CEDERROTH INTRESSENTER AB ÅRSREDOVISNING 2010

CEDERROTH INTRESSENTER AB ÅRSREDOVISNING 2010

1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010 I KORTHET... 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN... 7 RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN... 8 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN... 9 RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR KONCERNEN (INDIREKT METOD)... 10 RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET... 11 BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET... 12 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET... 13 RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR MODERBOLAGET (INDIREKT METOD)... 14 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA... 15 1

2 VERKSAMHETEN 2010 I KORTHET Från och med den 1 januari 2010 tillämpar Cederroth-koncernen International Financial Reporting Standards (IFRS), som antagits av EU. Jämförelsesiffrorna har omräknats från och med den 1 oktober 2008, Cederroth lade om bokföringsår till kalenderår det år som påbörjades 1 oktober 2008, varför jämförelseåret omfattar perioden 1 oktober 2008-31 december 2009. Föreliggande årsredovisning är således den första finansiella rapporten som presenteras i enlighet med IFRS. s nettoomsättning under perioden 1 januari 2010 31 december 2010 uppgick till SEK 2 001 miljoner. Föregående period (1 oktober 2008 31 december 2009) uppgick omsättningen till SEK 2 284 miljoner. Rörelseresultatet före finansiella poster och avskrivningar (EBITDA) uppgick till SEK 193,0 miljoner (129,5). Rörelseresultat före finansiella poster, avskrivningar och engångsposter uppgick till SEK 201,3 miljoner (170,8). Resultat före skatt uppgick till SEK 64,6 miljoner (-74,2). Under året förvärvades det polska bolaget Dermika S.A.. I december förvärvades varumärket LdB. Under perioden har avtal träffats om utökade distributionssamarbeten för OTC-produkter. 2

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören i Cederroth Intressenter AB, organisationsnummer 556745-7386, avger härmed årsredovisning jämte koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2010 31 december 2010. Cederroth Intressenter AB ägs av fonder förvaltade av CapMan Oy (69,3%) och Litorina Kapital AB (21,0%) samt av företagets ledning (9,7%). Verksamhet Cederroth Intressenter AB är moderbolag i Cederroth Intressenter-koncernen. består av moderbolaget samt Cederroth AB-koncernen med dotterbolag. Cederroth Intressenter tillämpade tidigare brutet räkenskapsår, 1 oktober 30 september, men lade om räkenskapsår det år som inleddes 1 oktober 2008, varför räkenskapsåret 2009 omfattar 15 månader och samtliga jämförelseårs belopp avser därför 15 månader. bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring, försäljning av hygien-, hälso-, sårvårds-, hushålls- och första hjälpen-produkter. Försäljning av Cederroths produkter sker främst via egna dotterbolag och distribueras huvudsakligen till konsumenterna via dagligvaruhandel, apotek och hälsofackhandel. På ett antal marknader där egen representation ej finns säljs koncernens produkter via distributörer. agerar distributör av receptfria läkemedel åt två läkemedelsbolag. Vidare är bolaget distributör av ett antal externa varumärken i Norden. bedriver även kontraktstillverkning av läkemedelsprodukter och hygienprodukter åt ett antal kunder. Huvuddelen av företagets egna produkter tillverkas i koncernens egna fabriker i Sverige, Danmark, Polen och Spanien. Flera av koncernens egna varumärken, såsom Salve, L300 och Dr. San hade under perioden en positiv utveckling. Av de distribuerade varumärkena uppvisade TRESemmé en mycket positiv utveckling under perioden. Väsentliga händelser under och efter verksamhetsåret Under året avreglerades den svenska apoteksmarknaden, vilket ökat antalet distributionskanaler för Cederroths produkter. Under hösten 2010 förvärvade det helägda dotterbolaget Soraya S.A. det polska bolaget Dermika S.A..Dermika tillverkar och säljer hudvårdsprodukter på huvudsakligen den polska marknaden. Genom förvärvet stärks Cederroths marknadsposition ytterligare på den polska hudvårdsmarknaden. Förvärvet kommer att ge betydande positiva samordningseffekter redan under 2011 och framåt. De båda bolagen fusionerades den 1 februari 2011 och bolagets firma ändrades samtidigt till Cederroth Polska S.A.. I december 2010 förvärvade Cederroth hudvårdsvarumärket LdB från Hardford AB. LdB är ett av de ledande hudvårdsvarumärkena på den svenska marknaden och säljs även i Norge och Finland. I januari 2011 lanserades en ny design av bolagets Första Hjälpen-panel. Den nya Första Hjälpenpanelen har tagits väl emot av bolagets kunder. Panelen vann den tyska red dot -utmärkelsen för produktdesign i februari 2011. Cederroths tvist mot Hela Pharma AB avseende varumärkesintrång har under hösten slutligt avgjorts i hovrätten till Cederroths fördel. Cederroth har därför väckt talan mot Hela Pharma i mars 2011 avseende skadestånd. Årets resultat har belastats med SEK 11,5 miljoner i samband med omstrukturering av den spanska verksamheten. 3

