilket är att effekttopparna kan minskas på nationell nivå om många företag minskar sina effekttoppar, och därmed minskar behovet av att importera till exempel kolkondensel från Danmark. 12

9. Energianvändning under produktens livstid Energianvändningen står oftast hos produkter för en mycket större del av kostnaden än själva inköpspriset. Livscykelkostnaden för t.ex. en tryckluftskompressor består under femton år till 70 % av energikostnader. Vid inköp behöver företaget därför undersöka och jämföra sådana kostnader för exempelvis olika maskiner. En annan viktig fråga i detta resonemang är hur stor energianvändningen är hos de produkter företaget tillverkar. Har man arbetat med att försöka minska energianvändningen? I ett projekt som IVF arbetat med, finansierat av Energimyndigheten, har man behandlat energieffektiviteten under produkters olika livscykelfaser, såsom råvaruutvinning, tillverkning, användning och resthantering. Ett delmål i projektet har varit att utveckla metoder för att bidra till företags förmåga att skapa energieffektiva produkter. Ett annat delmål har varit att pröva dessa metoder på ett antal företag. Resultaten visade att alla de tre företag man gick vidare med i projektet under projekttiden utvecklade produkter med mycket god energieffektivitet. I projektet har också metoder att marknadsföra energieffektivitet behandlats. Resultatet är att man kan se att energieffektiva produkter kan ha en mycket stor potential med starka försäljningsargument, under förutsättning att kunderna tar hänsyn till driftskostnaderna då de värderar olika produkter. Av de deltagande företagens kundundersökningar kan man dock se att kundernas förmåga att ta med driftskostnader i sina kalkyler, exempelvis genom att använda livscykelkostnadsberäkningar ofta är bristfällig. 13

Stöd vid krav om kartläggning och effektivisering Tillsynen avseende energi är fortfarande oprövad mark med liten rättspraxis, d.v.s. ingen vet idag exakt var kravnivån enligt miljöbalkens energihushållningskrav är. Det finns i de allmänna hänsynsreglerna ett tydligt stöd för oss att inhämta uppgifter om energihushållning, bränsleval, bästa teknik och verksamhetsutövarens kunskaper om sin energianvändning. Det råder enighet om att effektivare energianvändning är en nyckel för utvecklingen av ett hållbart energisystem och för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Alla bedömningar visar också att möjligheterna är mycket stora och ofta ekonomiskt lönsamma. Bedömningen av om den enskilda verksamheten har någon besparings eller förändringspotential får göras utifrån erfarenhet och eventuell granskning av energikartläggningar från andra liknande verksamheter. Nyckeltal kan t.ex. finnas hos branschföreningar och Energimyndigheten. Utgångspunkten för diskussioner om energiåtgärder kan vara att det i de flesta fall finns en möjlighet till besparing, framförallt för stödprocesser som uppvärmning, ventilation och belysning. Varje verksamhet får bedömas utifrån sin typ av produktion, ålder på maskiner och utrustning i lokaler m.m. Det finns olika uppgifter om vilken återbetalningstid som är rimlig. Rekommendationer inom tillämpningen av lag (2004:1196) om program för energieffektivisering (PFE) är att åtgärder som betalar sig inom tre år ska genomföras. Vid bedömning av en eventuell investering, utifrån miljöbalkens mål, som kan leda till ökad energieffektivisering görs en avvägning mellan kostnaden för åtgärden och den nytta som åtgärden kan innebära. Kostnaden kan utgöra dels en driftkostnad, dels en investeringskostnad. För att periodisera kostnaden för investeringen används en ränta och en avskrivningstid. En räntesats på 4 6 % har ofta använts och beträffande avskrivningstiden är den tekniska livslängden ofta använd som avskrivningstid. Tio år är ofta förekommande men både längre och kortare tider kan förekomma beroende på vilken typ av åtgärd som avses. Med detta underlag fås då en årlig kostnad. Denna kostnad ska sedan vägas mot nyttan. Nyttan kan utgöra en lägre kostnad för energi för företaget samt andra samhällsnyttiga effekter. Dessa är t.ex. minskade utsläpp av försurande ämnen (svaveldioxid, kvävoxider), minskade utsläpp av växthusgaser (i första hand koldioxid) samt andra miljöbelastande utsläpp (exempelvis partiklar). En värdering av dessa utsläpp får göras. Exempel på kostnadseffektiva åtgärder kan vara utbildning av driftpersonal, sänka inomhustemperaturen eller temperaturen i trapphus, garage och lagerlokaler, installera tidur för ventilationen efter behovet av friskluft, byta glödlampor till lysrörslampor eller installera timer för t.ex. kopiatorer och skrivare. En åtgärd som har en längre återbetalningstid behöver inte vara orimlig. Däremot kan verksamhetsutövaren behöva göra en mer ingående utredning och ekonomisk kalkyl. De ska vara underlag för vår bedömning om ett krav på genomförande av åtgärden är rimligt eller inte. 14

