www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Vimmerby kommun 10 april 2015
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga och metod...3 2.3. Revisionskriterier...4 3. Granskningsresultat...5 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning...5 3.1.1. Förvaltningsberättelse...5 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten...5 3.1.1.2. Investeringsredovisning...6 3.1.1.3. Driftredovisning...7 3.1.2. Balanskrav...7 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 8 3.1.3.1. Finansiella mål... 8 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 8 3.2. Rättvisande räkenskaper...9 3.2.1. Resultaträkning...9 3.2.2. Balansräkning...10 3.2.3. Kassaflödesanalys... 11 3.2.4. Sammanställd redovisning... 11 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 11
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Årets resultat uppgår till -22,8 mnkr (2013: 11,4 mnkr). Efter avräkning av realisationsvinster och utnyttjande av resultatutjämningsfonden återstår 19,5 mnkr att återställa. Vi instämmer i kommunens beskrivning att underskottet ska inarbetas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige ska ta beslut om. Vi anser det vara av stor vikt att åtgärdsplanen upprättas och beslutas så snart som möjligt. Kommunfullmäktige har fattat beslut om visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun år 2012-2022 ( 230/2012). Utifrån de övergripande målen har kommunfullmäktige i Budget 2014 samt nämndsplaner 2014-2015 antagit ett kommunövergripande styrkort som är indelat i fyra perspektiv med övergripande mål. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket svag. Det finansiella målet uppfylls inte. Utifrån det kommunövergripande styrkortet har kommunstyrelsen och nämnderna tagit fram nämndsmål med målnivåer för år 2014-2015. Till målen finns nyckeltal/indikatorer och aktiviteter kopplade. I nämndernas verksamhetsberättelser följs vissa av nämndsmålen, nyckeltalen och aktiviteterna upp. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Totalt redovisas 32 mål. Av dessa är 31 % redovisade med resultatet målet är uppfyllt. För 41 % av målen anges att de är uppfyllda till viss del medan 16 % inte är uppfyllda. För 12 % redovisas inget utfall. Vi anser att utvärderingen bör omfatta samtliga mål som kommunfullmäktige beslutat om i budget 2014. En synpunkt som nämnderna kan fundera på vid en revidering av sina mål och nyckeltal är att minska antalet. Färre mål skulle sannolikt få en bättre styreffekt. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Kommunen avviker från god redovisningssed vad beträffar tilläggsupplysningar enligt följande: RKR:s rekommendation nummer 11.4. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. 1 av 12
RKR:s rekommendation nummer 13.1. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. 2 av 12
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 3 av 12
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2015-03-26. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2015-04-07 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2015-04-27. Rapportens innehåll har sakgranskats av kommunens ekonomichef. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 4 av 12
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Vi bedömer att analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Det baserar vi på att det finns en analys av årets resultat och den ekonomiska ställningen för kommunen genom nyckeltal som nettokostnadsandelen, självfinansieringsgraden av investeringarna samt soliditeten. Vimmerby kommun redovisar ett negativt resultat med -22,8 mnkr (2013: 11,4 mnkr) bland annat på grund av att nämnderna har negativa budgetavvikelser med -32,4 mnkr. Resultatet motsvarar -3,0 % av skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 1,8 % sedan föregående år medan nettokostnaderna ökat med 6,4 %. Nettokostnadsandelen av skatteintäkter och statsbidrag är 103,8 % (år 2008-2013: 98,8 %). Soliditeten uppgår till 43,5 % (2013: 56,0 %). Med hänsyn taget till ansvarsförbindelsens pensionsförpliktelse uppgår soliditeten till 18,1 % (2013: 23,6 %). Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår till 7,0 % (2013: 26,6 %). Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en utvärdering som tar sin utgångspunkt i olika nyckeltal. Det finns en målsättning kopplade till god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Den ekonomiska ställningen bör även analyseras i förhållande till andra kommuner. Händelser av väsentlig betydelse Av nämndernas verksamhetsberättelser framgår på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av nämndernas verksamhetsberättelser framgår den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. De ekonomiska konsekvenserna för kommunens ekonomi kan med fördel beskrivas i samband med den finansiella analysen. 5 av 12
Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har minskat något jämfört med föregående år till 5,07 %. Vi bedömer att avsnittet har utvecklas sedan föregående år och omfattar antal årsarbetare, en beskrivning av lönekostnader, arbetsmiljö och hälsa samt kommande pensionsavgångar. Vi saknar en förklaring till förändringen av antal årsarbetare mellan åren. Antal årsarbetare har ökat med 75 jämfört med år 2013. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Antalet personer med särskilda pensionsavtal framgår av not 19. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om kvalitet och måluppfyllelse redovisas främst med utgångspunkt från verksamhetsmålen. Nyckeltal från olika verksamhetsområden framgår till viss del av nämndernas verksamhetsberättelser. Sammantaget görs bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv kan förbättras. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar, men att det finns utrymme för förbättringar. Investeringarna uppgår till 196,8 mnkr jämfört med budgeten som uppgår till 327,8 mnkr. Avvikelser mot budgeten för investeringar kommenteras inte i årsredovisningen. Vi rekommenderar att förvaltningsberättelsen kompletteras med en analys av årets investeringar i förhållande budget. Det bör även finnas en uppföljning av större projekt avseende total budget, total kostnad och prognos. 6 av 12
3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Vi rekommenderar att jämförelse även görs med föregående år. Avvikelserna mot budget kommenteras i nämndernas verksamhetsberättelser. Vi saknar en förklaring av kommunstyrelsens budgetavvikelse på -5,6 mnkr. Vi bedömer kommunstyrelsens och nämndernas arbete med att anpassa verksamheten till gällande budgetram bör fortsätta. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr 2014 Budget Prognos Budgetavvikelse Prognosavvikelse Kom m unsty relse -49,9-44,3-54,8-5,6 4,9 Rev ision -0,8-0,8-1,6 0,0 0,8 Öv erförm y ndarnäm nd -1,6-1,5-0,8-0,1-0,8 Sam hällsby ggnadsnäm nd -86,6-86,8-90,5 0,2 3,9 Kultur- och fritidsnäm nd -42,3-41,5-41,6-0,8-0,7 Barn- och utbildningsnäm nd -2 90,3-285,6-2 90,6-4,7 0,3 Socialnämnd -302,2-280,6-297,8-21,6-4,4 Miljö- och by ggnadsnäm nd -6,9-7,1-6,9 0,2 0,0 Finansförv altning 7 57,8 7 59,3 7 64,3-1,5-6,5 Summa -22,8 11,1-20,3-33,9-2,5 I augusti prognostiserades ett överskridande i förhållande till budget på 20,3 mnkr. Utfallet för året blev 2,5 mnkr lägre. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet inte har uppfyllts. Efter avräkning av realisationsvinster och utnyttjande av resultatutjämningsfonden återstår 19,5 mnkr att återställa. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. Vi instämmer i kommunens beskrivning att underskottet ska inarbetas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige antager. Vi anser det vara av stor vikt att åtgärdsplanen beslutas så snart som möjligt. 7 av 12
3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket svag. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Vi anser att utvärderingen bör omfatta samtliga mål som kommunfullmäktige beslutat om i budget 2014. En synpunkt som nämnderna kan fundera på vid en revidering av sina mål och nyckeltal är att minska antalet. Färre mål skulle sannolikt få en bättre styreffekt. Kommunfullmäktige har fattat beslut om visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun år 2012-2022 ( 230/2012). Utifrån de övergripande målen har kommunfullmäktige i Budget 2014 samt nämndsplaner 2014-2015 antagit ett kommunövergripande styrkort som är indelat i följande perspektiv och övergripande mål: Ekonomi en ekonomi i balans Invånare och brukare tjänster av hög kvalitet Verksamhet och medarbetare en attraktiv arbetsgivare Utveckling en hållbar utveckling och hög livskvalitet 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Resultat ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Utfall 2014 Reslutatet uppgår till -3,0 % av skatteintäkter och statsbidag. Måluppfyllelse, KS bedömning Målet uppnås inte. Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning att det finansiella målet inte uppnås. För att målet skulle uppnåtts hade resultatet behövt varit 37,8 mnkr högre. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Utifrån det kommunövergripande styrkortet har kommunstyrelsen och nämnderna tagit fram nämndsmål med målnivåer för år 2014-2015. Till målen finns nyckeltal/indikatorer och aktiviteter kopplade. I nämndernas verksamhetsberättelser följs vissa av nämndsmålen, nyckeltalen och aktiviteterna upp. Måluppfyllelsen visas enligt följande: Grönt målet är uppfyllt Gult målet är till viss del uppfyllt Rött målet är inte uppfyllt 8 av 12