4 Filialer Cederroth-koncernen bedriver verksamheten i Finland via filialen Cederroth Förvaltnings AB. Miljöinformation Cederroth bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Vid tillverkning uppstår miljöpåverkan i form av utsläpp av vatten och uppkomst av avfall. Cederroth arbetar för att minimera påverkan på miljön. Forskning och utveckling Cederroth bedriver egen forskning och utveckling för att såväl vidareutveckla befintliga produkter samt utveckla nya produkter inom bolagets verksamhetsområden. Omsättning och resultat Övergångseffekter, redovisningsprinciper och övergångseffekter med anledning av övergången till IFRS redovisas under not 31. s nettoomsättning under perioden 1 januari 2010 31 december 2010 uppgick till SEK 2 000,5 miljoner (2 283,4). Nettoomsättningen för jämförbar period 2009 uppgick till SEK 1 877,2 vilket är en ökning med 6,6%. Ökningen i nettoomsättning kalender år 2010 och 2009 exklusive valutaeffekter uppgick till 10,0%. s omsättning under perioden uppgår i Sverige till 44%, i övriga EU till 46% och på övriga marknader till 10%. s omsättning per rörelsesegment framgår i not 2. Rörelseresultatet före finansiella poster och avskrivningar (EBITDA) uppgick till SEK 193,0 miljoner (129,5). Rörelseresultat före finansiella poster, avskrivningar och engångsposter uppgick till SEK 201,3 miljoner (170,8). Rörelseresultat för jämförbar period 2009 uppgick till SEK 100,9. Resultat före skatt uppgick till SEK 64,6 miljoner (-74,2) och årets totalresultat uppgick till SEK 21,8 miljoner (-56,3). Totalresultatet påverkas med SEK -26,8 miljoner av omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter. Differenserna är främst att hänföra till den svenska kronans utveckling gentemot euron. Likviditet, finansiell ställning och kassaflöde s likvida medel uppgick den 31 december till SEK 77,1 miljoner. Beviljad kreditram per årsskiftet uppgick till SEK 100 miljoner, krediten var i sin helhet outnyttjad per 31 december. Krediter om 551,1 miljoner avser långfristiga krediter upptagna från bolagets ägare. Dessa krediter är efterställda andra räntebärande krediter, uppgående till 771,6 miljoner. Soliditeten i koncernen uppgick till 7,2% och det egna kapitalet uppgick till SEK 180,7 miljoner. Soliditet, beräknad utifrån att ägarlån inkluderas i eget kapital, uppgår till 29,2%. Kassaflödet före investeringar och upplåning uppgick under perioden till SEK 66,1 miljoner. Företagets bruttolåneskuld uppgick till SEK 1 556,9 miljoner vid verksamhetsårets utgång. Under året upptogs nya lån om totalt SEK 171,4 miljoner och SEK 69,1 miljoner amorterades. Investeringar och avskrivningar Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under perioden till SEK 38,0 miljoner. Avskrivningar avseende materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till SEK 35,3 miljoner. 4