Vad säger Miljöbalken? 1:1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 4 mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5 återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Hänsynsreglerna 2:2 alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 2:3 alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 2:5 alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. 2:7 kraven i 2 5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller om en åtgärd behövs för totalförsvaret, skall även detta förhållande beaktas vid avvägningen. Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. åsidosätts (Lag 2006:1014). Tillsynsparagrafer Föreläggande och förbud 26:9 En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft enligt 24 kap 1. 15

Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana brådskande förelägganden eller förbud som är nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer. I fråga om verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter får inte beslutas förelägganden om begränsning av koldioxidutsläpp eller förelägganden som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Kontroll och miljörapport 26:19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kontrollen. I Naturvårdsverkets föreskrifter (2006:9) anges i 4 12 p. att miljörapportens textdel ska innehålla en redovisning av de betydande åtgärder som har genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Upplysningar och undersökningar 26:21 Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet. 26:22 Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa en olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder eller allmänna ändamål, om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Om det är lämpligare, får tillsynsmyndigheten i stället besluta att en sådan undersökning ska utföras av någon annan och utse någon att göra undersökningen. Den som är skyldig att utföra undersökningen är skyldig att ersätta kostnaderna för en undersökning som någon annan utsetts att göra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastställer. Beslut om undersökning får förenas med förbud att överlåta den berörda fastigheten eller annan egendom till dess undersökningen är slutförd. 16

Miljömål EU:s klimatmål är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % senast år 2020. Under samma tidsperiod ska den totala energianvändningen reduceras med lika mycket samtidigt som andelen förnybara energikällor ska utgöra 20 % av den totala energianvändningen. En viktig utgångspunkt för miljöarbetet är de 16 nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen har fastställt. Frågor om energianvändning berörs framförallt av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö samt av regeringens åtgärdsstrategi Effektivare energianvändning och transporter. Regionala miljökvalitetsmål har tagits fram för Östergötlands län, nedan anges de som omfattar energieffektivisering. Begränsad klimatpåverkan Minskad elförbrukning inom industrin, 2010 ska elförbrukningen inom industrin ha minskat och för respektive bransch ligga i nivå med eller vara lägre än förbrukningen inom övriga EUländer. (Regionalt miljömål) Frisk luft Ökad kollektivtrafik, 2010 har antalet resenärer som reser kollektivt ökat med minst 20 procent jämfört med 2000 till 35 miljoner resenärer. (Regionalt miljömål) God bebyggd miljö Strategier för effektivare energianvändning och tillvaratagande av förnybara energiresurser, 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. (Regionalt miljömål) Energianvändning i byggandet, 2010 ska den totala energianvändningen för uppvärmning och tekniska drift av byggnader och anläggningar ha minskat med 15 procent jämfört med år 2001. (Regionalt miljömål) Bästa möjliga teknik, bästa tillgängliga teknik I miljöbalken 2:3 och 2:7 finns begreppet bästa möjliga teknik, BMT, som användas vid yrkesmässig verksamhet så långt det inte är orimligt. Med BMT avses både den använda teknologin och det sätt på vilket anläggningen konstrueras, underhålls, drivs och avvecklas. Det menas dock inte den absolut mest miljöanpassade tekniken, utan det krävs även att tekniken ska vara ekonomiskt möjligt för ett branschtypiskt företag, tekniskt möjligt och miljömässigt motiverat. Tekniken ska vara tillgänglig och inte bara förekomma i experimentstadiet. Ett exempel är när koncessionsnämnden (KN 26/72) ålade ett raffinaderi i Göteborg att uppfylla samma återvinningsgrad som ett företag i Kalifornien hade uppnått med sin teknik. BAT betyder Best Available Techniques, på svenska: bästa tillgängliga teknik. I IPPC direktivet (1996/61/EG, senast ändrat 2008) krävs att anläggningar som omfattas av direktivet bör ha utsläppsgränsvärden för parametrar och tekniska åtgärder som grundas på BAT. 17