Vitt uppgift saknas eller kan inte bedömas Nämnd/förvaltning Uppfyllt Till viss del Inte uppfyllt Ej mätt Näringslivsenheten 1 1 1 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3 1 Valnämnden 2 Överförmyndarnämnden 1 2 Miljö- och byggnadsnämnden 1 3 Barn- och utbildningsnämnden 2 3 Kultur- och fritidsnämnden 4 1 Socialnämnden 1 2 3 Summa 10 13 5 4 Alla mål som omfattas av uppföljningen återfinns inte i budgetdokumentet. Totalt redovisas 32 mål. Av dessa är 31 % redovisade med resultatet målet är uppfyllt. För 41 % av målen anges att de är uppfyllda till viss del medan 16 % inte är uppfyllda. För 12 % redovisas inget utfall. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Result aträkning Utfall 2014 Ut fall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Verksamhetens intäkter 1 48,6 1 59,1 1 1 9,8 1 31,3 Verksam hetens kostnader -92 0,9-884,1-840,4-87 9,1 Av skriv ningar -25,6-24,7-32,2-33,3 Verksamhetens nettokostnader -797,9-749,7-752,8-781,1 Skatteintäkter 595,0 582,1 596,1 598,4 Generella statsbidrag och utjäm ning 1 7 3,9 1 7 3,3 1 7 6,7 1 7 3,7 Summa skatter och statsbidrag 768,9 755,4 772,8 772,1 Finansiella intäkter 1 7,1 1 6,3 5,4 1 2,0 Finansiella kostnader -1 0,9-1 0,6-1 4,3-2 3,3 Årets resultat -22,8 11,4 11,1-20,3 En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 48,2 mnkr eller 6,4 % jämfört med föregående år. Av ökningen beror 14,5 mnkr på att kommunen fick en 9 av 12
återbetalning av AFA-premier för åren 2005 och 2006 under år 2013. Personalkostnaderna har ökat med 31,5 mnkr till följd av löneökningar och fler antal årsarbetare. Pensionskostnaderna har ökat med 9,7 mnkr vilket bland annat beror på att pensioner för förtroendevalda har räknats in i avsättningen för första gången, ökade kostnader för förmånbestämd ålderspension samt osäkerhet i beräkningen per 2013-12-31. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 13,5 mnkr eller 1,8 % jämfört med föregående år. Finansnettot är 0,5 mnkr bättre än föregående år. Högre avkastning från KLP (Kalmar Läns Kapitalförvaltningsbolag) och lägre räntor för externa lån vägs till viss del upp av att låneskulden ökat med 328,8 mnkr under år 2014. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi bedömer att balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Följande poster kommenteras: Avskrivning ska påbörjas när en anläggningstillgång är redo att tas i bruk. I nuläget påbörjas avskrivningar med ett års eftersläp. Upplysningar om avvikelsen ges i avsnittet Redovisningsprinciper. Exploateringsmark redovisas inte som omsättningstillgång utan ligger inkluderade i anläggningstillgångarna. Vi anser att en genomgång av exploateringsmarken och fastigheterna bör göras och därmed bli föremål för en eventuell omklassificering. Det är viktigt för att rätt kostnader ska matchas mot framtida försäljningar. Under året har ingen försäljning av tomtmark genomförts inom ramen för exploaterigen. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har kommunen infört komponentavskrivning på byggnader från och med 1 januari 2014. Bokförda värden per 31 december 2013 har delats upp på komponenter för fastigheter där det bokförda värdet uppgick till minst 1,0 mnkr och det var minst 10 år kvar av nyttjandeperioden. Resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar uppgår till 0,3 mnkr i minskade avskrivningar. 10 av 12
Kommunen leasar fordon som används i verksamheterna. Vi bedömer att en genomgång bör göras av avtalen för att avgöra om de ska klassificeras som finansiell leasing i enlighet med RKR 13.2. Vi bedömer att kommunen behöver göra en genomgång av sina hyresavtal för att avgöra om de ska klassificeras som finansiella leasing eller ej uppsägningsbar operationell leasing i enlighet med RKR 13.2. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer att noter finns i tillräcklig omfattning och att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Årets kassaflöde uppgår till -46,6 mnkr (2013: 49,2 mnkr). Kommunens likvida medel uppgår vid årets slut till 84,9 mnkr (2013: 131,5 mnkr). Nyupplåningen uppgår till 328,7 mnkr av vilka 188,9 mnkr lånats ut till SEB som borgen för ett leasingkontrakt som ingåtts mellan Vimmerby Energi & Miljö AB och SEB. Leasingkontraktet avser utrustning till kraftvärmeverket. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vidare bedömer vi att konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt och att eventuella olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivits och att effekten framgår. Vi bedömer att KRLs krav uppfyllts såväl avseende 8.1 som 8.2 samt att rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning följts. Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet lämnas om koncernföretagen. Upplysningarna ger en samlad bild av kommunens ekonomiska engagemang i koncernföretagen. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. 11 av 12
Följande rekommendationer har kommunen inte följt fullt ut: RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar RKR 13.1 Redovisning av hyres- /leasingavtal Följer i huvudsak Följer delvis Avskrivning aktiveras med ett års eftersläpning. Principerna för fastställande av nyttjandeperiod bör beskrivas. Kommunen har leasingavtal och hyresavtal som inte är klassificerade utifrån reglerna om finansiell eller operationell leasing. 2015-04-10 Caroline Liljebjörn Projektledare/Uppdragsledare 12 av 12