5 Förväntningar om den framtida utvecklingen Verksamheten beräknas fortsätta växa i samtliga länder där Cederroth bedriver verksamhet. Styrelsen förväntar sig en fortsatt positiv utveckling av omsättningen. Riskfaktorer Ett antal faktorer påverkar och kan påverka verksamheten i Cederroth. Det finns risker som är rörelserelaterade såväl som finansiella. Nedanstående beskrivning av riskfaktorer gör inte anspråk på att vara fullständig och riskerna är inte rangordnade efter betydelse. Rörelserelaterade risker Konjunkturpåverkan Efterfrågan på Cederroths produkter påverkas av det allmänna konjunkturläget och förändringar i konsumtionsmönstren. Dessa förändringar ligger utanför koncernens kontroll. Historiskt har bolagets produkter haft en låg konjunkturkänslighet, men en allmän förändring i konjunkturläget påverkar dock bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. Leverantörer s produkter består av råvaror och insatsvaror från ett flera olika leverantörer. För att säkerställa koncernens försäljning är koncernen beroende av att leveranser från tredje man stämmer enligt överenskomna volymer, kvalitet och leveranskrav. Felaktiga eller uteblivna leveranser från leverantörer kan innebära att koncernens produktion försenas, vilket i det korta perspektivet kan innebära minskad försäljning. s bedömning är att ingen enskild leverantör är unik, varför ett avbrott i leveranser ej leder till långsiktiga negativa konsekvenser för verksamheten. Nyckelpersoner Cederroth är beroende av ett antal nyckelpersoners kunskaper, erfarenheter och engagemang. Skulle någon, eller några, av dessa nyckelpersoner lämna koncernen skulle detta på kort sikt kunna innebära en negativ inverkan på verksamheten. Patent och varumärken Cederroth och dess dotterbolag äger varumärkesregistreringar för samtliga större varumärken. Det finns alltid risk att tvister kan uppstå beträffande intrång i patent och andra immateriella tillgångar. Tvister av detta slag skulle påverka koncernens resultat negativt. Idag pågår inga tvister förutom ovan omnämnda tvist med Hela Pharma. Försäkringar Cederroths styrelse bedömer att koncernen har det försäkringsskydd som kan anses motiverat mot bakgrund av koncernens storlek och den typ av verksamhet som bedrivs. Råvaror Med råvarurisk avses påverkan på koncernens resultat med anledning av förändring av priset på insatsråvaror. För koncernen är det främst förändringar i priset på oljebaserade råvaror av olika slag som utgör råvarurisken. 5

6 Finansiella risker är i sin verksamhet exponerad för valuta-, finansierings- och ränterisker. Dessa risker beskrivs närmare i not 28. Förslag till disposition beträffande bolagets ansamlade förlust Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, SEK 221 086 699 balanseras i ny räkning. 6

7 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN 1 januari 31 december * * Jämförelseåret avser perioden 1 oktober 2008 31 december 2009) Belopp i tkr Not 2010 2009 Nettoomsättning 2,3 2 000 525 2 283 817 Kostnad för sålda varor -1 061 018-1 276 840 Bruttoresultat 939 506 1 006 977 Övriga rörelseintäkter 5 15 390 35 608 Försäljningskostnader -487 727-623 920 Administrationskostnader -260 762-263 377 Forsknings- och utvecklingskostnader -33 288-39 951 Övriga rörelsekostnader 6-15 432-24 292 Rörelseresultat 157 687 91 045 Finansiella intäkter 9 34 362 13 227 Finansiella kostnader 10-127 493-178 480 Finansnetto -93 131-165 253 Resultat före skatt 64 556-74 208 Skatt 11-15 900 15 028 Årets resultat 48 657-59 180 Övrigt totalresultat Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter -26 810 2 882 Årets övriga totalresultat -26 810 2 882 Årets totalresultat 21 847-56 298 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 48 657-59 180 Årets resultat 48 657-59 180 Årets totalresultat hänförligt till: Moderbolagets ägare -26 810 2 882 Årets totalresultat 21 847-56 298 Resultat per aktie 20,25-0,25 7