BREF är en förkortning av BAT Reference Document. Dessa dokument redovisar det utbyte av information om BAT som EU kommissionen organiserar mellan medlemsstaterna och industrin inom ramen för IPPC direktivet. I en BREF anges vad som anses vara BAT. http://circa.europa.eu/public/irc/env/ippc_brefs/library, länk till BREF dokument. På Naturvårdsverkets hemsida anges att i miljöbalken används inte begreppet BAT utan BMT. Lagstiftaren avser därigenom markera att Sverige har en annan, och striktare, tillämpning av kravet på bästa teknik än den som finns i IPPC direktivet. Det ställs stora krav på verksamhetsutövare, tillstånds och tillsynsmyndigheter att ha kunskap och inte förlita sig på att BREF dokumenten ger tillräckligt underlag för att bedöma vad som är BMT enligt 2 kapitlet 3 miljöbalken. För företagen följer detta krav av bevisbörderegeln och kunskapskravet i 2 kapitlet. 1 respektive 2 miljöbalken. Domar och EG-direktiv Det finns idag inte så många domar där domstolarna har tagit ställning specifikt till energianvändningen. Det finns dock några domar i vilka Miljööverdomstolen tagit ställning till frågor om villkor för energihushållning och en praxis håller på att växa fram. Av förklarliga skäl så är det specifika frågor i samband med prövningar och där bolag har överklagat villkor. Det finns inga domar i Miljööverdomstolen där man har tagit ställning till krav på energiåtgärder i samband med tillsyn. Men domarna kan ändå vara av intresse för detta projekt då det i domskälen kan framkomma mer allmängiltiga slutsatser. Naturvårdsverket (NV) anser att det är viktigt att pröva frågor om energihushållning. Enligt NV:s uppfattning är det bland annat uppenbart att de allmänna hänsynsreglerna är längre gående krav än de rent företagsekonomiska. NV har med den utgångspunkten överklagat några domar. Den lagstiftning som det huvudsakligen hänvisas till i domarna är 2 kap. 5 och 7 MB, IPPCdirektivet 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar samt direktivet 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster. MÖD menar att direktivet 2006/32/EG visar den betydelse som EU tillmäter hushållning med energi. De domar som är av intresse är följande: MÖD Mål nr M 9927 05, Luossavaara Kiirunavaara AB MÖD pekade på att hushållningsprincipen (2 kap. 5 MB) innebär att all verksamhet ska bedrivas och alla åtgärder ska vidtas på ett sådant sätt att energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen minimeras. Det gäller vid all verksamhet och alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse och tar sikte på både energiproduktion och på energianvändning. Vidare pekas på att vid fastställande av bästa möjliga teknik ska bland annat energieffektivitet beaktas. MÖD håller med NV om att de allmänna hänsynsreglerna ställer längre gående krav än vad som frammanas genom programmet för energieffektivisering (PFE). MÖD menar vidare att vid en avvägning mellan enskilda åtgärders nytta och deras kostnader är det inte de rent företagsekonomiska aspekterna som är avgörande. 18