8 Rapport över finansiell ställning för koncernen Belopp i tkr Not 10-12-31 09-12-31 08-10-01 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Varumärken 12 882 402 714 079 702 274 Goodwill 12 505 494 505 494 505 494 Andra imateriella anläggningstillgångar 12 1 403 1 295 2 241 1 389 299 1 220 868 1 210 009 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 13 169 363 181 210 198 915 Nedlagda kostnader på annans fastighet 13 7 260 683 366 Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 102 592 102 080 64 451 Inventarier, verktyg och installationer 13,14 28 983 29 533 33 147 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 13 11 025 6 000 8 687 319 223 319 506 305 566 Långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran 16 34 819 37 684 19 017 Övriga långfristiga fordringar 555 618 221 35 375 38 302 19 238 Summa anläggningstillgångar 1 743 897 1 578 676 1 534 813 Varulager 17 Råvaror och förnödenheter 80 396 78 938 75 013 Varor under tillverkning 25 210 25 630 28 841 Färdiga varor och handelsvaror 168 496 169 610 152 344 274 102 274 178 256 198 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 18 341 684 311 545 322 508 Skattefordringar 13 518 3 702 14 482 Övriga fordringar 32 747 26 679 16 812 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 18 680 11 219 14 773 406 628 353 144 368 575 Likvida medel 77 069 125 833 105 356 Summa omsättningstillgångar 757 799 753 156 730 130 SUMMA TILLGÅNGAR 2 501 696 2 331 832 2 264 942 EGET KAPITAL Aktiekapital 20 2 402 2 399 2 389 Övrigt tillskjutet kapital 237 823 237 499 236 509 Omräkningsreserv -23 928 2 882 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat -36 026-84 683-25 504 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 180 271 158 097 213 394 Summa eget kapital 180 271 158 097 213 394 SKULDER Långfristiga räntebärande skulder 14,21,22 1 488 405 1 404 608 1 337 718 Avsättningar till pensioner 23 138 672 135 068 128 065 Uppskjutna skatteskulder 16 237 569 227 280 235 126 Summa långfristiga skulder 1 864 646 1 766 956 1 700 909 Kortfristiga räntebärande skulder 14,21 68 498 47 315 27 799 Leverantörsskulder 228 506 190 220 126 638 Övriga skulder 28 638 36 439 60 600 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 131 137 132 806 135 603 Summa kortfristiga skulder 456 779 406 780 350 640 Summa skulder 2 321 426 2 173 735 2 051 548 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 501 696 2 331 832 2 264 942 8

9 Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Övrigt tillskjutet kapital Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Omräknings- Totalt eget Belopp i tkr Aktiekapital reserv kapital Ingående eget kapital 2008-10-01 2 389 236 509 14 515 253 413 Justering för övergång till IFRS -40 019-40 019 Justerat eget kapital 2008-10-01 2 389 236 509-25 504 213 394 Årets resultat -59 180-59 180 Årets övriga resultat 2 882 2 882 Årets Totalresultat 2 882-59 180-56 297 Nyemission 10 990 1 000 Utgående eget kapital 2009-12-31 2 399 237 499 2 882-84 684 158 097 Ingående eget kapital 2010-01-01 2 399 237 499 2 882-84 684 158 097 Årets resultat 48 657 48 657 Årets övriga resultat -26 810-26 810 Årets Totalresultat -26 810 48 657 21 846 Nyemission 3 324 327 Utgående eget kapital 2010-12-31 2 402 237 823-23 928-36 027 180 271 9

10 Rapport över kassaflöden för koncernen (indirekt metod) * Jämförelseåret avser perioden 1 oktober 2008 31 december 2009) Belopp i tkr 2010 2009 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 64 556-74 208 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 24 428 115 648 88 984 41 440 Betald skatt -18 320-13 524 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 70 664 27 916 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager 76-17 980 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -43 668 15 430 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 50 322 55 159 Kassaflöde från den löpande verksamheten 77 394 80 525 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -102 755-18 264 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -38 023-35 378 Förvärv av dotterbolag -98 461 Avyttring materiella anläggningstillgångar 10 469 Återbetalning köpeskilling 12 594 Kassaflöde från investeringsverksamheten -228 770-41 048 Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder -69 123-20 000 Nyemission 330 1 000 Upptagande av nya lån 171 405 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 102 612-19 000 Årets kassaflöde -48 764 20 477 Likvida medel vid årets början 125 833 105 356 Likvida medel vid årets slut 77 069 125 833 Tilläggsupplysningar till kassaflödesrapport 2010 2009 Betalda räntor 47 359 51 536 Erhållna räntor 387 4 511 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Belopp i tkr 2010 2009 Kassa och bank 77 069 125 833 Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. - De kan lätt omvandlas till kassamedel. - De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten. 10