MÖD Mål nr M 1352 07, Swedish Tissue AB MÖD beslutade om begränsningsvärden för energianvändningen kopplad till ton tillverkad produkt. MÖD tar åter upp frågan om regleringar som PFE, handeln med utsläppsrätter, elcertifikatsystemet och miljöbalken och menar att det framgår av regeringens proposition 2003/04:170 att dessa styrmedel kan tillämpas samtidigt utan att störa varandra. Frågan som prövades var bland annat om det kan ställas krav på energianvändningen när verksamheten omfattas av handeln med utsläppsrätter, t.ex. koldioxid. MÖD skriver vidare att även om verksamheten omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter kan man ställa krav på att anläggningen bedrivs på ett energieffektivt sätt. Detta då energihushållningen, oavsett de minskade utsläpp det kan medföra, har ett egenvärde, vilket framgår av 1 kap. 1 2 st. 5 p. MB. Ett villkor om energihushållning syftar ju inte i första hand till att minska utsläppen av koldioxid utan till att effektivisera energianvändningen. MÖD Mål nr M6531 06, Mondi Dynäs AB MÖD uttalar att det vid vissa prövningar kan finnas behov av reglering utöver den reglering som finns i generella styrmedel. I denna dom uttalar sig MÖD om problematiken i skälighetsavvägningen såsom kostnaden för åtgärder kontra nyttan av energihushållningen inklusive de minskade utsläppen. MÖD menar att en utgångspunkt för bedömningen kan vara att de åtgärder som aktualiseras ger en energibesparing vars värde överstiger de eventuellt ökade driftskostnader som uppkommer. Detta betyder med andra ord att investeringen borde kunna återbetalas efter en viss tid. Återbetalningstiden bör enligt MÖD inte överstiga anläggningens återstående (tekniska) livslängd. Vid bedömningen av en åtgärds rimlighet ska då självfallet också beaktas och värderas de utsläppsminskningar som kan bli följden. Återbetalningstiden kan uttryckas som investeringsbeloppet dividerat med det årliga värdet av energibesparingen minus ökade driftskostnader. De ovanstående domarna har berört processindustrier och inom dessa har det funnits tydligt avgränsade processenheter med stor betydelse för energianvändningen. Det kan då finnas en hög potential för hushållning/effektivisering i enskilda processdelar och prövningarna har omfattat ombyggnader av processutrustning eller omfattande åtgärder i processen. I nedanstående mål har verksamheten en energianvändning som motsvarar en av de ovanstående men de omfattas inte av PFE. MÖD Mål nr M 1114 08, Scania CV AB MÖD menar att verksamheten har mer karaktären av ett stort antal parallella arbetsmoment i olika delar av anläggningen än av produktion i ett fåtal processlinjer som ovanstående verksamheter. Vidare menar MÖD att det därmed inte finns samma förutsättningar att i denna verksamhet finna mera betydande energihushållningsåtgärder i enskilda processdelar. MÖD anser att det är viktigt att arbetet med energihushållning ska vara framåtsyftande. I villkoret föreskrevs att bolaget årligen ska ge in en energihushållningsplan till tillsynsmyndigheten. Vidare ska planen redovisa planerade energihushållningsåtgärder samt resultatet av detta. 19

Vad har vi för ledning av dessa domar i Miljööverdomstolen? Möta Energi anser att MÖD har gjort tydligt att energihushållning är en viktig miljöfråga. Naturvårdsverket har genom att överklaga domar från Miljödomstolen också visat att de anser att energihushållning är en viktig fråga. De anser att samhällsperspektivet ska gå före de rent företagsekonomiska aspekterna. Vidare framför NV att det inte borde vara en annan syn på energiåtgärder än många andra åtgärder som införs med stöd av 2 kap. MB utan att de har någon företagsekonomisk nytta. MÖD pekar även på att EU i ett direktiv har uttalat att det är nödvändigt att få tillstånd effektivare slutanvändning av energi, att styra efterfrågan på energi och främja produktionen av förnybar energi. I domarna finns även en vägledning till hur skälighetsavvägningen kan göras. Där det tydligt framgår att förutom de ekonomiska aspekterna ska man även beakta och värdera de utsläppsminskningar som kan bli följden MÖD har även tydliggjort att det inte endast är de enstaka åtgärderna med stora energibesparingar som är viktiga. MÖD menar att arbetet med en successivt förbättrad energihushållning bör vara framåtsyftande och att en kontinuerlig planering därför är viktigt. 20

Lästips Lästipsen riktar sig till både inspektörer och verksamhetsutövare. Mycket av materialet är gratis. Som kommunanställd kan du även beställa en del av det kostnadsbelagda materialet utan kostnad om det är för eget bruk. Effektivare uppvärmning i fastigheter. Energimyndigheten. 2007. Energi som miljömål. IVL. 2007. Energianvändning i industrin. Energimyndigheten. 2003. Energieffektivisering sparar både pengar och miljö praktiska exempel. Energikontor sydost m.fl. 2002 Energieffektivisering i industrin bra för lönsamhet och miljö! EMIL 1. Energimyndigheten. 2001. Energihushållning i industrier. Energimyndigheten. 2007. Energimyndighetens handbok för kartläggning och analys av energianvändning. Energimyndigheten. 2004. Energimyndighetens handbok om rutiner för inköp och projektering inom PFE. Energimyndigheten. 2006. Handbok för energiledningssystem. Energimyndigheten. 2004. Handbok för kartläggning och analys av energianvändning. Energimyndigheten. 2004. Krav på fläktar. Energimyndigheten. 2006. Krav på kylaggregat. Energimyndigheten. 2006. Krav på pumpar. Energimyndigheten. 2006 Krav på tryckluftssystem. Energimyndigheten. 2006. Minska företagets energianvändning. Energimyndigheten. 2006. Styrsystem hittar energiläcka Faktablad. Energimyndigheten. 2006. Vägledning för energieffektiv och god belysning. Energimyndigheten.?. Vägledning till metodval vid beräkning av påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen. Energimyndigheten. 2008. 21