11 Resultaträkning för moderbolaget 1 januari - 31 december * * Jämförelseåret avser perioden 1 oktober 2008-31 december 2009) Belopp i tkr Not 2010 2009 Nettoomsättning 3 9 752 8 460 Bruttoresultat 9 752 8 460 Administrationskostnader -10 188-15 954 Övriga rörelseintäkter 5 92 911 Övriga rörelsekostnader 6-977 Rörelseresultat -344-7 560 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 9 34 549 1 262 Räntekostnader och liknande resultatposter 10-98 293-145 973 Resultat efter finansiella poster -64 088-152 271 Resultat före skatt -64 088-152 271 Skatt på årets resultat 11 16 754 42 560 Årets resultat -47 334-109 711 Rapport över totalresultat för moderbolaget Årets resultat -47 334-109 711 Årets övriga totalresultat Årets totalresultat -47 334-109 711 11

12 Balansräkning för moderbolaget Belopp i tkr Not 10-12-31 09-12-31 TILLGÅNGAR Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 15 1 533 137 1 533 137 Summa anläggningstillgångar 1 533 137 1 533 137 Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag 53 081 102 521 Skattefordringar 5 Övriga fordringar 3 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 21 133 53 105 102 674 Kassa och bank 1 143 1 250 Summa omsättningstillgångar 54 248 103 924 SUMMA TILLGÅNGAR 1 587 385 1 637 061 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (2 402 253) 20 2 402 2 399 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 30 597 93 358 Överkursfond 237 823 237 499 Årets resultat -47 334-109 711 Summa eget kapital 223 489 223 545 SKULDER Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 523 452 593 000 Övriga långfristiga skulder 22 785 326 764 660 1 308 778 1 357 660 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 56 26 Kortfristig del räntebärande skulder 21 40 751 40 000 Övriga skulder 324 201 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 13 986 15 629 Summa kortfristiga skulder 55 118 55 856 Summa skulder 1 363 896 1 413 516 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 587 385 1 637 061 Ställda säkerheter för moderbolaget Belopp i tkr Pantsatta aktier i dotterbolag 1 533 137 1 533 137 12

13 Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktiekapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2008-10-01 2 389 236 509-16 082 222 816 Årets totalresultat -109 711-109 711 Nyemmission 10 990 1 000 Erhållna koncernbidrag 152 000 152 000 Skatteeffekt erhållna koncernbidrag -42 560-42 560 Utgående eget kapital 2009-12-31 2 399 237 499 93 358-109 711 223 545 Ingående eget kapital 2010-01-01 2 399 237 499 93 358-109 711 223 545 Årets totalresultat -47 334-47 334 Nyemmission 3 327 330 Erhållna koncernbidrag 63 702 63 702 Skatteeffekt erhållna koncernbidrag -16 754-16 754 Utgående eget kapital 2010-12-31 2 402 237 826 140 306-157 045 223 489 13

14 Rapport över kassaflöden för moderbolaget (indirekt metod) Belopp i tkr 2010 2009 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -64 089-152 271 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. -28 477 37 348-92 566-114 923 Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före -92 566-114 923 förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 49 440 96 129 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -737-1 319 Kassaflöde från den löpande verksamheten -43 863-20 113 Investeringsverksamheten Återbetalnin gköpeskilling förvärv dotterbolag 12 594 Kassaflöde från investeringsverksamheten 12 594 Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder -68 796-20 000 Erhållet koncernbidrag 112 225 Nyemmission 327 1 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 43 756-19 000 Årets kassaflöde -107-26 519 Likvida medel vid årets början 1 250 27 769 Likvida medel vid årets slut 1 143 1 250 Tilläggsupplysningar till kassaflödesrapport 2 010 2 009 Erhållna räntor 19 1 471 Betalda räntor 45 328 50 053 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Belopp i tkr 2010 2009 Kassa och bank 1 143 1 250 Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. - De kan lätt omvandlas till kassamedel. - De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten. 14

15 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA NOT 1 Redovisningsprinciper KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de har antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncernen tillämpats. Moderbolaget har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen (ÅRL). Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Från den 1 januari 2010 tillämpar Cederroth IFRS vilket innebär förändringar i redovisade siffror. I samband med övergången har IFRS 1 tillämpats och effekter på resultat- och balansräkning och eget kapital med anledning av förändrade redovisningsprinciperna framgår i not 31. Värderingsgrunder tillämpade vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 30. Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. s redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderföretag och dotterföretag. Nya och ändrade redovisningsprinciper Från och med innevarande räkenskapsår tillämpar Cederroth följande nya standarder, tolkningar och ändringar i standarder. - IFRS 3 (omarbetad), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). Cederroth tillämpar denna princip på förvärv även gjorda före 1 juli 2009 då dessa regler ska tillämpas retroaktivt för jämförelseåret för bolag som övergår till redovisning enligt IFRS efter 1juli 2009. och på 15

16 tidigare förvärv kan reglerna tillämpas på frivillig basis. Tillämpningen innebär att kostnader för förvärv ej skall balanseras utan kostnadsföras i samband med förvärvet. - IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009). Ändringen innebär bl.a. att resultat hänförligt till innehav utan bestæmmande inflytande alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden har inte haft någon påverkan på bolagets resultat och ställning under innevarande år. Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2010 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft och vilka är tillämpliga för koncernen. Följande ändringar bedöms inte komma ha någon effekt på koncernens redovisning: Ändringar i IAS 24 Upplysningar om närstående utgiven november 2009. IFRS 9 Finansiella instrument ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare. Standarden kan komma att påverka koncernen men i dagsläget är vår analys av potentiella effekter att denna ej kommer innebära någon betydande påverkan. Klassificering Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Rörelsesegmentsrapportering Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rörelsesegmenten består dels av separata legala enheter, dels separata operationella enheter. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment. Konsolideringsprinciper Koncernredovisningen omfattar Cederroth Intressenter AB och de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operationella strategier på ett sådant sätt som vanligtvis följer ett aktieinnehav på mer än 50 % av rösterna. Ett intresseföretag redovisas då koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket vanligtvis gäller vid ett aktieinnehav mellan 20% och 50% av rösterna. Dotterföretag Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50% av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. 16

17 Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument, uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet skall kostnadsföras. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser hänförliga till leverantörsskulder- och kundfodringar redovisas i rörelseresultatet. Övriga valutakursdifferenser redovisas i finansnettot. Konsolidering av utländska dotterbolag och filialer De utländska dotterbolagen och filialernas tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs och samtliga poster i resultaträkningen omräknas månadsvis till månadens genomsnittskurs. Redovisning av intäkter Försäljning av varor Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till verkligt värde efter avdrag för mervärdesskatt, rabatter och returer. 17

18 Rörelsekostnader Operationella leasingavtal Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Finansiella leasingavtal Leasing av anläggningstillgångar, där Cederroth i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens post upplåning från kreditinstitutioner. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter utgörs av ränteintäkter på bankmedel, andra fordringar, räntebärande värdepapper och valutakursvinster på finansiella tillgångar och skulder. Finansiella kostnader utgörs av räntekostnader på lån och finansiell leasing, andra skulder och valutakursförluster på finansiella tillgångar och skulder. Aktuell och uppskjuten skatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld. 18

19 Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar samt finansiella placeringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder samt låneskulder. innehade per 31 december 2010 ränteswapar med ett underliggande värde av 371,2 mkr. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när varor har levererats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen. Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisning utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Lånefordringar och kundfordringar Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Likvida medel Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid understigande tre månader. Andra finansiella skulder Låneskulder, leverantörsskulder och andra skulder ingår i denna kategori. Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år och kortfristiga låneskulder en löptid kortare än ett år. Leverantörsskulder och andra finansiella skulder har kort löptid, varför de värderas till nominellt belopp. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 19

20 Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivningarna baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Om komponenter finns vid större investeringar ska alltid prövning göras om komponenternas ekonomiska livslängd avviker från den totala anläggningens livslängd. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången till förvärvet av tillgången för att bringa den på plats och i skick att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen, t ex inköpspris, leverans och hantering, installation och konsulttjänster. Låneutgift som är direkt hänförlig till inköp konstruktion som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning ingår i anskaffningsvärdet. Redovisningsprinciper för nedskrivning framgår i nedanstående. Leasade tillgångar Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång i rapport över finansiell ställning. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Låneutgifter Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. hade vid utgången av 2010 ingen kvalificerad tillgång under uppförande. Avskrivningsprinciper Fastigheter inom koncernen är rörelsefastigheter i egen verksamhet. Avskrivning sker över beräknad nyttjandeperiod. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod. Övriga materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande: 20

21 Byggnader 20 50 år Vissa komponenter till byggnader 5 10 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 15 år Vissa komponenter till maskiner 10 15 år Inventarier, verktyg och installationer 3 10 år Datorer och servrar 3 5 år Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet av ned till noll utan något kvarvarande restvärde. Avskrivning sker linjärt för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde. Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet på tillgången. Realisationsvinster och realisationsförluster redovisas i resultaträkningen i posten Övriga rörelseintäkter respektive Övriga rörelsekostnader. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar klassificeras i två grupper där tillgångar med en bestämbar livslängd skrivs av över en bestämd nyttjandeperiod och där tillgångar med obestämbar livslängd inte skrivs av. Goodwill Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser, hänförliga till förvärvade dotterföretag. Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 31 juli 2008 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag. Varumärken Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Varumärke med obestämbar nyttjandeperiod testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedlagda kostnader för internt upparbetade varumärken redovisas inte i balansräkningen utan i resultaträkningen när kostnaden uppkommer. 21

22 Forsknings- och utvecklingskostnader Grundprincipen är att utgifter för forskning och utveckling (FoU) kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan undantagsvis aktiveras, men detta förutsätter att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer. För närvarande finns inget sådant projekt, vilket innebär att utgifter för utveckling kostnadsförs löpande under 2010. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Övriga immateriella anläggningstillgångar består främst av programvarulicenser som aktiverats på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Avskrivningsprinciper Goodwill och varumärke med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. Immateriella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande: Varumärken 5 20 år Programvara 3 5 år Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet av ned till noll utan något kvarvarande restvärde. Avskrivning sker linjärt för samtliga typer av immateriella anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde. Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet på tillgången. Realisationsvinster och realisationsförluster redovisas i resultaträkningen i posten Övriga rörelseintäkter respektive Övriga rörelsekostnader. Nedskrivningar s redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivning av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39. Nedskrivningsprövning av icke-finansiella tillgångar Redovisade värden för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns en indikation på nedskrivningsbehov genom så kallat impairment test, vilket baseras på förväntad framtida tillväxt och marginaler. Denna prövning ska göras även om det inte finns någon nedskrivningsindikation. Om det vid en bokslutstidpunkt föreligger indikation på att en icke-finansiell tillgång har minskat i värde sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde, det vill säga det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Om beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till detta återvinningsvärde. 22

23 I de fall goodwill hänför sig till en grupp av tillgångar, för vilken ett nedskrivningsbehov konstaterats föreligga, fördelas nedskrivningsbeloppet först till goodwill samt därefter till övriga tillgångar i proportion till deras redovisade värden. Beroende på vilken tillgång nedskrivningen avser belastas relevant rad i resultaträkningen. En tidigare nedskrivning av en tillgång återförs när det har skett en förändring i de antaganden som vid nedskrivningstillfället låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde. Det återförda beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle ha haft (efter avdrag för normala avskrivningar) om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. Vid bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov av en tillgång baseras beräkningen på berörd kassagenererande enhet. En kassagenererande enhet är den minsta grupp av tillgångar för vilken det går att fastställa löpande inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är beräknat normalt som försäljningspriset, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Nödvändiga reserveringar för risker i inkurans sker kontinuerligt. Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning och andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick. Kundfordringar och övriga fordringar Kundfordringar och övriga fordringar redovisas till nominellt belopp eftersom denna post är kortfristig i sin natur. En reservering för värdeminskning av kundfordringar och övriga fordringar görs när det finns indikationer, såsom finansiella svårigheter eller ansökan om företagsrekonstruktion, hos enskild gäldenär. Såväl förluster avseende kundfordringar som återvunna tidigare nedskrivna kundfordringar redovisas i posten försäljningskostnader i resultaträkningen. Resultat per aktie Resultat per aktie uppgår 2010 till SEK 25,20 och 2009 till SEK 0,25. Resultatet per aktie är beräknat utifrån det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med vägt antal aktier under respektive period. Ersättning till anställda Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbaserade pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på 23

24 de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). s förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänats genom att de anställda utfört tjänster åt koncernen under en period. Förmånsbestämda pensionsplaner s nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättningar. Detta avser endast pensionskostnader i Sverige. De viktigaste aktuariella antagandena framgår i not 23. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat. Nettot av ränta på pensionsskulder redovisas i finansnettot. Övriga poster redovisas i rörelseresultatet. Bonusplaner redovisar skuld och kostnad för bonus till personal. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden när koncernen har en legal eller informell förpliktelse. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett formellt eller informellt åtagande till följd av en inträffad händelse för vilken det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. s avsättningar utgörs i huvudsak av pensionsförpliktelser och uppskjuten skatt. Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. 24